Möte 2019-12-02

Den 1 juli 2018 infördes det statliga Bonus Malus-systemet för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som syftar till att öka andelen miljöanpassade fordon genom att fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. I samband med att Bonus Malus-systemet infördes togs den tidigare miljöbilsdefinitionen bort, vilket medfört konsekvenser för staden och andra kommuner som har ett fortsatt behov av att definiera vad som avses vara en miljöbil, framförallt för att kunna ställa skarpa och korrekta krav i upphandlingar.

Staden har genom miljö- och hälsoskyddsnämnden, i samarbete med Upphandlingsmyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommerskollegium samt Biodriv Öst, tagit fram ett förslag till ny definition fram till dess att det finns en statlig definition. Bedömningen från parterna är att detta förslag även bör bli den nationella definitionen. Det dock fortfarande oklart när en nationell definition beräknas komma.

Definitionen baseras på nya mätmetoder för utsläpp och som innebär en skärpning mot tidigare tillämpning av utsläppsnivåer om 10 procent. Syftet med den framtagna miljöbilsdefinitionen är framförallt att samordna kraven i offentliga upphandlingar av varor och tjänster och därmed användas som en pådrivande kraft och viktigt verktyg för att nå det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta och stadens mål om ett fossilbränslefritt Stockholm till 2040.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att de tre upphandlingsnivåerna i stadens miljöbilsdefinition ska benämnas Bas, Miljöbil och Miljöbil spjutspets till skillnad mot förvaltningen förslag om upphandlingsmyndighetens nivåer, Bas, Avancerad samt Spjutspetskrav. Vidare beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att uppdra åt miljöförvaltningen att föreslå övriga samarbetspartners som deltagit i framtagandet av det gemensamma förslaget att anamma den reviderade benämningen av de tre nivåerna.

Nivå miljöbil innebär i praktiken elfordon, laddhybrider och biogasdrivna fordon. Nivå Miljöbil spjutspets innebär i den föreslagna miljöbilsdefinitionen bonusberättigade bilar enligt Bonus Malus-systemet med undantag för ladd hybrider.

Stadens förslagna miljöbilsdefinition föreslår även att nivåerna Miljöbil och Miljöbil spjutspets alltid ska vara utgångspunkt när Stockholms stad genomför egna upphandlingar, och att nivå Bas endast används när andra alternativ inte är tekniskt möjliga.

Den föreslagna miljöbilsdefinitionen föreslås bli minimikrav i stadens alla upphandlingar som innefattar transporter. Vidare föreslås att vid upphandlingar av varor och tjänster ska fordon som kan tankas med förnybara drivmedel även erhålla ett krav på tankningsgrad. Tankningsgrad kontrolleras genom uppföljning av kontraktorernas tankningsstatistik, vilket sker redan i en stor del av stadens upphandlingar.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör en årlig revision av taxorna för den tillsyn som nämnden ansvarar för. De föreslagna revideringarna rör taxebestämmelserna för miljöbalkstillsyn respektive livsmedelskontroll och syftar till att anpassa dem till aktuell lagstiftning. Justeringen av taxenivåerna syftar till att bibehålla en hög självkostnadstäckning enligt principen att verksamhetsutövare ska betala tillsynsavgifter som motsvarar den faktiska tidsåtgången.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 11 juni 2019 om Revidering av taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen (Dnr KS 2019/1058) och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 24 september 2019 om komplettering av nämndens beslut den 11 juni 2019 (Dnr KS 2019/1443) och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Kompletteringen avsåg vissa justeringar av nämndens antagna förslag till taxebestämmelser den 11 juni 2019 som blivit nödvändiga på grund av att förväntad lagstiftning på området försenats.

Taxan för tillsyn enligt miljöbalken föreslås justeras från 1180 kr/timme till 1200 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 1,7 procent. Justeringen av taxan beror på kostnadsökningar, som huvudsakligen kommer av löneökningar och ökade kostnader för IT och lokaler.

Taxan för livsmedelskontrollen föreslås justeras från 1390 kr/timme till 1430 kr/timme, motsvarande en höjning om cirka 2,9 procent. Den föreslagna justeringen motiveras av kostnadsökningar i form av löneökningar och ökade kostnader för IT och lokaler.

