Möte 2019-11-04

Ett förslag till en ny överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i länet och Region Stockholm gällande hjälpmedel och förbrukningsartiklar i särskilda boendeformer har arbetats fram i samverkan mellan parterna. Den innebär att ansvarsfördelningen inom hjälpmedelsområdet koncentreras till en överenskommelse, istället för flera olika.

Överenskommelsen avser fördelning av kostnadsansvar mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län för dessa produkter som används i vården och som ingår i omvårdnadsuppdraget för personer som bor i nedan angivna särskilda boendeformer eller deltar i dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Överenskommelsen avser vuxna individer/brukare/patienter.

Överenskommelsen omfattar:

• Särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 5 § andra stycket. Särskilt boende utgörs av bostäder eller platser för heldygnsvistelse vilka tillsammans med insatser i form av vård och omsorg tillhandahålls för personer med behov av särskilt stöd

• Dagverksamhet enligt SOL som innebär bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden.

• Bostad med särskild service (gruppbostad och servicebostad) enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS § 9.9 och § 9.8 för personer över 18 år.

• Daglig verksamhet enligt LSS § 9.10

• Bostad med särskild service (gruppbostad och servicebostad) enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket exempelvis med inriktning socialpsykiatri.

Kommunen har ansvar för hälso-och sjukvård upp till sjuksköterskenivå för ovan beskrivna boendeformer och vid vistelse i dagverksamhet SOL och daglig verksamhet LSS.

Överenskommelsen omfattar följande delområden:

• Hjälpmedel

• Förbrukningshjälpmedel

• Produkter som används i vård och omvårdnad

• Hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel för personer som bor i bostad med särskild service enligt SoL. Delområdet omfattar dock ej särskilt boende för äldre enligt SoL.

Genom att samla reglerna om ansvarsfördelning till en överenskommelse uppnås ett förenklad handhavande för berörda aktörer. Förändringar av regelverket förenklas. Målet är att skapa förutsättningar för en trygg och säker användning av aktuella produkter, där fokus ligger på nyttan för individ/brukare/patient genom att det är tydligt vem som bär kostnadsansvar.

Grundprincipen i gällande överenskommelser är att respektive part även ska ansvara för de hjälpmedel som är förenade med den vård som kommunen eller Region Stockholm ansvarar för. Vidare ska verksamheterna svara för den grundutrustning som erfordras för den grupp av individer som bor eller vistas på boendena. De ska också ha ansvar för de hjälpmedel som individ/brukare/patient använder i samverkan med personal.

Fördelning av kostnadsansvar mellan Region Stockholm och kommuner i Stockholms län stipuleras i överenskommelsens bilagor som avser hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel respektive produkter som används i vård och omvårdnad. De kan komma att uppdateras inom ramen för den nya samverkansorganisationen. Överenskommelsen föreslår inrättandet av en ny samverkansorganisation som ska ha mandat att besluta om förändringar under förutsättningar att de är kostnadsneutrala för huvudmännen, att besluten följer principerna i den nya överenskommelsen, samt att beslut fattas i konsensus.

Samverkansorganisationen får inte fatta beslut om helt nya

hjälpmedel.

Samverkansorganisationens främsta uppgift föreslås bland annat bli

att:

- Löpande följa att ansvarsfördelningen mellan huvudmännen

är tydlig och relevant

- Årligen se över och justera ansvarsfördelningen utifrån

utvecklingen av hjälpmedel

- Besluta om ändring av kostnadsansvar om förändringarna

bedöms vara kostnadsneutrala mellan huvudmännen. Skäl

för ändringar kan vara förändringar gällande hjälpmedel

eller förändringar inom vårdmetoder.

- Sprida information till berörda målgrupper

- Ta initiativ till besluts- och kunskapsstöd/rutiner, guidelines

som stöder en säker och effektiv hantering och förskrivning

av hjälpmedel.

Den föreslagna förändringen innebär en kostnadsökning totalt för

samtliga kommuner på maximalt 600.000 kr per år och bedöms

ligga inom vad som kan definieras som kostnadsneutralt.

De föreslagna ändringarna i avfallsföreskrifterna gäller införande av obligatorisk matavfallsinsamling, vilket sker genom tillägg av två nya paragrafer. Dessa reglerar att utsortering av matavfall är obligatoriskt samt att det är möjligt att ansöka om dispens från detta. Härtill införs övergångsbestämmelser som anger när bestämmelserna gäller ifrån.

De nya paragraferna lyder som följer:

34 § Utsortering av matavfall är obligatoriskt och ska lämnas till renhållarens insamlingssystem för matavfall.

68 § En fastighetsinnehavare kan efter ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden om det föreligger särskilda skäl medges dispens från kravet om utsortering av matavfall.

Övergångsbestämmelsernas lydelse är följande:

Bestämmelsen om obligatorisk utsortering av matavfall i 34 § tillämpas från och med



a. den 1 januari 2021 för verksamheter med matservering som serverar fler än 25 portioner per dag

b. den 1 januari 2023 för hushåll och övriga verksamheter.

