Möte 2021-04-14

I promemorian från Socialdepartementet föreslås ändringar i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen).

Enligt promemorian går det inte att bortse från den risk som för närvarande föreligger för ökad smittspridning. För att läget inte ska förvärras är det viktigt att de fysiska kontakterna mellan människor begränsas även fortsättningsvis. Utöver att vidmakthålla de åtgärder som redan har vidtagits är det angeläget att överväga om fler begränsningar behöver införas. I promemorian föreslås därför krav på smittskyddsåtgärder i sådana verksamheter som idag är oreglerade.

Ett av förslagen är nya begränsningar för verksamheter som idag inte omfattas av begränsningsförordningen. Promemorian föreslår att muséer och konsthallar ska omfattas av liknande smittskyddsåtgärder som idag gäller för platser för fritidsverksamhet. Nya krav på smittskyddsåtgärder införs även för nöjesparker, djurparker, temaparker och liknande anläggningar. Gällande muséer och konsthallar ska den som bedriver verksamheten begränsa antalet besökare i verksamhetslokaler inomhus på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt, utforma lokaler och tillhörande områden utomhus på ett sådant sätt att trängsel undviks och att besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra samt utforma in- och utpassage till lokalen och tillhörande områden utomhus på ett sådant sätt att trängsel undviks.

Ett annat förslag i promemorian anger att kommuner ska få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om förbud mot att vistas i en park, på en badplats eller på någon annan liknande särskilt angiven plats, om det på platsen finns en påtaglig risk för trängsel. Promemorian lyfter fram att det krävs en betydande lokalkännedom för att avgöra var och när det finns en påtaglig risk för trängsel. Smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten ska ges tillfälle att yttra sig över kommunens förslag.

Därutöver föreslås att ett nytt regelverk som tar hänsyn till verksamheters olika förutsättningar bör införas gällande att anordna en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. När begränsningsförordningen först infördes konstaterades att det framför allt som förberedelse inför ett förbättrat smittläge finns behov av att ta fram nya förordningsbestämmelser som tar större hänsyn till möjligheterna att bedriva sådana verksamheter på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt. I den nu aktuella promemorian föreslås därför ändringar som på ett bättre sätt tar hänsyn till detta och som möjliggör en mer träffsäker reglering när smittläget så tillåter.

På grund av den korta remisstiden har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som förhandsbesked på stadens remissvar.

Finansdepartementet föreslår i en promemoria, (Fi 2021/00799) att den tillfälliga lagen om skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda förlängs till att gälla under perioden 1 januari - 31 december 2021.

Den tillfälliga lagen från 1 april 2020 upphörde att gälla den 31 dec 2020 men eftersom Folkhälsomyndigheten fortfarande råder till att hålla avstånd och undvika resor i kollektivtrafiken vid rusningstid så föreslås en förlängning av den upphävda lagen.

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt, vilket vill säga den 1 maj 2021 men bör tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 december 2020. Lagen är fortfarande tillfällig och föreslås gälla till den 31 december 2021.

Finansdepartementet har remitterat promemorian till staden för yttrande. Till följd av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som stadens remissvar.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har inkommit med en skrivelse. I skrivelsen framförs att stadens politiker under året har behövt göra förändringar och anpassningar för att kunna genomföra sina uppdrag och samtidigt säkerställa att staden tar sitt ansvar och följer myndigheternas rekommendationer för att försöka bromsa smittan. Skribenterna framför vidare att de fått kännedom om att personalföreträdare har nekats närvaro vid Rinkeby-Kistas stadsdelsnämnds sammanträde då ett särskilt känsligt ärende gällande nedläggningen av en verksamhet behandlades. I skrivelsen hänvisas till att kommunallagen föreskriver att personalföreträdare har rätt att närvara vid våra kommunala nämnders sammanträden (7 kap. 13 § kommunallagen (2017:725). De överenskommelser som gjorts mellan majoriteten och oppositionen vad gäller begränsningar av antal mötesdeltagare under pandemin har gjorts för att kunna genomföra nämndernas möten säkert och med begränsad smittorisk förändrar inte kommunallagens mening. Ledamöternas och personalföreträdamas rätt att närvara förblir densamma. Skribenterna anför att detta inte har respekterats av nämndordföranden i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, trots att personalföreträdarna upprepade gånger muntligen begärt att få delta vid nämndmöten har de nekats detta. Nämndordförande och förvaltningschefen har således inte följt kommunallagen och sett till att de kunnat närvara på ett enda nämndmöte sedan mars 2020. Skribenterna vill veta hur ansvarigt borgarråd arbetar för att lösa situationen och hur staden arbetar centralt för att säkerställa att personalföreträdare kan nyttja rätten att få närvara och yttra sig vid nämndmöten även under coronapandemin.

