Möte 2020-11-02

Hjorthagen ingår i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Detta ärende omfattar revidering av ekonomiska beslut för Hjorthagen och ger en in-riktning för planeringsförutsättningarna inom projektet.

I förslaget till reviderat inriktningsbeslut för Hjorthagen planeras nu för cirka 7 000 bostäder, ett förverkligande av Gasverksområdet som regionalt besöksmål och planering för att tillskapa ytterligare exploateringsbar mark ge-nom att bygga påldäck i Lilla Värtans vattenområde.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet Hjorthagen redovisar ett positivt nettonuvärde om cirka 1 304 mnkr inklusive investeringen i Gasklocka 2 och tidigare nedlagda utgifter och inkomster. De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 11 080 mnkr för exploateringsnämndens del, och 11 654 mnkr totalt för staden, varav 3 762 mnkr är utgifter före år 2019. Försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 9 879 mnkr.

En sammantagen analys av ekonomin för Hjorthagen visar att projektet genererar ett positivt nettonuvärde om cirka 1 304 mnkr. Inräknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor blir nettonuvärdet cirka 734 mnkr.

Den utredningsbudget om 160 mnkr som kommunfullmäktige beslutade om 6 november 2017, dnr 2017:231, har överskridits. Ett beslut om utökad utredningsbudget behöver därför fattas. Utredningsutgifterna, inklusive tidigare nedlagda utgifter, bedöms uppgå till 260 mnkr.

Ärendet har behandlats av kommunfullmäktige den 31 augusti 2020 som då beslutade om minoritetsåterremiss. Som skäl för minoritetsåterremissen anges att en realistisk plan med en extern aktör saknas.

Från den 1 juli 2020 har asylsökandes möjligheter att flytta till eget boende (EBO) i vissa områden begränsats. 32 kommuner, inklusive Stockholms stad, anmälde i april 2020 till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen skulle omfattas av regleringen. Efter att 11 kommuner anmält hela sin yta, genomfördes ändringar i förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. Dessa trädde i kraft 15 augusti 2020 och innebär att de områdes-begränsningar som infördes den 1 juli 2020 upphör att gälla vid utgången av 2020. Detta ärende utgör underlag till stadens nya ansökan till Migrationsverket i oktober 2020, och är en revidering av det föregående ärendet Reglering av EBO-asylsökande inom Stockholms stad (Dnr KS 2020/299) utifrån det nya regelverket.

Det nya regelverket kräver att anmälan till Migrationsverket tydligt motiveras utifrån socioekonomiska förhållanden och särskilt arbetslöshet, sysselsättning, försörjningsstöd, skolresultat, utbildningsnivån och valdeltagande. I Stockholms stad är det demografiska statistikområden (DeSO) i Rinkeby, Tensta, Husby och Skärholmen som främst utmärker sig med nämnda socioekonomiska utmaningar, både enligt befintlig statistik och tidigare rapporter.

Stockholms stads tidigare anmälan om 15 DeSO baserades på en statistisk analys av fyra socioekonomiska faktorer: sysselsättningsnivå, utbildningsnivå, inkomst och utländsk bakgrund. Denna anmälan baseras i likhet med den tidigare på sysselsättningsnivå och utbildningsnivå men därtill har även försörjningsstöd, arbetslöshet, valdeltagande och skolresultat inkluderats i bedömningen. Enligt förordningen ska dessa sex socioekonomiska faktorer särskilt beaktas.

Den socioekonomiska statistiken för DeSO och stadsdelar ger stöd för att utöka de tidigare utvalda 15 DeSO till att omfatta hela de stadsdelar som de ligger i. Då omfattas totalt 28 DeSO belägna i Rinkeby, Husby, Tensta och Skärholmen.

Den 27 augusti 2020 godkände exploateringsnämnden i ett genomförandebeslut exploatering inom fastigheten Skalholt 1 omfattande investeringsutgifter om 46,3 miljoner kronor och investeringsinkomster om 1,9 miljoner kronor.

Exploateringsnämnden godkände även för sin del försäljning av mark inom Skalholt 1 till Kista Square Garden Kommersiellt AB, Brf Kista Square Garden 1, Brf Kista Square Garden 2, Brf Kista Square Garden 3 och Brf Kista Square Garden 4 med en försäljningsinkomst om cirka 194,2 miljoner kronor.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då försäljningsinkomsten överstiger det belopp om 90 miljoner kronor som exploateringsnämnden, enligt nämndens reglemente, får besluta om.