Enligt förslaget kommer den beräknade intäktsökningen behövas för att bibehålla täckningen av nämndens kostnader för existerande och kommande debiterbar tillsynsverksamhet.

Ärendet innehåller stadens tertialrapport 2 med delårsbokslut per 31 augusti 2019. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB har analyserat samtliga nämnders respektive bolags tertialrapporter per den 31 augusti med delårsbokslut och helårsprognoser i förhållande till budget 2019.

Att införa digital huvudakt är en förutsättning för att kunna införa moderna arbetssätt med tillhörande nya digitala stöd, förändringen utgör därmed en del av projektet Modernisering av sociala system.

För att socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården samt överförmyndarverksamheten i Stockholms stad ska få ett så effektivt handläggningsstöd och förenklad administration som möjligt förslås att verksamheterna övergår från pappersbaserad ärendehantering till digital huvudakt.

Olika frågeställningar rörande övergång till digital akt har utretts inom ramen för projekt Modernisering av sociala system. Efter genomgång av huruvida olika typer av formkrav utgör hinder för att införa digital huvudakt, konstateras att det inte finns några generella juridiska hinder mot att i huvudsak införa digitala akter, men att det undantagsvis finns behov av fysiska handlingar i en akt.

Den nollmätning som gjordes i projektet Modernisering av sociala system under år 2018 visar på stora vinster i bland annat minskad pappersåtgång. Den ekonomiska konsekvensen för införandet av digital huvudakt omhändertas inom det totala projektet, där framtida effekthemtagning kommer att hanteras. Till exempel bedöms de initiala kostnaderna för inköp av maskiner för skanning eller tjänster från inläsningscentral mötas av bland annat besparingar till följd av mindre behov av fysisk arkivering, såväl hos verksamheterna som hos stadsarkivet.

Kommunfullmäktige har i Kfs 2015:17 fastställt regler om lokalt partistöd, enligt 4 § ska en mottagare av partistöd årligen (30 juni) lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket i kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Enligt prop. 2013/14:5, sid 96 gäller att om kommunfullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det kan ske genom att det i ett sådant beslut görs en hänvisning till reglementets bestämmelser. Kraven om detta tydliggörs i anslutning till budgetärendets avsnitt om partistöd.

Samtliga nio partier representerade i kommunfullmäktige har lämnat redovisning av partistöd med bifogat granskningsintyg. Ett parti inkom efter den 30 juni 2019. I budgetarbetet för kommande verksamhetsår fattas beslut om partistöd ska utbetalas för kommande år.

Carl-Gustaf Boberg donerade i brev år 1986, 100 st aktier i Svenska Handelsbanken till en minnesfond vars avkastning varje år ska användas till bidrag för studiedagar, fester eller sammankomster för personalen vid Adolf Fredriks musikklasser. Aktierna togs emot år 1987 av tidigare rektor vid Adolf Fredriks Musikklasser. Förvaltningen av aktierna har hittills skötts av Swedbank och administrationen har hanterats av skolan. Marknadsvärdet av dessa tillgångar d.v.s. aktierna samt utdelning på därtill hörande bankkonto var per den 31 december 2018, kr c:a 296 000.

Mottagandet och förvaltningen har inte skett enligt stadens regler som föreskriver att frågan om mottagande ska underställas kommunfullmäktige och att förvaltning av medlen ska ske av kommunstyrelsen.

Staden har en centraliserad förvaltning av donationsstiftelser och stiftelsen bör överföras dit. Staden behöver formellt göra ett förvaltningsåtagande för stiftelsen.

Med hänsyn till stiftelsen begränsade kapital kan tillstånd komma att begäras för att få förbruka stiftelsens medel i samband med översyn av andra mindre stiftelser som staden förvaltar.

I en motion till kommunfullmäktige av Karin Wanngård (S) framförs att rätten till en fast heltidsanställning med bra arbetsvillkor och en skälig lön man kan leva på är en viktig jämställdhetsfråga.