Näringslivs- och tillväxtstrategin för Stockholmsregionen har sin utgångspunkt i globala trender, Stockholmsregionens styrkor och utmaningar och omfattande analyser.

Förslaget till näringslivs- och tillväxtstrategi är ett vägledande dokument som ska underlätta dialog och samsyn mellan regionens utvecklingsaktörer.

Strategin är uppbyggd i fyra kapitel:

Utgångsläge, utmaningar och styrkeområden, hållbar utveckling och förutsättningar för näringsliv och tillväxt

Strategiska inriktningen, med insatser inom fyra olika inriktningsområden

Stockholmsregionens forskning- och innovationsstrategi för smart specialisering

Genomförande och uppföljning – processen framåt med handlingsplaner och genomförandeplaner

Strategin har fyra inriktningsområden som ska bidra till att stärka Stockholmsregionens globala konkurrenskraft och tillväxt genom gemensam kraftsamling och samordning:

1. Stärk och utveckla forskning och innovation och smart specialisering

2. Stärk och utveckla små och medelstora företags konkurrenskraft

3. Stärk och utveckla export, internationalisering och investeringar

4. Stärk och utveckla strategisk kompetensförsörjning

Strategin tar upp vad som behöver prioriteras för ett konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar tillväxt i Stockholmsregionen, sedan kommer handlingsplaner och genomförandeplaner tas fram där hur och vem som ska utföra detta konkretiseras.

Region Stockholm har remitterat strategin till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som förhandsbesked på stadens remissvar.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de som jobbar för Stockholms stad eller utför välfärd i ett företag som jobbar på stadens uppdrag ska ha rätt till en trygg anställning och goda arbetsvillkor. Det leder till trygghet och frihet för stadens anställda, ökar attraktiviteten för välfärdsarbeten och underlättar för staden att rekrytera samt innebär att kvalitén och säkerheten stärks.

Jan Valeskog m.fl. (S) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen framförs att antalet skjutningar i Stockholm är många i jämförelse med tidigare år och att det är av stor vikt att samhällets alla aktörer kraftsamlar för att få stopp på skjutningarna och det dödliga våldet. Skribenterna pekar på att polisen har ansvaret för att bekämpa brottsligheten men att staden har det långsiktiga ansvaret för att stoppa inflödet till den organiserade brottsligheten och kriminella gäng.

Torun Boucher och Tina Kratz (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anför att det inom Stockholms stad inte finns samma utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga som är teknikintresserade som för de som är intresserad av idrott eller kultur. Motionärerna vill därför att staden undersöker möjligheten att starta Komtek (kommunala teknik- och entreprenörsskolan) i Stockholms stad, liksom att staden utreder den organisatoriska placeringen samt ger en eller flera stadsdelar i uppdrag att starta en pilot. I motionen yrkas att:

uppdra åt utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen att undersöka möjligheterna att starta Komtek i Stockholms stad samt att utreda den organisatoriska placeringen i staden.

kommunstyrelsen ska återkomma senast i budget för 2021 med ett uppdrag att starta en pilotverksamhet i en eller flera stadsdelar under 2021.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige som framför möjligheterna med elvägar för busstrafiken. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inleder ett samarbete med Region Stockholm om att inrätta ett försök med trådlösa elvägar för SL-bussar samt att staden tillsammans med Region Stockholm identifierar lämpliga busslinjer och vägsträckor där induktionsteknik ska installeras.

