Möte 2020-06-03

I ärendet redovisas tertialrapport 1 2020 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms bidra till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och till att målen för verksamhetsområdena kan nås under året. För stadsledningskontorets driftskostnader prognostiseras ett nettounderskott om -7,0 mnkr.

Det reviderade genomförandebeslutet avser etapp tre av fyra inom Kabelverket i Solberga. Planprogram för Kabelverket antogs år 2012 och avser utbyggnad av cirka 1 700 bostäder och skola, på en tidigare industrifastighet, strax norr om Älvsjö station.

Inriktningsbeslut för hela programområdet, omfattande alla fyra etapper, godkändes av exploateringsnämnden den 11 maj 2015. Inriktningsbeslutet visade ett positivt nettonuvärde om 44 miljoner kronor och en täckningsgrad på 192 procent.

Till följd av väsentligt ändrade förutsättningar godkändes ett reviderat inriktningsbeslut av exploateringsnämnden den 14 april 2016. Kalkylen redovisade då ett positivt nettonuvärde om 29 miljoner kronor och en täckningsgrad på 130 procent. De förändrade förutsättningarna berodde framförallt på att stadens åtaganden av Älvsjövägens ombyggnad i etapp 3 visat sig bli betydligt mer omfattande än vad som tidigare var känt, och att de beräknade försäljningsinkomsterna minskat till följd av förändringar i byggnadernas läge.

Detaljplanen för etapp 3, som vann laga kraft den 28 februari 2018, möjliggör sju nya kvarter vid Älvsjövägen med sammanlagt cirka 685 lägenheter, varav 440 hyreslägenheter, 86 studentlägenheter och 159 bostadsrätter samt en förskola. Lokaler för centrumändamål planeras i bottenvåningarna. Nya parker och ett nytt allmänt grönt stråk planeras för att förbättra kopplingarna mellan Älvsjövägen och Solbergaskogen. Detaljplanen omfattar även ett parkeringshus.

Detaljplanen omfattar i huvudsak mark som ägs av JM AB och AB Familjebostäder. En mindre del av marken ägs av staden.

Genomförandebeslut för etapp 3 godkändes av exploateringsnämnden den 9 november 2017. Investeringsutgifterna beräknades då till 39,6 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 16,6 miljoner kronor, och försäljningsinkomsterna till 69 miljoner kronor. Nettonuvärdet beräknades till 46 miljoner kronor och täckningsgraden till 203 procent. I samband med genomförandebeslutet tecknades exploateringsavtal med JM AB och AB Familjebostäder. Med Stockholms Stads Parkerings AB, som ska bygga parkeringshuset, tecknades en överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse.

Exploateringsnämndens utgifter avser främst trafikutredning, projektering för bland annat gata, landskap och ledningar, samt nedlagd tid.

Under genomförandet har fördyringar medfört behov av ett reviderat genomförandebeslut. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas nu till cirka 126,8 miljoner kronor, varav 8,2 miljoner kronor är redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 16,1 miljoner kronor, varav huvuddelen utgörs av ersättning för åtgärder för Älvsjövägen som bolagen ska stå för.

Projektets markförsäljning genomfördes år 2018 och avser delar av Solberga 2:1. Försäljningsinkomsten uppgick till 49,7 miljoner kronor.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett negativt nettonuvärde om 50 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Projektets täckningsgrad beräknas uppgå till 59 procent.

Fördyringarna jämfört med tidigare genomförandebeslut förklaras av tekniska faktorer som geotekniska åtgärder, ledningsomläggningar och VA-schaktning, grundförstärkning i mark och hantering av förorenade massor. Fördyringarna förklaras till stor del också av att samordningen med övriga aktörer lett till ökade kostnader för byggprojektledning, projekteringsledare och byggledning, samt att stadens entreprenörer har varit tvungna att etablera sig vid två tillfällen istället för ett. Ökad riskmarginal för oförutsedda kostnader till följd av komplicerade markförhållanden och omfattande ledningsomläggning bidrar också till att de projektets beräknade utgifter ökat. Stadens arbetsområde angränsar till kvarter där produktion pågår samtidigt som befintlig trafik och verksamhet runt omkring måste fungera.

Exploateringsnämnden redovisar även de ekonomiska förutsättningarna för hela programområdet Kabelverket, med samtliga fyra etapper. De sammantagna investeringsutgifterna beräknas till 217,4 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 16,3 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 83,5 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 68 miljoner kronor inklusive tidigare utgifter och inkomster. Täckningsgraden beräknas till 68 procent.

Det reviderade genomförandebeslutet avser den fjärde etappen av fyra inom Kabelverket i Solberga. Planprogram för Kabelverket antogs år 2012 och avser utbyggnad av cirka 1 700 bostäder och skola, på en tidigare industrifastighet, strax norr om Älvsjö station.

Inriktningsbeslut för hela programområdet, omfattande alla fyra etapper, godkändes av exploateringsnämnden den 11 maj 2015. Inriktningsbeslutet visade ett positivt nettonuvärde om 44 miljoner kronor och en täckningsgrad på 192 procent.

