Möte 2020-03-02

Norra Danviksbron ägs och förvaltas gemensamt av Stockholms stad och Region Stockholm. Stockholms stad äger 59 procent och regionen 41 procent. Brons konstruktioner är uttjänta och måste åtgärdas. Förutsättningen för genomförandet av åtgärderna är att de ska ske under tiden som Slussen och Saltsjöbanan byggs om, det vill säga att de ska vara avslutade senast 2025.

Trafiknämnden beslutade den 12 december 2019 att godkänna ett förslag till inriktning för projekt Renovering av Norra Danviksbron, som innebär en totalrenovering av den befintliga bron. Den totala investeringsutgiften beräknas uppgå till cirka 450 mnkr, varav Region Stockholms andel uppgår till cirka 190 mnkr enligt nuvarande avtal. Parterna har påbörjat arbetet med att upprätta förslag till genomförandeavtal samt drift- och underhållsavtal för bron. Fördelningen av utgifterna för totalrenoveringen av bron ska preciseras i genomförandeavtalet. Utgångspunkten för båda parter i förhandlingen är att projektet ska drivas gemensamt och att de framtida gemensamma utgifterna ska fördelas 50/50.

Ärendet ”Avstämning av mål och budget för 2020” innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner med budget för 2020. Analysen innefattar bedömning av måluppfyllelse samt identifierade oönskade händelser utifrån nämndernas väsentlighets- och riskanalyser. Bedömningen av måluppfyllelse avser helåret 2020 under förutsättning att nämndernas och bolagsstyrelsernas planerade aktiviteter och åtgärder genomförs.

Stadsledningskontoret bedömer att kommunkoncernen, inbegripande både stadens nämnder och bolagsstyrelser, kommer att kunna uppfylla samtliga kommunfullmäktiges inriktningsmål under 2020. Detta förutsatt att nämnder och bolagsstyrelser höjer ambitionsnivån och vidtar åtgärder i enlighet med uppmaningar och anmodanden i bilaga 4.

Tack vare nämndernas målmedvetna arbete med att uppnå en ekonomi i balans under de senaste åren, finns goda förutsättningar för en ekonomi i balans även under 2020. Dock är det en förutsättning att, för att möta de krav som morgondagens skattebetalare ställer, stadens verksamheter är sparsamma med skattebetalarnas pengar. Det ska vara självklart att givna budgetramar hålls. Budgethållning är en förutsättning för att de medel som kommunfullmäktige anslagit verkligen används för avsett ändamål och inte för att täcka underskott inom verksamheterna. Stadens förvaltning ska vara effektiv med fokus på kärnuppdragen och att kostnadseffektivt och med hög kvalitet leverera vad stockholmarna har rätt att förvänta sig. För investeringsverksamheten är det av största vikt att de projektkalkyler och tidplaner som utgör beslutsunderlag ger en rättvisande bild av kommande investeringar. Förmågan att budgetera med tillräckliga riskreserver i tidiga skeden, projektstyrning och prognosarbete behöver utvecklas i syfte att undvika behovet av reviderade beslut under projektens löptid.

Stadsledningskontorets samlade prognos för kommunkoncernens måluppfyllelse utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner redovisas i tabellen nedan. Fördjupande analys och förklaring till målbedömning redovisas i respektive måltext senare i ärendet.




Kommunfullmäktiges inriktningsmål/verksamhetsområdesmål

Kommunkoncernen Stockholms stad

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

Uppfylls helt

1.1 I Stockholm är människor självförsörjande och vägen till arbete och svenskkunskaper är kort

Uppfylls helt

1.2 Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i

Uppfylls helt

1.3 I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige

Uppfylls helt

1.4 I Stockholm får människor i behov av stöd insatser i tid präglade av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet

Uppfylls helt

1.5 I Stockholm har äldre en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande

Uppfylls helt

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

Uppfylls helt

2.1 Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv

Uppfylls helt

2.2 Stockholm byggs attraktivt, tätt och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov

Uppfylls helt

2.3 Stockholms infrastruktur främjar effektiva och hållbara transporter samt god framkomlighet

Uppfylls helt

2.4 Stockholm är en modern kultur- och evenemangsstad med en stark besöksnäring

Uppfylls helt

2.5 Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö

Uppfylls helt

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

Uppfylls helt

3.1 Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser

Uppfylls helt

3.2 Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna

Uppfylls helt





Stadens styrmodell

All planering och uppföljning sker i enlighet med stadens styrmodell, integrerat system för ledning och styrning av verksamhet och ekonomi (ILS). Stadens styrmodell innebär att kommunfullmäktige i budget fastställer ett antal inriktningsmål, som är verksamhetsövergripande och har ett tidsperspektiv som motsvarar mandatperioden. I budgeten för varje år fastställer kommunfullmäktige mål för verksamhetsområdena, indikatorer och aktiviteter. Indikatorerna mäter måluppfyllelsen för varje år och för varje indikator fastställer kommunfullmäktige ett årsmål. Nämnderna och styrelserna konkretiserar kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena genom nämnd-/bolagsstyrelsemål.

Projekt Sjöstadshöjden ligger på gränsen mellan södra Hammarby Sjöstad och norra Hammarbyhöjden. Syftet med projektet är att utveckla området kring Hammarbyvägen, skapa förutsättningar för bostadsbebyggelse, kontor och centrumverksamhet samt att koppla ihop Hammarby Sjöstad och Hammarbyhöjden. Förslaget till inriktning för projektet innehåller nybyggnation av drygt 400 lägenheter i flerbostadshus, en förskola med sex avdelningar, lokaler för centrumändamål och kontorsytor för ca 5000 arbetsplatser. Detta ärende omfattar markanvisning för cirka 230 bostäder, en förskola med sex avdelningar samt kontor.

Exploateringsnämnden beslutade den 14 november 2019 om markanvisningar för bostäder, förskola och kontor inom fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelarna Hammarbyhöjden och Hammarby sjöstad till SSM Fastigheter AB, AB Familjebostäder och Humlegården Norra City AB. Exploateringsnämnden godkände för sin del fortsatt utredning av förutsättningarna för exploatering inom Hammarbyhöjden 1:1 upp till en investeringsutgift om 28,4 mnkr (inriktningsbeslut).

Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande, då investeringsutgifterna beräknas överstiga 300 miljoner kronor.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa) har i uppdrag att bedriva en aktiv fastighetsförvaltning och att avyttra fastigheter som inte bedöms vara av strategisk vikt eller nödvändiga för bolagets verksamhet. Som en följd av detta beslutade Micasas styrelse den 12 juni 2019 att ge VD i uppdrag att sälja fastigheten Byholmen 2 i Vårberg och återkomma efter genomförd försäljningsprocess med förslag på köpare och köpeskilling.

Fastigheten Byholmen 2 uppfördes 1974 av Svenska Bostäder och består av fyra huskroppar vilka sammanbinds av en låghusdel. Fastighetens yta är 15 840 kvm. I samband med Micasas bildande år 2004 överfördes ett antal fastigheter från koncernens bostadsbolag. Byholmen 2 var en av de fastigheter som överfördes från AB Svenska Bostäder. Detta var en följd av att verksamheterna i huset till stor del utgjordes av vårdboende. Under åren har dessa verksamheter avvecklats eller övergått i privat regi. Skärholmens stadsdelsförvaltnings sista verksamhet i fastigheten flyttade ut 2019. 

I dagsläget är Ambea och Engmur AB de största hyresgästerna i fastigheten. Dessa hyresgäster hyr tillsammans 50 % av byggnaden. Stockholms stad har också hyreskontrakt för ett mindre antal bostadslägenheter i fastigheten. Dessa används för uthyrning i andra hand för olika ändamål, bland annat tillfälligt boende.

Försäljningen sker genom bolagsförsäljning till ett underliggande överenskommet fastighetsvärde om sammanlagt 192 mnkr kronor. Landia AB är ett fastighetsbolag med långsiktig förvaltningsstrategi och med ett fastighetsbestånd i framför allt Stockholms- och Mälardalsregionen. Landia AB ser genom ett förvärv av Byholmen 2 att förvaltningen av deras fastigheter kan förstärkas med ökad kvalitet.

Stadsbyggnadsnämnden godkände i april 2018 en startpromemoria för detaljplanearbete i Östra Hagastaden. I bebyggelseförslaget ingick bland annat kommersiella lokaler, hotell, butiker, skolor och omkring 600 lägenheter, varav cirka hälften är de studentbostäder som ingår i detta ärende.

I detta projekt tillförs studentbostäder i ett centralt innerstadsområde, med både hög arkitektonisk kvalitet och framsynta hållbarhetslösningar.

Det aktuella beslutet omfattar cirka 340 studentbostäder samt kontor, lokaler och tillhörande bostadskomplement i bottenvåningen. Bostäderna är fördelade på 260 traditionella ettor, 13 tvåor samt kollektivboende för cirka 66 studenter. Produktionsstart är beräknad till 2023.

Den totala produktionsutgiften beräknas till 536 mnkr, och investeringskalkylen anger ett positivt resultat. Projektet förutsätter dock en nogsam kontroll och uppföljning både avseende produktions- och driftskostnader samt erhållna hyresnivåer inför kommande genomförandebeslut.

AB Familjebostäder köpte år 2011/2012 Farsta sjukhem på fastigheten Perstorp 1 i Farsta av Micasa Fastigheter med avsikten att riva sjukhemmet och bebygga fastigheten med bostäder.

I detta projekt om etapp 4 tillförs bostäder i ett väletablerat och uppskattat område med god tillgång till allmänna kommunikationsmedel. Det aktuella beslutet omfattar 112 bostäder, en lokal och 52 garageplatser till en total produktionskostnad på 398 miljoner kronor.

AB Familjebostäder fick en markanvisning i november 2014. Inriktningsbeslut för hela projektet togs av kommunfullmäktige i mars 2015 och en ny detaljplan för området vann laga kraft i december 2017. Bolaget planerar att med Drevvikshöjden tillföra totalt cirka 600 bostäder till Farsta.