Regeringen remitterade den 17 februari 2021 sitt förslag om ändringar i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Förslaget innebär att det ställs krav på särskilda smittskyddsåtgärder för nöjesparker, djurparker, temaparker, museer och konsthallar. Dessa verksamheter har inte tidigare reglerats i covid-19-regelverken. Förslagen innebär även att marknader och stadigvarande tivolinöjen inte längre kommer att omfattas av maxtaket i begränsningsförordningen och därmed kommer att kunna samla ett större antal personer än 8.

Den 11 mars 2021 började bestämmelserna om särskilda smittskyddsåtgärder för nöjesparker, djurparker, temaparker, museer och konsthallar att gälla. Under förutsättning att det nationella epidemiologiska läget medger det, kan bestämmelsen som gäller för stadigvarande tivolinöjen och marknader träda i kraft den 11 april 2021.

Stockholms stad svarade i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande på grund av kort remisstid. Remissen skickades ut 11 mars 2021, med sista svarsdatum 15 mars 2021.

Energiomställning, urbanisering och en åldrande nätinfrastruktur har lett till en ansträngd kapacitetssituation i delar av Sveriges elnät. I flera regioner måste nätföretag därför neka anslutning av nya förbrukare eller effekthöjning hos befintliga förbrukare med motiveringen att det saknas kapacitet i elnätet. Detta hämmar både tillväxt och omvandling till ett mer hållbart samhälle.

I oktober 2019 fick Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag av regeringen att analysera kapacitetsbristen i elnäten ur flera perspektiv. Ei har undersökt omfattningen av kapacitetsbrist i elnäten, utrett om regelverket avseende ansvar och roller behöver förtydligas samt analyserat möjliga lösningar kopplade till de problem som identifierats. I rapporten presenteras en handlingsplan med de åtgärder som anses viktiga för att avhjälpa kapacitetsbristen i elnäten på kort och lång sikt.

Reglermodellen för elnätsföretagen har genomgått ett antal förändringar fram till och med reglerperioden 2020-2023 i syfte att uppmuntra nödvändiga investeringar i nätverksamheten. Denna styrsignal är i sig ändamålsenlig men det behövs ett kompletterande incitament som även styr mot alternativa lösningar. Incitamentet ska vara teknik- och lösningsneutralt och styra mot den lösning som är mest kostnadseffektiv på sikt oavsett om lösningen är en traditionell nätinvestering eller en alternativ lösning såsom en smart elnätstjänst. Utifrån dagens legala förutsättningar saknas möjlighet att genomföra en sådan ändring.

Promemorian innehåller förslag till ändring av ellagen som gör det möjligt att införa ett incitament i reglermodellen som styr mot andra lösningar än traditionella nätinvesteringar när sådana lösningar är mer kostnadseffektiva på sikt. Nätföretaget ska uppmuntras att fokusera på de totala kostnaderna för att optimera sin verksamhet och välja den mest kostnadseffektiva lösningen oavsett om det är en investering i en nätanläggning eller en alternativ lösning såsom inköp av en tjänst eller att underhålla nätet längre än den regulatoriska livslängden. Den föreslagna förändringen innebär att nätföretagen får incitament att optimera mellan olika lösningsalternativ och kommer därmed att bidra till att nya och alternativa lösningar såsom till exempel flexibilitetstjänster och andra tjänster inom till exempel kommunikation gynnas när dessa på sikt är mer kostnadseffektiva än traditionella nätinvesteringar.

Infrastrukturdepartementet har remitterat rapporten och promemorian till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som förhandsbesked på stadens remissvar.

Jämlikhetskommissionens betänkande består av två volymer. Den första volymen inleds med en bakgrund till begreppet; välfärd och ojämlikhet, läge och utveckling, ursprung och dynamik, konsekvenser av ojämlikhet samt det offentliga åtagandet. Vidare antas ett livscykelperspektiv med en genomgång som startar vid det tidiga livet och utbildningsåren och sedan fortsätter med arbetslivet, vuxenlivet och de äldre i arbetslivet. Sedan följer ett avsnitt om ”den rumsliga dimensionen” vilket bland annat innefattar boende, närområdet och regionala frågor. Invandring, mottagande och integration är nästa kapitels fokus och volymen avslutas med ett avsnitt om enskildas rätt gentemot starka ekonomiska intressen. Den andra volymen inkluderar även författningsförslag samt konsekvenser av förslagen. Jämlikhetskommissionen påpekar att den har att förhålla sig dels till ett antal nyckelsektorer, såsom utbildning och arbetsmarknad, och dels till ett antal dimensioner av ojämlikhet, såsom jämställdhet, barnperspektiv, segregerat boende och regional ojämlikhet.

