Möte 2020-02-17

Projekt Mälarbanan ingår i nationell plan för transportsystemet som regeringen beslutat. Planen syftar till att Trafikverket ska kunna möta den ökade efterfrågan på järnvägstransporter och förbättra transportkvaliteten runt storstäderna, inte minst i Stockholm-Mälardalen. Projektet innebär att Trafikverket bygger ut järnvägen genom att dubblera antal spår på en cirka 20 km lång sträcka mellan Tomteboda och Kallhäll.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har 66 stycken VA-ledningar av varierande storlek som korsar eller ligger parallellt med järnvägsfastigheten. SVOA genomför detta projekt för att kunna anpassa sitt VA-nät utefter den nya järnvägsfastigheten. I september 2016 fattade SVOA ett genomförandebeslut om 290 mnkr, varav Trafikverket skulle finansiera 216 mnkr, men sedan dess har projektets omfattning ändrats framförallt med avseende på de tekniska lösningarna och kapacitet. I detta reviderade beslut beräknas projektets utgifter uppgå till 795 mnkr. Av dessa 795 mnkr finansierar Trafikverket 418 mnkr.

Trafikverket projekterar och utför arbetena och SVOA agerar kravställare. Entreprenaden handlades upp av Trafikverket och omläggningsarbetet påbörjades under första halvåret 2017.

Stockholms stads barnombudsman har i uppgift att vartannat år lämna en rapport till kommunfullmäktige. Rapporten ger en bild av hur stadens verksamheter tar sig an arbetet med att säkerställa barns rättigheter. Barnombudsmannens rapport 2019 avser förhållandena åren 2017-2019. Rapporten tar sin utgångspunkt i Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018-2022 (KS 171-1526/2016). Den beskriver också grupper av barn som barnombudsmannen utifrån sina kontakter i staden anser särskilt behöver uppmärksammas för att få sina rättigheter tillgodosedda.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har i budget 2019 ägardirektiv om att bedriva en aktiv fastighetsförvaltning och att avyttra fastigheter som inte bedöms av strategisk vikt eller nödvändiga för bolagets verksamhet.

SISAB har arbetat fram en fastighetsportfölj i enlighet med stadens ägardirektiv för avyttring av fastigheter som staden inte har ett långsiktigt behov av att äga. Fastighetsportföljen består av förskolor och skolor med privata verksamhetsutövare.

Portföljen är sammansatt utifrån verksamhetsutövare men också med hänsyn till geografiskt läge, i syfte att skapa en attraktiv förvaltningsenhet. Respektive verksamhetsutövare har erbjudits möjlighet att inkomma med bud på de fastigheter där de bedriver sin verksamhet.

Fastigheterna har en sammanlagd uthyrningsbar area om sammanlagt cirka 17 225 kvm. Samtliga objekt är upplåtna med tomträtt genom stadens exploateringsnämnd, vilket innebär att staden även fortsättningsvis kommer att ha rådighet över marken. Bolaget har bytt namn från Freja Fastigheter i Stockholm AB till Ajerf Fastigheter i Stockholm AB.

Styrelsen i Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa) har antagit ett inriktningsbeslut om ett projekt i fastigheten Köpenhamn 1 i Kista. I två av tre huskroppar planeras åtgärder för nödvändigt underhåll och anpassningar åt Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. En byggnad, som idag är tomställd, hyrs ut efter genomfört projekt som seniorboende. Innan projektet genomförs kommer bolaget redovisa ett underlag för genomförandebeslut.





Micasas fastighet Köpenhamn 1 vid Kista torg består av tre huskroppar, sammanbundna av lågdelar. Huvudsaklig hyresgäst är Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. En byggnad, som stadsdelsnämnden hyr som vård- och omsorgsboende, har genomgått en anpassning och i samband med detta genomfördes nödvändiga underhållsåtgärder. Projektet slutfördes våren 2017 och var initierat av att arbetsmiljöverket hade lagt ett föreläggande med anledning av badrummens utformning. Övriga två huskroppar har Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd hyrt som servicehus där även två gruppbostäder ingått.

