Möte 2022-04-25

Ärendet Årsredovisning 2021 med uppföljning av budget för Stockholms stad innehåller förvaltningsberättelse samt stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsberättelser. Analysen innefattar måluppfyllelse samt ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat. Årsredovisningen innehåller även årsbokslut samt en ekonomisk och finansiell analys av den kommunala koncernen där staden och de kommunala bolagen ingår.

Pandemin har även under 2021 haft fortsatt påverkan på stadens verksamhet och ekonomi samt invånare, besökare och näringsliv. Staden har haft beredskap för en förändrad situation och har anpassat verksamheten efter rådande situation. Under året har restriktionerna lättats och skärpts på nytt när smittspridningen ökade i december. Vissa planerade utvecklingsprojekt har försenats samtidigt som andra har tillkommit då verksamheterna har prövat och utvecklat nya arbetssätt. Stadens samverkan med Region Stockholm har varit central och stödet till regionens vaccinationsprogram har varit en av de stora frågorna.

Det utvärderingssekretariat som staden inrättade 2020 har under året genomfört olika tematiska utvärderingar av stadens hantering av pandemin. Utvärderingarna visar bland annat hur pandemin har bidragit till verksamhetsutveckling, på kort och på lång sikt.

Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen, inbegripande både stadens nämnder och bolagsstyrelser, uppfyller ett av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt och två delvis. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2021. Nämnderna har god budgethållning och redovisar ett överskott på totalt 1 031 mnkr, varav 461 mnkr avser stadsdelsnämnderna. Överskottet kan dels förklaras av de statliga pandemirelaterade ersättningarna men också av en pandemirelaterad minskad efterfrågan av kommunal service bland stadens brukare samt lägre kostnader i de verksamheter som inte kunnat bedriva verksamhet som vanligt under året.

Skatteintäktsökningen har varit högre än vad som till exempel Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beräknade när kommunfullmäktige beslutade om budget för 2021. I SKR:s prognos i december 2020 beräknades skatteunderlaget öka med 2,5 procent under 2021. Utfallet i december 2021 blev 5,0 procent. Utöver detta har det varit en viss osäkerhet kring de statliga pandemirelaterade ersättningarna som därmed har varit svåra att prognostisera. Vidare har de generella statsbidragen ökat kraftigt under 2020 och 2021 men nivån minskar kommande år.

Årets resultat för staden uppgår till 2 115 mnkr (4 953 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter ingår med 2 031 mnkr. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 4 224 mnkr (5 698 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning har räknats bort. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s samlade resultat uppgår till 2 400 mnkr (1 566 mnkr).

Tillsammans med denna årsredovisning sambehandlas ett antal ärenden, vilka framgår av underrubriker till ärendet. Dessa ärenden beskrivs närmare i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Enligt 12 kap. 12 § kommunallagen ska revisorerna varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. Om en anmärkning framställs i revisionsberättelsen ska anledningen anges.



Anmärkningar får riktas mot nämnder och fullmäktigeberedningar och de enskilda förtroendevalda i sådana organ.



Revisionsberättelsen ska också innehålla särskilt uttalande om huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen ska fullmäktige vid sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Granskningsrapporter från lekmannarevisorer i kommunens aktiebolag ska också fogas till revisionsberättelsen. Revisionsberättelser avseende 2021 års verksamhet för de kommunala nämnderna och styrelserna i detta utlåtande återfinns i bihang 2022:1. Nämndernas årsredovisningar och revisionsberättelser för bolagen förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli.

De sakkunnigas granskningspromemorior och rapporter som revisionsberättelserna hänvisar till förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli och finns tillgängliga elektroniskt vid kommunfullmäktiges sammanträde.

Trafiknämnden har identifierat ett behov av att föreslå fortsatta lättnader för stadens näringsliv för att minska de ekonomiska skadeverkningarna av coronapandemin.

Nämnden föreslår att upplåtelseavgifter för torghandel och uteserveringar med mera samt avgiften för parkeringstillstånd för foodtrucks sänks till noll kronor under 2022. Genom att tillämpa kristaxa B för markupplåtelser har nämnden för egen del beslutat om nolltaxa för perioden 25 januari-30 juni 2022. Nämnden har även beslutat om återbetalning av avgifter för perioden 1-24 januari 2022.

Kommunfullmäktige beslutar i detta ärende utifrån trafiknämndens beslut om tillfällig avgiftsnedsättning för dem delar och den tidsperiod som trafiknämnden själv inte kan fastställa.

Nämndens bedömer att intäktsbortfallet till följd av besluten kommer att uppgå till cirka 66 mnkr.

Slakthusområdet står inför stora förändringar och en kraftig utveckling. De kommande åren ska en omvandling ske från ett industriområde till en levande stadsdel med nya bostäder, arbetsplatser, handel och samhällsservice. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har tecknat ett intentionsavtal med Atrium Ljungberg AB (ALAB) gällande inhyrning av gymnasieskola i Slakthusområdet. Projektet omfattar en gymnasieskola om en totalarea på 7 140 kvm BRA med plats för 800 elevplatser med planerad inflyttning och verksamhetsstart höstterminen 2026.

Upplägget är att skolan kommer att ägas av ALAB som sedan hyr ut i första hand till SISAB, vilka därefter hyr ut i andra hand till utbildningsnämnden. Projekteringen och byggentreprenaden av skolbyggnaden ska föregås av upphandling i enlighet med lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).



I nuläget pågår hyresförhandling med ALAB samtidigt som detaljplanearbetet pågår. Detaljplanen bedöms kunna antas i stadsbyggnadsnämnden under Q3 2022. Inriktningsbeslut avseende inhyrningen fattades på utbildningsnämndens sammanträden den 27 januari 2022 och på SISAB:s styrelsemöte den 9 februari 2022.

I Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde och Slakthusområdet kommer det under kommande år byggas cirka 4 000 nya bostäder. De nya bostäderna innebär ett ökat behov av grundskoleplatser. I Slakthusområdets närhet planeras ytterligare fyra grundskolor, tre på Årstafältet och en i Årstastråket (Steningeparken). Dessa fyra skolor bedöms inte kunna tillgodose behoven i själva Slakthusområdet och därför planeras det för en ny grundskola i området och utbildningsnämnden föreslår därför att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) etablerar en ny grundskola i Slakthusområdet.

Projektets mål är att den nya grundskolan ska kunna inrymma totalt 900 grundskoleelever, fördelade på tre paralleller, mellan förskoleklass och årskurs 9. Skolan planerar att vara färdig och kunna starta sin verksamhet till höstterminen 2029.

Inriktningsbeslut och förslagshandling för projektet krävs tidigare än normalt, då projektet behöver samordnas med det parkeringshus som Stockholm Stads Parkerings AB ska bygga under den planerade grundskolan.

Investeringsutgiften bedöms till 486,4 mnkr vilket motsvarar 44, 2 tkr per kvm. Nivån bedöms som hög men inte orimlig i jämförelse med andra projekt. Hyran för skolan det första verksamhetsåret beräknas till 23,4 mnkr, vilket motsvarar ca 28,6 tkr per plats, eller 35,3 tkr per plats beräknad med kalkylberäkningsprocent.

Stadsledningskontoret och koncernledningen anser att förslaget, trots en hög investeringskostnad ger staden det bidrag av grundskoleplatser som behövs på platsen utifrån stadens höga tillväxttakt av nya bostäder.

Exploateringsnämnden beslutade den 16 december 2021 att anvisa mark inom fastigheten Örby 4:1 med flera i Bandhagen, Stureby och Örby för bostäder till AB Familjebostäder, Aprilstaden Fastigheter AB, Byggnadsfirman Erik Wallin AB, Ikano Bostadsutveckling AB, JM AB, Järntorget Byggrätts AB, K2A Hyresbostäder AB och Svenska Hem i Bromma Mark IV AB.

Exploateringsnämnden godkände också för sin del fortsatt utredning av förutsättningarna för exploatering inom Örby 4:1 med flera upp till 100 miljoner kronor, inriktningsbeslut för projekt Örbyleden.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige för beslut, då utredningskostnaden beräknas överstiga 50 miljoner kronor och investeringsutgifterna beräknas överstiga 300 miljoner kronor.

Exploateringsnämnden medges rätt att genomföra exploatering inom del av Skärholmen 2:1, Stångholmen 1, Stångholmen 2, Lillholmen 6, Bäverholmen 7 och Krokholmen 1, projekt Stångholmsbacken, till en investeringsutgift om 215,1 mnkr, investeringsinkomst om 55,7 mnkr samt en försäljningsinkomst om 115,5 mnkr.

Utgifterna för år 2022 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2023.

Försäljning av mark inom fastigheterna Stångholmen 1, Stångholmen 2, Lillholmen 6 och Skärholmen 2:1 med en sammanlagd preliminär köpeskilling om 115,5 mnkr godkänns och exploateringsnämnden medges rätt att träffa överenskommelse om exploatering i enlighet med bilagorna 2-5 till utlåtandet.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Årstastråket är ett större stadsutvecklingsområde där Stockholms stad planerar för cirka 3 000 nya bostäder i området från Årstafältet i väst till Slakthusområdet i öst. I den första etappen har AB Familjebostäder genomfört projektet Rösträknaren 1 med 187 nya hyresrätter om två till fyra rum och kök i storlekarna 44-92 kvm.

Kommunfullmäktige beslutade i februari 2016 om att godkänna genomförandet av AB Familjebostäders nyproduktion om cirka 187 lägenheter, m.m. inom kvarteret Rösträknaren 1, till en total investeringsutgift om 620 mnkr.

Utifrån att bolaget har genomfört projektet i enlighet med förutsättningarna ser stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB positivt på det ekonomiska slutresultatet avseende projektets investeringsutgifter.

Projektet utgör en omfattande investering och är att definiera som stort projekt (>300 mnkr), enligt kommunfullmäktiges investeringsregler. I enlighet med Stockholms Stadshus AB:s investeringsanvisningar ska slutrapporteringar av dessa projekt godkännas av kommunfullmäktige.

AB Stockholmshem har i december 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna inriktningen för nybyggnation inom detaljplaneområdet Riksby Linta Gårdsväg i Bromma. Projektet omfattar cirka 155 lägenheter och en lokal och har en total investeringsutgift om 495 mnkr. Projektet är uppdelat i två delar där 101 lägenheter planeras att byggas som Stockholmshus och där 54 lägenheter planeras för uthyrning till stiftelsen SHIS Bostäder, som tillhandahåller stödboenden.

Utbildningsnämnden har sett ett behov av att revidera riktlinjer för barnomsorg på obekväm arbetstid med anledning av att organisationen av omsorg på obekväm arbetstid har förändrats. Riktlinjerna har också förtydligats på flera områden för att underlätta tillämpningen av riktlinjerna för vårdnadshavare, beslutsfattare och utförare. Nedan redovisas de viktigaste förändringarna.

Förtydligande av när omsorg ges i lokal och när det finns möjlighet till omsorg i hemmet.

Att omsorg på obekväm arbetstid kan sökas per kalenderår istället för per termin.

Att utbildningsnämnden ges möjlighet att, vid misstanke om överutnyttjande av omsorg, ändra ett beslut om omsorg på obekväm arbetstid.

Riktlinjerna för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor har reviderats med anledning av att Stockholms stads webbplats har omstrukturerats sedan riktlinjerna beslutades i kommunfullmäktige. Riktlinjerna behöver därför uppdateras med korrekta länkar till stöddokument på Stockholms stads webbplatser. I riktlinjerna har även ett avsnitt om åtgärder vid värmebölja tillförts.

Äldrenämnden föreslår att förslag till tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom särskilt boende för äldre, bilaga till utlåtandet, ersätter nuvarande tillämpningsanvisningar. De nya tillämpningsanvisningarna innehåller nya särskilda anvisningar för korttidsvård. Äldrenämndens ansvar för central köhantering för korttidsvård utökades i budget 2021. Med anledning av detta förslås anvisningarna även omfatta denna insats.

