Möte 2024-10-30

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han framför att Stockholms stad borde satsa på och prioritera att införa fler tätortsnära betesdjur som skötselmetod och ekosystemtjänst samt att betesdjur är ett viktigt kulturmiljöinslag. I motionen föreslås kommunfullmäktige att besluta om att ge kommunstyrelsen och berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att införa fler tätortsnära betesdjur som ekosystemtjänst i staden till exempel i Bällsta gård, Grimstafältet, Järvafältet och Kräppladiket.

Planeringen av Norra Djurgårdsstaden och Spårväg citys förlängning har pågått i flera år. När hela Norra Djurgårdsstaden är utbyggd förväntas området få minst 35 000 nya arbetsplatser och minst 12 000 nya bostäder. Utvecklingen av bostäder och arbetsplatser medför behov av kapacitetsstark kollektivtrafik.

Region Stockholm, Stockholms stad och Lidingö stad (Parterna) genomförde en utredningsstudie avseende Norra Djurgårdsstadens kollektivtrafikförsörjning under 2017-2020. Arbetet leddes av Region Stockholm med deltagande från Stockholms stad och Lidingö stad. Resultatet av utredningsstudien var att spårväg i kombination med förstärkt tunnelbana samt busstrafik, inklusive depåfunktioner, bäst möter parternas mål och efterfrågan på resor till och från ett fullt utbyggt Norra Djurgårdsstaden.

Avsiktsförklaring Spårväg Citys förlängning till Ropsten är framtagen gemensamt mellan Stockholms stad, Region Stockholm och Lidingö stad. Avsiktsförklaringen anger att efter ett godkännande av avsiktsförklaringen avser parterna att tillsammans arbeta vidare med Spårväg City. Det fortsatta arbetet innebär att förtydliga samverkan och processer, utreda sträckning och spårvägens syfte, nyttor och kostnader, samlad effektbedömning (SEB) och kalkyl, utreda etapper, tillgång till depå och förslag till avtal för ansvar och finansiering.

Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2024 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti i enlighet med kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 13 kap. 1 §.

I ärendet redogörs för den kommunala koncernens och stadens ekonomiska utveckling samt för stadsledningskontorets analys, synpunkter, förslag och bedömningar utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter.

Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges finansiella mål för staden uppfylls helt år 2024.

Stadsledningskontoret bedömer att staden kommer att uppnå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt år 2024. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt år 2024.

Vissa nämnder och bolagsstyrelser uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat gällande kostnadsökningar i stora projekt.

Finansdepartementet har remitterat slutbetänkande Kompletterande bestämmelser till EU:s reviderade förordning om elektronisk identifiering (SOU 2024:45) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Den 20 maj 2024 trädde EU:s reviderade förordning om elektronisk identifiering (eIDAS) i kraft, och i och med detta har eIDAS-förordningen utvidgats bland annat med ett europeiskt ramverk för digital identitet. Medlemsstaterna har i och med revideringen en skyldighet att säkerställa att alla fysiska och juridiska personer i EU kan tillhandahållas en europeisk digital identitetsplånbok. Genom den europeiska digitala identitetsplånboken ska man som användare kunna begära, erhålla, lagra, dela samt visa upp uppgifter om personidentifiering och andra attributsintyg. De europeiska digitala identitetsplånböckerna ska tillhandahållas inom 24 månader efter ikraftträdande av kommissionens genomförandeakter som antas senast den 21 november 2024.

Utredningen föreslår att myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska tillhandahålla den digitala identitetsplånboken. Vidare föreslår utredningen bland annat en tydlig ansvarsfördelning där olika myndigheter ansvarar för tillsyn, och kontroll av elektroniska identiteter och attributsintyg.

Kommunfullmäktige har i budget 2024 givit kommunstyrelsen i uppdrag att sammanställa en stadsövergripande lokalresursplan som är styrande för nämnderna. Stadens samordnade skolplanering (SAMS) är en integrerad del av lokalresursplanen.

Lokalresursplanens syfte är att genom ett kommunkoncernperspektiv utveckla stadens lokalförsörjning för att uppnå en ekonomiskt hållbar inriktning och planering av lokalresurserna. Planen beskriver och sammanställer nämndernas rapportering i lokalförsörjningsplanerna, analyserar resultatet samt ger vägledning och rekommendationer till nämnderna. Nämndernas individuella lokalförsörjningsplaner ska läsas tillsammans med lokalresursplanen för att ge planeringsinriktningen för staden.

Södertälje kommun har tagit fram en reviderad översiktsplan och remitterat den till bland annat Stockholms stad för yttrande. Översiktsplanen sträcker sig fram till år 2050 och innehåller strategier och målsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av staden, tätorterna och landsbygderna i Södertälje kommun.

”Framtid Södertälje - Översiktsplan 2050” redovisar en potential för över 20?000 nya bostäder samt tillhörande kommunal och privat service. Planen beskriver också viktiga natur- och friluftsområden som behöver skyddas, områden för verksamhetsutveckling och nödvändiga infrastruktursatsningar. Parallellt har en hållbarhetsbedömning gjorts där planens ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser beskrivs. Dessutom visar översiktsplanen hur områden av riksintresse och kommunens allmänna intressen, såsom bostäder, natur- och vattenmiljöer och tekniska försörjningssystem, tillgodoses och utvecklas.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden inrättar ett eftervårdsprogram med tillhörande uppföljningsriktlinjer för placerade barn och ungdomar. Motionären framför att det är viktigt att eftervården kring unga som placerats på institution förbättras och att målsättningen måste vara att ett barn som placeras kommer ut i bättre skick än vid placeringen men att det dessvärre inte är så idag.

Gabriel Kroon m.fl. (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kulturnämnden ska ges i uppdrag att utarbeta en tydlig definition kring armlängds avstånd, samt demokratisera urvalet av offentlig konst.

Motionärerna anser att staden behöver utarbeta tydliga riktlinjer om hur konst i den offentliga miljön väljs ut samt vilken befogenhet den politiska församlingen har över valet av företeelse. De anser även att stadens tolkning om principen om armlängds avstånd bör definieras samt att i strategin bör de kommunala tjänstemännen och politikerna ses som en enhet. Enligt motionärerna bör beslutstagandet över valet av offentlig konst i största möjliga mån decentraliseras till medborgarna.

Kommunfullmäktige beslutade den 6 maj 2024 att införa Miljözon klass 3 i området innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten i Stockholm med yrkande om inhibition. Staden har av förvaltningsrätten den 27 maj 2024 förelagts att senast den 28 maj 2024 inkomma med yttrande i inhibitionsfrågan. För yttrande över överklagandet av fullmäktiges beslut krävs kommunstyrelsens ställningstagande i ärendet. Anstånd har därför begärts, men beviljats endast till den 30 maj 2024.

Avsägelser och fyllnadsval
30 oktober 2024