Kommissionen framhåller även att den globala ekonomiska kris som covid-19-pandemin har utlöst helt har förändrat förutsättningarna för finanspolitiken åtminstone på medellång sikt. En lägre produktionsnivå i ekonomin följs av ökade utgifter och minskade intäkter för den offentliga sektorn. Kommittén konstaterar att ”Alla länder kommer att tvingas acceptera både en höjd skattekvot och ett ökat budgetunderskott.”

Gällande utbildningsområdet lyfter kommissionen fram att ett väl utbyggt utbildningssystem med en hög lägstanivå på kvaliteten är ett av de starkaste instrumenten för att skapa och vidmakthålla ett jämlikt samhälle. Rekommendationer och förslag inom detta område är flera och rör bland annat ökat statligt ansvar, gemensam antagning till skolan och förändrade regelverk gällande resursfördelning till skolor.

Avsnittet om arbetsliv betonar att den svenska arbetsmarknaden i huvudsak fungerar väl för de flesta arbetstagare och arbetsgivare under normala förhållanden. Men även om arbetsmarknaden i huvudsak fungerar väl lyfter kommissionen fram att vissa grupper har problem med att få inträde och etablera sig på arbetsmarknaden.

Jämlikhetskommissionens förslag inom området mottagande och integration syftar till att förbättra integrationen, dels genom att snabba upp vägen till samhällsintegration och arbetsmarknadsetablering, dels förbättra integrationen i samhällslivet i stort. Egen försörjning genom arbete är grundläggande för en god ekonomisk standard och arbetslivet är tillsammans med förskola och skola för de yngre också huvudvägen in i det svenska samhället.

Gällande bostäders betydelse betonar Jämlikhetskommissionen att en trygg bostad är en grundförutsättning för individens deltagande på alla nivåer av samhällslivet. En välfungerande bostadsförsörjning är också av stor betydelse för samhällsekonomin, då bostadsmarknaden påverkar studiemöjligheter, flexibiliteten på arbetsmarknaden och andra levnadsvillkor. Kommissionen lyfter fram att det finns ett underskott på bostäder och att det byggs för lite i förhållande till behovet samt att mycket av det som byggts på senare år inte är tillgängligt för grupper med lägre inkomster. Kommissionen pekar även på behovet av en nationell social bostadspolitik.

Stockholms stad har fått betänkandet för yttrande.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen där det framförs att kommunstyrelsen skyndsamt ser över möjligheten för fastighetsnämnden att tillämpa lika generösa hyresrutiner som bostadsbolagen och därmed bidra till att bolag och förvaltningar talar med en röst gentemot sina lokalhyresgäster.

Vidare framförs att i samband med tertialrapport 2 föreslå att fastighetsnämnden kompenseras för eventuella merkostnader.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs ett behov av tydliga och transparenta rutiner för ersättningsinvesteringar för att såväl nämnder som allmänhet ska kunna följa, förstå och förutse processen när ianspråktagen idrottsmark ska ersättas med en ny anläggning på en annan plats.

Motionären föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med fastighetsnämnden, exploateringsnämnden och idrottsnämnden se över gällande rutiner och tidsplaner för ersättningsinvesteringar vid ianspråktagande av idrottsmark samt att utarbeta rutiner för framtagande av risk- och indexpåslag i tidiga skeden av planeringen som tar ökad höjd för förändringar av tidsplanerna.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i fullmäktige om digitaliseringsgymnasium. I motionen framförs att Stockholm ligger i framkant när det kommer till digitalisering och att många företag inom tech och IT väljer att etablera sig här. Motionären lyfter fram att tech-branschen är stabil till skillnad från arbetsmarknaden i stort och att hela arbetsmarknaden genomgår ett skifte där digital kompetens blir allt mer viktig inom alla branscher. Motionären menar att om Stockholm ska kunna konkurrera med övriga aktörer så måste staden möta kommande behov. Enligt motionären skulle ett nytt digitaliseringsgymnasium möta både arbetsmarknadens samt elevernas behov och intressen. Det skulle också kunna bidra till att kanalisera ungas samhällsengagemang och locka både tjejer och killar till branschen. Motionären föreslår mot bakgrund av ovanstående att utbildningsnämnden ges i uppdrag att initiera arbetet med att utveckla ett digitaliseringsgymnasium i nära samverkan med branschen.