Tillämpningsanvisningarna har genomgått redaktionella förändringar och en språklig granskning. Förslaget innehåller nyheter i den meningen att tidigare tillämpningsanvisningar har slagits ihop samt att nya anvisningar avseende korttidsvård införts. Förslaget beskriver de allmänna utgångspunkterna för köhantering inom särskilt boende. Därefter följer vad som gäller för de olika inriktningarna vård- och omsorgsboende, korttidsvård och servicehus.

Servicehus och vård- och omsorgsboende

Köhantering för servicehus och vård- och omsorgsboende som den centrala köhanteringen vid äldrenämnden ansvarar för innebär förmedling av lediga lägenheter till de personer som står i kö. Den enskilde som har fått ett biståndsbeslut från den stadsdelsnämnd vederbörande tillhör kan utifrån beslutad inriktning stå i kö till högst tre boenden samtidigt. Förslaget reglerar biståndshandläggarnas och köhanteringens ansvar samt vilka regler som gäller för respektive insats. Inga förändringar har gjorts i sak avseende köhantering för servicehus och vård- och omsorgsboende.

Korttidsvård

Köhantering för korttidsvård innebär att den centrala köhanteringen vid äldrenämnden ansvarar för förmedling av lediga platser på korttidsvård och de förmedlas efter förfrågan från stadsdelsnämnd. Erbjudande om plats utgår från den enskildes behov. Till skillnad från köhantering gällande servicehus och vård- och omsorgsboende ansvarar biståndshandläggaren för all kontakt och förmedling av den lediga platsen med den enskilde.

I föreliggande ärende, som har initierats av stadsledningskontoret, föreslås en färdplan för äldreomsorgens utveckling i Stockholms stad. Färdplanen ska ses som ett ramverk för pågående och kommande utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet. Ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete ska bedrivas i hela staden, som ger verksamheten ett tydligt uppdrag och innehåll oavsett driftform eller utförare.

Kommunstyrelsen har under året även haft i uppdrag att tillsammans med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna bedriva ett strategiskt utvecklingsarbete kring personal- och kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Personal- och kompetensförsörjning utgör en central komponent i det strategiska utvecklingsarbetet och bilagd rapport med tillhörande handlingsplan utgör ett komplement till färdplanen.

Handlingsplan för legitimerad personal, framställan från äldrenämnden med dnr KS 2020/1542, sambehandlas med detta ärende.

Socialnämnden har till kommunstyrelsen överlämnat förslag på förändrade riktlinjer för tobaks- och folkölstillsyn samt för kontroll av vissa receptfria läkemedel för vidare beslut i kommunfullmäktige.

Socialnämnden föreslår att riktlinjerna ska upphävas och inte ersättas. Efter förändrad lagstiftning och efter att socialnämnden har övertagit ansvaret för tillsyn gällande tobaksprodukter, elektroniska cigaretter och folköl är enligt socialnämnden de tillsynsplaner som nämnden beslutar om varje år tillräckliga för att tydliggöra och beskriva hur Stockholms stad arbetar med tillsyn av e-cigaretter, folköl och tobak samt kontroll av vissa receptfria läkemedel.

Beslut gällande serveringstillstånd hanteras av tillståndsenheten på socialförvaltningen och omfattar både ansökningar och anmälningar om nya tillstånd, förändringar i redan befintliga tillstånd samt tillsyn av serveringsställen. Tillståndsenheten är en resultatenhet och storlek på avgifterna för ansökningar, anmälningar och tillsyn är fastslagna av kommunfullmäktige. Avgifterna överstiger inte självkostnaden. Avgifterna täcker tillståndsenhetens arbete med tillståndsgivning och tillsyn.

En kommun har ingen skyldighet att ta ut en avgift för tillståndsgivning och tillsyn av serveringstillstånd, det vill säga att verksamheten kan skattefinansieras, men alkohollagen och kommunallagen ger en möjlighet att ta ut avgift enligt självkostnad (motsvarande kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller).

Alla verksamheter med serveringstillstånd i Stockholms stad har i samband med den pågående pandemin blivit hårt drabbade i sina möjligheter att utöva sin verksamhet. Branschen rapporterar om stora intäktsbortfall och ekonomiska svårigheter som följd.

Socialnämnden föreslår att staden inte tar ut några avgifter för serveringstillstånd under 2022 och att de avgifter som redan fakturerats återbetalas.

Tillståndsenheten är en resultatenhet och helt intäktsfinansierad. Beslut om att inte ta ut några avgifter för serveringstillstånd under 2022 och att de avgifter som redan fakturerats ska återbetalas. Beslutet innebär ett intäktsbortfall för tillståndsenheten på cirka 22,8 mnkr och en stor ekonomisk påverkan för nämnden totalt. Socialnämnden kommer att ha behov av central finansiering för att täcka intäktsbortfallet och återkommer med ansökan om medel hos kommunstyrelsen i samband med tertialrapport 2.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om att bygga ett kallbadhus vid Riddarholmskajen i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger i uppdrag till berörd förvaltning att ta fram ett underlag för att kunna uppföra ett nytt kallbadhus vid Riddarholmskajen. Motionären anger att Riddarholmskajen är en dåligt nyttjad yta, men en oerhört vacker plats. Enligt förslaget skulle ett kallbadhus med flera bassänger och annan service som restauranger och träningslokaler kunna uppföras där. På så sätt skulle Riddarholmskajen göras till en attraktiv och hälsofrämjande plats för stadens invånare och besökare.

Motionären föreslår också att det privata näringslivet ska ges möjlighet att bygga och driva anläggningen. Stockholms stad skulle genom att arrendera ut platsen få inkomster och undvika dyra investeringar och driftskostnader. Som exempel anger motionären att denna modell finns i Helsingfors, där alla är mycket nöjda.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) framförs att berörda förvaltningar behöver utreda hur ett IOP kan initieras med Volontärbyrån. Motionären menar att genom att etablera ett IOP med byrån kan nämnda verksamhet expandera och fler utsatta äldre få det stöd de behöver.

Motionären yrkar att berörda förvaltningar utreder hur ett idéburet offentligt partnerskap kan initieras med Volontärbyrån i syfte att ge stöd till äldre utsatta stockholmare. Motionären menar att staden behöver inta en aktiv roll i att främja organisationens arbete med tanke på att den bidrar till att hjälpa äldre utsatta stockholmare.

I motionen, som väckts av Peter Wallmark (SD), framförs att Katarinavägens södra sida idag är en otrygg plats utan bebyggelse i den sista, östra, delen upp mot Renstiernas gata. Att låta denna del av Södermalm, med en av Stockholms mest magnifika utsikter, stå obebyggd är slöseri i ett Stockholm med svår bostadsbrist anser motionären. Området skulle kunna utvecklas och tillföra bostäder, lokaler, kultur och fler och större grönytor utan att omkringliggande bebyggelse störs.

Motionären föreslår kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur den östra delen av Katarinavägen kan utvecklas till en trygg och attraktiv plats att bo och verka på.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det behövs omfattande och genomgripande åtgärder på flera nivåer för att på allvar komma till rätta med trångboddheten, särskilt den extrema trångboddheten. I motionen föreslås därför att Stockholms stad på ett aktivt och strukturerat sätt ska använda de bostadspolitiska verktyg staden förfogar över, främst de kommunala bostadsbolagen och det kommunala planmonopolet, för att sätta fart på arbetet med att minska trångboddheten och som delmål helt få bort den extrema trångboddheten.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) framförs att i Stockholms stad befinner sig hundratals hemlösa EU- och tredjelandsmedborgare, varav en del är romer. Motionärerna menar att situationen för dessa människor länge har varit ohållbar och snabbt måste förbättras.

Det är mot denna bakgrund motionärerna yrkar att staden skyndsamt ska ordna en legal boplats i samverkan med civilsamhället där personer får bo med tillgång till toalett, vatten, el, sanitet, sophämtning m.m. Platsen ska besökas av stadens EU-team för uppsökande arbete och länkning och särskilda insatser mot kvinnor ska göras.

Motionärerna yrkar också att staden skriver om de avtal om idéburna-offentliga partnerskap (IOP) som idag finns med civilsamhället till att rikta dessa mot dagverksamheter med sysselsättning och stöd att komma ur fattigdom.

Emilia Bjuggren (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen framförs att stadens Miljöprogram 2020-2023 och Klimathandlingsplan 2020-2023 bör kompletteras med skrivningar om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen föreslås bland annat att staden bör sprida goda exempel på klimatomställning, instifta ett pris för lokala initiativ och att miljöförvaltningens informationsarbete med projektet klimatsmarta stockholmare utökas.

Alexandra Mattson Åkerström och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionärerna föreslår fyra åtgärder för att staden ska uppnå det åttonde målet i stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning som rör ”rätten att delta i demokratin” på samma villkor som andra.

I motionen föreslås att:

Att stadens funktionshinderråd byter namn till funktionsrättsråd.

Att Stadshusets rådssal tillgängliggörs fysiskt med höj-/sänkbara talarstolar, ramp till talarstol med mera.

Att staden gör en översyn för att säkerställa hur vi på bästa sätt kan tillgängliggöra alla nämnder, bolag och fullmäktiges handlingar för alla.

Att föreningar från funkrörelsen som utser representanter i råden tilldelas medel att genomföra rekryteringsinsatser i olika stadsdelar för att bredda deltagandet i funktionshinderråden oavsett bakgrund.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att det är viktigt att den kultur som staden premierar genom kulturstöd är konstruktiv och positiv för samhället i stort samt inkluderande och främjande för samhällsgemenskapen. Motionärerna anser att Sveriges och Stockholms historia samt kulturellt svenska fenomen är en bra utgångspunkt för detta. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter ges i uppdrag att utreda hur svensk kultur kan prioriteras vid ansökning av kulturstöd.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionären reser frågeställningar kring hur staden mäter och följer uppmålen avseende .verksamhetens kvalitet, bland annat inom äldreomsorgen. Detta menar motionären har aktualiserats i och med pandemin.

Därför föreslås i motionen att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera stadens system för ledning och styrning och återkomma med förslag till förändringar av detta i syfte att mäta och följa upp kvaliteten på verksamheterna och den nytta de ger invånarna i Stockholms stad.

Alexander Ojanne och Karin Lekberg (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger berörd förvaltning i uppdrag att påbörja arbetet med att anlägga konstgräs på Sköndals Bollplan samt att utreda alternativen för att lägga frysrör på planen eller hitta annan plats för skridskoåkning. Motionärerna anger att platsen dessvärre blivit mindre använd sett till sitt ändamål och utnyttjas allt mer som parkeringsplats istället för fotbollsplan. En upprustning av Sköndals BP skulle både kunna nyttjas av föreningslivet och vara en samlingsplats för spontanidrott utanför bokningsbara tider.

Utöver detta vill motionärerna även säkerställa möjligheten till skridskoåkning. Antingen genom att hitta en yta i närområdet för spolning när klimatet tillåter eller lägga frysrör under fotbollsplanen för att skridskoåkning ska vara möjligt även under en mild vinter.

Bengt Herke m.fl. (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls den allvarliga situation som råder i utsatta områden och att det finns stora förbättringsmöjligheter i arbetssätt och samverkansformer för att vända utvecklingen. Motionärerna lyfter fram att det bör inrättas lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper i de utsatta områdena där staden ska samverka med en rad nationella myndigheter. I motionen yrkas att kommunstyrelsen tar erforderliga kontakter med berörda statliga myndigheter för att inrätta myndighetsgemensamma aktionsgrupper; samt att kommunstyrelsen tar erforderlig kontakt med Polisen för att stärka den polisiära förmågan i stadens särskilt utsatta områden.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Gubbängsfältet idag är en mycket stor och nästan obebyggd yta på en central plats med bra infrastruktur och att Stockholm lider av en svår bostadsbrist varför det är av stor vikt att antalet bostäder ökar. En exploatering på Gubbängsfältet kan förutom att tillgängliggöra fler bostäder även bidra till omkringliggande områdens attraktivitet genom att även tillföra parker, torg, handel, nöjesanläggningar och annan service. Berörda förvaltningar föreslås ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur Gubbängsfältet kan exploateras för att tillföra mer bostäder.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att alla fastigheter i stadens ägo ansluts till en gemensam driftcentral efter den modell som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) driver i egen regi. Genom att koppla upp alla sina skolor och merparten av förskolorna till en driftcentral som i realtid övervakar och styr fastigheterna har SISAB kunnat minska energianvändningen och transporterna. Satsningen har enligt motionärerna varit både ekonomiskt och klimatmässigt framgångsrik.