Kommunfullmäktige beslutar om kommande utbetalning av partistöd enligt kommunallag (2017:725). I Stockholms stad sker detta inom ramen för budgetbeslutet.

Kommunfullmäktige får besluta att inte betala ut stöd till ett parti som inte lämnat redovisning och granskningsrapport i enlighet med första och andra styckena 4 kap. 31 § kommunallag (2017:725).

Kommunfullmäktige har i Kfs 2015:17 fastställt regler om lokalt partistöd. Enligt 4 § ska en mottagare av partistöd årligen, senast den 30 juni, lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket i kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Enligt prop. 2013/14:5, sid 96 gäller att om kommunfullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det kan ske genom att det i ett sådant beslut görs en hänvisning till reglementets bestämmelser. Detta tydliggöras i avsnittet om partistöd i Stockholms stads budgetärende.

Samtliga nio partier representerade i kommunfullmäktige har lämnat redovisning av partistöd för 2019 och bifogat granskningsintyg. I budgetärendet fattas beslut om partistöd ska utbetalas för kommande år.

Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen regleras i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2013:866 (bostadsförsörjningslagen). I socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) anges vilka personer som kommunen har ett särskilt ansvar för.

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024 grundar sig på en analys av den demografiska utvecklingen, bostadsbehovet för särskilda grupper, av efterfrågan på bostäder, flyttmönster och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna tar dessutom avstamp i stadens Vision 2040, FN:s barnkonvention och Agenda 2030. De särskilt prioriterade grupper som lyfts i riktlinjerna är ungdomar och unga vuxna, studenter, äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och ensamkommande barn och unga, hemlösa samt personer utsatta för våld i nära relation. Bostäder för dessa grupper, som står långt ifrån bostadsmarknaden, ska prioriteras.

Stockholms stad bedriver ett brett och ambitiöst arbete med bostadsförsörjningsfrågor. I stadens Vision 2040, översiktsplan, kommunfullmäktiges budget samt i övriga styrdokument anges målsättningar och andra aspekter på bostadsförsörjningen på både kort och lång sikt.

I kommunfullmäktiges budget lämnas årligen, inom ramen för stadens styrsystem ILS, Integrerat ledningssystem, direktiv till de nämnder och bolagsstyrelser som har ansvar för genomförandet av olika delar av stadens bostadsförsörjningsansvar.

Ett kraftigt bostadsbyggande för att underlätta bostadsförsörjningen är en av kommunkoncernens mest prioriterade uppgifter. Målet är att 140 000 bostäder byggs mellan åren 2010 och 2030. Befolkningsprognosen visar på fortsatt stor befolkningsökning och alla åldersgrupper väntas öka under perioden 2019-2028. För att täcka det demografiska bostadsbehovet behöver cirka 7 000 bostäder tillkomma varje år fram till 2040.

Stadens höga takt i bostadsförsörjningen utgör en bas för att bostäder till stadens särskilt prioriterade grupper enligt bostadsförsörjningslagen ska kunna tillgodoses.

I riktlinjerna föreslås, förutom bostadsbehoven för de särskilt prioriterade grupperna, ett antal förslag till åtgärder i syfte att förbättra bostadsförsörjningen i allmänhet och för de särskilt prioriterade grupperna i synnerhet. Åtgärderna vänder sig dels till kommunkoncernen dels till statliga och regionala instanser då bostadsförsörjning inte enbart är en kommunal angelägenhet utan också ett intresse på nationell nivå. Åtgärderna föreslås inarbetas i ordinarie verksamhet via uppdrag i kommunfullmäktiges budget och följas upp enligt befintliga processer.

Riktlinjerna följs upp årligen genom Boverkets bostadsmarknadsenkät, men också genom nämnders och bolagsstyrelsers ordinarie uppföljning och rapportering.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) har antagit ett inriktningsbeslut om ett nybyggnadsprojekt i fastigheten Ånn 7 i Årsta. Projektet avser nybyggnation av ett vård- och omsorgsboende med 72 platser och ett seniorboende med tillhörande aktivitetscenter om 84 platser.

