Möte 2019-05-08

Kommunstyrelsen
15:30 - 15:35 Stora kollegiesalen
  •   1
  •   2

    I detta ärende föreslås att kommunstyrelsen fastställer reviderad attestinstruktion där det har tagits fram förvaltningsanpassad anvisning för kontroll, attest samt begäran om utbetalning av pengar. Anvisningen har till syfte att förtydliga regelverket kring kontrollen av ekonomiska händelser. Anvisningen ersätter tidigare anvisning, Dnr 189-1935/2017.

    Respektive chef ansvarar för att interna rutiner kring kontroll av ekonomiska händelser dokumenteras, samt att berörda medarbetare får tillräckliga kunskaper om hur och vilka kontroller som ska göras. Målsättningen är att kontrollerna ska säkerställa de ekonomiska transaktionerna samtidigt som de kan ske enkelt och i en rimlig omfattning.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   3 Ladda ner alla filer under punkten
  •   4

    Martin Westmont (SD) föreslår i en motion att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn av hur resursfördelningen ser ut mellan kommunens skolor för att tillförsäkra att alla elever i Stockholms stad får en likvärdig tillgång till elevhälsans resurser. Motionen framhåller att den psykiska ohälsan är ett växande problem i samhället och att psykisk ohälsa i tidig ålder kan påverka förmågan att tillgodogöra sig högre studier. Motionären bedömer att elevhälsan i många skolor brister och finns i en mycket varierande mängd beroende på stadsdel och skola i Stockholms stad. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn av hur resursfördelningen ser ut för att tillförsäkra att alla elever i Stockholms stad får en likvärdig tillgång till elevhälsans resurser.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   5

    Regeringen beslutade år 2016 att tillsätta en särskild utredning med uppgift att göra en översyn av nuvarande system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Utredningens slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel blev klart december 2018.

    Slutbetänkandet föreslår att statens nuvarande särskilda bidrag för landstingens läkemedelskostnader förs över till det generella statsbidraget. Det föreslås även att särskilda bidrag inrättas för nya, effektiva läkemedel och läkemedel vid sällsynta sjukdomar.

    Slutbetänkandet förslår förändringar i några särskilda subventionsformer som finns för vissa läkemedel och vissa patientgrupper. Det föreslås även att förbrukningsartiklar inom hälso- och sjukvården ska bli momsbefriade.

    Slutbetänkandet presenterar flera förslag som syftar till att skapa ett mer samlat, förutsägbart pris och subventionssystem samt ändamålsenliga pris- och betalningsmodeller. Det presenteras även förslag som syftar till att stärka kunskapsstyrningen och skapa jämlikt tillgång till läkemedel i hela landet.

    Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   6

    En särskild utredare har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag på hur en nationell institution för mänskliga rättigheter kan utformas för att uppfylla FN:s minimikrav på en MR-institution, inom ramen för den svenska konstitutionella ordningen. I uppdraget ingick även att föreslå hur institutionen ska kunna utformas för att främja, skydda och övervaka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige.

    Institutionen föreslås bedrivas som en ny myndighet under regeringen, och dess arbetsuppgifter fastställas i lag. Huvudsakligen föreslår utredaren följande arbetsuppgifter för myndigheten:

    Följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och genomförs på en övergripande nivå.

    Lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

    Ha kontakter med internationella organ och delta i internationellt samarbete.

    Främja utbildning, forskning och kompetensutveckling.

    Främja information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.



    Institutionen kan bidra till att förbättra kommunernas arbete, men innebär ingen påverkan på den kommunala självstyrelsen. De kostnader som kan uppkomma när kommunala myndigheter är skyldiga att samverka med, eller lämna uppgifter till institutionen bedöms bli obetydliga.

    Under utredningens gång har det framkommit frågor om bland annat andra myndigheters uppdrag och författningsändringar som inte ingått i utredningsuppdraget. Dessa föreslås hanteras i kommande utredningar.

    Kulturdepartementet har remitterat departementspromemorian ”Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige” (Ds 2019:4) till Stockholms stad för yttrande.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   7

    Stockholms stad ingår i förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli. Staden tilldelas därmed statsbidrag för de merkostnader som uppkommer för uppbyggnaden av förvaltningsområdena, som regleras i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Stockholms stad är även utvecklingskommun för romsk inkludering. Staden får därmed ett statsbidrag för att öka romers inkludering och metodutveckling. Kommunstyrelsen har det strategiska och stadsövergripande samordningsansvaret för frågor som rör nationella minoriteters rättigheter. Det innebär bland annat att besluta om fördelningen av statsbidragen.

    Stockholms stad ingår sedan 2010 i förvaltningsområdet för finska. Staden fick då ett årligt statsbidrag om 2 640 tkr för att bygga upp förvaltningsområdet för finska. Från och med i år är staden även förvaltningsområde för samiska och meänkieli, vilket innebär att statsbidraget ökat till 3 140 tkr. Till skillnad från tidigare ska statsbidraget däremot användas till uppbyggnaden av förvaltningsområden för tre språk, istället för ett.

    Stockholms stad är sedan 2016 utsedd av Regeringen att vara utvecklingskommun för romsk inkludering. Det innebär att staden arbetar för att stärka romsk inkludering och att den romska minoriteten får likvärdiga rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen.

    Som utvecklingskommun tilldelas staden ett årligt statsbidrag om 500 tkr, som ska användas till långsiktiga utvecklingsinsatser som ökar romers inkludering i samhället. Statsbidraget får inte användas till insatser som staden redan i dagsläget är skyldig att erbjuda. Tidigare år har statsbidraget använts för de merkostnader som varit kopplade till arbetet med att ta fram en strategi för romsk inkludering.

    Stadsledningskontoret föreslår att 2019 års statsbidrag om 3 140 tkr, för uppbyggnaden av förvaltningsområden, fördelas enligt följande: kulturnämnden 1 140 tkr, utbildningsnämnden 500 tkr, äldrenämnden 750 tkr, kommunstyrelsen 250 tkr samt 150 tkr till fem kluster av stadsdelsnämnder.

    Stadsledningskontoret föreslår att 2019 års statsbidrag om 500 tkr, för arbetet med romsk inkludering, fördelas enligt följande: kulturnämnden 250 tkr, äldrenämnden 100 tkr samt kommunstyrelsen 150 tkr.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   8

    Ungdomsreduktionsutredningens uppdrag har varit att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år. Syftet är att åstadkomma att påföljdsbestämningen för denna åldersgrupp ska motsvara den som gäller för andra myndiga lagöverträdare samt även ge förslag på hur straffmätningen och påföljdsvalet bör utformas för denna åldersgrupp.

    Utredningens uppdrag har också varit att analysera konsekvenserna av den nya ordningen för unga lagöverträdare mellan 15-17 år.

    När det gäller lagöverträdare i åldern 18–20 år föreslår utredningen att den så kallade ungdomsreduktionen framöver ska gälla för den som har begått brott innan han eller hon har fyllt 18 år. Som en följd av detta föreslås att straffskalan kan utvidgas uppåt på grund av återfall i förhållande till brott som den tilltalade begått från och med 18 års ålder istället för gällande 21 års ålder. Ytterligare en följdändring föreslås så att preskription för mord och övriga allvarliga brottstyper ska ske endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

    I fråga om lagöverträdare i åldern 15–17 förespråkar utredningen att nuvarande reglering ska fortsätta att gälla och fortsätta att tillämpas på samma sätt som i dag. Det innebär i sin tur att det tillkommer en tröskeleffekt vid 18 års ålder i och med att den så kallade ungdomsreduktionen för 18-åriga lagöverträdare ska upphöra. Intresset för att undvika en sådan effekt vid 18 års ålder är inte tillräckligt stark för att också höja straffen för åldersgruppen 15-17 år.

    Utredningen föreslår att gällande skrivning om att det krävs särskilda skäl för att döma lagöverträdare i åldern 18-20 år till fängelse tas bort.

    Utredningen bedömer att strängare påföljder för lagöverträdare i åldern 18-20 år kommer att medföra en ökad tillämpning av häktning, anhållande och andra tvångsmedel inom denna åldersgrupp.

    Justitiedepartementet har skickat betänkandet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   9
  •   10
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.