Inför förestående årsstämmor i aktiebolag, där staden innehar aktier/rösträtt måste staden ha ombud. Ombudet väljs av kommunstyrelsen som uppdrar till denne att rösta om:

fastställelse av resultat- och balansräkningar

disposition av bolagets vinst eller förlust (fria kapital) enligt den fastställda balansräkningen

ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören

arvoden åt styrelseledamöter, revisorer och ersättare samt val av auktoriserad revisor och ersättare för denne



Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen” eller av annat skäl.

Dessutom uppdras åt ombudet att företräda staden avseende

beslut om nyemission

beslut om ändrad bolagsordning.



Beträffande koncernbolagen - exklusive moderbolaget Stockholms Stadshus AB självt - beslutas det i sedvanlig ordning.

För bolagen i bilaga 1 förutsätts stadsledningskontoret upprätta erforderligt beslutsunderlag till respektive årsstämma och tillse att stämmoombudet erhåller detsamma.

Ombudet föreslås, avseende Stockholms Stadshus AB, rösta för arvoden 2021 enligt bilaga 2. Bolagens årsarvoden justeras till följd av förändrat prisbasbelopp. Arvodena överensstämmer med vad som gäller för stadens nämnder. På sedvanligt sätt utgår härutöver sammanträdesarvoden (550 kr) och dagarvoden (620 kr respektive 1 050 kr).

Den 25 juni 2020 fick Trafikverket i uppdrag av Regeringen att ta fram ett inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för två alternativa planperioder 2022–2033 och 2022–2037. Den 8 april 2021 kommer regeringen att presentera en infrastrukturproposition. Efter att den beslutats av riksdagen tar regeringen fram ett direktiv till regionerna om att revidera länsplanerna. Målet är att länsplanen ska fastställas av Region Stockholm under våren år 2022.

Region Stockholm har påbörjat arbetet med att revidera länsplanen för regional transportinfrastruktur. Remissen från Region Stockholm syftar till att samla in underlag om brister och behov från kommunerna, för att kunna uppdatera bristlistor och komplettera med ej kända åtgärdsbehov. Det är brister som inte lyfts i tidigare behovsförfrågningar som Region Stockholm önskar få in vid detta tillfälle.

Den nuvarande länsplanen innehåller större och mindre namngivna

åtgärder under åren mellan 2019 – 2026. Namngivna åtgärder är de objekt som kostar mer än 25 miljoner kronor att genomföra. De brister som återges i planen kan, efter att ha genomgått en åtgärdsvalsstudie eller liknande, utvecklas till namngivna objekt.

Länsplanen omfattar en rad namngivna objekt inom Stockholms stad eller som är av stor betydelse för staden.

Inom området statliga vägar i länsplanen finns objektet väg 229 - bytespunkt Sköndal.

Området statlig medfinansiering regional kollektivtrafik spår i länsplanen omfattar tvärspårväg Kista, Spårväg Syd, Älvsjö – Flemingsberg (Sverigeförhandlingen), Roslagsbanan till city (Sverigeförhandlingen), tunnelbana Hagastaden och vidare till Arenastaden (2013 års Stockholmsförhandling), tunnelbana Fridhemsplan – Älvsjö (Sverigeförhandlingen).

Området statlig medfinansiering regional kollektivtrafik vägar i länsplanen omfattar Brommaplan bytespunkt, Gullmarsplan bytespunkt, Slussen bussterminal, Spånga bytespunkt, Stombuss 1+3, väg 73 Norra Sköndal-Gullmarsplan-Solna C.

Området namnsatta cykelsatsningar omfattar väg 260 Vendelsöstråket - Skrubba och tre cykelobjekt inom Sverigeförhandlingen.