Även visstidsanställningar i form av timavlönad personal bidrar till ökad ojämställdhet, menar motionären.

I motionen framförs att anställningsvillkoren i framför allt kvinnodominerade sektorer behöver förbättras bl.a. när det gäller hur arbetet organiseras och fördelas. Särskilt gäller detta ett fortsatt arbete för rätt till heltid och tryggare anställningar.

Genom att skapa attraktiva villkor och erbjuda intressanta jobb kan arbetsgivare attrahera medarbetare med rätt kompetens och trygga kompetensförsörjningen för framtidens välfärd, anser motionären.

I syfte att öka stadens attraktivitet som arbetsgivare och för att öka takten i arbetet för trygga anställningar föreslås i motionen att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ändra konverteringsreglerna för timavlönade, tidsbegränsade anställningar i form av vikariat och allmän visstidsanställning i syfte att snabbare få dem tillsvidareanställda.

I motionen föreslås även att kommunstyrelsen utarbetar tydligare riktlinjer, att beslutas av kommunfullmäktige, avseende när och hur nämnder och styrelser kan använda sig av allmänna visstidsanställningar i syfte att minimera användandet av anställningsformen.

I motionen föreslås även att nämnder och styrelser ges i uppdrag att årligen redovisa användningen av otrygga anställningar och arbetet för att minska desamma.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) beskrivs att Tensta Centrum har urholkats på offentlig och kommersiell service och motionärerna anser att området behöver rustas upp. Framförallt beskrivs hur den fysiska miljön bör utvecklas med bland annat belysning och grönska samt genom att skapa plats för nya bostäder och butikslokaler. Motionärerna beskriver även att Blå huset bör utvecklas till ett nav för musik- och kulturutövning, skapande och egen organisering bland unga i hela Järva och Västerort. Motionärerna anser att ett samlat grepp behöver tas om Tensta centrum för att åstadkomma detta.

Det program för stadsdelen som togs fram 2017 för att samordna arbetet med målen i den lokala utvecklingsplanen Grönare Stockholm är enligt motionärerna inte tillräckligt på grund av komplexa markägarförhållanden. Motionärerna anser att staden behöver ta initiativ till ett samfinansieringsprojekt för att tillsammans med boende och fastighetsägare i området utveckla och rusta upp Tensta centrum.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar ge exploateringsnämnden i uppdrag att i samarbete medstadsdelsnämnden och stadsbyggnadsnämnden initiera ett arbete för ett samlat grepp om Tensta centrum i enlighet med motionens intentioner.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (samtliga V) beskrivs att äldre människor som lever i hemlöshet är en särskilt utsatt och skör grupp. Motionärerna beskriver också att staden redan bedriver ett stort arbete för målgruppen, till exempel stadens projekt inom boende och behandlingsenheten med seniorboende för personer 55 + på Monumentet, subventionerade och drogfria akutplatser för äldre på stöd- och omvårdnadsboende samt tillskapandet av funktionen äldrelots. Motionärerna påtalar även Micasa fastigheter i Stockholm AB:s uppdrag gällande 25 seniorlägenheter per år för målgruppen äldre hemlösa som har svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden på grund av till exempel låg pension och skulder och som har bott den maximala boendetiden om fem år inom SHIS bostäder.

Utifrån motionärernas beskrivning av målgruppen föreslår dem att kommunfullmäktige beslutar:
att staden ska anta en nollvision mot äldre i hemlöshet med målet att år 2025 ska vi inte ha äldre i Stockholms stad som är hemlösa enligt gällande definitioner.

Att uppdra till äldrenämnden och socialnämnden att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan för hur en nollvision för hemlöshet bland äldre ska utformas och uppnås.

I motionen, som väckts i kommunfullmäktige av Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) beskrivs att många av stadens äldre bor kvar i bostäder som inte är anpassade för en äldre person och att flera även bor kvar i villor eller lägenheter som är alldeles för stora för deras behov. Enligt motionärerna är en orsak till detta att det länge varit brist på senior- och trygghetsbostäder med hyror som äldre har råd att betala.