Innan projektet genomförs kommer bolaget redovisa ett underlag för genomförandebeslut.

I enlighet med stadens boendeplan 2020 med utblick mot 2040 finns behov av ett nytt vård-och omsorgsboende i Årsta, med färdigställande 2023. Det nya boendet föreslås byggas inom Micasa Fastigheters befintliga tomträtt Ånn 7 i Årsta. Det befintliga vårdboendet är byggt 1961 och uppfyller inte Arbetsmiljöverkets krav på badrummen, har ett stort underhållsbehov samt hög energianvändning och föreslås därför rivas och ersättas med ett nytt.

Behovet av seniorbostäder är för kommande år stort, och allra störst är det i östra söderort, som idag har betydligt färre seniorbostäder än övriga delar av staden. Micasa Fastigheter ska enligt plan för nybyggnation av seniorboenden planera för en nybyggnation av ca 1 100 seniorlägenheter i staden fram till år 2040. Detta projekt innebär ett tillskott om 84 seniorlägenheter med tillhörande aktivitetscenter.

I övrigt önskar stadsdelsförvaltningen även lokaler för hemtjänst.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostadsbebyggelse för cirka 120 lägenheter och centrumverksamhet med bland annat en ny vårdcentral. Bebyggelsen ska i sin gestaltning ta inspiration från och hänsyn till omgivande stadsbyggnadskaraktär i Blackeberg. Planförslaget innebär en delvis annorlunda bebyggelsestruktur i området jämfört med den befintliga bebyggelsen. Det tillkommande kvarteret är mer slutet och är högre än äldre kvarter i stadsdelen. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att det centrala läget med närheten till Blackebergsplan gör att det är lämpligt med en större skala.

I och med regeringens proposition Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (2017/18:158), tillkom 2019 ny lagstiftning som innebar dels att en mer omfattande prövning ska göras av en sökande/huvudman som ansöker om godkännande för att bedriva fristående verksamhet enligt skollagen, dels en rätt att ta ut en avgift för de kostnader som uppkommer i samband med prövning av vissa ansökningar. Mot bakgrund av denna lagändring föreslår utbildningsnämnden att Stockholms stad ska ta ut en avgift av den som ansöker om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem och av den som ansöker om ändringar i befintlig verksamhet. Av administrativa skäl och för att efterleva självkostnadsprincipen föreslås avgiften tas ut i två steg: dels i form av en så kallad startavgift, dels i form av en prövningsavgift som varierar beroende på prövningens omfattning/ärendetyp. Avgiften är avsedd att täcka utbildningsförvaltningens kostnader för att pröva ansökningarna.

Ärendet lämnades över till kommunstyrelsen för beredning. I beredning av ärendet har stadsledningskontoret föreslagit en revidering av nämndens förslag om avgift, som innebär att färre ärendetyper omfattas av avgift. Stadsledningskontoret föreslår att Stockholms stad ska ta ut en avgift av den som ansöker om godkännande som huvudman för en ny fristående förskola eller fritidshem samt vid ansökan om godkännande som huvudman för en befintlig fristående förskola eller fritidshem.

Ärendet remitterades efter det till utbildningsnämnden som inte hade något att invända mot förändringen och reviderade sitt förslag i enlighet med stadsledningskontorets förslag.

Förslag till avgift:

Den som inkommer med en ansökan avseende följande ärendetyper:

ansökan om godkännande som huvudman för en ny fristående förskola eller fritidshem,

ansökan om godkännande som huvudman för en befintlig fristående förskola eller fritidshem,

ska betala en startavgift på 5 000 kr för att ansökan ska tas upp till prövning. Avgiften ska vara betald innan prövning påbörjas.

Den som:

ansöker om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem för en ny förskola eller fritidshem,

ansöker om godkännande för en befintlig förskola eller fritidshem

ska betala en prövningsavgift på 20 000 kr (utöver startavgift) om ansökan efter grundläggande prövning är aktuell för fortsatt prövning. Avgiften ska vara betald innan fortsatt prövning påbörjas.

Ansökan ska inte tas upp till prövning om inte anvisad avgift har betalats.

