Möte 2020-03-23

Stiftelsen Strindbergsmuseet har till ändamål att genom permanenta och tillfälliga utställningar samt fortlöpande dokumentation belysa August Strindbergs liv och verk samt att upplåta lokaler till forskning och annan verksamhet i detta syfte.

Stiftelsen skall förvaltas av en styrelse bestående av en ordförande och fyra andra ledamöter, varav en skall vara vice ordförande.

Ordföranden, vice ordföranden och en ledamot utses av Stockholms museinämnd eller annan nämnd till vilken Stockholms kommunfullmäktige. Av övriga ledamöter utses en av Nordiska museets nämnd och en av Strindbergssällskapet.

För ledamöter skall finnas i samma ordning utsedda suppleanter.

Ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst tre år i sänder.

Valberedningen tar fram namnförslag för kommunfullmäktige att fatta beslut om.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Stockholms kommunfullmäktige fastställde avgifter för kopior m.m. av allmänna handlingar i beslut 1996, Kfs 1996:25. Med hänsyn till ändringar i olika författningar och nyare rättspraxis samt det förhållandet att utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form ökat finns anledning till att se över och förtydliga stadens avgiftsnormer. Detta beslut innebär att 1996 års avgiftsbeslut upphör att gälla.

Stadsledningskontorets förslag till nytt säkerhetsprogram utgör en revidering av För ett tryggare och säkrare Stockholm – Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018-2021 (dnr 171-1309/2017) som antogs av kommunfullmäktige 2018. Den tydligaste förändringen är att det brottsförebyggande arbetet brutits ut för att samlas tillsammans med andra trygghetsrelaterade frågor i det särskilda trygghetsprogram som är under framtagande. I övrigt har revideringar gjorts för att anpassa programmet till ny lagstiftning samt nya överenskommelser för kommunerna som kompletterar lagstiftningen. Bland annat har en ny säkerhetsskyddslag börjat gälla under 2019 och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SKR har slutit nya överenskommelser om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Den snabba förändringen av det säkerhetspolitiska läget i omvärlden samt ständig teknisk utveckling utgör också faktorer som påverkat innehållet i programförslaget.

Mer specifikt handlar programmet om att stadens förmåga att förutse, förebygga och motstå oönskade händelser genom hela hotskalan ska vara stark och när en oönskad händelse ändå inträffar ska staden vidta rätt åtgärder för att minimera dess konsekvenser och säkerställa en snar återgång till ordinarie verksamhet. Detta ska säkerställas genom att samtliga nämnder och bolagsstyrelser inom ramen för ordinarie planerings- och styrningsprocesser ska ange egna mål och aktiviteter som tydligt leder mot måluppfyllnad.

Säkerhetsprogrammet föreslås utöva övergripande styrning av stadens åtaganden inom ramen för Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, samt utgöra det styrdokument för arbetet med krisberedskapen som alla kommuner ska ha i enlighet med MSB:s och SKR:s överenskommelse om kommunernas krisberedskap för åren 2019-2022. Programmet innehåller dessutom övergripande samordning av det olycksförebyggande arbetet. Det innebär att säkerhetsprogrammet och Storstockholms brandförsvars handlingsprogram tillsammans utgör det handlingsprogram för olycksförebyggande arbete som staden ska ha enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Därutöver innehåller programmet övergripande inriktning för arbetet med civilt försvar, säkerhetsskydd samt otillåten påverkan och hot och våld mot anställda. Även arbetet med informationssäkerhet belyses övergripande i programmet.

Säkerhetsprogrammet anger vad som ska värnas i säkerhetsarbetet och synliggör den övergripande hot- och riskbilden för staden i det säkerhetspolitiska läge som råder. Säkerhetsprogrammet anger att säkerhetsarbetet ska ske samordnat och med en tydlig ansvarsfördelning så att stadens samlade resurser används i relation till de mest framträdande behoven. Det beskriver att ansvaret är tvådelat, vilket betyder att säkerhetsarbetet ska bedrivas på såväl central som lokal nivå och att ansvaret för det verksamhets- och områdesspecifika säkerhetsarbete som åvilar samtliga nämnder och bolagsstyrelser är långtgående. Nyckeln till ett effektivt säkerhetsarbete är systematik och helhetstänkande där arbetet i så stor utsträckning som möjligt integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsmodell. I det systematiska säkerhetsarbetet ingår också att omvärldsbevakning, utvärdering, kommunikation, samverkan och geografiskt områdesansvar ska genomsyra och vara en integrerad del i arbetet samt att arbetet ska grunda sig på verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser.