Till följd av väsentligt ändrade förutsättningar godkändes ett reviderat inriktningsbeslut av exploateringsnämnden den 14 april 2016. Kalkylen redovisade då ett positivt nettonuvärde om 29 miljoner kronor och en täckningsgrad på 130 procent. De förändrade förutsättningarna berodde framförallt på att stadens åtaganden av Älvsjövägens ombyggnad i etapp 3 visat sig bli betydligt mer omfattande än vad som tidigare var känt, och att de beräknade försäljningsinkomsterna minskat till följd av förändringar i husens läge.

Detaljplanen för etapp 4, som vann laga kraft den 27 juni 2016, möjliggör en utbyggnad av Kämpetorpskolan till en F-9 skola med cirka 1 000 elevplatser, nybyggnad av en matsal, nybyggnad av en friliggande förskola om sex avdelningar samt en ny byggnad med två idrottshallar i anslutning till en ny bollplan. En ny nätstation byggs i närheten av Älvsjövägen.

Genomförandebeslut för etapp 4 godkändes av exploateringsnämnden den 14 april 2016. Investeringsutgifterna beräknades då till 43,2 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden visade ett negativt nettonuvärde om 4 miljoner kronor. Täckningsgraden beräknades till 84 procent. Marken ska upplåtas med tomträtt för skola och förskola till Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Mark för idrottsändamål överförs till fastighetsnämnden.

Exploateringsnämndens utgifter avser främst nya gator för angöring samt en ny gång- och cykelväg längs Solbergaskogen.

Under genomförandet har fördyringar medfört behov av ett reviderat genomförandebeslut. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas nu till cirka 58,8 miljoner kronor, varav 39,4 miljoner kronor är redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 0,2 miljoner kronor.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett negativt nettonuvärde om 68 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter. Projektets täckningsgrad beräknas uppgå till 68 procent.

Fördyringarna förklaras av att projektet inneburit betydligt mer samordning mellan byggherrarna än vad som uppskattades inför det ursprungliga genomförandebeslutet. Detta har resulterat i ökade kostnader för byggprojektledning, projekteringsledare samt byggledning. Fördyringar förklaras också av hantering av förorenade massor och geotekniska åtgärder som inte ingick i tidigare kalkylunderlag. En ytterligare fördyrande omständigheter är att staden etablerat sig vid tre tillfällen istället för ett, samt att en tillfällig byggväg tillkommit, liksom driftskostnader innan finplanering.

Exploateringsnämnden redovisar även de ekonomiska förutsättningarna för hela programområdet Kabelverket, med samtliga fyra etapper. De sammantagna investeringsutgifterna beräknas till 217,4 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 16,3 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 83,5 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 68 miljoner kronor inklusive tidigare utgifter. Täckningsgraden beräknas till 68 procent.

Förordnandet som innovationsdirektör går ut den 30 juni 2020 varför en förlängning måste beslutas av kommunstyrelsen.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären lyfter fram friskvård som en del i arbetsmiljöarbetet och en viktig pusselbit att förbättra hälsan hos stadens medarbetare. Motionären pekar också på att det finns skillnader mellan stadens förvaltningar hur friskvårdsbidraget är utformat. Motionären föreslår att kommunstyrelsen utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska göra en översyn av hur friskvårdsbidraget och övriga friskvårdsförmåner ser ut i stadens verksamheter och särskilt genomlysa omotiverade skillnader. Vidare föreslår motionären att kommunstyrelsen utifrån översynen föreslår åtgärder för att förstärka friskvården i stadens verksamheter med särskilt fokus på verksamheter med stora behov och idag liten förmån.

Södra Värtan ingår tillsammans med Värtapiren och Valparaiso i projekt Värtahamnen inom Norra Djurgårdsstaden. Detta ärende omfattar revidering av ekonomiska beslut för Södra Värtan samt en redovisning av ekonomin för Värtahamnen totalt.

I förslaget till reviderat inriktningsbeslut för Södra Värtan planeras nu för cirka 1 500 bostäder och cirka 115 000 kvm kommersiella lokaler. I det tidigare inriktningsbeslutet planerades för cirka 1 700 bostäder samt 90 000 kvm kommersiella lokaler. I förslaget till reviderat inriktningsbeslut planeras även för en F-6 skola med tillhörande gymnastiksal samt 20 förskoleavdelningar uppdelat på fem förskolor. Ett tidigare föreslaget utomhusbad utgår.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet Södra Värtan redovisar ett positivt nettonuvärde om cirka 1 278 mnkr inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Inräknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor beräknas nettonuvärdet uppgå till cirka 764 mnkr. De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 3 392 mnkr för exploateringsnämndens del, och 4 063 mnkr totalt för staden. Försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 4 132 mnkr.

En sammantagen analys av ekonomin för Värtahamnen (Södra Värtan, Värtapiren och Valparaiso) visar att projekten genererar ett positivt nettonuvärde om cirka 710 mnkr. Inräknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor blir nettonuvärdet cirka 196 mnkr.

Den utredningsbudget om 160 mnkr som kommunfullmäktige beslutade om den 26 september 2016, dnr 123-1078/2016, för projekt Södra Värtan har överskridits. