Möte 2018-04-11

Revisionskontoret har granskat om stadens mottagande av nyanlända sker enligt lagkrav och stadens riktlinjer. Granskningen visar att stadens arbete med mottagande av nyanlända utgår ifrån Vision 2040 och Stockholm stads budget. Stadens mottagande av nyanlända sker i huvudsak utifrån lagstiftningens krav och stadens budget.

Revisionskontoret lämnar till kommunstyrelsen rekommendationer om att utveckla och tydliggöra stadens övergripande uppföljning och utvärdering för att säkerställa att stadens mottagning och arbete för etablering ger avsedda effekter.

Anna König Jerlmyr (M) och Lotta Edholm (L) beskriver i skrivelsen att det behövs kraftfulla åtgärder för att minska förekomsten av organiserad brottslighet och vapentillgång. Skrivelsen belyser stadens senaste Trygghetsmätning där känslan av otrygghet generellt har ökat i staden.

Skrivelsen har även undertecknats av ersättarna Karin Ernlund (C) och Erik
Slottner (KD).

Per Ossmer och Martin Westmont (båda SD) anför i en motion till kommunfullmäktige att gatutiggeri av medborgare från andra EU-länder mycket ofta förekommer i anslutning till gator och andra offentliga platser och att många invånare anser att detta bidrar till en otryggare stadsmiljö. Vidare anförs att tiggare orsakar betydande sanitära problem, belastar stadens sociala system samt att kostnaderna uppgår till betydande belopp för staden.

Per Ossmer och Martin Westmont (båda SD) föreslår att kommunalfullmäktige beslutar

Att i stadens allmänna ordningsföreskrifter 14 § införs ett allmänt förbud mot tiggeri.

Att sociala myndigheter i kommunen inte ska bevilja medel som uppmuntrar till fortsatt tiggeri som livsmedel, sovplatser eller på annat sätt understödja förekommande tiggeri.

Anna König Jerlmyr m.fl. (alla M) beskriver i en motion till kommunfullmäktige en problematisk utveckling gällande uppkomst av olagliga boplatser, med omfattande städ- och saneringsinsatser som konsekvens. Motionärerna beskriver att de har en nollvision mot olagliga boplatser. Vidare lyfts problemet med tiggeriet på Stockholms gator och torg, som motionärerna beskriver varken är värdigt, eller en hållbar väg till försörjning.

Joakim Larsson (M) skriver i en motion till kommunfullmäktige att stadens förfarande där markanvisning föregår planläggning bidragit till att planprocessen tagit längre tid än nödvändigt och att enskilda projekt till följd av kompromisser krymper i omfattning. Larsson anser att ett omvänt förfarande skulle innebära en trygghet för stockholmarna och en ekonomisk trygghet för byggbolagen.

Joakim Larsson föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden att under år 2017 gemen-samt utarbeta en plan för att delvis övergå till ett arbetssätt där områdes- och/eller detaljplaner först antas och att områden först därefter markanvisas.

Principer för digital samverkan utgör en uppdaterad version av de 16 principer för elektronisk samverkan som staden och övriga kommuner i länet antog år 2010. I dessa 16 principer redovisade kommunerna och Stockholms läns landsting sin gemensamma syn på vad som utgör grunden för säker och effektiv digital kommunikation.

Principerna för digital samverkan syftar, enligt rekommendationen, till att få regional samsyn kring digital samverkan, och även att underlätta utbyte av information mellan aktörerna, vilket skapar förutsättningar att både förenkla invånarnas vardag och effektivisera verksamheter.

I arbetet med framtagandet av de föreslagna principerna har hänsyn bland annat tagits till E-delegationens Principer för digital samverkan och Sveriges Kommuner och Landstings Handlingsplan 2017–2025: Förutsättningar för digital utveckling i kommuner, landsting och regioner. Ambitionen, såsom den uttrycks i rekommendationen är att på sikt enbart tillämpa gemensamma och nationella principer.

Storsthlm har skickat rekommendationen till staden för ställningstagande.

I mars 2015 tillsatte regeringen Välfärdsutredningen med uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Under 2016 överlämnade utredningen delbetänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78), och under 2017 slutbetänkandet Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38). Slutbetänkandet (men inte delbetänkandet) remitterades till Stockholms stad, och behandlades i kommunstyrelsen den 6 september 2017.

Utifrån Välfärdsutredningens förslag har regeringen utarbetat lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Den nu remitterade promemorian Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering föreslår förändringar av de förslag som presenterats i lagrådsremissen. Förändringarna är gjorda utifrån de synpunkter som lämnats av remissinsatserna under tidigare remissrundor.

De förändringar som föreslås i promemorian jämfört med den ursprungliga lagrådsremissen är i huvudsak:



Införandet av en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat. Små aktörer bedöms ha sämre förutsättningar än andra att öka sitt operativa kapital, och förändringen syftar till att säkerställa att små välfärdsaktörer inte missgynnas av förslaget om begränsat rörelseresultat.

Undantag för idéburna organisationer från vissa av kraven för att ta emot offentlig finansiering. Orsaken är att flera av de föreslagna kraven redan i normalfallet är uppfyllda för idéburna aktörer. De krav som undantas är kraven på begränsning av rörelseresultat och värdeöverföringar samt kravet på att verksamheten ska bedrivas i en separat juridisk person. Med idéburna organisationer menas ideell förening, stiftelser, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller motsvarande utländsk juridisk person från land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att aktörerna har ett allmännyttigt syfte.



Ändringarna föreslås träda i kraft samtidigt som reglerna i den ursprungliga lagrådsremissen (Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet) träder i kraft, det vill säga den 2 januari 2019.



Konsekvensbedömning

Finansdepartementet bedömer inte att förslagen i promemorian kommer att skapa ytterligare administrativ börda jämfört med förslagen i lagrådsremissen.

Förslagen bedöms inte medföra några direkta kostnader för kommuner och landsting jämfört med förslagen i lagrådsremissen. Förslagen bedöms inte heller påverka den kommunala självstyrelsen.

Finansdepartementet har remitterat en promemoria till bland annat Stockholms stad om ökad styrning av myndigheternas lokalisering. I promemorian föreslås att en myndighets beslut om lokalisering av sin verksamhet ska fattas av myndighetens ledning. Beslut som avser avveckling av myndighetens arbetsställen i en kommun ska föregås av en konsekvensanalys. Vidare ska en myndighet som fattar beslut om lokalisering skicka beslutet till berörd kommun, länsstyrelse och den som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i länet. Bestämmelserna om konsekvensanalys och om att skicka beslut om lokalisering till berörd kommun, länsstyrelse och den som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet ska inte tillämpas på beslut som endast påverkar en myndighets lokalisering inom Stockholms län. Kraven föreslås gälla från den 1 augusti 2018.

Anna König Jerlmyr m.fl. (alla M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige ett så kallat reformpaket för den moderna och hållbara staden. Reformpaketet syftar enligt motionen till ett omfattande bostadsbyggande, en utökad och tillgänglig kollektivtrafik och ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat.

Jonas Naddebo m. fl. (C) föreslår i motionen att kommunfullmäktige ska uppdra åt utbildningsnämnden att införa ett IT-system med måltidsoptimering i alla stadens skolor senast 2020 för att minska skolornas matsvinn. Ett pilotprojekt har visat att den viktigaste åtgärden för att minska matsvinnet är en väl fungerande och tidig frånvarorapportering. Genom att införa ett it-system görs informationen användbar för skolans kökspersonal.

Delegationsbeslut ska enligt kommunallagen anmälas till nämnden. I detta ärende anmäls i huvudsak beslut som har fattats under perioden 1 september – 31 december 2017 enligt bifogad förteckning daterad den 7 mars 2018.

Förteckningen avser avtal, personalärenden, resor i tjänsten och utlämnande av allmän handling med mera i enlighet med de delegationsordningar som fastställdes av kommunstyrelsen den 13 december 2017.

Stockholms stad har beretts tillfälle att yttra sig över Finansdepartementets betänkande ”Utredningen om gröna obligationer”. Utredningens syfte är att ta fram förslag på hur marknaden för s.k. gröna obligationer kan främjas.

Gröna obligationer är en upplåningsform som ska finansiera miljöprojekt av olika slag. Förslagen som utredningen presenterar handlar om att vidga den gröna obligationsmarknaden, att skapa gröna obligationer vars kreditrisk är lägre och som därmed skulle kunna ge utgivaren en lägre finansieringskostnad samt stöd i form av ersättning för extra kostnader utgivaren har för att emittera grönt. Vidare finns förslag om att staten ska ge ut en grön obligation för att öka intresset.

Remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida.

Affärsverket Svenska kraftnät har ansökt hos Energimarknadsinspektionen om tillstånd att fortsätta använda en befintlig dubbelledning (nätkoncession för linje). Ansökan avser en befintlig ledning som utgör en cirka 1,7 km lång delsträcka av den 220 kV-dubbelluftledning mellan stationerna Högdalen och Nacka. Delsträckan är belägen inom Sköndal och Skarpnäcks gård och går mellan Sandåkraskolan i väster fram till korsningen av Flatenvägen och Listuddsvägen.

Ärendet i sin helhet finns tillgängligt på Energimarknadsinspektionens hemsida.

Finansdepartementet har remitterat slutbetänkandet reboot – omstart för den digitala förvaltningen.

Slutbetänkandet tar sin utgångspunkt i det arbete och de insatser som regeringen genomfört under de senaste åren på digitaliseringsområdet. Dessa insatser betraktas, enligt slutbetänkandet, som så omfattande och genomgripande att de kan beskrivas som en omstart av den digitala förvaltningen. De förslag som framgår av slutbetänkandet syftar till att komplettera genomförda åtgärder.

Finansdepartementet har remitterat utredningen till staden för yttrande.

Stadskollegiet beslutade år 1938 att instifta S:t Eriksmedaljen att utdelas till förtjänta stockholmare.

Enligt kommunallagen ska kommunens budget innehålla en plan för ekonomin för de kommande tre åren. I detta ärende redovisas stadsledningskontorets underlag till budget 2019 med inriktning 2020 och 2021. Under respektive inriktningsmål redovisas hur kontoret bidrar till att nå målen under treårsperioden.

I Stockholms stads Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 har arbetet delats upp i åtgärder till 2020 och insatser för fossilbränslefrihet till 2040. De sistnämnda består huvudsakligen av ett antal utredningar som ska visa på vägen framåt och ge underlag till beslut. I kommunfullmäktiges beslut om strategin ingick ett uppdrag till kommunstyrelsen att göra en samlad översyn av strategin senast under 2018.

De elva utredningar som tagits fram av utpekade nämnder och bolagsstyrelser går igenom nuläget inom olika utsläppsområden och redovisar möjliga åtgärder för att minska utsläppen inom respektive område. Resultatet av utredningarna har analyserats av en stadsövergripande samordningsgrupp.

Frågan om vem som är bäst lämpad att planera, äga och driva stationära sopsugsanläggningar har diskuterats under en längre tid. Byggherrar och fastighetsägare har framfört synpunkter på att planering, byggande och förvaltning av bostäder skulle underlättas om staden äger och driver stationära sopsugsanläggningar i områden där staden i exploateringsavtal och detaljplaner avtalar om och föreskriver stationära sopsugsanläggningar. Byggherrar och fastighetsägare anser att de samfällighetslösningar som nu tillämpas är administrativt och tekniskt komplicerade och försvårar både byggandet och förvaltningen av bostäder och verksamhetslokaler för privat- och offentligservice.

Enligt Stockholm Avfall AB:s (dotterbolag till Stockholm Vatten och Avfall AB) styrelseärende har exploateringsnämnden påtalat fastighetsrättsliga risker med nuvarande tillämpning av gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar vid eventuella framtida juridiska prövningar. De fastighetsrättsliga riskerna bedöms som så betydande att exploateringskontoret överväger att avbryta fortsatt planering för stationära sopsugslösningar i nya större exploateringsområden om inte frågan om planering, ägande och drift får en långsiktig lösning.

Med bakgrund i detta gav Stockholm Avfalls styrelse bolaget i uppdrag att utreda förutsättningar för att i projekt där staden föreskriver sopsugslösningar ta ansvar för ägande och drift av anläggningarna.

Bolaget har kommit fram till att det finns förutsättningar för att bolaget tar ansvar för stationära sopsugsanläggningar vid nyanläggning i exploateringsområden på stadens mark där staden i detaljplan ställer krav på sopsugslösningar. Vidare föreslås att bolaget ges möjlighet att överta ansvaret för befintliga stationära sopsugssystem i exploateringsområden där staden i detaljplan ställt krav på sopsugslösningar.

Bolagets utredning visar att det finns juridiska förutsättningar för att genomföra de i ärendet föreslagna förändringarna.

Även frågan om en utbyggnad av stationära sopsugsanläggningar i befintliga miljöer har aktualiseras i olika sammanhang och bolaget har utrett även denna fråga på uppdrag av styrelsen. Bolaget har konstaterat att de för befintliga stadsmiljöer råder betydande osäkerhet både avseende juridiska förutsättningar och tekniska lösningar och föreslår att denna fråga måste analyseras vidare och prövas från fall till fall.

Stadsledningskontoret och koncernledningen bedömer att kompetensen och verksamheten som idag inryms i Stockholm Avfall ligger i linje med förslaget från bolaget om att få ansvaret för projektering, utbyggnad och förvaltning av sopsugssystem såväl i nybyggnadsområden som i pågående system på allmän platsmark och mark ägd av staden.

Stadsledningskontoret och koncernledningar anser att ett samlat ansvar för sopsugssystemen från projektering, byggnation och förvaltning kan leda till mer driftsäkra system och tydligare utpekat ansvar än idag.

Stadsledningskontoret och koncernledningen ser positivt på att ett uttalat ansvar till Stockholm Avfall leder till en förenkling i byggskedet och efterföljande förvaltning. Gränsdragningen av ansvar vid fastighetsgräns är en förutsättning mot bakgrund av de juridiska förutsättningarna och liknar även det ansvarsförhållandet som Stockholm Vatten och Avfall använder sig av inom sina andra tjänster.

Stadsledningskontoret och koncernledningen vill särskilt belysa de ekonomiska förutsättningarna. Inom en 12 års period planeras mellan 20 000 – 40 000 lägenheter i områden inom staden där det är aktuellt med sopsugsanläggningar. Detta innebär betydande investeringar och Stadsledningskontoret och koncernledningen stödjer därför den föreslagna modellen att investeringen för anläggandet av sopsug bekostas av fastighetsägarna genom anslutningsavgifter samt att en avgift fastställs för kommande driftskostnader.

Stadsledningskontoret och koncernledningen förutsätter att bolaget utrett de juridiska förutsättningarna för möjligheten att finansiera såväl befintliga anläggningar som nya anläggningar via anslutningsavgift. Stadsledningskontoret och koncernledningen förordar att anslutningsavgiften/principerna för avgiftsuttaget fastställs på sådant sätt att systemet blir transparent och tydligt för såväl tillkommande som befintliga anläggningar. Det är därför angeläget att avfallsnämnden och Stockholm Avfall omgående fastställer eventuella justeringar i gällande avfallsföreskrifter och avfallstaxa samt genom andra erforderliga beslut.

Stadsledningskontoret och koncernledningen anser att Stockholm Avfall ska försöka minimera de ekonomiska riskerna kopplade till anslutningsavgiften. Bolaget bör se över om det finns möjlighet att i avtal förbinda motparter i slutkostnadsregleringar kopplat till faktisk projektkostnad. Stadsledningskontoret och koncernledningen förstår komplexiteten i detta givet att anslutningar till ett sopsugssystem sker i etapper i takt med att byggnation färdigställs i ett område.

Regeringen gav den 23 mars 2018 besked om hur de nya bestämmelserna om miljözoner kommer att utformas. Miljözoner utvidgas till att även gälla personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Regeringen kommer att ge kommuner möjlighet att införa tre olika miljözoner från den 1 januari 2020.

Ett stort antal frågor behöver enligt stadsledningskontoret utredas innan ett ställningstagande kan göras gällande införande av miljözoner för lätta fordon i Stockholm. Av kommunfullmäktiges budget framgår att kommunstyrelsen ska leda stadens arbete med miljözoner för lätta fordon. Trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden ska delta i arbetet. Stadsledningskontoret konstaterar att ett utredningsarbete nu kan påbörjas och föreslår inom ramen för detta att en politisk referensgrupp tillsätts inom staden med representanter från samtliga partier i kommunstyrelsen.

Stockholms stad planerar för 140 000 nya bostäder åren 2010-2030, med delmålet 40 000 bostäder åren 2014-2020. I stadens budget för 2018 har bostadsmålet kompletterats med ytterligare ett delmål som innebär 80 000 bostäder åren 2014-2025 för att säkerställa en fortsatt hög byggtakt. AB Svenska Bostäder arbetar aktivt för att bidra till att uppnå detta mål genom att till år 2019 öka takten i nyproduktionen till ca 1 000 byggstartade lägenheter per år.

I linje med de ökade målen för bostadsproduktion ansökte AB Svenska Bostäder i september 2016 om en förnyad markanvisning för den mark som delvis ligger vid Vårbergsvägen, på fastigheten Skärholmen 2:1 och del av de egna fastigheterna Brännholmen 1, Eldholmen 1 och Ekholmen 1. I markanvisningsavtalet bedöms området kunna bereda plats för ca 210 lägenheter.

Detaljplanen antas vinna laga kraft kring årsskiftet 2018/2019. Med dessa förutsättningar är de första bostäderna klara för inflyttning senvåren 2021.

I utredningen Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91) föreslås att det ska skapas ett nytt ämne i skolan som enligt förslaget ska heta ”Nationellt minoritetsspråk”. Ämnet ska ersätta modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken och ska såväl sprida kunskap om de nationella minoritetsspråken som utöka undervisning i språket. Ämnet föreslås ingå i timplanerna för de obligatoriska skolformerna, för att höja kvaliteten i undervisning och statusen för de nationella minoritetsspråken.

I takt med utbyggnaden av bostäder, i enlighet med stadens mål om 140 000 nya bostäder till 2030 med delmål om 80 000 bostäder till 2025, behöver också skolkapaciteten förbättras. Därför föreslås inriktningen att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) tar fram underlag inför en nybyggnad av grundskola på fastigheten Blocket 32 i Gröndal, Gröndalsskolan, till en total investeringsutgift om 480 mnkr med utbildningsnämnden som hyresgäst. Projektet förutsätter att de befintliga skollokaler som finns på fastigheten rivs.

Projektets mål är att ersätta den befintliga grundskolan med nya lokaler för att kunna inrymma totalt 900 grundskoleelever, vilket är en utökning om 580 elever mot den kapacitet som finns idag. Inflyttning planeras till årsskiftet 2022/2023.

Den nya hyran för Gröndalsskolan uppgår till 23,6 mnkr. Investeringsutgiften motsvarar 50 400 kr per kvm och bedöms vara mycket hög, men inte orimlig med hänsyn tagen till bland annat att projektet ska genomföras på en fastighet med stora höjdskillnader som medför omfattande markarbeten.

Sammantaget får staden ett eftersökt bidrag av grundskoleplatser på en plats med växande behov, som en följd av stadens höga tillväxttakt med många nya bostäder. Inför genomförandebeslutet måste dock SISAB säkerställa om det är möjligt sänka utgifterna i projektet.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, det så kallade takdirektivet, syftar till att minska utsläppen av luftföroreningar från olika sektorer samt minska transporten av luftföroreningar mellan olika medlemsländer.

Det äldre takdirektivet (2001/81/EG) innehöll nationella utsläppstak för år 2010. I det nya takdirektivet sätts nya utsläppsåtaganden till år 2020 och 2030. Nyheter i takdirektivet är rapporteringskrav för miljöövervakning av ekosystemeffekter samt upprättande av nationella luftvårdsprogram som visar hur länder planerar uppfylla sina åtaganden.

Det nya takdirektivet har alltså en högre detaljeringsgrad än det äldre takdirektivet och därför föreslår Naturvårdsverket att den befintliga förordningen upphävs och ersätts med ny förordning.

Förslaget finns att läsa in sin helhet på Naturvårdsverkets hemsida.

Stadens vision 2040 tydliggör att Stockholm ska vara en stad som är tillgänglig för alla, och där alla har full delaktighet i samhällslivet, oavsett funktionsförmåga. Stadens funktionshinderombudsman är en viktig del i Stockholms arbete för att leva upp till denna vision och till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stadens arbete konkretiseras bland annat i Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011- 2016. Ett förslag till reviderat program har utarbetats under 2017 och beslutas under våren 2018.

Varje år lämnar ombudsmannen en rapport till kommunstyrelsen om stadens arbete för personer med funktionsnedsättning. Rapporten ska ge en redovisning av föregående års verksamhet, belysa brister och redogöra för förbättringsarbetet i staden. Rapporten för år 2017 presenterar bland annat förutsättningarna för uppföljning av stadens arbete på övergripande nivå, med konkreta förslag på hur arbetet kan bedrivas framöver.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian ”Stärkt skydd för valhemligheten” (Ju2018/00824/L6) till Stockholms stad. I promemorian föreslås i syfte att ytterligare stärka skyddet för valhemligheten ändringar i vallagen som innebär att det ställs krav på att det i anslutning till en vallokal eller röstningslokal för förtidsröstning ska ordnas en avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut.

I promemorian föreslås även att, förutom genom markering på en valsedel som innehåller förtryckta uppgifter om partiets kandidater, en s.k. namnvalsedel, bör en särskild personröst även kunna lämnas genom tillskrift på en valsedel med enbart valbeteckning (s.k. blanka valsedlar) eller på en valsedel med uppgift om val- och partibeteckning (partimarkerade valsedlar) för ett parti som anmält samtliga sina kandidater.