Länsplanen finansierar eller medfinansierar även infrastrukturåtgärder inom så kallade åtgärdsområden. Det handlar om åtgärder på statligt och kommunalt vägnät som kostar mindre än 25 miljoner kronor att genomföra. Åtgärdsområden i gällande Länsplan 2018 – 2029 är cykel, enskilda vägar och bryggor, kollektivtrafik, miljö och trafiksäkerhet.

Målet är att den nya länsplanen ska fastställas av Region Stockholm under våren år 2022.

Kommunstyrelsen beslutade den 17 juni 2020 att stadens hantering av Covid-19-pandemin ska utvärderas. Utvärderingen ska ske i flera steg och i detta ärende redovisas två inledande utvärderingar. En processutvärdering har gjorts av den första tidens krishantering i staden. Dessutom har en särskild utvärdering gjorts av centrala krisledningens (CKL) arbete i det inledande skedet. Perioden som avses är februari-september 2020. Processutvärderingen har genomförts av Governo AB. Utvärderingen av den centrala krisledningen har genomförts av Försvarshögskolan.

Försvarshögskolan (FHS) har studerat stadens centrala krisledning (CKL) och hur den har fungerat under krisen. Utvärderingen har gjorts genom dokumentstudier och intervjuer med personer som ingår i CKL samt politiker tillhörande stadens krisledningsnämnd (KLN). Utvärderingen visar på ett antal styrkor. Exempelvis lyfts att det inom staden visats prov på mod och handlingskraft, ett tillitsfullt ledarskap har präglat CKL, staden har tagit ett stort ansvar inom Samverkan Stockholmsregionen (SSR) samt att CKL kontinuerligt gett information till de förtroendevalda.

Några av de utmaningar som Försvarshögskolan lyft fram har delats in i tre kategorier; strukturella, organisatoriska och operativa. De strukturella avser CKL:s arbetssätt. Inledningsvis saknades en tydlig målbeskrivning för CKL:s syfte, mandat och ansvar vilket kan ha bidragit till otydliga gränsytor mellan CKL:s och respektive bolags och förvaltningars ordinarie verksamhetsansvar. Vidare upplevdes att den stabsstruktur och det arbetssätt som krisledningshandboken anger för CKL i stort har varit anpassad efter den förra krisen – erfarenheterna från terrorattentatet på Drottninggatan.

Försvarshögskolan framhåller avseende de organisatoriska utmaningarna att det saknades en plan för säkerhetsenhetens roll inför och under en kris. Initialt byggde säkerhetsenheten upp en egen struktur och arbetssätt. När sedan CKL aktiverades var säkerhetsenhetens struktur och arbetssätt inte helt samspelt med CKL, vilket medförde en del effektivitetsförluster. De operativa utmaningarna handlar främst om delvis otydliga syften och processer för vissa arbetsmoment och delvis bristande bemanning inom vissa stabsfunktioner.

Managementkonsultföretaget Governo AB har genomfört processutvärderingen som tar sin utgångspunkt i hur stadens inriktning, organisation och styrning hanterats. Governo AB drar bland annat slutsatsen att staden har haft en tydlig, känd och kommunicerad inriktning under pandemin. Inriktningen har bidragit till stadens genomförandekraft och har haft effekt på de beslut som fattats. Det finns dock ett behov av att utveckla stadens struktur för beslutsfattande i en kris.

Governo AB framhåller att staden har vidtagit många åtgärder för att minska smittspridningen och ställt om både verksamhet, lokaler och arbetssätt. Governo AB gör bedömningen att en bättre tillgång till medicinsk kompetens, såväl sköterske- som läkarkompetens på olika nivåer i verksamheterna, hade underlättat arbetet framförallt i de verksamheter där nära kontakt sker med individen. Governo AB menar att det finns risk för målkonflikter mellan ansvarsprincipen och den mer hierarkiskt styrda krisledningen när krisen blir långvarig. Även när det gäller kommunikation och kommunikationsvägar har processutvärderingen identifierat en otydlighet när det gäller ansvar mellan förvaltningar.

Överlag har omställningen till hemarbete fungerat väl men Governo AB menar att staden som arbetsgivare hade kunnat ställa högre och tydligare krav på när och hur, samt att arbete hemifrån ska ske.

Justitiedepartementet har remitterat delbetänkande ”Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen” (SOU 2021:7) till Stockholms stad för yttrande. Utredningens uppgift enligt direktivet är att göra en översyn av och överväga förändringar i delar av valsystemet.

I delbetänkandet behandlas den del av uppdraget som går ut på att stärka skyddet för fria och hemliga val för att dessa förslag ska kunna tillämpas vid de allmänna valen 2022. I delbetänkandet lägger utredningen fram förslag som rör:

röstmottagning och offentlighet

otillbörlig påverkan vid röstningen

gruppröstning, och

reformen med avskärmningar av valsedelställ.

Fullmäktige i Huddinge, Botkyrka och Region Stockholm fattade 2018 beslut om ett gemensamt utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg, ”Flemingsberg – där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm”.

Utvecklingsplanen för den regionala stadskärnan Flemingsberg har skickats på remiss från Botkyrka kommun och Huddinge kommun till Stockholms stad för yttrande. Utvecklingsplanen visar möjlig utveckling i Flemingsberg på lång sikt fram till år 2050 eller ännu längre. Planen innehåller fem övergripande utvecklingsmål som ska tydliggöra visionen för området och syftar till att skapa balans i Stockholmsregionen. Flemingsberg ska utvecklas till en viktig arbetsplatsnod i södra Stockholm. De kvaliteter som redan finns på platsen med sjukhus, akademier och viktiga samhällsinstitutioner ska genom utvecklingsplanen och efterföljande planering ges möjlighet att fortsatt utvecklas.

Utvecklingsplanen är liksom kommunens översiktsplan inte juridiskt bindande och har tagits fram i ett samarbete mellan Huddinge och Botkyrka kommuner.

Utvecklingsplanens uppgift är att säkerställa den politiska ambitionen att skapa balans i Stockholmsregionen och utveckla Flemingsberg till en viktig arbetsplatsnod i södra Stockholm. Samtidigt ska Flemingsberg växa samman och de fysiska och mentala barriärerna överbryggas.

Utvecklingsplanen redovisar bebyggelsestruktur, infrastruktur och grön- och blåstruktur på en översiktlig strategisk nivå. Planen bygger i stort på en utveckling av resecentrumet och förstärkta kopplingar till befintliga verksamheter i området.

Planen ger också förslag till hur Flemingsberg ska möbleras med olika typer av innehåll som offentlig och kommersiell service, mötesplatser med mera.

Den 1 januari 2019 trädde den nya spelregleringen i Sverige i kraft. Genom omregleringen ersattes den tidigare monopolmodellen med en reglering som bygger på ett uppdelande av spelmarknaden mellan en konkurrensutsatt del, som främst omfattar spel online och vadhållning, en del som är förbehållen spel för allmännyttiga ändamål och som främst omfattar lotterier och bingo samt en del som är förbehållen staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater (prop. 2017/18:220). Regeringen beslutade i juni 2018 (dir 2018:47) att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat utreda några centrala marknadsfrågor vid omregleringen av spelmarknaden som inte slutbehandlades i propositionen. I april 2019 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv, enligt vilket utredningen även fick i uppdrag att bland annat lämna förslag till ytterligare begränsningar av marknadsföring av spel.

Regeringen har överlämnat slutbetänkandet Ökat skydd och stärkt reglering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:77) till Stockholms stad. Utredningens uppdrag har varit att utreda och lämna förslag till åtgärder, utöver de som redan har införts, för att begränsa eller stänga ute illegalt spel, särskilt över internet. Utredningens förslag i huvuddrag:

tillståndskrav införs för tillverkning, tillhandahållande, installation eller ändring av spelprogramvara för vadhållning online och kommersiellt onlinespel i syfte att minska olicensierade spelföretags tillgång till spel,

främjande av spel utan nödvändig licens förbjuds för att ge Spelinspektionen ett tydligare mandat att agera vid exempelvis marknadsföring av illegalt spel,

förbudet i spellagen mot att sända reklam för illegalt spel utvidgas till att gälla även för utlandsbaserade medietjänstleverantörer och sådan reklam som tillhandahålls av en leverantör av en videodelningsplattform före, under eller efter användargenererade videor eller tv-program.

spelinspektionen ges i uppdrag att i samråd med Folkhälsomyndigheten utarbeta en modell för riskklassificering av olika spelformer.

i syfte att begränsa mängden reklam för de mest riskfyllda spelen föreslår utredningen att reklam för sådana spel via tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv, ljudradiosändningar, beställradio (podcasts) och videodelningsplattformar ska vara förbjuden mellan kl. 06.00–21.00.