Bostäderna är planerade att byggas i fem etapper, där projekt för de tre tidigare etapper har påbörjats i enlighet med egna genomförandebeslut. Det aktuella genomförandebeslutet omfattar etapp 4. Etapp 1 och 2 om 323 bostäder fick genomförandebeslut i kommunfullmäktige i september 2018. Etapp 3 om 87 bostäder beslutades av bolagets styrelse i ett eget ärende, som inte uppnådde den gräns om 300 mnkr som behövs för att beslut ska behöva fattas av kommunfullmäktige, i december 2019. Genomförandebeslut för etapp 5 om de bostäder som återstår planeras till slutet av 2021.

AB Familjebostäder har den 3 december 2019 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna bolagets nyproduktion av bostäder i kv. Drevvikshöjden Etapp 4, Farsta med en investeringsutgift om 398 mnkr. Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

År 2014 förvärvade AB Familjebostäder, tillsammans med JM, fastigheterna Kabelverket 7 och Kabelverket 8 i Älvsjö av Fastighets AB Nätverket. Förvärvet omfattade delar av det industri- och verksamhetsområde i Älvsjö där Ericssonkoncernen tidigare bedrivit verksamhet.

Området har därefter etappindelats i tre olika detaljplaner. Efterhand har fastighetsbildningar skett och de nybildade fastigheterna har fördelats mellan JM och AB Familjebostäder. Detaljplanen, i det för ärendet aktuella området, vann laga kraft i februari 2018.

I projektet som föreslås i detta ärende tillförs bostäder i ett attraktivt område som både består av stad och natur, samt har tillgång till goda kommunikationer. Projektet omfattar 145 bostäder fördelade på fyra huskroppar samt en lokal i bottenvåningen i ett av de fristående punkthusen, längs den nya huvudgatan Kabelverksgatan.

Den aktuella investeringen omfattar en total produktionskostnad om 453 miljoner kronor.

Stadsbyggnadsnämnden godkände i augusti 2018 en startpromemoria för detaljplanearbete i kv. Sexmännen 1 m.m. Därefter har stadsbyggnadsnämnden och AB Stockholmshem arbetat vidare med planering för flerbostadshus och lokaler för centrumändamål på platsen.

I detta projekt tillförs bostäder i ett attraktivt område med goda stads- och boendemiljöer som både har tillgång till natur och goda kollektivtransportmedel.

Det aktuella beslutet omfattar 165 bostäder fördelade på fyra huskroppar, huvudsakligen inom fastigheten Sexmännen 1 som ägs av AB Stockholmshem.

Rickard Warlenius (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad ska ”erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge”. Motionären föreslår även att staden ska ta fram en handlingsplan som svarar mot klimatnödläget och att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas som ska ge rekommendationer och riktlinjer för arbetet med handlingsplanen.

Vidare föreslås även att Stockholms stad i denna fråga ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt samt att staden uppmärksammar en årlig dag för att summera stadens klimatarbete.

Emilia Bjuggren (S) uppmärksammar i en motion till kommunfullmäktige att bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av de svenska klimatgasutsläppen. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till år 2040, att livscykelbaserade funktionskrav på minskade utsläpp ska beaktas i hela planprocessen samt att staden ska ställa miljökrav ur ett livscykelperspektiv vid upphandlingar av byggnader och anläggningar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

I en motion till kommunfullmäktige skriver Clara Lindblom (V) att påbyggnad med en till två våningar på befintliga låghusfastigheter kan vara en lösning som ger både fler bostäder och samtidigt ökar finansieringsmöjligheterna för installation av hiss. På så sätt kan tillgängligheten för den snabbt växande gruppen äldre öka. Motionens förslag är att uppdra åt stadens bostadsbolag att inventera sitt bestånd och utreda möjligheten att komplettera befintlig låghusbebyggelse med hiss genom till- eller påbyggnader.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om skatt på avfallsförbränning. Motionären beskriver de troliga effekterna av det förslag till beskattning av avfallsförbränning som regeringen arbetar med i enlighet med Januariavtalet. En sådan skatt har utretts (Brännheta skatter! SOU 2017:83) och ska syfta till att öka utsorteringen till materialåtervinning. Motionären menar dock att skatten kan få motsatt effekt, det vill säga en minskad materialåtervinning. Om den energirika plasten sorterats ut så blir det mindre värmeenergi per ton förbränt avfall. Då behövs en större mängd avfall i förbränningen för att få tillräcklig mängd värme. Eftersom skatten beräknas per ton avfall blir det därför dyrare totalt sett att förbränna sorterat avfall utan plast. För att uppnå syftet med skatten – att öka utsorteringen för materialåtervinning – bör skatten därför inte införas på sorterat avfall, menar motionären. På så sätt skapas incitament för ökad materialåtervinning.

Emilia Bjuggren (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skickar en hemställan till Finansdepartementet i frågan och att staden ska bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan.

I en motion föreslår Alexandra Mattsson Åkerström (V) att kommunfullmäktige fattar beslut om att personer som deltagit i daglig verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), alternativt sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) i 25 alternativt 30 år ska tilldelas hedersbelöning med tillhörande firande och middag i Stadshuset.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.