Arbetet med att planera för underhåll har bedrivits i nära samarbete med Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd . Nämnden har uttalat en långsiktig avsikt att kvarstå som hyresgäst för servicehus i ett av husen. De underhållsåtgärder som är aktuella avser stambyte inklusive källare, upprustning av el, tillgänglighetsanpassningar av badrum, ytskikt, utbyte av armaturer och omputsning av fasader.

I samband med att underhållsåtgärderna genomförs har stadsdelsnämnden önskat en del anpassningar:

Ett våningsplan omstruktureras till stödboende för att kunna flytta verksamhet från Akalla servicehus. Bottenvåningen inklusive lågdelarna mellan husen omstruktureras i syfte att skapa en samlad yta för ett aktivitetscentrum, som kan betjäna såväl servicehuset som seniorboendet. Dessutom omstruktureras personalytor efter önskemål. En dagverksamhet för dementa tillskapas.

De två gruppbostäder som idag finns kommer att få nya placeringar och anpassas så att de ska kunna klassas som fullvärdiga gruppbostäder enligt LSS.

För den tredje, kvarvarande, huskroppen saknas hyresgäst. Micasa Fastigheter gör bedömningen att huset skulle fungera mycket väl för seniorboende. Närheten till service och kommunikationer i Kista bedöms som attraktiv. I det framtagna förslaget där inriktningen är seniorboende görs inga större förändringar av huset. Lägenhetsstrukturen behålls som tidigare med 37 lägenheter med 1 rok och 57 lägenheter med 2 rok. Därtill tillskapas 5 lägenheter med 3 rok, totalt 99 lägenheter. I övrigt höjs standarden på kök och badrum.

En investeringskalkyl har tagits fram utifrån en beräknad projektkostnad. En hyresoffert har överlämnats till stadsdelsnämnden med en hyra för lokalerna efter anpassningar och som bygger på principerna i det nya samverkansavtalet. Baserat på den lämnade offerten har stadsdelsnämnden i ett inriktningsbeslut den 24 oktober 2019 godkänt en fortsättning av projektet.

Nynäshamns Hamn AB (Nyhab) är ett helägt dotterbolag till Stockholms Hamn AB (Stohab). Nyhab har sedan slutet av 2013 saknat verksamhet och varit vilande.

Styrelsen utgörs av tre ledamöter och en suppleant, samtliga anställda i Stohab. Thomas Andersson är ordförande tillika VD i bolaget.

Vid styrelsemöte i Stohab den 28 november 2013 beslutades att Stohab skulle överta all verksamhet som Nyhab bedrev och av tjänsteutlåtandet inför nämnda styrelsemöte framgår att Nyhab skulle kvarstå i Stohabs koncern som ett vilande bolag men att bolaget på sikt skulle fusioneras alternativt likvideras.

Då Nyhab varit vilande sedan dess och det endast innebär en administrativ börda så föreslås att bolaget nu ska likvideras.

Den administrativa hanteringen av Nyhab innebär bl.a. krav på att inge särskild inkomstdeklaration, upprätta separat bokslut och att beakta särskilda regler rörande koncernredovisning. Utöver detta tillkommer särskild formaliahantering avseende styrelsehantering med kallelser, styrelseärenden och protokoll.

Av bolagsordningen för Nyhab framgår att Stockholms kommunfullmäktige ska ges tillfälle att ta ställning innan sådana beslut, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, fattas.

Detaljplanen är en av de första i södra Mariehäll som syftar till att omvandla befintligt industri- och verksamhetsområde till en stadsdel med ett blandat innehåll av bostäder och icke störande verksamheter. Detaljplanen möjliggör för cirka 770 nya bostäder samt för lokaler i entrévåningarna, en ny förskola, nya torgytor, park inklusive ett nytt gångstråk samt parkering i garage under bostadsgårdarna.

Planområdet rymmer idag fyra byggnader med verksamhets- och kontorslokaler. Delar av de befintliga byggnaderna avses rivas för att ersättas med bostadsbebyggelse eller byggas om för att inrymma bostäder.

Målsättningen är att skapa en tät och attraktiv boendemiljö med en tydlig koppling till platsens kulturhistoria, trygga offentliga miljöer och gator som i stor utsträckning är kantade av verksamheter. I områdets mitt skapas en skyddad och barnvänlig park som utgör en länk i ett längre gångstråk genom Mariehäll till den planerade strandparken utmed Bällstaviken.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade 26 mars 2015 att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbetet. Planförslaget godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 23 maj 2018 samt antogs av kommunfullmäktige den 11 juni 2018. Planen överklagades och den 30 november 2018 beslutade länsstyrelsen att upphäva detaljplanen för Archimedes 1 m.fl.

Länsstyrelsen ansåg att det fanns en risk för att bebyggelsen skulle bli olämplig med hänsyn till människors hälsa avseende föroreningssituationen och bullerstörningar.

Stadsbyggnadskontoret har därefter gått vidare med planarbetet och genomförde under hösten 2019 en ny granskning. Stadsbyggnadskontoret har vidare tagit fram en förnyad riskbedömning samt inledande åtgärdsutredning avseende föroreningar i mark och grundvatten. De ändringar som gjorts i planförslaget inför den andra granskningen gäller i huvudsak markföroreningar och buller. I övrigt är planförslaget det samma.

Den 14 november 2019 beslutade trafiknämnden att föreslå att ersätta bergbanan i Skärholmen med en ny bergbana till en utgift om 70,0 mnkr. Trafiknämnden föreslår att en ny bergbana uppförs på samma plats som den nuvarande, men i ett mer driftsäkert utförande. Den nya anläggningen kommer att ha cirka 30 procent kortare restid än dagens. Bergbanan ska förses med ett väderskydd av glas. Anläggningen bedöms bli lättare att underhålla och reparera. Driften av bergbanan blir mer energieffektiv genom ett minskat effektbehov. Kapaciteten per tur kommer att vara cirka 15 personer, vilket är färre än i befintlig anläggning.

Nämnden planerar att bergbanan ska börja byggas 2020 och bli färdig 2022. Under hela byggperioden kommer sträckan att trafikeras av ersättningsbussar.

Trafiknämnden är stadens väghållare av det kommunala vägnätet, som bland annat innefattar cirka 2 500 km körbana och 3 000 km cykel- och gångbana. För att skydda stadens befintliga anläggningar och deras funktion arbetar staden med reinvesteringar. Som reinvesteringar betraktas upprustning/utbyte av anläggningar som får oförändrad funktion, men förnyad livslängd. Upprustningarna innebär en kvalitetshöjning och motverkar samtidigt ökade driftskostnader.

I detta reinvesteringsprogram fokuserar trafiknämnden på att förbättra trafiksäkerheten och kvaliteten för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter enligt stadens framkomlighetsstrategi.

Reinvesteringsprogrammet som redovisas i detta ärende omfattar en budget om 480 mnkr fördelat på fyra år, vilket ger 120 mnkr per år. Av dessa 120 mnkr avser 20 mnkr oförutsedda reinvesteringsåtgärder.

I en motion av Ulf Walther (S) till kommunfullmäktige om att ”Satsa på den kommunala Örbyskolan F-9!”, föreslås att inriktningen om att Örbyskolan ska ha permanent kapacitet för årskurserna F-9 ska ligga fast och säkerställas. Motionären beskriver att F-9 skolor är ett vinnande koncept för stadens skolor eftersom eleverna får en utbildning som hänger samman genom hela grundskoletiden, att elevhälsoarbetet blir mer kontinuerligt samt att det blir tryggare och lugnare när de äldre eleverna fortsätter att träffa personalen under en längre tid.

Motionären skriver vidare att inriktningen för Örbyskolan har varit att den ska förses med en permanent tillbyggnad som säkerställer att högstadiet både på kort och lång sikt kan finnas där. Högstadium möjliggörs idag av en tillfällig lösning genom paviljonger. Motionären anför att utbildningsnämnden kommunicerat att högstadiet är tillfälligt och enligt planerna kommer stänga till år 2023.

I en motion till kommunfullmäktige av Rikard Warlenius och Arvand Mirsafian (båda V) framförs att staden snarast bör arbeta för att en storskalig anläggning för biokolproduktion uppförs. Idag finns en pilotanläggning i drift i Högdalen. Den bygger på en välkänd teknik att förkolna organiskt material till träkol, vilket i detta fall kallas biokol, som sedan kan användas till jordförbättring eller blandas i betong. Därigenom binds koldioxid ur atmosfären i kol i fast form. En storskalig anläggning skulle enligt motionärerna innebära stora klimatvinster för Stockholms stad, och dessutom producera överskottsvärme som kan användas till fjärrvärmenätet. Genom att sälja överskottsvärmen och skapa en större marknad för biokolet genom att till exempel kräva inblandning i betongen i hus på stadens markanvisade tomter bedöms anläggningen dessutom bli ekonomiskt lönsam. Det finns enligt tidigare utredningar tillräcklig mängd substrat för en stor anläggning för biokolproduktion. Motionärerna säger att det inte finns någon anledning att vänta, och föreslår att Stockholms stad ger Stockholm Exergi och Stockholm Vatten och Avfall AB i uppdrag att snarast inleda projektering för etableringen av en storskalig anläggning för biokolproduktion med sikte på att ta anläggningen i drift senast år 2022.

Felix Byström (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige den 28 maj 2019 att Stockholms stad inför en differentierad motionshantering baserad på partimotioner samt enskilda motioner där partimotioner behandlas med högre prioritet.

I motionen hänvisas till att Stockholms stad under föregående mandatperiod enligt motionären haft ett stort problem med att bereda motioner så att fullmäktige, i enlighet med kommunallagen, kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Förseningar inom motionshanteringen ger oppositionspartierna sämre möjligheter att lyfta relevanta lösningar på problem som uppmärksammas under mandatperioden. Problemet kan åtgärdas genom större utredningsresurser, men det går även att arbeta med arbetsordningen för att säkerställa att de mest relevanta motionerna behandlas med högst prioritet.

Felix Byström (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om ökad transparens i Stockholms stadshus. Han skriver att motioner, interpellationer, skrivelser, frågor och debatter från stadens politiker inte sammanställs på stadens webbplats på ett sätt som gör att det är enkelt att söka fram vilka frågor ett parti eller en ledamot drivit i kommunfullmäktige. Motionären anser att det försvårar för kommuninvånare och journalister att granska den politiska makten och att förstå den politiska beslutsordningen.

Motionären pekar på en stor förbättringspotential och föreslår att staden skapar en funktion på sin webbplats som möjliggör detta och pekar på riksdagen.se som en förebild.

I en motion till kommunfullmäktige av Felix Byström (SD) framförs att blodbrist är ett återkommande problem, både i Stockholm och övriga landet, då blod är en färskvara med begränsad förvaringstid. Enligt motionen har det vid motionens inlämnande inte funnits någon risk att patienter ska bli utan blod då blodcentralerna i landet för stunden kan hantera lokal brist genom samverkan, men det går inte att utesluta att en framtida brist kan uppstå vid en större olycka.

I motionen framförs även att Stockholms stad i denna fråga kan agera förebild genom att erbjuda kommunanställda att på betald arbetstid ge blod. Vid maximal belastning skulle det enligt motionen innebära att anställda är frånvarande tre till fyra kortare tillfällen om året. Det skulle enligt motionen även innebära att Stockholms stad ansluter sig till den ca tredjedel av Stockholms läns kommuner som erbjuder anställda att ge blod på betald arbetstid.

Rickard Warlenius (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad ska ”erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge”. Motionären föreslår även att staden ska ta fram en handlingsplan som svarar mot klimatnödläget och att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas som ska ge rekommendationer och riktlinjer för arbetet med handlingsplanen.

Vidare föreslås även att Stockholms stad i denna fråga ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt samt att staden uppmärksammar en årlig dag för att summera stadens klimatarbete.

Olle Burell (S) föreslår i motion till kommunfullmäktige att namnge en plats efter Izzy Young. Förslaget motiveras med att Izzy Young var en kulturprofil som bland annat startade ett Folklore center i New York 1957 där Tim Buckley, Patti Smith, Joni Mitchell och Joan Baez uppträdde. Det var han som arrangerade Bob Dylans första spelning 1961. Han flyttade till Stockholm 1973 och öppnade ett Folklore Centrum. Där arrangerades konserter och musikkvällar samt såldes böcker och skivor. Centret byggde också upp Nordens största samling av material om amerikansk folkmusik från 50- och 60-talet. Centret stängdes i november 2018. En plats som enligt motionen skulle kunna namnges efter Izzy Young är utanför den lokal på Wollmar Yxkullsgatan där Folklore Centrum fanns.

Sissela Nordling Blanco (Fi) anför i en motion till kommunfullmäktige att staden har ett ansvar för att inte bidra till konflikter och våld i världen. Detta regleras till viss del idag, exempelvis i stadens finansieringspolicy där det anges att staden i sina externa finansiella placeringar ska sträva efter att vara en ansvarsfull placerare. I motionen anförs dock att det finns luckor i stadens styrdokument vilket bland annat illustrerades av att Stockholmsmässan, där stadens är majoritetsägare, i Älvsjö i maj 2019 huserade en av världens största vapenmässor. Mot bakgrund därav bör Stockholms stad ta fram etiska riktlinjer för att förhindra att något liknande sker igen. Med anledning av detta föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar om införa etiska riktlinjer som förhindrar staden och dess bolag att hyra ut sina lokaler till aktörer och evenemang som syftar till marknadsföring och försäljning av vapen.

Emilia Bjuggren (S) uppmärksammar i en motion till kommunfullmäktige att bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av de svenska klimatgasutsläppen. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till år 2040, att livscykelbaserade funktionskrav på minskade utsläpp ska beaktas i hela planprocessen samt att staden ska ställa miljökrav ur ett livscykelperspektiv vid upphandlingar av byggnader och anläggningar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

I en motion till kommunfullmäktige skriver Clara Lindblom (V) att påbyggnad med en till två våningar på befintliga låghusfastigheter kan vara en lösning som ger både fler bostäder och samtidigt ökar finansieringsmöjligheterna för installation av hiss. På så sätt kan tillgängligheten för den snabbt växande gruppen äldre öka. Motionens förslag är att uppdra åt stadens bostadsbolag att inventera sitt bestånd och utreda möjligheten att komplettera befintlig låghusbebyggelse med hiss genom till- eller påbyggnader.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om skatt på avfallsförbränning. Motionären beskriver de troliga effekterna av det förslag till beskattning av avfallsförbränning som regeringen arbetar med i enlighet med Januariavtalet. En sådan skatt har utretts (Brännheta skatter! SOU 2017:83) och ska syfta till att öka utsorteringen till materialåtervinning. Motionären menar dock att skatten kan få motsatt effekt, det vill säga en minskad materialåtervinning. Om den energirika plasten sorterats ut så blir det mindre värmeenergi per ton förbränt avfall. Då behövs en större mängd avfall i förbränningen för att få tillräcklig mängd värme. Eftersom skatten beräknas per ton avfall blir det därför dyrare totalt sett att förbränna sorterat avfall utan plast. För att uppnå syftet med skatten – att öka utsorteringen för materialåtervinning – bör skatten därför inte införas på sorterat avfall, menar motionären. På så sätt skapas incitament för ökad materialåtervinning.

Emilia Bjuggren (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skickar en hemställan till Finansdepartementet i frågan och att staden ska bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan.

I en motion föreslår Alexandra Mattsson Åkerström (V) att kommunfullmäktige fattar beslut om att personer som deltagit i daglig verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), alternativt sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) i 25 alternativt 30 år ska tilldelas hedersbelöning med tillhörande firande och middag i Stadshuset.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.