I säkerhetsprogrammet görs en uppdelning av arbetet i fem sammanlänkade fokusområden; 1) krisberedskap, 2) civilt försvar, 3) säkerhetsskydd & informationssäkerhet, 4) förebygga olyckor samt 5) otillåten påverkan samt hot och våld mot anställda. För respektive fokusområde anges övergripande mål för den period programmet gäller. För respektive område beskrivs också hur stadens arbete ska bedrivas för att nå resultat.

I kommunstyrelsens förslag till budget för 2020 med inriktning 2021-2022 föreslås att stadsdelsnämnderna Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö den 1 juli 2020 förs samman och skapar en gemensam stadsdelsnämnd. Avsikten är att kommunfullmäktige fattar beslut om samgåendet under våren 2020. Den sammanslagna nämnden ska få ett utökat presidium med en 2:e vice ordförande från 1 juli 2020 till 31 december 2022.

I detta ärende lämnas förslag till hur samgåendet är tänkt att genomföras och utgör därmed underlag för kommunfullmäktiges beslut.

Projektet avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Siljan 5 m.m. i stadsdelen Årsta (Dp 2017-06795), som godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 12 december 2019. Planen innehåller ny bostadsbebyggelse i ett kuperat skogsparti längs Tavelsjövägen i Årsta. Planen syftar vidare till att tydligare definiera Tavelsjövägens gaturum och bidra till en fortsatt attraktiv och trygg gatumiljö i ett kollektivtrafiknära läge. Lokaler för centrumändamål tillåts i bottenvåningarna för att skapa en flexibilitet för framtida behov.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Besqab Bostadsmark V AB och Besqab Projekt och Fastigheter AB tagit fram en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark. Besqab avser att bygga cirka 80 lägenheter upplåtna med bostadsrätt, fördelade på fyra punkthus med fem till sex våningar. Besqab erhöll markanvisning för bostäder i området den 4 februari 2016.

Projektet innebär att delar av natur- och parkmark tas i anspråk. Grönkompensationsåtgärder planeras därför i närområdet, i form av nyplantering av tallar och utläggning av död ved.

Enligt överenskommelsen är markpriset 15 850 kronor per kvadratmeter ljus BTA, med värdetidpunkt september 2015. Exploateringsnämndens expertråd godkände värderingen den 4 november 2015. Den beräknade totalarean uppgår till 6 300 kvadratmeter ljus BTA.

Exploateringsnämndens utgifter beräknas till 14,2 miljoner kronor och avser främst ombyggnad av Tavelsjövägen inklusive flytt av en dagvattenledning samt grönkompensationsåtgärder.

Försäljningsinkomsten beräknas till 106 miljoner kronor och reavinsten beräknas till 105,2 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 74 miljoner kronor. Täckningsgraden uppgår till 500 procent.

Överenskommelsen är villkorad av godkännande i kommunfullmäktige senast den 30 december 2020.

Ärendet består dels av ett reviderat utredningsbeslut för projektet Fokus Hagsätra Rågsved, och dels av genomförandebeslut för projektet Bjurbäcken.



Reviderat utredningsbeslut Fokus Hagsätra Rågsved

Ett utredningsbeslut för projektet Fokus Hagsätra Rågsved fattades av exploateringsnämnden den 11 november 2016. Enligt utredningsbeslutet ska förutsättningarna för 3 000 nya bostäder med tillhörande service och verksamheter i stadsdelarna Hagsätra och Rågsved utredas. Projektet ska också syfta till att stärka den sociala hållbarheten i området. Utredningsbeslutet omfattar utredningar upp till 12 miljoner kronor.

Inom ramen för Fokus Hagsätra Rågsved har ett antal utredningar och dialoginsatser genomförts, och en övergripande strukturskiss har tagits fram. Området har delats in i fem geografiska etapper, och exploateringsnämnden planerar att fatta inriktningsbeslut för respektive etappområde.

Inför starten av varje etapp avser nämnden att ta ett helhetsgrepp kring etappområdet med medborgardialog och kompletterande utredningar, för att identifiera områdets styrkor och utgångspunkter för socialt värdeskapande stadsutveckling.

I nuläget bedrivs sju projekt i olika faser inom Fokus Hagsätra Rågsved, omfattande cirka 2 000 bostäder, kyrka, förskola och kommersiella lokaler. Tre av projekten var påbörjade innan Fokus Hagsätra Rågsved initierades: Sätervallen, Hagsätravägen och Bjurbäcken. Alla tre innehåller så kallade Stockholmshus.

De sammanlagda investeringsutgifterna inom projekt Fokus Hagsätra Rågsved uppskattas till i storleksordningen 2 miljarder kronor.

Exploateringsnämnden bedömer att nödvändiga utgifter för utredningar inför de kommande inriktningsbesluten kommer att uppgå till sammanlagt 25 miljoner kronor. De ökade utredningsutgifterna har föranlett ett behov av ett reviderat utredningsbeslut, vilket fattades av exploateringsnämnden den 14 november 2019. Då de sammanlagda utgifterna för projektet beräknas överstiga 300 miljoner kronor ska beslutet enligt stadens investeringsregler anmälas till kommunstyrelsens ekonomiutskott.