överträdelser av de nya bestämmelserna samt överträdelser av förbudet mot att skicka direktreklam till avstängda spelare ska kunna sanktioneras med marknadsstörningsavgift.

en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om utvecklingen på spelmarknaden införs som ger Spelinspektionen rätt att förelägga en licens- eller tillståndshavare att tillhandahålla uppgifter om spelets omfattning.

Allt spel om pengar är förenat med en risk att utveckla spelproblem. Forskning och studier visar emellertid att vissa spelformer är mer riskfyllda än andra. Spelreklam påverkar de med spelproblem eller som ligger i riskzonen för spelproblem negativt och en omfattande exponering av spelreklam för barn och unga kan bidra till en normalisering av spelande. Vidare visar forskningen att värdeautomatspel, landbaserat kasinospel (dvs. Casino Cosmopol) och kommersiellt onlinespel (d.v.s. i huvudsak onlinekasino) är de spelformer som i nuläget kan anses vara mest riskfyllda i ett beroendeshänseende. Utredningen bedömer därför att det finns ett behov av att utveckla en modell för riskklassificering av olika spelformers risker att utveckla spelproblem.

Författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 med undantag av bestämmelserna om tillstånd för spelprogramvara som ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Hornsbergskvarteren, del av fastigheten Kristinebergs Slott 10 m fl. i stadsdelen Kristineberg har blivit föremål för ett överklagande till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Klagande är Octapharma AB som sedan tidigare bedriver industriverksamhet i anslutning till det nya planområdet.

Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian ”Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan” till Stockholms stad för yttrande. Promemorian föreslår bland annat ändringar i befintliga pedagogiska utbildningar och en ny försöksverksamhet med kortare kompletterande pedagogisk utbildning. Ändringar föreslås även i grundlärarexamen för att fler ska bli behöriga i svenska som andraspråk och modersmål.

Det första förslagsområdet handlar om att kraven på lärarutbildningen ska skärpas och förtydligas. Detta föreslås ske genom en ny förordning om utbildning till lärare och förskollärare.

Det andra förslagsområdet handlar om införandet av en ny försöksverksamhet med kortare kompletterande pedagogisk utbildning riktat till personer med en tidigare examen.

Det tredje förslagsområdet berör ändringar i de befintliga kompletterande utbildningarna för ämneslärare. En ny bestämmelse föreslås införas i de befintliga två förordningarna som styr de kompletterande pedagogiska utbildningarna.

Det fjärde förslagsområdet handlar om ändringar i grundlärarexamen som omfattar svenska som andraspråk och modersmål. Kraven för grundlärarexamen föreslås därför ändras så att ämnesstudier i något av ämnena svenska som andraspråk eller modersmål inklusive nationella minoritetsspråk kan ingå i inriktningarna.

Samtliga författningsförslag föreslås träda i kraft 1 augusti 2021 men tillämpas först från och med årsskiftet 2021/2022.

Region Stockholm har tagit fram ett förslag till reviderad regional cykelplan för Stockholms län och skickat en remiss till bland annat Stockholms stad för yttrande. Den reviderade planen utgår från samma övergripande mål som föregående cykelplan, det vill säga att cyklandet i länet ska öka, och ska även ses som ett sätt att skapa handlingskraft kring att nå delmål, mål och vision i den övergripande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050).

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har överlämnat förslag på nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens utredning om fastställande av faderskap eller föräldraskap samt utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av ensamstående till Stockholms stad för yttrande.

MFoF:s förslag syftar till att främja en enhetlig tillämpning av de bestämmelser som idag reglerar familjerättens utredning samt fastställande av faderskap eller föräldraskap och utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av ensamstående, som träder i kraft 1 juli 2021.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 14 april och publiceras senast med protokollet.