Den erfarenhet och de kunskaper som SISAB har byggt upp bör enligt motionärerna utnyttjas genom en investering i en gemensam driftcentral för stadens fastighetsägande bolag, förvaltningar och stiftelser. En sådan bedöms i motionen kosta omkring en miljard kronor, vilket skulle tjänas in på cirka fem till sex år.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige gällande förskolans barngrupper. I motionen lyfts förskolepersonalens möjlighet till kompetensutveckling och goda arbetsvillkor som grunden för en likvärdig och kompensatoriskt förskola. Vidare föreslås nio åtgärder som motionärerna anser är nödvändiga för att nå löftena om minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan (Lpfö18) och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. Motionärerna föreslår nio åtgärder för att nå minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. De yrkar att:

- fasta vikarier anställs eller vikariepooler upprättas lokalt, antingen på enheten eller stadsdelsnivå

- en handlingsplan för att stärka kvaliteten upprättas med fokus på att minska variationen i kvalitet mellan förskolor

- en satsning görs på validering av förskolans personal

- åtgärder görs och resurser tillförs för att minska barngruppernas storlek med max 12 barn i grupper 1-3 år och 16 barn i grupper 4-5 år

- säkerställa en likvärdig förskola som är trygg, säker och håller hög kvalitet

- definitionerna för personaltäthet och barngrupperna ses över, så att det blir enhetligt över hela staden och en likvärdighet kan säkerställas

- en tidsplan för att fasa ut AVA-anställningarna upprättas

- andelen personal med specialkompetens inom området barn med särskilda behov utökas

- genomföra en större kompetensutvecklingsinsats om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för förskolans personal

Anna Rantala Bonnier och Sissela Nordling Blanco (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att utbildningsnämnden i Stockholms stad ska tillse att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Motionärerna beskriver att den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck lever ofta med starka begräsningar. Många av de som utsätts är flickor och kvinnor, men även hbtq-personer av alla kön samt pojkar som inte vill utöva kontroll över sina systrar eller som på annat sätt bryter mot familjens normer och regler. Skolan har en unik position där skolpersonal på daglig basis möter barn och unga. Detta menar motionärerna ger möjligheten att se och fånga upp de elever som lever med hot och våld och se till att de får hjälp.

Motionärerna framför att i den revisionsrapport som gjorts konstateras att Stockholms skolor behöver ytterligare stöd i att arbeta mot hedersrelaterat våld för att veta vad de bör göra när de upptäcker att en elev är utsatt.

Motionärerna föreslår att utbildningsnämnden i Stockholms stad tillser att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad alltid har den svenska flaggan hissad på Stadshusets tomtmark.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden behöver arbeta mer strategiskt med frågan om barns utrymme i den växande staden, särskilt hur mycket mark som avsätts för förskolors gårdar och vilka åtgärder som behövs i närområden där de redan befintliga förskolegårdarna är för små. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder som de anser möjliggör ett strategiskt arbete för att tillvarata och utveckla barns utemiljöer i en stad som förtätas:

Markanvisningarna ska fortsättningsvis ange friytan per barn samt de kompletteringsinvesteringar som krävs för att barns utemiljöer ska vara goda.

Riktlinjer för lekvärdesfaktorer tas fram utifrån aspekter som omväxlande vegetation, topografi, lekutrustning, underlagets kvalitet och närhet till bra grönområden.

För nya förskolor ska det finnas större möjligheter att påverka gårdarnas storlek och utformning.

Att barnkonsekvensanalyser görs i varje bygglovs- och exploateringsärende gällande förskolornas gårdar.

Sara Stenudd (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att 10 000 stockholmare står i kö för att få tillgång till en odlingslott och att det finns många positiva effekter av denna fritidssysselsättning. Motionären anser vidare att den styrande majoriteten inte gjort några direkta initiativ för att tillgodose detta. I motionen yrkas att:

Staden skyndsamt tar fram nya potentiella områden där det går att anlägga nya koloniträdgårdar/lotter.

Att staden ombesörjer att det i anslutning till befintliga koloniträdgårdar/lotter finns tillgängliga toaletter.

Att staden tar ett samlat grepp över vad som gäller för de olika upplåtelseformerna samt ge förslag på förbättringar.

Clara Lindblom och Tina Kratz (båda V) har i en motion i kommunfullmäktige tagit upp frågan om minskning av allmän visstidsanställning (AVA) i förskola och skola. I motionen framförs att en minskning av allmänna visstidsanställningar, och därmed en ökning av tillsvidareanställningar, för yrkesgrupperna i förskolan är viktigt för att för att förbättra arbetssituationen för de anställda. Vidare lyfts att minskningen av allmänna visstidsanställningar skulle kunna öka kontinuiteten i arbete med barn i behov av särskilt stöd samt underlätta kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskollärare presenterades 2019 i vilken ett antal åtgärder presenterades. Motionärerna menar att dessa åtgärdsförslag nu bör kopplas samman med arbetet för trygga anställningar. Motionen avslutas med tre förslag på åtgärder:


Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera en partsgemensam överenskommelse för att minimera AVA, med prioritet av barnskötare och elevassistenter i förskola och skola.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser för såväl chefer som barnskötare och elevassistenter som arbetar med barn i behov av särskilt stöd finns tillgängliga.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att därutöver vidta lämpliga åtgärder för att tydligt minska AVA i alla verksamheter där anställningsformen förekommer, exempelvis i kultursektorn.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är viktigt att svensk språkhistoria tillgängliggörs för allmänheten på ett sådant sätt att information är pedagogisk och gynnsam för Stockholms besöksnäring. Motionärerna anför att inrättandet av ett museum för svensk språkhistoria skulle innebära att ny kulturell attraktion tillförs Stockholms stad som skulle locka både stockholmare och besökare. Det skulle innebära ett nytt forum för språkhistorisk diskussion samt generera inkomster till staden. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda nämnder ges i uppdrag att utreda kostnaderna samt det praktiska genomförandet avseende inrättandet av ett svenskt språkhistoriskt museum i Stockholms stad.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs ett behov av tydliga och transparenta rutiner för ersättningsinvesteringar för att såväl nämnder som allmänhet ska kunna följa, förstå och förutse processen när ianspråktagen idrottsmark ska ersättas med en ny anläggning på en annan plats.

Motionären föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med fastighetsnämnden, exploateringsnämnden och idrottsnämnden se över gällande rutiner och tidsplaner för ersättningsinvesteringar vid ianspråktagande av idrottsmark samt att utarbeta rutiner för framtagande av risk- och indexpåslag i tidiga skeden av planeringen som tar ökad höjd för förändringar av tidsplanerna.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i fullmäktige om digitaliseringsgymnasium. I motionen framförs att Stockholm ligger i framkant när det kommer till digitalisering och att många företag inom tech och IT väljer att etablera sig här. Motionären lyfter fram att tech-branschen är stabil till skillnad från arbetsmarknaden i stort och att hela arbetsmarknaden genomgår ett skifte där digital kompetens blir allt mer viktig inom alla branscher. Motionären menar att om Stockholm ska kunna konkurrera med övriga aktörer så måste staden möta kommande behov. Enligt motionären skulle ett nytt digitaliseringsgymnasium möta både arbetsmarknadens samt elevernas behov och intressen. Det skulle också kunna bidra till att kanalisera ungas samhällsengagemang och locka både tjejer och killar till branschen. Motionären föreslår mot bakgrund av ovanstående att utbildningsnämnden ges i uppdrag att initiera arbetet med att utveckla ett digitaliseringsgymnasium i nära samverkan med branschen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen redogörs för att Stockholms stad årligen fördelar skattemedel i form av kulturstöd. Motionärernas uppfattning är att det i vissa fall förekommit att organisationer/föreningar som tilldelats bidrag också brustit i redovisningen kring hur stödet har använts. Motionärerna menar att redovisningen av kulturstöd i dagsläget inte är tillräckligt omfattande för att upptäcka fusk och andra oegentligheter och vill därför se ett utökat redovisningskrav för att försvåra och förhindra missbruk av stöd man erhållit från staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter utreder hur mer omfattande uppföljningar och redovisningskrav avseende kulturstödet kan införas.

Linnéa Vinge (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska besluta om att Stockholms stad ska utreda förutsättningarna för att tillgänglighetsanpassa promenadstigen runt sjön Judarn i Judarskogens naturreservat. Motionären menar att framkomligheten på promenadstigen runt sjön är begränsad vilket gör det svårt för personer med barnvagnar, rullatorer och rullstolar att ta sig fram. I motionen beskrivs att Judarskogen är ett kommunalt naturreservat beläget kring sjön Judarn inom Bromma stadsdelsnämndsområde. I reservatet finns gott om stigar och parkvägar och staden har iordningställt flera rastplatser och eldstäder. Runt sjön leder en två kilometer lång promenadstig som kantas av informationsskyltar om naturen och naturreservatets historia.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de som jobbar för Stockholms stad eller utför välfärd i ett företag som jobbar på stadens uppdrag ska ha rätt till en trygg anställning och goda arbetsvillkor. Det leder till trygghet och frihet för stadens anställda, ökar attraktiviteten för välfärdsarbeten och underlättar för staden att rekrytera samt innebär att kvalitén och säkerheten stärks. Därför föreslår motionären följande.           

1.      Att kommunfullmäktige ger äldrenämnden i uppdrag att revideraförfrågningsunderlag för hemtjänst så att det åter ställs krav på såväl heltid som norm som att minska andelen timanställda eller anställda med andra osäkraanställningsformer och därigenom öka andelen fastanställda.

2.      Att Stockholm stad inför en målsättning om att minst 90 % av de anställda ska ha en fast tjänst enligt ovan.

3.      Att Stockholm stad inför motsvarande målsättning för heltidstjänster.

4.      Att kommunfullmäktige uttalar att staden i samband med upphandlingar ska tillämpakrav på särskilda avtalsvillkor avseende lön och pensionsrättigheter i nivå medkollektivavtal.

5.      Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att senast första september 2020 initiera en oberoende granskning för att analysera tillkortakommanden avseende tillgång till skyddsmaterial samt hur detta ska kunna undvikas framöver.

6.      Att ett Personal- och jämställdhetsutskott åter inrättas.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige som framför möjligheterna med elvägar för busstrafiken. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inleder ett samarbete med Region Stockholm om att inrätta ett försök med trådlösa elvägar för SL-bussar samt att staden tillsammans med Region Stockholm identifierar lämpliga busslinjer och vägsträckor där induktionsteknik ska installeras.

Arvid Vikman (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att Stockholms stad bör ta fram en modell för gröna parkeringsköp, inrätta en mobilitetsfond samt inrätta en resurs som arbetar med mobilitetsfrågor gentemot fastighetsägare och parkeringsaktörer.

Torun Boucher och Tina Kratz (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anför att det inom Stockholms stad inte finns samma utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga som är teknikintresserade som för de som är intresserad av idrott eller kultur. Motionärerna vill därför att staden undersöker möjligheten att starta Komtek (kommunala teknik- och entreprenörsskolan) i Stockholms stad, liksom att staden utreder den organisatoriska placeringen samt ger en eller flera stadsdelar i uppdrag att starta en pilot. I motionen yrkas att:

uppdra åt utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen att undersöka möjligheterna att starta Komtek i Stockholms stad samt att utreda den organisatoriska placeringen i staden.

kommunstyrelsen ska återkomma senast i budget för 2021 med ett uppdrag att starta en pilotverksamhet i en eller flera stadsdelar under 2021.