Genomförandebeslut projekt Bjurbäcken

Projektet Bjurbäcken ligger inom Fokus Hagsätra Rågsveds etappområde 4, och avser genomförande av del av etappområde 4, detaljplan för Bjurbäcken som godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 28 november 2019 (Dnr 2017-04553).

Planområdet ligger i Rågsved inom fastigheten Älvsjö 1:1, cirka 300 meter från Rågsveds centrum. Platsen ligger intill tunnelbanespåret, utgörs idag av parkmark och används bland annat för spontanidrott.

Inom området planeras för sammanlagt 340 bostäder. AB Stockholmshem avser att uppföra 120 hyresrättsbostäder enligt Stockholmshuskonceptet. Keywe AB avser att uppföra 220 bostadsrätter med butikslokaler i bottenvåning.

Markanvisningar till Keywe AB och AB Stockholmshem skedde i samband med projektets inriktningsbeslut som fattades av exploateringsnämnden den 6 april 2017. Ett reviderat inriktningsbeslut fattades av exploateringsnämnden den 25 april 2019. Projektets investeringsutgifter beräknades då till 42,7 miljoner kronor. Försäljningsinkomsterna beräknades till 104,5 miljoner kronor. Nettonuvärdet beräknades till 71 miljoner kronor.

Exploateringsnämnden har nu tillsammans med Keywe AB tagit fram en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark. Tillsammans med AB Stockholmshem har nämnden tagit fram en överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse. Båda överenskommelserna är villkorade av att kommunfullmäktige godkänner förslag till genomförandebeslut för del av fastigheten Älvsjö 1:1 i Rågsved senast 31 december 2020, samt att detaljplanen för Bjurbäcken antas senast 31 december 2020.

Exploateringsnämndens investeringsutgifter beräknas till 58,8 miljoner kronor i löpande prisnivå och avser i huvudsak ledningsomläggningar, grönkompensation, samt ett urspårningsskydd vid de intilliggande tunnelbanespåren.

Investeringsinkomsterna beräknas till 0,7 miljoner kronor och avser bolagens andel av geoteknisk undersökning samt uppbyggnad av kvartersgata, som genomförs av exploateringsnämnden i samband med ledningsomläggningen, men ska bekostas av bolagen.

Försäljningsinkomsten beräknas till 80,6 miljoner kronor. Reavinsten beräknas till 76,1 miljoner kronor. Nettonuvärdet inklusive redan nedlagda utgifter beräknas till 16 miljoner kronor och täckningsgraden beräknas till 122 procent.

Det planerade urspårningsskyddet har tillkommit med anledning av Länsstyrelsens yttrande under samrådstiden gällande urspårningsrisk inom en del av detaljplanen. Åtgärden som innebär en ytterligare skyddsräl på spåret har tagits fram i samråd med Trafikförvaltningen inom Region Stockholm. En förutsättning för att detaljplanen ska vinna laga kraft är att Länsstyrelsen anser att åtgärden är tillräcklig.

Syftet med detaljplanen är att komplettera Rågsved med cirka 335 bostäder och att utveckla Bjursätragatan till en mer befolkad, trygg och stadsmässig gatumiljö. Detta åstadkoms genom att bostäderna får tydliga huvudentréer, fönster och lokaler mot Bjursätragatan. Planförslaget omfattar uppförande av ca 120 hyresrätter enligt Stockholmshusprojektet samt 215 bostadsrätter utmed Bjursätragatan i Rågsved. Planen syftar även till att säkerställa bostädernas gestaltning samt en hög arkitektonisk kvalitet i gaturummet. Förslaget överensstämmer med översiktsplanens intentioner om att förtäta och komplettera befintliga strukturer i projekt Fokus Hagsätra Rågsved. Marken ägs av Stockholms stad och markanvisades 15 juni 2017 till AB Stockholmshem samt Keywe AB.

Planen medger en ny kvartersgata inom planområdet, en breddning av Bjursätragatans sektion samt möjliggör skyfalls- och dagvattenhantering samt parkering.

Planen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse, cirka 80 bostäder, i ett kuperat skogsparti längs Tavelsjövägen i Årsta. Den nya bebyggelsen planeras bli en ny årsring i området, med utgångspunkt i den kultur- och naturmiljö som karaktäriserar Årsta. Planen syftar även till att tydligare definiera Tavelsjövägens gaturum och bidra till en fortsatt attraktiv och trygg gatumiljö.