En annan orsak beskrivs i motionen vara att planering och genomförande av en flytt kan vara övermäktigt för många äldre, särskilt för de som saknar anhöriga som kan hjälpa till. Motionärerna beskriver vidare de åtgärder, planer och målsättningar som under den förra mandatperioden gjordes inom det prioriterade området att öka antalet bostäder anpassade för äldre, bland annat genom att Micasa Fastigheter i Stockholm AB antog en plan för utbyggnad av seniorboenden år 2018-2040, genom att besluta om särskilda förmedlingsregler till Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s seniorbostäder samt genom att inrätta aktivitetscenter i anslutning till seniorbostäder.

Motionärerna framhåller att mer behöver göras inom området och menar att staden bör ta ytterligare steg när det gäller att underlätta en flytt. En möjlighet skulle, enligt motionärerna, vara att införa stöd vid flytt som biståndsbedömd insats, efter en individuell prövning. Biståndet beskrivs kunna inbegripa såväl packning, bokning av flyttfirma, flyttstädning samt administration kring exempelvis adressändring. Motionärerna menar att insatserna skulle innebära ökade kostnader för staden men att rörligheten på bostadsmarknaden skulle öka och större lägenheter frigöras för bland annat barnfamiljer.

I en motion till kommunfullmäktige, ”Initiativ från staden för byggande av Tvärförbindelse Södertörn” av Jan Valeskog (S), framhålls vikten av att vägprojektet Tvärförbindelse Södertörn kommer till stånd så snart som möjligt och att finansiering för hela projektet säkras. Anledningen till detta är framförallt att trafikförsörja Norviks hamn som är stadens nya containerhamn som ska öppna för verksamhet år 2020, att möjliggöra en bättre kollektivtrafik och underlätta arbetspendlingen samt att öka arbetsplatslokalisering i denna del av Stockholmsregionen.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

Att godkänna motionens inriktning för arbetet med Tvärförbindelse Södertörn.

Att Stockholms stad tar initiativ till förhandlingar med berörda kommuner, privata intressenter samt staten om en fullständig finansiering av Tvärförbindelse Södertörn.

Att Stockholm stad uppvaktar landstinget med krav på att de bidrar till regional utveckling istället för att stoppa densamma.

Emilia Bjuggren och Anders Göransson (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Stockholmsrummet är ett informationscenter i Kulturhuset som berättar om den växande staden. Motionärerna konstaterar att modellen i lokalens golv saknar delar av staden där expansionen kommer att äga rum. Motionärerna anser vidare att övriga utställningar i lokalen inte är tillräckliga för att ge en bild över hur staden utvecklas. Ytterligare två Stockholmsrum i Västerort respektive Söderort skulle enligt motionen visa hur staden görs mer sammanhängande genom att satsa på en god offentlig miljö.

Motionärerna föreslår att staden öppnar två nya Stockholmsrum som fångar upp den utbyggnad som sker i Västerort och Söderort, och att rummen placeras på strategiska platser i respektive område.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren (S) framförs att stadens energianvändning bör mätas i använd energi istället för köpt energi. Enligt motionären innebär mätsättet köpt energi att lokalt producerad energi, inom byggnadens systemgränser, inte räknas som använd energi. Till exempel om solceller installeras på en byggnad innebär inte det att byggnaden använder mindre energi, men enligt mätningarna ser det ut som om byggnaden är mer energieffektiv eftersom byggnadens köpta energi minskar.

Vidare menar motionären att när staden sätter upp mål för energianvändningen och sedan mäter köpt energi istället för faktiskt använd energi främjas viss energiproduktion. Att installera eldrivna värmepumpar i ett hus innebär med stadens nuvarande mätmetod att huset verkar ha energieffektiviserats eftersom den köpta energin minskar. I verkligheten har huset inte energieffektiviserats, exakt lika mycket energi används, det är bara den köpta energin som har minskat. Vidare framför motionären i motionen att den nuvarande mätmetoden främjar viss energiproduktion och annan hindras. Ett mer korrekt och neutralt sätt att mäta är därför att redovisa faktiskt använd energi samt andel av den använda energin som är förnybar. På så sätt får staden både rättvisande siffror samt möjlighet att styra mot mer energieffektiva byggnader och minskade klimatutsläpp ur ett systemperspektiv.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att:

Stadens energianvändning ska mätas i använd energi istället för köpt energi.

Stockholms stads miljöprogram revideras utifrån den nya mätmetoden.

Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 revideras utifrån den nya mätmetoden.

I en motion av Ulf Walther (S) till kommunfullmäktige om att ”Satsa på den kommunala Örbyskolan F-9!”, föreslås att inriktningen om att Örbyskolan ska ha permanent kapacitet för årskurserna F-9 ska ligga fast och säkerställas. Motionären beskriver att F-9 skolor är ett vinnande koncept för stadens skolor eftersom eleverna får en utbildning som hänger samman genom hela grundskoletiden, att elevhälsoarbetet blir mer kontinuerligt samt att det blir tryggare och lugnare när de äldre eleverna fortsätter att träffa personalen under en längre tid.

Motionären skriver vidare att inriktningen för Örbyskolan har varit att den ska förses med en permanent tillbyggnad som säkerställer att högstadiet både på kort och lång sikt kan finnas där. Högstadium möjliggörs idag av en tillfällig lösning genom paviljonger. Motionären anför att utbildningsnämnden kommunicerat att högstadiet är tillfälligt och enligt planerna kommer stänga till år 2023.

Motionären menar att staden bör inrätta ett särskilt stödcentrum, i samverkan med Polisregion Stockholm och Region Stockholm, för personer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp där den utsatta vid sidan av socialtjänstens stöd kan få träffa polis och utbildad vårdpersonal under ett och samma tak. I motionen framhålls att det oavsett tid på dygnet ska finnas en plats dit unga som utsätts för sexuella övergrepp kan vända sig och att staden behöver göra mer än vad som görs idag för att kunna nå utsatta personer och erbjuda ett sammanhållet stöd.

Motionären yrkar vidare på ökade resurser till det uppsökande arbetet i syfte att nå fler unga utsatta samt att sprida information om vart vederbörande kan vända sig. För att minska återfall i brott bör även stadens arbete med våldsutövare ses över.

I en motion till kommunfullmäktige av Rikard Warlenius och Arvand Mirsafian (båda V) framförs att staden snarast bör arbeta för att en storskalig anläggning för biokolproduktion uppförs. Idag finns en pilotanläggning i drift i Högdalen. Den bygger på en välkänd teknik att förkolna organiskt material till träkol, vilket i detta fall kallas biokol, som sedan kan användas till jordförbättring eller blandas i betong. Därigenom binds koldioxid ur atmosfären i kol i fast form. En storskalig anläggning skulle enligt motionärerna innebära stora klimatvinster för Stockholms stad, och dessutom producera överskottsvärme som kan användas till fjärrvärmenätet. Genom att sälja överskottsvärmen och skapa en större marknad för biokolet genom att till exempel kräva inblandning i betongen i hus på stadens markanvisade tomter bedöms anläggningen dessutom bli ekonomiskt lönsam. Det finns enligt tidigare utredningar tillräcklig mängd substrat för en stor anläggning för biokolproduktion. Motionärerna säger att det inte finns någon anledning att vänta, och föreslår att Stockholms stad ger Stockholm Exergi och Stockholm Vatten och Avfall AB i uppdrag att snarast inleda projektering för etableringen av en storskalig anläggning för biokolproduktion med sikte på att ta anläggningen i drift senast år 2022.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren (S), framgår att staden inte kommer nå målen för energieffektiviseringar i det egna fastighetsbeståndet vid programperiodens slut baserat på stadens uppföljning av Stockholm stads miljöprogram 2016-2019 och klimatstrategi för fossilfri stad 2040.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

att samtliga bolag och förvaltningar tecknar avtal med Stockholm Exergi om klimatneutral värme

att stadens samtliga bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader digitaliserar sin fastighetsdrift

att kommunstyrelsen tillsätter en stadsövergripande grupp med uppdrag att ta fram åtgärder för att nå stadens mål gällande energieffektivisering.