Att ställa krav på större ombyggnationer eller omdisponering av befintliga fastigheter, med stöd av föreskrifterna, för att möjliggöra insamling av matavfall saknar idag lagligt stöd. Föreskrifterna ger inte bemyndigande att kräva åtgärder som innebär ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Däremot är fastighetsägaren vid ett obligatorium skyldig att, utifrån de befintliga utrymmen som finns att tillgå för avfallshantering, se till att dessa kan nyttjas för insamlingen i enlighet med krav på hantering som anges i avfallsföreskrifterna. I de fall fastighetsägaren bedömer att dessa utrymmen inte finns att tillgå finns det möjlighet att söka dispens från utsorteringskravet, enligt den nya 68 § i föreskrifterna.

Det framgår vidare att införandedatumet för insamling från hushåll (den 1 januari 2023) är kopplat till tidplanen för färdigställandet av den sorteringsanläggning som är under uppförande i Högdalen, efter genomförandebeslut av kommunfullmäktige den 12 december 2016 (Stockholm Vatten och Avfall AB:s utveckling av Högdalens sorteringsanläggning, utl. 2016:210, dnr 112-1433/2016). Att anläggningen står klar innan övergångsbestämmelserna träder i kraft är en förutsättning för att uppnå en hög grad av matavfallsinsamling från hushållen, eftersom syftet med anläggningen är att eftersortera matavfall från restavfallet. Fastighetsägare för flerbostadshus ska kunna uppfylla kravet på obligatorisk matavfallsinsamling genom att matavfallet sorteras ut i efterhand i sorteringsanläggningen, när den väl är på plats.

Förslaget till reviderad taxa bygger, liksom gällande taxa, på att kunden debiteras för beställd behållarvolym eller uppmätt vikt på avfallet.

Ekonomiska förutsättningar

Grunden för avfallsnämndens förslag till avfallstaxa 2020 utgörs bland annat av de ekonomiska förutsättningar som redovisades av styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB i flerårsbudgeten för perioden 2020-2022 i mars 2019. Av denna framgår att avfallsverksamhetens driftkostnader år 2020 beräknas öka med cirka 50 mnkr jämfört med budget 2019. De huvudsakliga kostnadsökningarna avser återvinningscentralerna och åtgärder för säkerställandet av insamlingen. Vidare bedöms den ökade matavfallsinsamlingen leda till ökade transportkostnader.

För att täcka dessa kostnader beräknades avgifterna för avfall behöva öka med sju procent år 2020. Avgifterna för fettslam beräknades behöva höjas med fyra procent. För att täcka framtida kostnadsökningar bedömdes avfallsavgifterna behöva höjas med ytterligare sju procent per år även åren 2021 och 2022. De framtida kostnadsökningarna, som prognostiseras infalla från och med 2022, avser i första hand idrifttagning av en ny sorteringsanläggning i Högdalen och en ny återvinningscentral i Loudden.

I samband med utarbetandet av förslag till avfallstaxa 2020 har en ny prognos för 2019 tagits fram som visar att resultatet för avfallsverksamheten pekar på ett underskott om 16,2 mnkr, istället för ett överskott som prognostiserades vid framtagande av underlag till flerårsbudgeten. För att balansera en del av underskottet föreslår avfallsnämnden att avgifterna för avfall i stället höjs med generellt nio procent. Därmed beräknas ett överskott om 10,7 mnkr uppkomma år 2020.

De ekonomiska förutsättningarna sammanfattas i nedanstående tabell.



Taxeändringar för en- och tvåfamiljshus

I taxan för en- och tvåfamiljshus föreslår avfallsnämnden att;

vid hämtning varje vecka ska hämtningsavgiften öka från 27 kronor till 33 kronor per tillfälle och

vid hämtning varannan vecka ska hämtningsavgiften öka från 20 kronor till 25 kronor per tillfälle och

vid hämtning var 4:e vecka ska hämtningsavgiften öka från 13 kronor till 15 kronor per tillfälle.

Den rörliga viktbaserade behandlingsavgiften föreslås oförändrat vara 1,40 kronor per kg, medan grundavgiften föreslås öka från 760 kronor till 800 kronor per år. (I ärendet anges felaktigt att grundavgiften höjs från 780 kronor). Hämtning av utsorterat matavfall föreslås oförändrat ske utan avgift.

Av nedanstående tabell framgår att årskostnaden, jämfört med 2019 års taxa, ökar mer för abonnemang med mer frekvent hämtning.



Taxeändringar för flerbostadshus och verksamheter

Avgifterna för olika slag av avfallshämtning från flerbostadshus, företag och verksamheter föreslås öka med mellan åtta och tolv procent. Förändringarna avser att ytterligare premiera maskinell hämtning framför manuell hämtning samt att hushållsavfall i kärl premieras framför hushållsavfall i säck.

För verksamhetskunder med osorterat beredningsavfall, vilket är en blandning av osorterat matavfall och restavfall hos verksamheter föreslås dock en höjning med 20 procent för att stimulera separat insamling av matavfall. Taxan för utsorterat matavfall är 30 – 70 % lägre jämfört med beredningsavfall, vilket avser att vara ett stort incitament att välja en mer miljöanpassad avfallshämtning.

Övriga taxeförändringar

Avgifterna för hämtning av grovavfall, slam och elavfall med mera föreslås höjas med 3,5 procent, enligt avfallsindex A12:1MD, eller justeras för att bättre överensstämma med dagens kostnadsnivå.

axan består av i huvudsak av två slags avgifter; anläggningsavgift och brukningsavgift. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas i samband med anslutning till det kommunala VA-nätet. Brukningsavgifter betalas löpande och baseras på förbrukning av olika tillhandahållna vattentjänster (dricksvatten, spillvatten och dagvatten). Dagvattentjänsten kan avse fastighet, gata eller allmän platsmark. Det finns även avgifter för särskilda VA-abonnemang, serviceåtaganden och industriavloppstaxa.

För varje enskild kund utgörs såväl anslutningsavgifter som brukningsavgifter av en kombination av olika tillhandahållna tjänster. För att förenkla jämförelserna av hur taxeförändringarna påverkar olika kunder används särskilt framtagna typhus, som står modell för en viss kategori av kunder.

Anläggningsavgift

Av kommunfullmäktiges beslut den 29 januari 2018 i ärendet Anläggningsavgift och dagvattentaxa (dnr 112-1785/2017) framgår att anslutningsavgifterna ska höjas succesivt för att 2021 motsvara full kostnadstäckning. I linje med detta beslut föreslår styrelsen för Stockholm Vatten AB avgiftshöjningar som för de särskilda typhusen innebär att avgifterna höjs med 28 procent jämfört med 2019.

Brukningsavgift

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslår att brukningsavgifterna generellt höjs med fem procent från 2019 års nivå. Det motsvarar en ökning per hushåll i de särskilda typhusen med 8 kronor respektive 16 kronor per månad. Efter denna höjning bedöms avgiftsnivån vara den näst lägsta bland kommuner i Stockholms län.

Styrelsen föreslår att avgiften för bortledning av dagvatten från allmän platsmark höjs med cirka fem procent till 3,42 kronor (exklusive moms) per kvadratmeter.

Övriga förändringar

Styrelsen föreslår att taxan utökas med en ny abonnemangstyp för företag som behöver vatten i sin verksamhet, utan att vara inkopplade på ledningsnätet. De kan hämta vatten i särskilda vattentankstationer, så kallade vattenkiosker. Avgiften, exklusive moms, föreslås bli 4 000 kr per år. En rörlig avgift för förbrukning tillkommer samt en mindre avgift per abonnemang och för borttappad nyckel. För närvarande erbjuds denna tjänst endast i Liljeholmen och Tensta, men ambitionen är att utöka till fler platser på sikt. Syftet med abonnemangen är att minska uttaget av vatten från brandposter och den föreslagna avgiften är därför lägre än ett vanligt brandpostabonnemang.

Styrelsen föreslår att taxan utökas med en ny avgift för spillvatten med en betydande andel dag-, drän-, läck- och/eller grundvatten, vilket förekommer i vissa verksamheter som exempelvis sprängning och schaktning. En rörlig brukningsavgift föreslås, som är 50 procent av den fasta nyttoavgiften för flerbostadshus, industrier och andra fastigheter. Avgifter för eventuell föroreningshalt över gränsvärde enligt industriavloppstaxan (15 § i aktuell taxa) kan förekomma.

Enligt industriavloppstaxan utgår särskilda avgifter från verksamheter som har behov av rening av särskilt förorenat spillvatten. Särskild avgift utgår exempelvis när gränsvärdet för vissa ämnens partiklar överskrids. Styrelsen föreslår att taxan kompletteras med ett gränsvärde om 100 milligram per liter för oorganiskt suspenderat material, medan gränsvärdet för organiskt suspenderat material bibehålls på 300 milligram per liter. Avgiften, exklusive moms, för båda föroreningarna föreslås vara 2,62 kronor per kilogram.

Ekonomi

Styrelsens förslag till taxehöjningar baseras på beräkningar som gjordes i början av året, i samband med flerårsplanen för åren 2020-2022, samt en prognosuppdatering under våren. Generellt föreslås taxorna höjas med fem procent, med undantag för anläggningsavgifterna som höjs betydligt mer. Baserat på senast prognostiserade volymförändringar innebär förslaget att de totala taxebaserade intäkterna 2020 beräknas öka med 67 mnkr, eller motsvarande cirka 5,3 procent, jämfört med aktuell prognos för 2019.

Taxehöjningen motiveras av betydande kostnadsökningar, som beskrivs i flerårsplanen. Den största kostnadsökningen beror på en ny hantering av slam från avloppsreningsverken, som innebär att slammet ska spridas på åkermark. Den nya entreprenaden för detta ger en kostnadsökning om 54 mnkr. Även personalförstärkningar och en förskjutning av tidplanen för nedläggningen av reningsverket i Bromma, vilket medfört ett behov av mer förebyggande underhåll, förklarar de ökade kostnaderna.

Taxeförslaget innebär att bolaget i den uppdaterade resultatbudgeten för 2020 beräknar ett positivt resultat efter finansnetto om 33 mnkr.

Styrelsen informerar om att 2019 års va-taxa för Huddinge kommun har överklagats med anledning av höjningen av anläggningsavgiften. Huddinge kommun handlägger ärendet i Förvaltningsrätten i Stockholm och bolaget bistår med underlag. Huddinge kommuns senaste yttrande lämnades in den 24 maj 2019. Om kommunfullmäktiges beslut skulle undanröjas behöver bolaget ta fram en ny taxa. Det kan innebära att den stegvisa höjningen behöver ske under en längre period än föreslagna fyra år. Styrelsen bedömer i nuläget risken som begränsad, då det finns rättsfall där större höjningar har bedömts vara skäliga.

Stockholm Vatten AB:s styrelse har den 12 juni 2019 beslutat om förslag till taxa för vatten och avlopp för 2020 och hemställt förslaget till kommunfullmäktige för beslut. Med anledning av att den föreslagna taxan saknade några tabeller beslutade bolagsstyrelsen den 29 augusti 2019 om ett reviderat förslag som är komplett.

Inom fastigheterna Gjutmästaren 6 och 9 i Ulvsunda industriområde planeras för en omvandling av området kring före detta Pripps bryggeri. I området pågår detaljplanearbete för bebyggelse för idrott, kultur, kontor, hotell, cirka 450 bostäder och en förskola. Delar av det före detta bryggeriet planeras att bevaras, men med nytt innehåll. Området består idag huvudsakligen av handelsytor, kontor och parkeringsytor.

S:t Erik Markutveckling AB äger Gjutmästaren 6 genom dotterbolaget Fastighets AB G-Mästaren och innehar Gjutmästaren 9 med tomträtt. Stadsbyggnadsnämnden bedriver sedan 2018 ett detaljplanearbete för området, på uppdrag av bolaget. Bolaget avser att efter färdig detaljplan och fastighetsreglering förvärva den blivande kvartersmarken inom fastigheten Gjutmästaren 9.

För Gjutmästaren 6 behövs ett föravtal till exploateringsavtal och för Gjutmästaren 9 behövs ett markanvisningsavtal för ändrad användning. Då förslaget utgår från en sammanhållen utveckling av de båda fastigheterna har exploateringsnämnden tillsammans med bolaget valt att ta fram ett kombinerat markanvisningsavtal och föravtal till kommande exploateringsavtal och överenskommelse om exploatering.

Avtalet reglerar principer för fördelning av utgifter för gemensamma utredningar, projektering och framtida utbyggnad av allmän platsmark inom området, samt principer för markanvisning och kommande reglering av mark inom Gjutmästaren 9. Utgångspunkten är att staden bygger ut allmän platsmark inom området och att bolaget står för sin del av utgiften för utbyggnaden genom att betala exploateringsersättning till staden. Fördelningen av utgifter sker utifrån parternas ekonomiska nytta av planläggningen och bygger på respektive markägares byggrätter vid detaljplaneläggning av området och deras inbördes värderelation.

Försäljningspriset för Gjutmästaren 9 ska bedömas utifrån vinnande anbud för kontor från extern budgivare, till vilken bolaget har för avsikt att sälja vidare den blivande kvartersmarken, samt i övrigt sedvanliga principer för en befintlig tomträttshavare som utvecklar sin tomträtt. Försäljningsinkomsterna beräknas i detta skede till cirka 237 miljoner kronor. Reavinsten beräknas till cirka 237 miljoner kronor.

Exploateringsnämndens investeringsutgifter beräknas till cirka 456 miljoner kronor i löpande prisnivå och avser främst ny- och ombyggnad av gata och park, samt eventuell grundförstärkning.

Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 379 miljoner kronor varav huvuddelen utgörs av bolagets delfinansiering av utbyggnaden av allmän platsmark.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om 105 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas till 125 procent.

Exploateringsnämndens utgifter för planering och utredningar fram till genomförandebeslut beräknas till 38 miljoner kronor, inklusive redan nedlagda utgifter.

Ett program för centrala Bromma godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 31 augusti 2017. Programmet innefattar stadsdelarna Riksby, Åkeshov och Åkeslund. På grund av dess omfattning har programmet delats upp i flera oberoende projekt.

Inriktningsbeslutet avser projektet Riksby, söder om Bromma flygplats. I Riksby planeras för 3 000-4 000 bostäder, verksamheter, förskolor och skolor, idrott och rekreation samt förbättrad park- och grönstruktur. Området bedöms ha en utbyggnadstid om 12-14 år och planeras att byggas etappvis. Planarbetet delas upp i flera detaljplaner.

Omvandling av Riksby friområde innebär bland annat att befintliga aktivitetsytor för rugby, golf och bågskytte kommer att tas i anspråk för ny bebyggelse. Inom programområdet skapas dock nya möjligheter för idrott och aktiviteter, vilka kommer att utredas vidare i planprocessen i samarbete mellan berörda nämnder.

De sammanlagda utgifterna i projekt Riksby beräknas till 4 218 miljoner kronor, och avser främst ny- och ombyggnad av gator och park, grovterrassering, geoteknik, ledningsflyttar och hantering av dagvatten. Investeringsinkomsterna, som består av ersättningar från framtida ledningsägare för standardhöjningar vid ledningsflyttar, beräknas till 25 miljoner kronor. Nettoexploateringsutgiften per ekvivalent lägenhet beräknas till 532 000 kronor i fast prisnivå.

Försäljningsinkomsterna beräknas till sammanlagt cirka 4 527 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 1 077 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive redan nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 131 procent.

I ärendet redovisas en planerad ersättningsinvestering för i anspråkstagande av befintlig fotbollsplan. Ersättning av befintlig funktion, med anläggande av ny 11-spelsplan, beräknas till 6,5 miljoner kronor. Evakueringskostnader under byggtiden beräknas till 1,0 miljoner kronor.

Idrottsnämnden har framfört behov av standardhöjningar, bestående främst av belysning, hybridgräs och asfaltsarbeten, uppgående till cirka 6 miljoner kronor. Idrottsnämnden har även framfört behov av en servicebyggnad med omklädningsrum, toaletter och förråd, till en utgift om cirka 5 miljoner kronor. Dessa funktioner finns inte vid den befintliga anläggningen. Utgifterna ingår därmed inte i ersättningsinvesteringen, utan ska prioriteras inom idrottsnämndens ordinarie investeringsbudget.

I enlighet med stadens investeringsregler redovisas även en så kallad skuggkalkyl. I skuggkalkylen ingår utöver exploateringsprojektets utgifter även stadens utgifter för två grundskolor med sammanlagt 1 800 platser, sex förskolor samt vissa idrottsytor. Skuggkalkylen visar ett positivt nettonuvärde om 52 miljoner kronor.

De markanvisningar som genomförts av exploateringsnämnden i samband med inriktningsbeslutet avser den första utbyggnadsetappen av Riksby. Etappen utgörs av ett område utmed Linta gårdsväg i Lintadalen. Framtida etappindelning kommer att preciseras inför kommande detaljplanearbete och genomförandebeslutet för etapp 1.

Dessa markanvisningar avser sammanlagt cirka 520 bostäder, varav 200 hyresrätter och 320 bostadsrätter. Cirka 140 hyresrätter markanvisas till AB Stockholmshem, varav 40 upplåts till SHIS Bostäder, 100 bostadsrätter markanvisas till Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB, 60 hyresrätter och 100 bostadsrätter markanvisas till Sveafastigheter Bostad AB och 120 bostadsrätter markanvisas till Maxera Bostad 12 AB. Markupplåtelse för hyresrätter sker med tomträtt. Markförsäljning planeras för bostadsrätterna.

I denna etapp markanvisas även för tomträttsuppåtelser för en f-9-skola med cirka 1 200 elevplatser, skolgymnastiksal och en förskola med åtta avdelningar, till Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), samt cirka 40 000 kvadratmeter BTA för lokaler inom kommersiell verksamhet samt parkeringshus Sagax Projektutveckling AB.

Med Maxera Bostad AB och Sveafastigheter Bostad AB är det överenskomna markpriset för bostadsrätter 16 000 kronor per ljus BTA i prisläge december 2018, och justeras med index till tillträdestidpunkten.

På grund av rådande marknadsläge har en överenskommelse träffats med Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB om att skjuta fram prisförhandlingarna till att inledas senast 1 juli 2020. Prisuppgörelse ska ha skett senast till vid tecknande av överenskommelse om exploatering.

I etapp 1 ingår även ytterligare 420 bostäder, 30 000 kvm BTA verksamhetslokaler samt en förskola med sex avdelningar som markanvisades till Fastighetspartner Bromma AB i den 8 mars 2018. Ytterligare 35 bostäder planeras att markanvisas inom etappen, liksom en fotbollsplan, sopsugsanläggning och cirka 90 000 kvadratmeter verksamhetslokaler.

Sammantaget omfattar den första etappen inom Riksby cirka 975 bostäder, 160 000 kvadratmeter verksamhetslokaler, en f9-skola och två förskolor, en fotbollsplan och en sopsugsanläggning. Av bostäderna är cirka 53 procent hyresrätter och 47 procent bostadsrätter.

Exploateringsnämndens expertråd har godkänt ärendet avseende bostäder den 11 april 2019 och avseende verksamheter den 4 juni 2019.

Exploateringen kräver nya detaljplaner. Närmare innehåll och utformning kommer att prövas i planprocessen.

I ett medborgarförslag till Skärholmens stadsdelsnämnd lyfts behovet av en yta för gemensamma hundträffar i Bredäng då gräset på befintligt hundrastområde är för högt. Skärholmens stadsdelsnämnd föreslår att hundrastområdet på Varpaängen flyttas från nuvarande läge till intilliggande kortklippt yta, enligt bilaga 1 till utlåtandet, sida 45.

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun 20 § beskriver vilka regler som gäller för stadens hundrastområden.

Beslut om flytt av hundrastområde kan fattas av kommunfullmäktige. Skärholmens stadsdelsnämnd föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om ändring i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun enligt bifogad kartbild i bilagan.

Direktionen för kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar, SSBF, avser att under 2019 genomföra upphandling av rengöring (sotning) och brandskyddskontroll i Stockholms stad, vilket sker med stöd av 3 kap 16 § kommunallagen (1991:900), vilket även framgår av 10 kap 1§ i den nu gällande kommunallagen (2017:725) som anger att SSBF kan lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en extern aktör. Flertalet av de nuvarande avtalen löper ut den 31 mars 2020.

Upphandlingen avser tilldelning av tjänstekoncessioner. Det innebär att entreprenör som tilldelats avtal erhåller rätten att utnyttja tjänsten enligt de i förfrågningsunderlaget och avtalet angivna förutsättningarna samt de vid var tid gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut som äger tillämpning på verksamheten. Ersättning för utförd tjänst utgår från fastställd taxa och entreprenören fakturerar kommuninvånaren. Tillämpade taxor ska täcka leverantörens kostnader för att utföra aktuell tjänst.

SSBF konstaterar att om taxan ligger kvar på nuvarande nivå är risken stor att man inte får något anbud vid kommande upphandling eller att tjänsterna utförs med lägre kvalitet och service, vilket därmed försämrar brandsäkerheten.

SSBF föreslår att taxenivåerna för sotning och brandskyddskontroll justeras med utgångspunkt från att entreprenörerna ska kunna få kostnadstäckning för utfört arbete samt att sotningen ska genomföras med säkrare och bättre metoder vilket tar längre tid per objekt. De föreslagna taxorna ligger med anledning av detta ett par procent över genomsnittet i landet. Undantag är objektstaxan för brandskyddskontroll, som föreslås ligga lägre på grund av att Stockholms stad är mer tätbebyggd än genomsnittet i landet. Taxemodellen har även förenklats och förtydligats, så att kostnaden för kommuninvånarna ska vara mer förutsägbar. I förslaget ingår att sotning och brandskyddskontroll ska kunna utföras av samma entreprenör.

SSBF föreslår också nya intervall, så kallade frister, mellan sotningstillfällena. Följden av det förändrade systemet med fristerna är att en fastighetsägare under en 13-årsperiod sammantaget får fem besök istället för sju besök, eftersom kombibesök införs (där sotning och brandskyddskontroll genomförs samtidigt). Därmed mildras effekten av de höjda avgifterna.

För en småhusägare med en braskamin innebär ändringarna att den totala kostnaden under en 13-årsperiod kommer att öka från 3 130 kronor till 4 176 kronor.

För en bostadsrättsförening med ett flerfamiljshus med totalt 10 öppna spisar innebär ändringarna att den totala kostnaden under en 13-årsperiod kommer att minska från 45 960 kronor till 35 290 kronor.

SSBF föreslår att taxan för sotning och brandskyddskontroll, liksom tidigare, ska justeras årligen med tillämpning av sotningsindex (enligt cirkulär 2002:83) som fastställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Tidigare samverkansavtal för åren 2015-2019, dnr 320-845/2015 mellan Stockholms stad och Polisregion Stockholm löpte ut i maj 2019, en förlängning har tecknats i väntan på denna överenskommelse.

Det övergripande målet med samverkansöverenskommelsen är att stockholmarnas trygghet ska öka och att den faktiska brottsligheten ska minska. Överenskommelsen ska skapa förutsättningar och mandat för att stärka det gemensamma brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet både centralt och lokalt. Arbetet utgår från berörda parters ansvarsområde, organisation och gällande lagstiftning. Stadens och polisens arbete behöver kontinuerligt stämmas av med berörda parter, utvecklas och intensifieras med utgångspunkt i lokala lägesbilder, trygghetsmätningar, andra statistiska underlag och orsaksanalyser.

Samtliga involverade parter bär ett särskilt ansvar för att samverkansöverenskommelsen respekteras, utvecklas och hålls vid liv.

Ett antal för tillfället prioriterade utmaningar lyfts fram där samverkan är särskilt påkallad på såväl lokal som central nivå. De prioriterade samverkansområdena är:



riktat arbete mot avgränsade platser och utsatta områden;

unga i risk för kriminalitet;

skolan som brottsplats;

avhopparverksamhet för kriminella;

arbetet mot våldsbejakande extremism;

särskilt utsatta och sårbara brottsoffer;

otillåten påverkan;

tillåtna bosättningar;

ordningsvakter;

kameraövervakning.



Inriktningen för dessa områden sker centralt men ska avspeglas i de lokala samverkansöverenskommelserna där så är relevant kopplat till lokal lägesbild. Till samverkansöverenskommelsen kopplas en handlingsplan med syfte att formulera en struktur för de prioriterade samverkansområden och andra stadsövergripande samverkansinsatser där stadens fackförvaltningar och bolag är involverade tillsammans med polisen. Handlingsplanen kommer löpande att följas upp och resultat kommer att presenteras årligen.

Genom testamente av den 31 oktober 1854 förordnade friherre Ernst Magnus von Willebrand att hans kvarlåtenskap skulle bilda en fond under benämning Willebrandska understödsfonden. Ur fonden skulle utgå pensioner till belopp av tvåhundrafemtio riksdaler banko till i första rummet behövande släktingar å hans möderne. Om inte tillräckligt antal släktingar anmälde sig skulle även andra, med ”största behovet och bästa vandeln” kunna åtnjuta pension från fonden.

Testamentet utpekade en förvaltare som också skulle utdela pensioner samt utse två gode män som senare i hans ställe skulle utse mottagare av pensionerna. Förvaltaren överlämnade dock i november 1872 fonden till Stockholms förmyndarkammare för förvaltning, medan gode männen skulle fortsätta att utse pensionsmottagare. Förvaltningen av fonden övertogs av drätselnämnden år 1934 och förvaltningen har sedan dess skötts av Stockholms stad, med utdelning efter förslag av gode män.

Fondens ändamål är att i främsta rummet ge pensioner för behövande släktingar på donatorns möderne. Då sådana hela tiden funnits och fortfarande förekommer har avkastningen också årligen enbart getts till sådana släktingar. Det har aldrig blivit aktuellt att dela ut till andra.

Skatteverket har nu bedömt att stiftelsen inte är undantagen från skattskyldighet då den inte är en allmännyttig stiftelse eftersom utdelningen är begränsad till vissa personer.

Planens huvudsyfte är att justera kommungränsen mellan Stockholm och Solna, och därmed möjliggöra ett ändamålsenligt genomförande av den planerade kvartersstrukturen. Planområdet innefattar delar av Hagaplan och Eugeniavägen där kommungränsen går på sådant sätt som försvårar ett ändamålsenligt genomförande för respektive kommun. Planområdet avses i sin helhet överföras till Stockholms stad. De områden som planläggs idag ligger i Solna men kommer efter justeringen av kommungränsen överföras till Stockholms stad. Planarbetet föranleds av överenskommelser mellan Stockholms stad, Solna stad och Region Stockholm.

I en motion till kommunfullmäktige av Karin Wanngård (S) framförs att rätten till en fast heltidsanställning med bra arbetsvillkor och en skälig lön man kan leva på är en viktig jämställdhetsfråga.

Även visstidsanställningar i form av timavlönad personal bidrar till ökad ojämställdhet, menar motionären.

I motionen framförs att anställningsvillkoren i framför allt kvinnodominerade sektorer behöver förbättras bl.a. när det gäller hur arbetet organiseras och fördelas. Särskilt gäller detta ett fortsatt arbete för rätt till heltid och tryggare anställningar.

Genom att skapa attraktiva villkor och erbjuda intressanta jobb kan arbetsgivare attrahera medarbetare med rätt kompetens och trygga kompetensförsörjningen för framtidens välfärd, anser motionären.

I syfte att öka stadens attraktivitet som arbetsgivare och för att öka takten i arbetet för trygga anställningar föreslås i motionen att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ändra konverteringsreglerna för timavlönade, tidsbegränsade anställningar i form av vikariat och allmän visstidsanställning i syfte att snabbare få dem tillsvidareanställda.

I motionen föreslås även att kommunstyrelsen utarbetar tydligare riktlinjer, att beslutas av kommunfullmäktige, avseende när och hur nämnder och styrelser kan använda sig av allmänna visstidsanställningar i syfte att minimera användandet av anställningsformen.

I motionen föreslås även att nämnder och styrelser ges i uppdrag att årligen redovisa användningen av otrygga anställningar och arbetet för att minska desamma.

Emilia Bjuggren (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där hon föreslår att staden ska fortsätta finansiera förebyggande arbete inom ramen för sociala investeringar.

Därigenom ska preventiva insatser generera samhälls- som kommunalekonomiska vinster.

I motionen föreslås:

Att en social investeringsfond även i fortsättningen bidrar till att finansiera förebyggande arbete i stadens verksamheter.

Att medel till fondens fortsatta verksamhet reserveras i behandlingen av stadens bokslut.

Att kommissionen för ett hållbart Stockholm fortsätter ta fram kunskap och konkreta förslag för hur segregationen i Stockholm ska brytas.

I en motion till kommunfullmäktige av Anna Rantala Bonnier och Sissela Nordling Blanco (båda FI) yrkar motionärerna på att staden inför en haverikommission gällande mäns våld mot kvinnor med uppdraget att förebygga, utreda och föreslå förbättringar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Motionärerna menar att samhället som helhet måste agera för att förebygga våldet och att det finns en kunskapsbrist inom socialtjänst, polis och sjukvård gällande hur dessa instanser kan samverka för att kunna ge rätt hjälp till våldsutsatta kvinnor. Motionärerna yrkar därför på att staden ska införa en haverikommission som kan se över och utreda hur och var det brister, hur samarbetet mellan olika samhällsinstanser sett ut i de fall där våldet fått dödligt utfall och vilka ytterligare åtgärder som krävs framgent.