I motionen till kommunfullmäktige av Tina Kratz (V) framförs att stadens barngrupper är för stora och att stadens statistik och underlag behöver ses över, då motionären anser att befintlig statistik ger en skev bild av förskolans verklighet. I motionen föreslås också att stadens definitioner av exempelvis barngrupp bör vara desamma över hela staden, och förslagsvis likna Skolverkets definitioner. Motionären beskriver att arbetsmiljön i förskolan har blivit alltmer stressig för medarbetare och barn, vilket enligt motionärerna beror på alltför stora barngrupper. Vidare beskrivs att medarbetarna inte hinner genomföra undervisningen och ge det enskilda barnet tillräcklig uppmärksamhet och stöd i enlighet med läroplansuppdraget. I motionen lyfts även att politiken inte får rätt bild av arbetsmiljön då indikatorn som mäter barngruppernas storlek inte ger en rättvis bild av verkligheten. Mot ovanstående bakgrund föreslås följande förslag på åtgärder:

Att kommunfullmäktiges mål för barngruppernas storlek ska vara ett genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

Utreda andra sätt att mäta förskolornas barngruppsstorlek för att hitta den som kommer närmast verkligheten

Att upprätta en plan för hur stadens förskolor ska närma sig Skolver-kets riktmärke för barngruppers storlek

Att kommunfullmäktiges mål för personaltäthet ska vara ett

genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

Att utreda om möjligheten att ta fram en indikator som även inklude-rar barnens vistelsetid i relation till personaltätheten

Att det förtydligas vilka som ingår i indikatorn för personaltäthet

Att införa en indikator för utbildade barnskötare

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det råder akut brist på studentbostäder i Stockholm. Motionären menar på att möjligheten till bostäder för lärare och studenter är en grundförutsättning för att Stockholm ska kunna behålla en ledande position när det kommer till forskning och utbildning i Sverige. I motionen pekas parkeringsplatserna öster om Norrtäljevägen, i anslutning till Stockholms universitet, ut som möjlig yta för exploatering med studentbostäder, lokaler och näringsverksamheter. Bebyggelsen föreslås ske genom tillfälliga och snabbt uppbyggda modulhus.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utreda stadens kostnader för tolkar. Motionärerna menar att användningen av tolktjänster innebär en stor kostnad för stockholmarna och att det finns ett behov att utreda frågan eftersom kostnaderna för tolkar med största sannolikhet kommer fortsätta öka som en följd av rådande situation med ett ökat mottagande av nyanlända. Underlaget från en sådan utredning kan användas för att effektivisera stadens tolkverksamhet. Exempel på åtgärder som kan minska stadens kostnader är, enligt motionärerna, att anlita tolk via länk eller att staden anställer egna tolkar.

Lisa Palm, Anna Rantala Bonnier, Maria Jansson och Madeleine Kaharascho Fridh (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ansluta sig till ICAN Cities Appeal till stöd för FN:s konvention om kärnvapenförbud. ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear weapons) samlar organisationer över hela världen till stöd för avskaffandet av kärnvapen och har även formulerat en uppmaning som enskilda städer kan skriva på för att visa hur viktigt det är att förbjuda kärnvapen.

Tobias Johansson, Alexandra Mattsson Åkerström och Hassan Jama (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige inför en kostnadsfri simskola för alla sexåringar i staden.

I motionen konstateras att simkunnigheten i Stockholm överlag är god men att det skiljer sig mellan olika delar av staden och att skillnaderna är kopplade till socioekonomiska livsvillkor. I motionen framhålls att simkunnighet är en livsviktig kunskap som räddar liv, men att alla barn inte har möjligheten att lära sig simma.

Maria Mustonen och Sara Stenudd (båda V) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om inrättande av återbruksgallerior. I motionen framförs att det behövs fler styrmedel som bryter trenden med ökad materialanvändning och som skapar möjligheter till ökat återbruk. Motionärerna anser att ett bra sätt att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändningen är modellen med återbruksgallerior som Eskilstuna kommun har introducerat.

Motionärerna föreslår att Stockholm Vatten och Avfall AB och arbetsmarknadsnämnden i samarbete med andra relevanta nämnder ska utreda hur kommunala återbruksgallerior kan implementeras i Stockholm, att utreda hur byggvaror och annat relevant verksamhetsavfall kan inkluderas i konceptet samt att göra en utvärdering av Pop Up-återbruksverksamheten.

Motionärerna föreslår även att exploateringsnämnden tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ska utreda var en pilotanläggning kan lokaliseras.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådighet och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur såsom till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.

Alexander Ojanne (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen redogörs att flera fotbollsplaner under de närmaste åren kommer att försvinna inom en radie av en kilometer från Högdalens centrum utan att några ersättningsytor presenterats. Istället för att möta det ökade behovet av antalet spelplaner i området anför motionären att runt hälften av dessa planer istället försvinner, vilket medför att föreningar har problem att boka träningstider och att spontanidrott försvåras då beläggningen på de planer som är kvar blir mycket hög. Bandhagens BP, som kommer att användas som mark för paviljong till Bandhagens skola för att öka antalet elevplatser, var vidare den enda ytan i området som vintertid spolades för skridskoåkning. Motionären föreslår att minst en ny fotbollsplan projekteras inom området och ska stå färdig innan Bandhagens skola byggs ut samt att Högdalen BP beläggs med konstgräs och en kylanläggning.

Alexandra Mattson Åkerström och Sara Stenudd (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige lagt fram förslag på ökad tillgänglighetsanpassning av stadens lokaler och verksamheter. Motionärerna anser att Stockholms stad har mycket kvar att göra innan staden blir tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. De bedömer därför att det finns behov att genomföra en mängd åtgärder för att öka tillgängligheten i staden.

Motionärerna föreslår att staden inrättar en tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond som leder stadens arbete med att säkerställa tillgängligheten. Kommissionen föreslås ha en liknande struktur som trygghetskommissionen för att kunna agera snabbt mot lättare avhjälpta hinder. Kommissionen föreslås vara knuten till funktionshinderombudsmannen och kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor med representanter från funktionshindersorganisationer. Som en del i detta föreslår motionärerna även att staden ska anställa en tillgänglighetsstrateg som leder arbetet.

Motionärerna föreslår att tillgänglighetskommissionen ska tillsammans med berörda nämnder ta fram riktlinjer för en analys gällande tillgänglighetsanpassningen för stadsplanering och utformning av offentliga platser och byggnader så att det som byggs ska ha en så kallad universell utformning.

Motionen framhåller att det i dagsläget kan vara svårt för invånare att veta hur och på vilket sätt som en lokal är tillgänglig eller inte. Motionärerna förslår därför att staden tar fram en tillgänglighetscertifiering för tillgängliga lokaler. Tillgänglighetscertifieringen föreslås i första hand vara för stadens lokaler och lokaler där staden bedriver verksamhet, men även andra fastighetsägare ska kunna få tillgänglighetscertifieringen om de uppfyller kraven.

Motionärerna anser att information om tillgängligheten ska finnas på stadens webbplats och kan med fördel även visas genom att skapa en synlig märkning som en symbol för att visa att lokalen är certifierad. Motionärerna lyfter fram att en stor del av informationen om staden för invånare nås via stadens webbsida, därför är det viktigt att denna är tillgänglig och användarvänlig för alla.

Motionärerna yrkar följande:

Inrätta en Tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond

Tillsätta en central tillgänglighetsstrateg

Kommunstyrelsen och ansvariga nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att ta fram aktiviteter för alla nämnder och bolag för att uppnå målen i delaktighetsprogrammet

Staden ska upphandla insiktsutbildningar gällande funktionshinder som alla bolag och nämnder kan använda sig av

Ta fram riktlinjer för ”funkisanalys” för stadsplanering

Ta fram en tillgänglighetscertifiering med tillhörande ”funkisflagga” för lokaler

Säkerställa att all stadens information är tillgänglig på flera olika sätt för att vara tillgänglig för alla.

Alexandra Mattsson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att sexualbrott är ett ökande problem i samhället och ett stort hot mot flickors och kvinnors hälsa och utveckling. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad gör en översyn av hur staden idag möter unga förövare av sexualbrott och våldsbrott i nära relation och vilka insatser som erbjuds med fokus på förövare. Vidare yrkar motionären att Stockholms stad tillsätter en anonym stödlinje och att staden anordnar föräldraskapsutbildningar med tema säker internetanvändning för föräldrar.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) beskrivs att Stockholms stad i flera decennier har bedrivit ett dyrt och omfattande brottspreventivt arbete för att förhindra att fler personer dras in i kriminalitet. Motionären anser att utvecklingen förefaller gå i motsatt riktning och att brottsligheten blir grövre och kriminaliteten sjunker ner i åldrarna. Motionären ser det som nödvändigt att utvärdera det brottspreventiva arbetet som har bedrivits, och idag bedrivs av Stockholms stad, för att se vilka lösningar som varit effektiva och vilka som varit det motsatta. Genom att utvärdera vad som fungerar kan Stockholms stad vidta åtgärder som förbättrar situationen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inte ska ge försörjningsstöd eller andra förmåner till personer som vistas i Sverige illegalt. Motionärerna anser även att Stockholms stad ska ställa sig bakom en policy där insatser som kan anses ge incitament som stöder skapandet av parallellsamhällen genom att ge illegala invandrare sociala förmåner, ekonomiskt stöd eller boendealternativ ska upphöra. Motionärerna anser att det stöd som ska kunna erbjudas dessa individer endast bör omfatta akut sjukvård och ekonomiskt stöd till hemresa.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Emilia Bjuggren (S) att Stockholms stad ska ansluta sig till initiativet Glokala Sverige vid nästa ansökningstillfälle. Motionären menar att ett deltagande i Glokala Sverige kan bidra i arbetet för att Stockholms stad ska uppnå målen inom Agenda 2030. Genom ökat stöd till stadens medarbetare och ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner skapas mervärde genom projektet.

Anna Rantala Bonnier (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att kommunfullmäktige bör besluta om att införa långsiktiga boendelösningar för utsatta EU-medborgare i linje med redan framtagna lösningar i andra kommuner samt att staden ska erbjuda skolgång i stadens skolor för de barn till EU-medborgare som vistas här under längre perioder.

Motionären beskriver att andra kommuner har infört längre möjligheter till vandrarhemsboende samt uppställningsplatser för husvagnar för att nämna några exempel. I arbetet med utsatta EU-medborgare redovisar ett antal frivilligorganisationer att man i det uppsökande arbetet påträffat ett tjugotal barn under 18 år. Detta är barn som kan vistas i Stockholm under en längre tid. Genom att erbjuda mer långsiktiga boendeplatser samt skolgång skulle staden, enligt motionären, kunna försäkra dessa barn en tryggare tillvaro och möjliggöra för dem att känna sig mer delaktiga i det samhälle de vistas i. När staden inte erbjuder skolgång till utsatta EU-medborgares barn bryter staden mot barnkonventionens bestämmelser om alla barns rätt till utbildning och inte minst om rätten till utveckling. Utbildning främjar utveckling och lärande och är en förutsättning för att skapa mening i vardagen. I ett längre perspektiv bidrar utbildning till att stärka minderåriga EU-medborgares livschanser.

Motionären framför att det är självklart att Stockholm ska stå upp för och säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna där rätten till bostad och skolgång är grundläggande.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att elskåp ofta misspryds av klotter och skadegörelse som varje år kostar staden stora summor samt att forskning visar att om stadsmiljön är inbjudande och trivsam så ökar tryggheten och skadegörelse minskar. Motionären anser därför att kulturnämnden i samarbete med Stockholm Exergi AB bör få i uppdrag att initiera och ansvara för ett initiativ i likhet med tävlingen ”Konst på elskåp” som anordnades av Fortum i Stockholms stad år 2010.

Motionären föreslår att kulturnämnden initierar och ansvarar för någon form av fortsättning på initiativet i samarbete med Stockholm Exergi AB samt att initiativet skulle vara en del av Stockholms stads trygghetssatsning då det kan engagera och involvera många människor på ett positivt sätt samtidigt som det kan bidra till en mer inbjudande stadsmiljö. Motionären yrkar därför att kulturnämnden får i uppdrag att utreda hur ett sådant arrangemang skulle kunna genomföras.

Maria Mustonen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om utbyggnaden av laddplatser. Motionären föreslår att staden utreder hur laddinfrastruktur för elfordon kan byggas utanför tomtmark samt tar fram en handlingsplan för att bygga ut laddinfrastrukturen så att den blir tillgänglig i hela kommunen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ta fram nya riktlinjer för klimatinvesteringar som beaktar investeringens marginalnytta ur ett livscykelperspektiv.

Motionären anför att en betydande andel av de klimatrelaterade investeringarna inte uppbär den klimatnytta per krona som kan förväntas av en effektiv klimatsatsning och att investeringar i energisnåla lampor är exempel på en ineffektiv klimatåtgärd.

Vidare föreslår motionären att riktlinjerna för klimatinvesteringarna ska ange ett minsta tillåtet gränsvärde för klimatnytta per krona.

Motionären vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för att säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid, till exempel genom att sänka heltidsmåttet med en timme per vecka eller schemalägga friskvårdstimmen.

I motionen framförs att det finns stora skillnader i möjligheterna att utnyttja de friskvårdsförmåner som erbjuds i förvaltningar och bolag. Inte minst gäller det den så kallade friskvårdstimmen som erbjuds av vissa förvaltningar och bolag. Motionären hänvisar till att då stadens riktlinjer för uttag av friskvårdstimme omöjliggör uttag i början och slutet av arbetsdagen, försvårar det för vissa yrkesgrupper att ta del av denna förmån. Motionären vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket eller på annat sätt säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid.

Ulf Walther (S) anför i sin motion att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning säkerställa att Fryshuset får ett förlängt uppdrag i Östberga. Fryshuset har, genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, haft verksamhet i Östberga som, enligt motionären, har kompletterat fritidsgårdens verksamhet. Motionären menar att stadens samlade satsningar ihop med de boendes engagemang har lyft stadsdelen, men att det är för tidigt att ta bort Fryshusets verksamhet från Östberga då det fortfarande finns problem med att unga rekryteras till kriminalitet.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige. Motionären yrkar på att den centrala krisledningen behöver förbättras utifrån de lärdomar som kan dras av hanteringen av terrordådet på Drottninggatan. Motionens yrkanden lyder:

Finansborgarrådet ges i uppdrag att återkommande initiera krisledningsövningar med krisledningsnämnden för att stärka stadens förmåga i händelse av kris.

Kommunstyrelsen redovisar de insatser som redan vidtagits, samt de som planeras, för en bättre fungerande kriskommunikation.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera insatser för att en frivillig resursgrupp tillskapas i Stockholm.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till förstärkta investeringar i brandförsvar och skyddsrum i enlighet med ovanstående.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att Snösätra industriområde är ett nedgånget område och att området ligger relativt isolerat från övrig bostadsbebyggelse i en vacker skogsmiljö. I motionen framförs att det finns ett behov av att planera större och mer sammanhållna stadsdelar på obebyggd mark. Motionären föreslår att beslutet om inrättande av naturreservat på den södra delen av industriområdet samt inriktningen att utreda förutsättningar för en kulturpark i den norra delen upphävs. Istället föreslås i motionen att området markanvisas och planeras för bostäder.

Torun Boucher (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska utreda Kulturskolans ansökningssystem i syfte att ta fram ett förfarande som inte utgör ett hinder för de prioriterade grupperna. Motionären anför att det nuvarande ansökningssystemet inte visar hur stor efterfrågan det är på Kulturskolans kurser. Därutöver anförs att nuvarande system riskerar att förstärka klyftor, eftersom systemet gynnar den som har möjlighet att kunna bevaka erbjudanden digitalt, dagtid på vardagar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska ta fram en årlig rapport och uppföljning av stadens miljöprogram och klimatstrategi. Av motionen framgår att staden har två styrdokument i miljöarbetet, Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 och Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040. Motionären menar att uppföljningen av dessa program är viktigt för att veta om staden är på rätt väg i klimatarbetet samt om extra insatser behöver sättas in.

Motionären anser att stadsledningskontoret idag följer upp miljöprogrammet årligen och klimatstrategin följs löpande, men att ingen formell rapportering görs samt att ingen samlad uppföljning av programmen har presenterats.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären ger en beskrivning av Kulturskolans lokalutveckling och tidigare vägval och anför vikten av att Kulturskolan ska ha ändamålsenliga lokaler och en långsiktig strategi för placeringen av dessa. Vidare anförs att en rimlig målsättning är att ha en destinerad kulturskolelokal i varje stadsdel.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kulturnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig lokalstrategi som ska syfta till att utveckla och stärka Kulturskolan i alla stadsdelar i hela Stockholms stad.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringsnämnden ges i uppdrag att löpande sammanställa en förteckning över inkomna markanvisningsansökningar. Förteckningen skulle bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag. Förslaget syftar till att bidra till att effektivisera processen och ge vägledning till aktörer som har för avsikt att inkomma med ansökningar.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att ett kulturbidrag införs för att täcka merkostnaden för att återställa förvanskade fasader eller renovera originalfasader. Motionen föreslår även att fastighetsägare ska informeras om kulturbidraget och att de ges möjlighet till rådgivning i samband med att de söker bygglov. Syftet med bidraget är att uppmuntra fastighetsägare att välja att återställa eller renovera förvanskade fasader.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Stockholm. Det framgår enligt motionären av en rapport från Socialstyrelsen samt av stockholmsenkäten. Därutöver visar stockholmsenkäten att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm. Motionären konstaterar att utvecklingen måste tas på allvar och att förskolan, tillsammans med BVC och skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att kunna upptäcka och stödja unga som mår dåligt. Mot denna bakgrund föreslås det i motionen att befintliga screeningprogram inom elevhälsan och BVC ska kompletteras med barn och ungas psykiska hälsa.

Peter Wallmark och Linnea Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att stadens styrande majoritet ofta framhåller kommunala fritidsgårdar som en förebyggande åtgärd för att unga dras in i kriminalitet, trots att det enligt motionärerna inte finns någonting som styrker det. Motionärerna menar att stockholmspolisen istället vittnar om hur fritidsgårdar används för droghandel och rekrytering av kriminella samt menar att kriminella erhåller anställningar på fritidsgårdarna, vilket de menar pekar mot allt annat än trygga och säkra miljöer för stadens ungdomar.

Motionärerna hänvisar till en kommunal utredning på 1970-talet som visar att besökare på fritidsgårdar registrerades för fler brott och vid fler tillfällen än övriga ungdomar. I en senare studie från Brottsförebyggande rådet har detta resultat, enligt motionärerna, bekräftats. Sverigedemokraterna föreslår en utredning av de kommunala fritidsgårdarna, likt den som gjordes på 1970-talet. Utredningen ska kartlägga om ungdomar som vistas på stadens fritidsgårdar i högre andel är kriminella än andra ungdomar eller inte. Den ska även granska huruvida personal på fritidsgårdarna förekommer i belastningsregistret eller inte. Syftet med en sådan utredning är att följa upp om fritidsgårdar verkligen kan anses förebygga att unga dras in i kriminalitet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att

• en utredning av de kommunala fritidsgårdarna som kartlägger förekomsten av kriminalitet hos ungdomar och personal tillsätts

• denna redovisas för kommunfullmäktige

• utdrag ur belastningsregistret ska krävas vid anställning på stadens fritidsgårdar.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att majoriteten av de som arbetar inom Stockholms stad är kvinnor. Motionären framhåller att mensskydd är en nödvändighet för menstruerande och en angelägenhet även för den som inte har mens. Enligt motionen har inte alla möjlighet att gå ifrån arbetsplatsen för att besöka en affär och provisoriskt skydd är varken tryggt eller bekvämt.

Enligt motionen är många av stadens verksamheter kvinnodominerade så en stor del av arbetslaget kommer att påverkas av en förbättrad tillgång till mensskydd.

Motionären anser att staden bör följa goda exempel till arbetsgivare som valt att tillhandahålla menskydd till sina anställda och framför att utöver att det är ett sätt att minska tabut kring menstruation så är det en viktig jämställdhetsåtgärd och arbetsmiljöfråga. Utifrån det föreslår motionären att staden inför gratis mensskydd på samtliga arbetsplatser.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att studieförbundet Ibn Rushd erhåller stöd från Stockholms stad samt att de genom åren har varit medialt uppmärksammat och kritiserat på såväl nationell som lokal nivå. Kritiken har bland annat rört kopplingar till det Muslimska brödraskapet samt de föreläsare som bjudits in. Av motionen framkommer vidare att kopplingen mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet fastslagits i flera rapporter och av flera forskare. Hässleholms kommun har nyligen beslutat att dra in det kommunala stödet till studieförbundet. En av Ibn Rushds medlemsorganisationer, Sveriges unga muslimer (SUM) har fått avslag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på sin ansökan om statsbidrag, bland annat på grund av att organisationen inte verkar i enlighet med demokratins idéer. Motionären menar att det mot bakgrund av detta är svårförståeligt att staden fortsätter att betala ut bidrag till förbundet. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att kommunfullmäktige omedelbart omprövar beslutet i kulturnämnden av den 18 februari 2020 om att ge Ibn Rushd fortsatt stöd om 400 000 kr/år.

Peter Wallmark och Martin Westmont (både SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att säkerställa att rätt verksamhet bedrivs i stadens lokaler och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs. Av motionen framkommer att motionärerna vill se en inventering av stadens lokaler för att säkerhetsställa att gällande avtal som hyresgästen har med staden efterföljs och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs i sin helhet. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

Att inventera stadens lokaler för att säkerhetsställa att hyresgäster följer de riktlinjer avseende lokalupplåtelse som gäller

Att göra en genomlysning av stadens lokaler för att få klarhet om det förekommer otillåten andrahandsuthyrning

Att göra en total inventering för att klarlägga renoveringsbehovet för stadens lokaler

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår de att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltal för rekommenderat maximalt antal medarbetare per chef i olika verksamheter och att göra översiktliga kostnadsberäkningar över vad det innebär i fråga om ökade resurser, i arbetet med nyckeltal i första hand prioritera äldreomsorgen samt att beakta behovet av ökade resurser för att väsentligt sänka antalet medarbetare per chef i äldreomsorgen i förslag till budget 2022-2024.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringskontoret ges i uppdrag att för ledamöterna i exploateringsnämndens och stadsbyggnadsnämndens räkning sammanställa en förteckning över samtliga inkomna markanvisningsansökningar under pågående mandatperiod. Denna redovisning ska därefter göras löpande kvartalsvis. Förteckningen ska enligt förslaget bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Han skriver i sin motion att nuvarande modell för planförslag lider av stort demokratiskt underskott då denna utesluter politiskt förtroendevalda, medborgare och närboende från verkligt inflytande och deltagande i planeringen. Motionären framför att det ofta är tjänstemän på stadsbyggnads- respektive exploateringskontoren som tar fram underlag och förutsättningar för projekt och utifrån dessa utformar ett enda förslag som sedan beslutsfattare och berörda ska ta ställning till.

Det framförs att dessa förslag ibland tas fram av tjänstemännen själva, ibland genom medverkan av privata konsulter och i samarbete med byggaktörer. Förslagen är sedan så genomarbetade att när politiker ska fatta beslut om dessa är det i regel för sent och det handlar, enligt motionären, enbart om att kunna säga ja eller nej till föreliggande förslag.

Motionären framför vidare att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. Vid t.ex. arkitekttävlingar medverkar fackfolk i juryn och medborgare har bara att ta ställning för eller emot det vinnande förslaget. Även om planprojekt kan föregås av tidiga dialoger innebär dagens system, enligt motionären, att allmänheten ändå inte har något inflytande i framtagandet av projekt.

Motionären framför också att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. För att utveckla dialogen med stockholmarna och skapa större delaktighet och förståelse hos dessa föreslår motionären ett antal former för hur olika förslag ska tas fram inom stadsutvecklingsarbeten inom staden, bland annat genom att ta fram flera olika alternativ baserat på olika stadsbyggnadstypologier eller stadsbyggnadsidéer för ett stadsutvecklingsprojekt.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret ska ta fram ett antal principiella utformningar för ny bebyggelse i större och viktiga stadsbyggnadsprojekt och presentera dessa för stadsbyggnads- respektive exploateringsnämnderna.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindholm (V) att parklekarna är och har varit en viktig del av stockholmsbarnens fritid, men att många av de cirka 50 parkleksbyggnader som ägs av fastighetskontoret har passerat sin tekniska livslängd och att de behöver renoveras eller ersättas med nya behovsanpassade byggnader. Motionären skriver att renoveringsbehoven för dessa byggnader är större än budgeten och att hyresnivåerna inte täcker framtida underhållsbehov och investeringskostnader för att kunna utveckla stadens parkleksbestånd. I motionen konstateras att det därför vore bra att staden tar fram en konceptbyggnad för energieffektiva parkleksfastigheter.

Vidare framförs att lagkrav i plan- och bygglagen (PBL) försvårar möjligheten att behålla parkleksverksamhet på grund av exempelvis byggnadernas placering, storlek, tillgänglighet och transport på parkvägar. Det råder också en osäkerhet om ändrad detaljplan krävs innan bygglov ges, då befintliga parkleksbyggnader står på stamfastighet och parklekar som rivs inte kan byggas upp utan ny detaljplan.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

- Att snarast ta fram en stadsövergripande strategi för utvecklingen, utbyggnaden och finansieringen av stadens parkleksverksamhet enligt intentionerna i motionen.

- Att ta fram en konceptbyggnad för parkleksbyggnader enligt intentionen i motionen.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetskläder till all förskolepersonal är en del i arbetet att förbättra arbetsmiljön. Motionären framför att det är en brist idag med ojämn tillgång till lämpliga arbetskläder inom stadens förskolor och att det är något som kommunen bör ha yttersta ansvar för att säkra. Motionären anser vidare att det utöver att det är viktigt ur arbetsmiljöaspekt också är ett steg mot en mer jämställd arbetsmarknad. Motionären föreslår att stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att tillgodose personal inom den kommunala förskoleverksamheten arbetskläder och skor anpassade för alla säsonger samt för inomhus såväl som utomhusbruk. Motionären föreslår vidare att resurser tilldelas stadsdelsnämnderna motsvarande kostnader för inköp av arbetskläder samt skor.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att öka stadens energieffektiviseringar. Motionären beskriver bland annat de tidigare målen för energieffektivisering som fastslagits i stadens miljöprogram 2016-2019 och föreslår tre åtgärder för att öka stadens energieffektiviseringar.

Att kommunstyrelsen utreder hur en lägre kalkylränta kan tillämpas i stadens bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader.

Att stadens samtliga bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader tillåts använda en lägre kalkylränta vid energieffektiviserande renoveringar.

Att kommunstyrelsen tillsätter en stadsövergripande grupp med uppdrag att ta fram åtgärder för att nå stadens mål gällande energieffektivisering.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att modersmålsundervisning idag erbjuds på tveksamma grunder till enorma kostnader. Därför är det enligt motionärerna av vikt att modersmålsundervisning stramas upp för att följa de lagar och föreskrifter som finns. Motionärerna vill att utbildningsnämnden får i uppdrag att skapa ett styrdokument om hur modersmålsundervisningen ska bedrivas i Stockholms stad.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om särskilda markanvisningar för byggemenskaper i kommunfullmäktige.. I motionen beskrivs övergripande ett antal projekt med byggemenskaper som genomförts i andra städer. Föreningen Byggemenskapers analys av fördelarna med byggemeskaper återges också. I motionen framhålls därefter att en eller flera markanvisningar bör göras till byggemenskaper, bestående av grupper av hushåll med intresse av att driva stadsbyggnadsprojekt, till marknadsmässiga priser. Motionärens förslag till beslut är att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa ett antal markanvisningar som är riktade till byggemenskaper.

Linnéa Vinge (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad tar fram en plan för att ursprungsmärka kommunens alla matsedlar. Motionären framhåller att det ska vara en rättighet att kunna ta reda på ursprunget på maten man äter och för många är det en självklarhet att välja svensk, närproducerad, ekologisk mat och att välja bort ritualslaktat kött.

Motionen beskriver att Sverigedemokraternas inställning är att kött från djur som inte bedövats vid slakt inte hör hemma i kommunens verksamheter, partiet anser även att staden bör upphandla på ett sådant sätt att lokal företagsamhet främjas.

Motionären anser att som ett första steg bör kommunen ursprungsmärka alla kommunala matsedlar så att alla som ingår i stadens omsorg får möjligheten att själva påverka sina matval.

I en motion till kommunfullmäktige av Madeline Kaharascho Fridh och Lisa Palm (båda Fi) konstateras att sedan år 2015 är staden medlem i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR), men att mer behöver göras.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att kommunfullmäktige beslutar om att ta fram ett stadsövergripande program mot rasism som följs upp i stadens ordinarie ledningssystem. Motionärerna föreslår också att civilsamhället görs delaktiga i framtagandet av programmet mot rasism.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger berörd nämnd i uppdrag att utreda om ett nytt tillfälligt tillstånd kan utfärdas till Järva Motorklubb. Detta i syfte att återuppta verksamheten på Järva motorbana för att utvärdera om synergieffekter uppstår som främjar miljö, djurliv och upplevd trygghet när motorbanan används.

I motionen framförs att Järva motorbana har funnits på Barkarby sedan år 1970 och att klubben har varit utan bana sedan det senaste tillståndet gick ut den 31 december 2017, trots löften från Stockholms stad om hjälp med att hitta en ny passande plats.

Motionären framför att anledningen till uppsägningen var att banan hamnat i ett naturreservat på grund av en uppgörelse om grönytekompensation vid bygget av Förbifarten. Motionären hänvisar till undersökningar som visar att artrikedomen har reducerats, inte utvecklats, sedan motorbanan stängdes, och menar att det indikerar att motorbanan faktiskt främjar artrikedomen.

Motionären framför vidare att otryggheten har ökat sedan området blivit avfolkat.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Sergels torg har ett högt politiskt, symbolmässigt och arkitekturhistoriskt värde, men att platsen behöver göras mer attraktiv. Ett antal förslag läggs fram, som också syftar till att göra torget mer användbart. Bland annat föreslås att det nuvarande torget byggs över, så fotgängarna kommer upp i marknivå. Under tak ska torget fungera ännu bättre än idag som stockholmarnas vardagsrum, för kultur, möten och demonstrationer. Torget föreslås få en körbar anslutning mot Beridarebansgatan, en trappa mot Drottninggatan och en entré ner mot befintligt torg via befintlig trappa. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ta fram en plan för genomförande av motionens intentioner.

I en motion till kommunfullmäktige beskriver Peter Wallmark (SD) att småskalig näringsverksamhet bidrar till en stadsdels attraktivitet och liv men att det svårt att få lönsamhet på uthyrning av lokaler vilket gör att det sämre motiverar att bygga dessa i nyproduktion. I motionen framförs att ansvaret för hyressättning och lämpliga lokaler bör delas mellan privata aktörer och staden. För att åstadkomma detta föreslås en modell för att staden i projekt med över tio bostäder, och/eller över 1 000 kvm boarea, ska ställa krav på att en procent av motsvarande bostadsyta uppförs och upplåts separat för lokaler lämpliga för verksamheter samt att det ska vara en förutsättning för markanvisning eller bygglov. Vidare framförs att lokalerna ska upplåtas med självkostnadshyra till lämplig företrädare i staden som ska ha rätt att ta ut hyra och uthyra lokalerna till lämpliga verksamheter, företrädesvis småföretagare inom service- eller kultursektorn. I syfte att säkra lokaler för verksamheter med lägre lönsamhet samt att bidra till trygga och levande stadsmiljöer med levande bottenvåningar föreslås att stadsbyggnadskontoret får uppdrag att vidare utreda och föreslå en lösning utefter förslagen modell.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och mer miljövänliga transporter på Djurgården. Motionären framför att flera åtgärder ska vidtas för att person- och varutransporterna samt sophanteringen på Djurgården ska hanteras mer rationellt och med ökad miljöfokus. I motionen lämnas följande förslag:

En samordningsperson med ansvar för trafiken på Djurgården tillsätts av staden.

En framställan sker till regionen om ökad frekvens av spår-vagnstrafiken till Djurgården.

En samordning sker av alla varutransporter till verksamheterna på Djurgården samt att det sker med ellastbilar.

En gång- och cykelbro byggs från Strandvägen (Torstenssonsgatans förlängning) till Junibacken på Djurgården.

Ett sopsugssystem för sopor och matrester installeras för verksamheterna på Djurgården med stadens medverkan.

Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen om de erbjuds frukost i skolan. Motionärerna hänvisar till studier som lyfter fram ett antal positiva effekter av att elever erbjuds frukost, såsom en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, en lugnare studiemiljö samt att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen.

Motionärerna lyfter fram att det främst är barn till föräldrar med utländsk bakgrund och ensamstående föräldrar som har det svårast ekonomiskt och även drabbas hårt i en lågkonjunktur och att en satsning på frukost i skolan skulle ge en utjämnande effekt. I motionen föreslås därför att utbildningsnämnden ges i uppdrag att införa frukost på några utvalda ytterstadsskolor i förskoleklass till årskurs 6 som ett pilotprojekt.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att ta initiativ till att bjuda in boende att på eget initiativ och på egen bekostnad anlägga nya kolonilottsområden på stadens mark i närheten av sina bostadsområden. Motionären anser att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att initiera anläggande av nya koloniområden i samband med nyproduktion av bostäder och på lämpliga platser intill befintliga bostadsområden.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret gör ett utskick till centrala företrädare för hyresgästföreningar och bostadsrättsföreningar, med inbjudan till intresserade boende. Uppgiften är att dessa på egen hand lokaliserar lämpliga platser i sitt närområde, arrangerar en kolonilotts-kö och förankrar detta i närområdet. Ansökningar kan därefter behandlas av stadsbyggnadskontoret för vidare handläggning.

Motionären anser att stadsbyggnadskontoret för detta projekt bör ta fram en handledning med en checklista. Särskild vikt bör läggas vid att de boende själva står för kostnaderna för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Motionären föreslår en målsättning att planering för cirka 2 000 odlingslotter påbörjas inom denna mandatperiod.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen, daterad den 2 november 2020, yrkas att kommunfullmäktige ska ge trafiknämnden tio uppdrag som sammantaget innebär en storskalig satsning på cykel i Stockholm. I tillägg till dessa uppdrag föreslås att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram en ny cykelplan för åren 2021-2025 med högre ambitioner än den föregående samt att kommunfullmäktige skjuter till nödvändiga medel för satsningen. Syftet med satsningen är att öka användningen av cykel som transportmedel för att Stockholm ska bli en hållbar stad.

Uppdragen som trafiknämnden föreslås få är att:

utvärdera 2012 års cykelplan och följa upp måluppfyllelsen

inventera och bygga om riskfyllda och olycksdrabbade platser i staden

genomföra nya flödesanalyser och uppdatera investeringsplanerna efter stockholmarnas nya beteendemönster

växla upp informations- och kommunikationsarbetet som rör främst cykling och cykelbanor i staden

se över hur skyltningen för cyklande, gående och bilkörande kan förbättras för bättre samspel i trafikmiljön

ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter

snabbutreda hur tre cykelstrador (expressväg för cykel) kan anläggas i Stockholm, i norr, söder och väster

utreda vilka gator som skulle vara lämpliga att göra om till cykelgator

kräva att elsparkcykelbolagen ansöker om tillstånd i enlighet med ordningslagen

genomföra en enkel upphandling av lånecyklar utan villkorad reklamfinansiering.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna beskriver att spridningen av covid-19 belyst vikten av att basala hygienrutiner upprätthålls inom äldreomsorgen. En bärande del av det är korrekt användning av arbetskläder. Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket hamnar arbetskläder under arbetsmiljölagen vilket tydliggör arbetsgivarens ansvar att stå för, bekosta och tvätta arbetskläder inom särskilda boenden, hemtjänst, LSS-boende och hälso- och sjukvård.

Vidare menar motionärerna att de mötts av oroväckande uppgifter om att hanteringen av arbetskläder inom äldreomsorgen i vissa fall har brustit. Med anledning av detta anser motionärerna att stadens uppföljning av efterföljandet av de basala hygienrutinerna och hanteringen av arbetskläder inom hemtjänst måste skärpas.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag att i samråd med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna:

Stärka uppföljningen av efterlevnaden av de basala hygienrutinerna inklusive hanteringen av arbetskläder

Utreda möjligheten att införa krav på arbetsskor för personal inom hela äldreomsorgen, liksom ytterkläder för anställda som rör sig mellan olika arbetsställen.

Rashid Mohammed och Torun Boucher (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att de lokaler som tidigare inhyste Tensta gymnasium och Tensta träff stått tomma sedan hösten 2019. Motionärerna menar att det finns ett stort behov av bl.a. ateljéer i staden varför det föreslås att staden undersöker möjligheten att utveckla Tensta gymnasium och Tensta träffs lokaler till ett kultur- och föreningscentrum. Motionärerna yrkar därför att Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB i samråd med kulturnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att se över hur Tensta gymnasium och Tensta Träff kan utvecklas till ett kulturcentrum.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs trafiksituationen på en sträcka av Götgatan, mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, skyltad som gågata men som även är ett utpekat cykelpendlingstråk där det under sommarhalvåret är flera caféer och restauranger som har uteservering på trottoarerna. Detta leder sammantaget till trängsel och risk för olyckor i gaturummet, då de gående tvingas att dela utrymme med cyklisterna och vice versa. Motionären föreslår att cykeltrafiken leds bort från Götgatan på den aktuella sträckan för att göra trafiken säkrare. Därmed skulle även vissa fördelar kunna uppnås för cyklisterna och eventuellt möjliggöra ökade upplåtelseintäkter för staden från tillgängliggjord gatuyta.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för hur cyklisterna kan ledas bort från Götgatan mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, dels se över möjligheten för näringsidkare längs aktuell sträckning av Götgatan att efter en omläggning av cykeltrafiken få hyra en större del gatumark sommartid än vad som nu är möjligt.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen daterad den 28 oktober 2020 lyfts behovet av att ta ett samlat grepp om tillgängligheten och trafiksäkerheten kring Järvafältet.

Motionärerna uppger att i takt med att antalet besökare till fältet har ökat, så har behovet av trafiksäkerhetsåtgärder och anvisade parkeringsplatser också gjort det. Problemen utgörs bland annat av att trafikslagen på väg till och från det nya utomhusbadet blandas på de bara delvis asfalterade vägarna samt att den som tar bussen till badet och kliver av vid närmaste busshållplats är hänvisad till att promenera längs en bilväg utan avgränsad trottoar, där bilisterna dessutom har begränsad sikt.

Vidare är det vanligt att bilar parkeras på olämpliga platser i det känsliga kulturreservatet, eftersom antalet anvisade parkeringsplatser vid populära samlingsplatser är begränsat. Det förekommer också olovlig körning samt att bilister och motorcyklister inte håller sig inom hastighetsbegränsningarna. Motionärerna tror inte att dessa problem kommer att minska i omfattningen när den planerade begravningsplatsen och idrottsanläggningen ytterligare ökar antalet besökare till fältet.

Mot bakgrund av detta föreslår de att kommunfullmäktige ska besluta att exploateringsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnden får i uppdrag att:

rusta upp befintliga gång- och cykelbanor och förstärka med tydlig separering, farthinder, skyltning och belysning kring Järvafältet,

utreda möjligheten att anlägga nya gång- och cykelvägar för att stärka förbindelserna med omgivande stadsdelar och möjligheten att anlägga fler besöksparkeringar för att minska risken för felparkering i det känsliga naturområdena, och

ta initiativ till samverkan med Polismyndigheten för att se över möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder för att öka trafiksäkerheten i området.

Anders Göransson (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillgängliggöra stadens parkplaner. Motionären anser att stadens parkplaner ska tillgängliggöras för allmänheten genom bland annat koppling till Googles sökresultat, i syfte att sprida kunskap om parkerna och på så sätt fördjupa och utveckla den lokala demokratin.

I en motion föreslår Peter Wallmark (SD) att kommunfullmäktige ska besluta att berörd förvaltning ges i uppdrag att:

Utreda möjligheten att öppna upp stadens idrottshallar på jul-, sport och påsklovet i samarbete med Stockholms olika idrottsförbund.

I motionen skriver Peter Wallmark (SD) att många barn och ungdomar inte reser bort på skolloven och har därför ett behov av organiserade aktiviteter. För att förbättra folkhälsan och få barn och ungdomar intresserade av någon sport är det ett bra tillfälle när skolan är stängd. Det ger en möjlighet att prova på olika sorters sporter under ledning och översyn från kunniga ledare. Det ger också föreningarna en chans att knyta kontakter med nya förmågor samtidigt som barn och ungdomar får ett meningsfullt och innehållsrikt lov.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls fritidsklubbarnas vikt för den sociala, språkliga och kunskapsmässiga utvecklingen hos mellanstadieelever. Motionären ställer sig kritisk till den avgiftshöjning som genomfördes till 2021 inom de kommunala verksamheterna. I motionen uttrycks en oro över att inskrivningsgraden har påverkats negativt av avgiftshöjningen och att de barn som i högre grad har behov av att delta i fritidsklubbens verksamhet tvingas avstå av ekonomiska skäl. I motionen föreslås därför kommunfullmäktige besluta att avskaffa avgiften för Stockholms stads fritidsklubbar.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att situationen i Stockholms stad är allvarlig, då det helt saknas fordonskrav i pågående avtal med privata hemtjänstutförare och att detta sannolikt är förklaringen till att det inte finns så många miljöbilar inom den upphandlade hemtjänsten. En enkät från äldreförvaltningen och miljöförvaltningen har visat att 70 procent av de privata hemtjänstaktörer som har svarat använder bil i tjänsten och att 85 procent av bilarna drivs på bensin medan resterande är dieseldrivna. Eftersom endast cirka 30 procent av hemtjänsten i staden utförs i kommunal regi anser motionärerna att det är synnerligen angeläget att i det fortsatta arbetet med elektrifiering av hemtjänsten helt fokusera på de privata aktörerna.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt äldrenämnden att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden:

ta fram förslag till nytt förfrågningsunderlag för upphandlad hemtjänst där det klargörs att fordon som ingår i uppdraget ska vara miljöbil spjutspets enligt stadens definition

klargöra i förfrågningsunderlaget att ingångna avtal följs upp genom insamlande av registreringsnummer för respektive verksamhetsutförare för att säkerställa efterlevnad

föreslå vilken nämnd som lämpligen har ansvaret för uppföljning av miljökraven och ange vilka resurser som krävs för uppdraget.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge. Motionären framför att båtlivet är en viktig del av Stockholms karaktär och bidrar till att skapa en attraktiv, föränderlig och inbjudande stad

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att stadens beslutsrätt om markanvändningen inom Nationalstadsparken ska återtas. Motionären föreslår vidare att staden ska inleda en dialog med lämpliga politiska företrädare på riksnivå för beslut om en revidering och omarbetning av lagen om Nationalstadsparken. Motionären menar att lagen om Nationalstadsparken tillkom i en annan ekonomisk, politisk och befolkningsmässig verklighet än dagens, nu är trycket på nya bostäder högre. Motionären framför att Stockholms innerstad hotas av överexploatering och föreslår därför att staden bör erbjuda byggaktörer möjligheten till att exploatera sammanhållen obebyggd mark i anslutning till innerstaden. Enligt motionären finns denna typ av mark främst inom Nationalstadsparken.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framhåller betydelsen av att alla som anställs inom äldreomsorgen har tillräcklig kunskap inom det svenska språket och att de äldres behov att kunna göra sig förstådda alltid ska gå i första hand. Äldrevården i Stockholm ska finnas till för de äldre på deras egna villkor. Motionären menar att det är avgörande för den enskildes trygghet och att bristfälliga kunskaper i svenska språket hos personalen kan innebära missförstånd och därmed utgöra en risk för brukaren genom felaktig medicinering och vårdplaner. För att förhindra bristande kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen föreslås att vid nyrekrytering av personal ska språktest för kunskaperna i svenska genomföras motsvarande den nivå som Socialstyrelsen rekommenderar för personal inom äldreomsorgen. Även personal som redan arbetar inom äldreomsorgen men som anser sig ha otillräckliga språkkunskaper i svenska föreslås få tillgång till ett språklyft på betald arbetstid.

I motionen föreslås att:

ge socialförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan tillsammans med utbildningsförvaltningen för att genomföra ett obligatoriskt språktest med språkkrav enligt Socialstyrelsens rekommendationer vid nyanställning i äldreomsorgen.

ge socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra språklyft för befintlig omsorgspersonal där behov finns.

Emilia Bjuggren (S) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att kulturnämnden i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern AB ska inrätta ett särskilt bibliotek för censurerade och förbjudna böcker som en del av Kulturhusets biblioteksverksamhet, samt att Kulturhuset/Stadsteaterns fristadsprogram utökas med ytterligare två konstnärer eller journalister. I motionen framförs att yttrande- och åsiktsfrihet är de mest grundläggande rättigheterna i en demokrati och att dessa fundamentala premisser idag är ifrågasatta på många platser i världen. Motionären menar att det finns ett gemensamt ansvar att skydda demokratin, varhelst i världen den inte efterlevs. Därför föreslås att Stockholms stad ger plats åt litteratur, journalistik, konst och musik som förbjudits på grund av de åsikter som den ger uttryck för.

Emilia Bjuggren och Alexander Ojanne (båda S) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om en sammanhållen strategi för bad, båt, fiske och strandpromenader i Stockholm. I motionen framförs att god vattenkvalitet är fundamentalt för stockholmarnas livskvalitet, också ur ett rekreationsperspektiv. Motionärerna anför att Stadens handlingsplan för god vattenstatus fokuserar på vattenkvalitet men menar att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor inte omfattas av handlingsplanen, till skillnad från tidigare vattenprogram.

Vidare anförs att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor idag hanteras av olika verksamheter inom staden. Olika nämnder ansvarar för tillsyn av stadens skyddade naturområden, där ett av skyddssyftena är områdenas värde för friluftsliv och rekreation, fiskevårdsfrågor, bevarande och utvecklande av stadens stränder i linje med Den gröna promenadstaden samt genomförandet av Stockholms kajstrategi.

Motionärerna anser att staden behöver ett särskilt program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del. Motionärerna föreslår att ett sådant program skulle kunna tas fram genom ett förvaltningsövergripande projekt inom ramen för arbetet med miljöprogrammet.

I motionen anförs att en viktig del av vattenanknuten rekreation handlar om bad. Med fler badplatser kan de som vill njuta av vattnet på ett tryggt och säkert sätt. Motionärerna anser att det i nya utvecklingsområdena, så som Marievik och Norra Djurgårdsstaden, måste planeras för badplatser. Motionärerna anser vidare att det behövs fler officiella badplatser i Stockholm samt i större utsträckning badvakter för att öka den faktiska och upplevda tryggheten.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att staden tar fram ett program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del.

Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att öka kvinnors organisering, makt och inflytande. Av motionen framkommer att rapporten "Kvinnors makt och inflytande” presenterades i mars 2018 utifrån ett uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2017 då kommunstyrelsen fick i uppdrag att i samarbete med civilsamhället utreda förutsättningarna för makt och inflytande för flickor och kvinnor i ytterstaden. Kommunstyrelsen fick även i uppdrag att, tillsammans med stadsdelsnämnderna, stärka kvinnors organisering, makt och inflytande, med fokus på kvinnor i ytterstaden, bland annat genom föreningsbidrag till kvinnoföreningar. Motionärerna menar att rapporten visar på att kvinnors handlingsutrymme inte är likvärdigt männens i staden, och lyfter det låga valdeltagandet bland utrikesfödda kvinnor som ett exempel. Motionärerna hänvisar även till en studie från Jämställdhetsmyndigheten som visar att kvinnor i lägre grad än män deltar och engagerar sig i den lokala demokratin och lokalsamhällets formella och informella sammanhang.


Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att införa ett särskilt föreningsbidrag för att stärka kvinnors organisering

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att genomföra insatser för att öka valdeltagandet i områden där det idag är lågt

Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen ta fram en rapport för att mäta kvinnors makt och inflytande i Stockholms stad

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden har ett stort ansvar för att stötta brottsoffer och skydda utsatta personer från våld och hot om våld och Feministiskt initiativ vill se ett långsiktigt och hållbart arbete för att säkra våldsutsatta personers säkerhet. Motionärerna framför att det länge har varit känt att det hedersrelaterade våldet inte bara drabbar kvinnor och flickor, utan även drabbar icke-binära samt pojkar och män. Inte sällan är pojkar både offer och förövare. För den pojke som är hbtq-person, väljer en partner som familjen inte godkänner eller vägrar kontrollera sina kvinnliga familjemedlemmar kan konsekvenserna bli både våldsamma och farliga.

Vidare framför motionärerna att det finns mycket kvar att göra, särskilt för att säkerställa att även utsatta pojkar får möjlighet att söka skydd från våld och förtryck. Stockholms stad har ännu inget skyddat boende för pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det skydd som finns i dag gäller främst de unga män som är över 18 år, trots att många som utsätts är i yngre åldrar. Målgruppen är en heterogen grupp med varierade behov och förutsättningar. Att öppna ett skyddat boende för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck behöver därför innehålla både skyddslägenheter och kollektivboende.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett skyddat boende för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att Stockholms stad har behov av att inrätta kategoriboenden med husdjursprofil.

Idag erbjuder socialförvaltningen stödboenden till individer som av olika anledningar är i behov av det, vilket motionären ser positivt på. Motionären anser dock att en ny verksamhetsform behöver införas för att kunna erbjuda hjälp till de bostadslösa som har husdjur. I motionen framställs det som en tragedi för den som tvingas välja mellan sitt husdjur och tak över huvudet. Därmed anser motionären att kategoriboenden med husdjursprofil bör införas.

Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar utreder hur kategoriboenden med husdjursprofil kan inrättas.

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det finns en stor oro bland anhöriga till personer som rör sig i kriminella miljöer. Motionärerna hänvisar till en rapportering i P4 Stockholm om behovet av skydd för anhöriga till personer som befinner sig i kriminella miljöer och som hotas för att komma åt den egentliga måltavlan. Vidare skriver de att vittnesmål från rapporteringen fört fram att det är svårt att få stöd eller skydd. Att skydda individer som drabbas skulle i förlängningen skapa bättre förutsättningar för att människor ska våga vittna mot kriminella resonerar motionären.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige skyndsamt ger ett utökat uppdrag samt ökade resurser till stadens sociala insatsgrupper att utöka arbetet till att också omfatta stöd och skydd till anhöriga till kriminella som utsätts för våld och hot av personer i kriminella miljöer.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) föreslås att staden inför en procentregel för idrottsinvesteringar.

I motionen beskrivs enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer, och motionärerna vill pröva en motsvarande metod för att öka tillgången på idrottsanläggningar och rörelsefrämjande ytor i staden, genom att öronmärka och omfördela en viss andel av budgeten i exploateringsprojekt till fastighetsnämnden för nya idrottsinvesteringar.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att utreda förutsättningar för och konsekvenser av att införa en procentregel för investeringar i idrottsanläggningar samt ytor för lek och fysisk aktivitet

att utredningen även överväger lämpligt procenttal att öronmärka för idrottsanläggningar, lämnar förslag på regelverk samt hur implementering av en sådan regel kan genomföras.

Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I ”Motion om bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor” framför motionärerna fem förslag gällande förturssystemet för att fler våldsutsatta kvinnor och barn ska kunna få en trygg bostad och livssituation:

En bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor ska införas i Stockholms stad.

Socialnämnden tillsammans med bostadsförmedlingen genomför en genomlysning om anledning till varför så få våldsutsatta kvinnor beviljas förtur.

Socialnämnden bistår bostadsförmedlingen med framtagandet av nya riktlinjer för förtur så att fler våldsutsatta kan ges förtur i bostadskön.

Tvåårsregeln för att beviljas lägenhet tas bort ur riktlinjerna för den som varit våldsutsatt.

Kravet om att vara skuldfri för att beviljas lägenhet tas bort ur reglerna för den som varit våldsutsatt.



Motionärerna vill införa en bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor för att möjliggöra en trygg bostad och livssituation. De vill öka antalet förturslägenheter och genom en omarbetning av riktlinjerna vill de säkerställa att våldsutsatta kvinnor inkluderas.

Motionärerna hänvisar till statistik som visar på en nedgång i antalet beviljade förturslägenheter där kategorin våldsutsatta kvinnor ingår; 2015 beviljades 51 förturslägenheter och 2019 beviljades 14 förturslägenheter.

Motionärerna menar att tvåårsregeln för att beviljas en lägenhet omöjliggör en tillfällig flytt till ett skyddat boende utanför Stockholms stad. De anser också att kravet om att vara skuldfri för att beviljas en lägenhet är försvårande för våldsutsatta kvinnor då de kan ha varit utsatta för ekonomiskt våld.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Av motionen framkommer att mötesplatsen Egalia har funnits i city sedan 2007, tidigare på Sveavägen och nu på Södermalm. Egalia drivs av RFSL Stockholm och är en träffpunkt för unga mellan 13-19 år, som är eller tror sig vara hbtqi-personer. En målgrupp som enligt motionären är utsatt och med stora behov av en mötesplats. Motionären skriver att Stockholms stad sedan 2010 har finansierat Egalia. Hösten 2019 öppnade Egalia en filial i Skärholmen som under uppstarten erhållit finansiellt stöd från Region Stockholm. Motionären skriver vidare att Egalia i Skärholmen står utan fortsatt finansiering från regionen då fritidsverksamhet inte ligger inom regionens ansvarsområde utan är ett kommunalt ansvar. Motionären instämmer i regionens ställningstagande och framhåller vikten av en lösning för fortsatt finansiering av Egalia. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad säkrar Egalia Skärholmens finansiering.

Tina Kratz och Hassan Jama (båda V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om fritidsbibliotek. Av motionen framkommer att flera städer i landet har fritidsbibliotek där invånarna kan låna fritidsutrustning. Vidare be-skriver motionärerna att behovet av gratis tillgång till sportgrejer, fritidsprylar och aktivitetsföremål har varit stort och att det gjort det möjligt för alla att ha en aktiv fritid. Av motionen framkommer att detta förutom att bidra till en mer jämlik möjlighet till en aktiv fritid även innebär en förskoning gentemot klimatet och naturresurser. Motionärerna menar att tanken om fritidsbibliotek har varit gällande i Stockholm under många år och att det krävs en ökad ambitionsnivå för att få fritidsbibliotek på plats.

I motionen yrkar motionärerna att staden ska:

utreda förutsättningarna för att inrätta fritidsbibliotek för utlåning av fritidsutrustning i sju av stadsdelsnämnderna

utreda förutsättningarna att även varor som används sällan lånas ut ge-nom ett fritidsbibliotek eller liknande.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att anpassa Liljevalchs utbyggnad till originalbyggnaden. Som exempel på kostnadseffektiva anpassningar anges justering avseende byggnadens färg, fönster och andra yttre attribut. Behovet av justeringar motiveras av att tillbyggnaden inte anses passa in i den befintliga arkitekturen på ett sådant sätt att det värnar Nationalstadsparken. Utformningen anses främmande på platsen.

Lisa Palm m.fl. (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige om nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Motionärerna framför att under 2020 mördades 13 kvinnor i Sverige av en närstående man. 2019 var antalet 14 kvinnor och 2018 var det 22 kvinnor som mördades av en man. Samtidigt polisanmälde nästan 9 000 kvinnor våld i nära relation under coronapandemiåret 2020. FN kallar mäns våld mot kvinnor en skuggpandemi, och behöver hanteras därefter.

Med en nollvision kommer förpliktigande att säkra handling och tillhandahålla resurser. I samband med nollvisionen anser motionärerna att en handlingsplan ska tas fram. Staden har sedan tidigare antagit ett omfattande program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld oberoende relationer. Programmet behöver kompletteras med en konkret handlingsplan och i en sådan ska såväl förebyggande åtgärder som akuta och långsiktiga insatser ingå. Frågor om bostad, arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, barns skolgång, med mera, behöver inkluderas i handlingsplanen. Även stadens samverkan med Region Stockholm och Polisen ska vara en del av handlingsplanen. Könsmaktsperspektivet måste vara utgångspunkten för att handlingsplanen ska vara verkningsfull.

Med bakgrund av ovan föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar:

Att kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor

Att en handlingsplan upprättas för att nå nollvisionen

Att ett expertråd tillsätts bestående av företrädare för tjej- och kvinnojourer och andra relevanta aktörer som kan bistå med sakkunskap i framtagandet av handlingsplanen

I motionen till kommunfullmäktige av Salar Rashid och Karin Gustafsson (båda S) föreslås att Stockholms stad ska börja erbjuda juridisk rådgivning till enskilda vid stadens medborgarkontor för att motverka klassegregation. Motionärerna framhåller att människor som inte har ekonomiska förutsättningar att anlita privata juridiska ombud helt saknar möjlighet att erhålla juridisk rådgivning i många typer av situationer. Detta leder i sin tur till att alla människor inte har samma möjlighet att garanteras rättsstatens princip i så hög utsträckning som möjligt.

Hassan Jama (V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om registerutdrag för föreningar som har direktkontakt med barn i stadens lokaler. I motionen föreslås att Stockholms stad ska kräva att föreningar, för att få hyra stadens lokaler, måste kräva att föreningens ledare som har direkt och regelbunden kontakt med barn ska visa upp utdrag ur belastningsregistret för föreningen.



I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

Staden inför nya riktlinjer gällande hyra av lokal i enlighet med motionens förslag.

Idrottsnämnden inför en rutin för att arbeta med dessa nya frågor gällande lokalupplåtelse.

Idrottsnämnden utser en eller flera kontaktpersoner som föreningar kan kontakta vid eventuella frågor.

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att egenavgiften för skyddat boende tas bort. Avgiften skapar enligt motionärerna en onödig stress för den kvinna som redan befinner sig i en utsatt situation. Avgiften är enligt författarna 70-156 kronor per dygn beroende på om mat ingår på boendet eller om den enskilde står för maten själv, och ska betalas från första dagen på boendet. Författarna skriver att det kan bli en stor summa för den som vistas en längre tid på skyddat boende, inte minst om den enskilde också har barn att försörja.

Vidare skriver de att våldsutsatta kvinnor ofta drabbas av långsiktiga ekonomiska konsekvenser av våldet och att de också kan ha blivit utsatta för ekonomiskt våld i form av skuldsättning mot sin vilja. Författarna framhåller att dessa kvinnor ofta redan är i en ekonomiskt ansträngd situation, och att kommunen då inte bör utsätta dem för ytterligare ekonomisk press genom att kräva egenavgift. Enligt författarna är det många kvinnor som ansöker om ekonomiskt bistånd för att betala egenavgiften och då är det ändå staden som står för kostnaden.

Clara Lindblom m.fl. (V) har skrivit en motion till kommunfullmäktige på temat marknadshyror i allmännyttan.

Motionärerna anser att ägardirektiven till de allmännyttiga bostadsbolagen ska tydliggöra att oavsett vad som händer med lagstiftningen när det gäller hyressättningen så ska nuvarande system för hyressättning behållas.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås det att Stockholms stad ska ta till sig av Coronakommissionens slutsatser och rekommendationer och att kommunfullmäktige ska besluta enligt 14 listade punkter.