Ärendet behandlades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 31 augusti 2020 och kommunfullmäktige beslutade då att återremittera ärendet enligt reglerna om minoritetsåterremiss. Som motivering för minoritetsåterremissen angavs att utbildningsförvaltningen bör ges i uppdrag att utförligt undersöka och kartlägga de faktiska kostnader som uppkommer i samband med ansökningar om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem.

Avgift för ansökan om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem gäller från och med den 14 september 2020. I och med minoritetsåtermissen hinner avgifterna inte börja gälla vid tidigare utsatt datum. Nytt datum föreslås därför bli den 1 januari 2021.

Socialnämnden har tagit fram förslag till nya riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen. Det finns behov av nya riktlinjer då ny lagstiftning och föreskrifter har trätt i kraft inom flera delar av området barn och unga inom individ- och familjeomsorgen. Socialstyrelsen har också gett ut nya vägledningar och handläggningsstöd som påverkar arbetet med barn och unga. Även barnrättsperspektivet har setts över och förtydligats inför att barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Vidare innehåller förslaget till reviderade riktlinjer de uppdrag i budget 2019 som uppdrogs åt socialnämnden att införa i riktlinjerna. För att förenkla för läsaren har dessutom riktlinjernas struktur setts över och i förslaget finns också tydligare hänvisningar till bland annat Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker.

Efter att förslaget på nya riktlinjer remitterats har Socialstyrelsen utkommit med en ny version av handboken LVU – Handbok för socialtjänsten. Förslaget på riktlinjer har genomgått smärre konsekvensändringar med anledning av detta. Dessa ändringar påverkar inte stadsdelsnämndernas arbete i sak.

Sissela Nordling Blanco och Madeleine Kaharascho Fridh (båda Fi), har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. För att möta stockholmarnas intresse och behov för centrala och tillgängliga platser för litteratur och poesi föreslår motionärerna att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus. Motionärerna anför att litteraturhuset skulle bli en central och samlande punkt för bokförlag, författarsamtal och besök av fristadsförfattare som inte kan göra sina röster hörda i hemlandet. Motionärerna föreslår även att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus samt att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om masshantering. I motionen föreslås att kommunstyrelsen tar fram en stadsövergripande masshanteringsstrategi samt att en samordnande funktion inom staden inrättas för masshanteringsfrågorna.

I motionen föreslås vidare att staden tar initiativ till regional samordning av masshanteringen och att trafiknämnden får i uppdrag att ändra Stockholms stads lokala trafikföreskrifter så att massgodstransporter upp till 15 meter tillåts inom Stockholms stad.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm behöver göra mer för att bryta den negativa utvecklingen på dagens bostadsmarknad och att rätten till bostad ska vara en självklarhet.

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det globala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverkliga bostaden som en rättighet för stadens invånare.

Genom att ansluta sig till The Shift, kan Stockholms stad enligt motionären, skapa nya lösningar och idéer samtidigt som det främjar utbytet med andra städer som står inför liknande utmaningar. Vidare framförs att städer som New York, London, Berlin och Paris har skrivit under åtagandet.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) framförs att det sedan många år har varit ett stort missnöje avseende situationen kring Kista busstorg. Motionärerna menar att platsens utformning har varit och är fortsatt ogästvänlig och känns mycket otrygg samt att platsen präglas av betong och mörker. Det är en otrevlig miljö, helt utan växtlighet, där många människor tvingas stå vid olika årstider och olika tider på dygnet. Det finns inte heller någon verksamhet vid torget som skulle kunna locka kunder, varför platsen är helt öde förutom dem som måste stå där i väntan på sin buss. Motionärerna lyfter även att trafiksituationen runt torget är mycket rörig med en blandning av många bussar, taxibilar, personbilar och gående. Utifrån detta anser motionärerna att alla inblandade, både interna och externa aktörer, måste ta sitt ansvar och samlas för en plan för hur busstorget ska bli en plats som välkomnar besökare till Kista. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

Att staden tillsätter en arbetsgrupp med representanter från bland andra trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning för utvecklingen av området kring Kista busstorg.

Att staden bjuder in bland andra boende, SL, fastighetsägare, näringsidkare, arbetsgivare och Region Stockholm till ett gemensamt arbete för att utveckla området kring Kista busstorg.

Att staden utifrån ovanstående utarbetar en genomförandeplan som kan påbörjas senast under 2020.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) bör ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet. Motionärerna anser att det finns ett behov att kulturellt viktiga frågor behandlas på ett mer varsamt sätt än idag och att Skönhetsrådet därför ska få beslutsrätt från att idag endast vara rådgivande. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Skönhetsrådet ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är kapacitetsbrist i Stockholms nuvarande elinfrastruktur, framförallt vad gäller bristerna att hantera höga effekter. Bakgrunden är att elanvändningen förväntas att öka i Stockholm, delvis för att befolkningen växer och delvis för att fler sektorer elektrifieras. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad:

kartlägger nuläget, framtida behov och nödvändiga åtgärder för elinfrastrukturen

skyndsamt tar fram en strategisk planering för elnätet

bjuder in andra kommuner, regionen och elnätsbolag för att samordna strategisk planering av de nationella, regionala och lokala elnäten.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att Stockholms stad bör sluta subventionera flygets kostnader. I

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslag om att Stockholm ska införa metoden Group Violence Intervention (GVI) mot vapenvåldet. I motionen lyfts den stora utmaning som staden står inför till följd av dödligt våld genom skjutningar. För att stävja en fortsatt utveckling med dödligt våld föreslår motionärerna att Stockholms stad inför nya arbetssätt mot skjutningar likt Malmö stad som provar modellen ”Sluta skjut” med inspiration från det amerikanska arbetssättet GVI.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. I motionen förslås att kommunfullmäktige beslutar att trafiknämnden tar fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter. Vidare föreslås ett antal övriga åtgärder för ökad trafiksäkerhet.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären lyfter fram friskvård som en del i arbetsmiljöarbetet och en viktig pusselbit att förbättra hälsan hos stadens medarbetare. Motionären pekar också på att det finns skillnader mellan stadens förvaltningar hur friskvårdsbidraget är utformat. Motionären föreslår att kommunstyrelsen utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska göra en översyn av hur friskvårdsbidraget och övriga friskvårdsförmåner ser ut i stadens verksamheter och särskilt genomlysa omotiverade skillnader. Vidare föreslår motionären att kommunstyrelsen utifrån översynen föreslår åtgärder för att förstärka friskvården i stadens verksamheter med särskilt fokus på verksamheter med stora behov och idag liten förmån.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tydliggöra markeringar på trottoarer för parkering. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad verkar för att en markering 10 meter före övergångsställen blir obligatorisk, för att tydliggöra gällande parkeringsförbud inom markeringen fram till övergångsstället och därmed öka trafiksäkerheten.

I motionen till kommunfullmäktige, som är skriven av Alexandra Mattsson Åkerström (V), framgår att personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld och övergrepp. Det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning där våldet också kan rikta sig mot själva funktionsnedsättningen.

Motionären yrkar att

Stockholm stad begär registerkontroll vid anställning inom LSS i stadens egna verksamheter samt ställer detta som krav vid upphandling av verksamheter inom LSS.

Stockholm stad genomför uppsökande arbete inom LSSverksamheter för att informera om våld och vart man kan vända sig för att få stöd.

Personal inom LSS erbjuds vidareutbildning årligen på temat våld för att kunna upptäcka och stödja personer som utsätts.

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunfullmäktige beslutar att öka stödet till anhöriga som drabbats av dödsskjutningar i Stockholm samt inkludera målgruppen i stadens program för anhörigstöd. Motionärerna föreslår också ökat stöd till anhöriga till personer som har en kriminell livsstil för att stärka deras möjligheter att hjälpa sina anhöriga till ett liv utan våld och vapen.

Clara Lindblom och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att införa verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning som en egen tävlingsklass i Kvalitetsutmärkelsen. Motionärerna anser att tydligare tävlingskategorier kommer att stimulera fler medarbetare att vilja delta i Kvalitetsutmärkelsen och att socialtjänstens mångfacetterade verksamheter kan synliggöras i mycket större utsträckning än idag. Samtidigt anser de att det även kan bidra till att staden blir en mer intressant arbetsgivare och därmed bidra aktivt till kompetensförsörjningen.

Motionärernas förslag innebär att antalet tävlingsklasser utökas från fem till följande sex:

Alexandra Mattson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det i Stockholmsregionen vårdas ett stort antal personer dagligen inom psykiatrins heldygnsvård, varav en del behöver stöd från socialtjänsten vid utskrivning. Kommunerna har sedan länge ett uppdrag att samverka med psykiatrins heldygns- och öppenvård vid utskrivning från sjukhus för att tillgodose den enskildes rätt till insatser efter tiden på sjukhus som i många fall varit svår. Motionären anser att många ändå upplever svårigheter vid hemgång och det är inte ovanligt med återinskrivningar inom psykiatrins heldygnsvård, i vissa fall till följd av att den enskilde inte har tillräckligt med insatser på hemmaplan.

I Stockholm har metoden tryggt mottagande prövats inom äldreomsorgen med goda resultat. Metoden innebär att ett särskilt team stöttar brukaren intensivt efter sjukhusvistelse för att sedan trappa ner stödet i takt med att den enskilde blir bättre och kan övergå till exempelvis ordinarie hemtjänst. Inom socialpsykiatrin skulle detta kunna innebära förstärkt boendestöd efter utskrivning från psykiatrins slutenvård med särskilda team.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

Stockholms stad genomför en pilot med tryggt mottagande inom socialpsykiatrin i tre utvalda stadsdelar.

Piloten ska utvärderas och utifrån de lärdomar som framkommer genomförs därefter tryggt mottagande inom socialpsykiatrin som ett permanent arbetssätt.

Olle Burell (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om tillväxtstrategi för kulturskolan. Motionären anför att det saknas en övergripande plan för kulturskolans utveckling och föreslår att staden ska ta fram en stadsövergripande tillväxtstrategi för kulturskolan. Detta utifrån att Stockholms unga befolkning växer stadigt under överskådlig framtid. Strategin föreslås innehålla mål för stadens insatser med syfte att bland annat främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet, i såväl utbud som undervisning. Motionären föreslår att tillväxtstrategin ska ange hur ett brett och angeläget utbud av kulturella och konstnärliga uttryck ska utvecklas och erbjudas, hur kvaliteten ska stärkas och kompetensförsörjningen tryggas samt hur kulturskolans verksamheter kan knytas närmare skolorna och befintliga projekt kan integreras i den ordinarie verksamheten. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad tar fram en stadsövergripande tillväxtstrategi för kulturskolan.

Ulf Walther (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att fritidsgården i Rågsved stängts då det larmats om att obehöriga och/eller personer som rör sig i kriminella kretsar rört sig i lokalen. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att omedelbart inhämta en åtgärdsplan av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, i vilken det framgår hur fritidsgården i Rågsved kan återöppnas snarast möjligt.

Maria Ljuslin och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm stad bör införa fri ledsagning på prov, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett införande permanent i staden senast 2022.

För många personer med funktionsnedsättning är ledsagarservice/ledsagning en viktig insats för att kunna leva ett fritt och självständigt liv. Motionärerna menar att många brukare upplever det svårt att få de timmars ledsagning man behöver beviljade samt att det är en stor administration och byråkrati runt insatsen. Med anledning av det yrkar de på att staden inför den s.k. Laholmsmodellen, som innebär en mer tillitsbaserad välfärd istället för ökad kontroll.

Olle Burell (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att Stockholms stad, i samverkan med civilsamhällets och det icke-vinstdrivande kulturlivets organisationer, ska utarbeta en samlad strategi för att det på sikt ska finnas ett kulturhus i varje stadsdelsområde i Stockholm. Strategin ska ta hänsyn till barn och ungdomar i den växande staden och stärka tillgången till platser för kultur, bildning och demokrati. Motionären anför vidare att strategin ska kopplas till stadens grundskolor i syfte att integrera skolor och fritidsverksamhet och samverka för att alla elever ska ha en meningsfull fritid. Motionären lyfter Östberga kulturhus som förebild, som samlar fler verksamheter, bland annat bibliotek, fritidsgård och föreningslivets aktiviteter under samma tak. Med anledning av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta att Stockholms stad utreder möjligheterna att i samverkan med civilsamhället utveckla ett koncept som leder till att det på sikt finns ett kulturhus, utformat utifrån lokala behov och förutsättningar, i varje stadsdelsområde.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska besluta om att staden ska anställa egna auktoriserade tolkar för de mest förekommande språkuppdragen, endast anlita auktoriserade tolkar samt genomföra regelbundna stickprovskontroller för att garantera att tolkarna arbetar på ett korrekt sätt och följer de etiska reglerna för uppdraget.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindblom (V) behovet av fortsatta satsningar på kompetensutveckling i stadens verksamheter genom att inrätta en permanent kompetensutvecklingsfond.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om en stadsövergripande extern utvärdering av hela processen i staden med generella effektiviseringar, från val av metod och bedömd besparingspotential till uppföljning av resultatet och utvärdering av konsekvenserna.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att en sopsugsanläggning byggs på Djurgården i området kring Gröna Lund och Liljevalchs konsthall. Motionärerna föreslår att investeringen för en sopsugsanläggning ska ske gemensamt mellan staden och övriga intressenter på Djurgården.

Vidare föreslås att kommunfullmäktige ska se till så att Liljevalchs konsthall och andra av stadens projekt i området omfattas av en sådan miljöinvestering.

Motionärerna anser att det är viktigt att sophanteringen samordnas mellan turistattraktionerna och att sopsugsanläggningen finansieras gemensamt av de företag och organisationer som är verksamma i området. De framhåller att en utebliven sopsug för de stora mängder avfall, som produceras av miljontals turister, kommer att medföra ett omfattande trafikarbete med tunga fordon.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna och stadens nämnder och styrelser utreda de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för att ta över lokalvården i egen regi.

Som skäl anförs att detta skulle öka kvaliteten i verksamheterna och trygga arbetsvillkoren för en yrkesgrupp som har stor betydelse för stadens verksamheter. Motionärerna menat att ett återtagande av lokalvården i egen regi skulle vara mer kostnadseffektivt även om det skulle innebära ökad administration och materialkostnader då välstädade lokaler ökar trivseln på arbetsplatsen och leder till större patientsäkerhet och minskad smittspridning inom äldrevården. Även inom förskolan och skolan är städningen vital för att barn och unga ska tillförsäkras en giftfri och hälsosam inomhusmiljö.

I motionen till kommunfullmäktige framför Peter Wallmark (SD) att elever som läser modersmål har bristfälliga kunskaper i svenska språket och att detta medför att eleverna inte har behörighet till gymnasiet. I motionen hänvisas nedåtgående kurvor i kunskapsresultaten för ämnet svenska samt behörighet till gymnasiet bland de skolor som har många elever med annat modersmål än svenska. Motionären lyfter även att staden fortsätter att satsa enorma summor på hemspråksundervisning samtidigt som det konstateras att de bristande svenskkunskaperna är ett stort problem.

I motionen föreslår Peter Wallmark (SD) därför att ingen undervisning i hemspråk, förutom den som följer enligt lag, ska erbjudas stadens elever samt att undervisningen i svenska språket utökas för elever med ett annat modersmål än svenska.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige och föreslår där att årliga utbildningar i hjärt-och lungräddning (HLR) ska utföras och omfatta all förskolepersonal med anledning av det stora ansvar personalen har över barns säkerhet. I motionen hänvisas till en undersökning gjord av Trygg Hansa 2017. Resultatet visade att 4 av 10 bland förskolans personal någon gång befunnit sig i en situation där de behövt använda HLR, men att bara var tionde uppgav att de hade den kunskap som krävdes. Utöver detta uppgav även en majoritet av personalen att en HLR-utbildning skulle skapa större trygghet i yrkesrollen.

I en motion av Olle Burell (S) till kommunfullmäktige föreslås att Stockholms stad utreder en utvecklad fritidsverksamhet på grundskolor, från förskoleklass till och med årskurs nio, anpassad utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar och behov. Motionären beskriver det som att det i grunden handlar om att se skoldagen, inklusive fritidshem och fritidsklubb, som en helhet. I motionen föreslås att arbetet ska ledas av rektor vid respektive skola och att verksamheten ska finnas tillgänglig även under helger och lov.

Clara Lindblom och Tobias Johansson (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Stockholms stad ska ta initiativ till samtal om att starta ett kommungemensamt idrottsfastighetsbolag för att gemensamt med andra närliggande kommuner i Stockholmsregionen kunna bygga och förvalta idrottsanläggningar.

Karin Lekberg (S) lyfter i sin motion till kommunfullmäktige frågan om hur staden hanterar avgifter för förskola i fall med familjekonstellationer med separerade föräldrar. Stockholms stads nuvarande regler och system baserar avgiften för förskola på inkomsten i det hushåll där barnet är folkbokfört. Motionären pekar på att dagens system kan leda till konflikter och svåra situationer mellan vårdnadshavare och att andra kommuner istället valt att separera avgiften där två hushåll bär varsin del av avgiften. Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda ett system som syftar till att den vårdnadshavare som idag får fakturan inte ska behöva agera kronofogde avseende obetalda förskoleavgifter från den andra vårdnadshavaren.

Rikard Warlenius och Maria Mustonen (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om elsparkcyklar. Motionärerna yrkar att föreskrifter tas fram som reglerar elsparkscyklarnas närvaro i det offentliga rummet, att arbetsvillkoren för hantering av elsparkcyklar och verksamheternas miljöpåverkan undersöks samt att möjligheterna att förhindra verksamhet från de företag som inte erbjuder kollektivavtalsliknande villkor ses över.

I en motion av Peter Wallmark (SD) till kommunfullmäktige framförs att hyreslägenheter har blivit en handelsvara där det går att tjäna stora pengar på andra människors akuta behov av bostad. Vid flera fastighetsägares inventeringar har otillåtna uthyrningar upptäckts, i vissa extrema fall med onormalt många personer boende eller skrivna i en lägenhet. Det, anser motionären, medför att behovet av underhåll blir betydligt större med stora oförutsedda kostnader för fastighetsägare och i slutändan för skattebetalarna.

I motionen föreslås att Stockholms stads kommunala bostadsbolag – AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem – får i uppdrag att genomföra en omfattande lägenhetsinventering. Syftet är att komma tillrätta med den otillåtna andrahandsuthyrningen.

Mirja Räihä (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att garantera Stockholms äldre en bra omsorg och vård. Motionären anser att i och med den överenskommelse som slutits mellan Region Stockholm och Storsthlm om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län skärps kraven för kommunens arbete med att erbjuda anpassad omsorg. Motionären beskriver vidare att insatsen Tryggt mottagande är både bra och välkommet och att staden behöver säkerställa att omfattningen av verksamheten svarar mot behovet. Motionären menar även att det är viktigt med kontinuitet och att den som har vårdinsatser i hemmet får en samlad vård och omsorg.

Med bakgrund i ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar:

·         Att Stockholms stad följer upp överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med syfte att säkerställa att Stockholms äldre ges den vård de behöver och att regionen bär sitt ansvar för avtalet.

·         Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att uppvakta regionen med krav på en fungerande vård vid regionens sjukhus som garanterar Stockholms äldre en värdig vård.

·         Att Stockholms stad ställer sig bakom kravet på att hemsjukvården ska kommunaliseras.

·         Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om kommunalisering av hemsjukvården så väl gentemot StorSthlm som Region Stockholm.

·         Att Stockholms stads ambition är att kommunalisering av hemsjukvården och den skatteväxling som blir en konsekvens ska vara genomförd senast 1/1 2022.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter i sin motion fram att det finns ett behov av att klarlägga Stockholms stads kostnader för nyanlända, asylinvandring och illegala invandrare. I motionen framgår en önskan om att staden ska initiera en utredning om vilka ekonomiska konsekvenser den förda och pågående mottagningen av nyanlända, illegala- och asylinvandrare får för staden och dess invånare. Utredningen föreslås gälla till exempel kostnader för skolor, lärare, socialarbetare och bostäder. Utredningen föreslås även innefatta huruvida den nämnda invandringen skapar undanträngningseffekter för stadens invånare. I utredningen ska det ingå representanter för samtliga partier i kommunfullmäktige. Det ska även knytas adekvata experter till utredningen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att en viktig del i Stockholms stads arbete för att garantera en god hälsa för äldre är att trösklarna för att de äldre ska ägna sig åt motion, sänks. Motionären anför vidare att en aktiv livsstil leder till en bättre hälsa med färre sjukdomar och ökat välmående vilket enligt motionären innebär minskat tryck på den gemensamma välfärden. Motionären anser att införandet av avgiftsfria simhallsbesök för äldre är en av flera åtgärder för att sänka trösklarna för en aktiv livsstil för äldre.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att personer skrivna i Stockholms stad äldre än 75 år ska erhålla kostnadsfritt inträde till stadens simhallar.