Planförslaget utgörs av fyra bostadshus som är fem till sex våningar höga och placerade i souterräng med gaveln mot gatan. För att skapa mer dynamik i gaturummet samt ge varje byggnad en tydlig entréplats är varje byggnad uppdelad i två delar som är något förskjutna mot gatan. För att skapa en flexibilitet för framtida behov tillåts lokaler för centrumändamål i bottenvåningarna. Parkering till de nya bostäderna möjliggörs genom garage i envåningsbyggnad mellan två av bostadshusen. Ovanpå garaget möjliggörs en bostadsgård. Planförslaget innebär att delar av natur- och parkmark omvandlas till kvartersmark. Grönytekompensationsåtgärder kommer ske i och i närheten av planområdet.

Kommunfullmäktige antog den 4 november 2019 förslag till detaljplan för del av Hagaplan och Eugeniavägen i stadsdelen Vasastaden, Dp 2017–04313. Detaljplanen syftar i första hand till att möjliggöra en kommungränsjustering mellan Stockholms stad och Solna stad inom stadsutvecklingsområdet Hagastaden.

Genom ett skrivfel på plankartan och i planbeskrivningen har den högsta tillåtna totalhöjden för en befintlig hotellbyggnad redovisats ca två meter för lågt. Följden av den felaktiga bestämmelsen är att detaljplanen inte uppfyller sitt syfte och att den befintliga hotellbyggnaden blir planstridig. Stadsbyggnadskontoret föreslår därför att stadsbyggnadsnämnden fattar beslut om rättelse i enlighet med 36 § förvaltningslagen samt hemställer att kommunfullmäktige för sin del fattar beslut om samma rättelse.

Rickard Warlenius (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad ska ”erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge”. Motionären föreslår även att staden ska ta fram en handlingsplan som svarar mot klimatnödläget och att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas som ska ge rekommendationer och riktlinjer för arbetet med handlingsplanen.

Vidare föreslås även att Stockholms stad i denna fråga ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt samt att staden uppmärksammar en årlig dag för att summera stadens klimatarbete.

Emilia Bjuggren (S) uppmärksammar i en motion till kommunfullmäktige att bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av de svenska klimatgasutsläppen. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till år 2040, att livscykelbaserade funktionskrav på minskade utsläpp ska beaktas i hela planprocessen samt att staden ska ställa miljökrav ur ett livscykelperspektiv vid upphandlingar av byggnader och anläggningar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om skatt på avfallsförbränning. Motionären beskriver de troliga effekterna av det förslag till beskattning av avfallsförbränning som regeringen arbetar med i enlighet med Januariavtalet. En sådan skatt har utretts (Brännheta skatter! SOU 2017:83) och ska syfta till att öka utsorteringen till materialåtervinning. Motionären menar dock att skatten kan få motsatt effekt, det vill säga en minskad materialåtervinning. Om den energirika plasten sorterats ut så blir det mindre värmeenergi per ton förbränt avfall. Då behövs en större mängd avfall i förbränningen för att få tillräcklig mängd värme. Eftersom skatten beräknas per ton avfall blir det därför dyrare totalt sett att förbränna sorterat avfall utan plast. För att uppnå syftet med skatten – att öka utsorteringen för materialåtervinning – bör skatten därför inte införas på sorterat avfall, menar motionären. På så sätt skapas incitament för ökad materialåtervinning.

Emilia Bjuggren (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skickar en hemställan till Finansdepartementet i frågan och att staden ska bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan.

I en motion föreslår Alexandra Mattsson Åkerström (V) att kommunfullmäktige fattar beslut om att personer som deltagit i daglig verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), alternativt sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) i 25 alternativt 30 år ska tilldelas hedersbelöning med tillhörande firande och middag i Stadshuset.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Karin Gustafsson (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att vidta åtgärder för att Stockholms stadshus borgargård öppnas upp för exempelvis stadens kultur. Motionären anför att öppnandet av en kulturscen på Borgargården skulle skapa liv, bidra till Stockholms kulturliv och ytterligare stärka stadshusets attraktivitet. Även möjligheten att ta en kopp kaffe på Borgargården bör enligt motionären undersökas.

Rådande pandemi med smittspridning av coronaviruset covid-19 har medfört stor påverkan på samhället. För att minska risken för spridning av viruset har bl. a. större sammankomster förbjudits enligt regeringsbeslut. Flera företag har infört reseförbud och vissa anställda ombeds arbeta hemifrån. I samband härmed har fråga uppkommit om möjlighet för ledamöter i kommunfullmäktige och i stadens nämnder att delta vid sammanträden på distans. Stadsledningskontoret har därför utrett förutsättningarna för detta. Förutsättningarna redovisas nedan tillsammans med förslag till införande av nya bestämmelser i fullmäktiges arbetsordning samt i kommunstyrelsens reglemente och i reglementet med allmänna bestämmelser för nämnderna.