Motionärerna framhåller vidare att en tillsatt haverikommission även behöver ta ett helhetsgrepp när det gäller våldsutsatta kvinnors livssituation, inklusive tillgången till en egen bostad och andra faktorer som påverkar möjligheten att fortsätta leva sitt liv utan fortsatt våld.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) beskrivs att Tensta Centrum har urholkats på offentlig och kommersiell service och motionärerna anser att området behöver rustas upp. Framförallt beskrivs hur den fysiska miljön bör utvecklas med bland annat belysning och grönska samt genom att skapa plats för nya bostäder och butikslokaler. Motionärerna beskriver även att Blå huset bör utvecklas till ett nav för musik- och kulturutövning, skapande och egen organisering bland unga i hela Järva och Västerort. Motionärerna anser att ett samlat grepp behöver tas om Tensta centrum för att åstadkomma detta.

Det program för stadsdelen som togs fram 2017 för att samordna arbetet med målen i den lokala utvecklingsplanen Grönare Stockholm är enligt motionärerna inte tillräckligt på grund av komplexa markägarförhållanden. Motionärerna anser att staden behöver ta initiativ till ett samfinansieringsprojekt för att tillsammans med boende och fastighetsägare i området utveckla och rusta upp Tensta centrum.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar ge exploateringsnämnden i uppdrag att i samarbete medstadsdelsnämnden och stadsbyggnadsnämnden initiera ett arbete för ett samlat grepp om Tensta centrum i enlighet med motionens intentioner.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (samtliga V) beskrivs att äldre människor som lever i hemlöshet är en särskilt utsatt och skör grupp. Motionärerna beskriver också att staden redan bedriver ett stort arbete för målgruppen, till exempel stadens projekt inom boende och behandlingsenheten med seniorboende för personer 55 + på Monumentet, subventionerade och drogfria akutplatser för äldre på stöd- och omvårdnadsboende samt tillskapandet av funktionen äldrelots. Motionärerna påtalar även Micasa fastigheter i Stockholm AB:s uppdrag gällande 25 seniorlägenheter per år för målgruppen äldre hemlösa som har svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden på grund av till exempel låg pension och skulder och som har bott den maximala boendetiden om fem år inom SHIS bostäder.

Utifrån motionärernas beskrivning av målgruppen föreslår dem att kommunfullmäktige beslutar:
att staden ska anta en nollvision mot äldre i hemlöshet med målet att år 2025 ska vi inte ha äldre i Stockholms stad som är hemlösa enligt gällande definitioner.

Att uppdra till äldrenämnden och socialnämnden att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan för hur en nollvision för hemlöshet bland äldre ska utformas och uppnås.

I motionen, som väckts i kommunfullmäktige av Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) beskrivs att många av stadens äldre bor kvar i bostäder som inte är anpassade för en äldre person och att flera även bor kvar i villor eller lägenheter som är alldeles för stora för deras behov. Enligt motionärerna är en orsak till detta att det länge varit brist på senior- och trygghetsbostäder med hyror som äldre har råd att betala.

En annan orsak beskrivs i motionen vara att planering och genomförande av en flytt kan vara övermäktigt för många äldre, särskilt för de som saknar anhöriga som kan hjälpa till. Motionärerna beskriver vidare de åtgärder, planer och målsättningar som under den förra mandatperioden gjordes inom det prioriterade området att öka antalet bostäder anpassade för äldre, bland annat genom att Micasa Fastigheter i Stockholm AB antog en plan för utbyggnad av seniorboenden år 2018-2040, genom att besluta om särskilda förmedlingsregler till Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s seniorbostäder samt genom att inrätta aktivitetscenter i anslutning till seniorbostäder.

Motionärerna framhåller att mer behöver göras inom området och menar att staden bör ta ytterligare steg när det gäller att underlätta en flytt. En möjlighet skulle, enligt motionärerna, vara att införa stöd vid flytt som biståndsbedömd insats, efter en individuell prövning. Biståndet beskrivs kunna inbegripa såväl packning, bokning av flyttfirma, flyttstädning samt administration kring exempelvis adressändring. Motionärerna menar att insatserna skulle innebära ökade kostnader för staden men att rörligheten på bostadsmarknaden skulle öka och större lägenheter frigöras för bland annat barnfamiljer.

I en motion till kommunfullmäktige, ”Initiativ från staden för byggande av Tvärförbindelse Södertörn” av Jan Valeskog (S), framhålls vikten av att vägprojektet Tvärförbindelse Södertörn kommer till stånd så snart som möjligt och att finansiering för hela projektet säkras. Anledningen till detta är framförallt att trafikförsörja Norviks hamn som är stadens nya containerhamn som ska öppna för verksamhet år 2020, att möjliggöra en bättre kollektivtrafik och underlätta arbetspendlingen samt att öka arbetsplatslokalisering i denna del av Stockholmsregionen.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

Att godkänna motionens inriktning för arbetet med Tvärförbindelse Södertörn.

Att Stockholms stad tar initiativ till förhandlingar med berörda kommuner, privata intressenter samt staten om en fullständig finansiering av Tvärförbindelse Södertörn.

Att Stockholm stad uppvaktar landstinget med krav på att de bidrar till regional utveckling istället för att stoppa densamma.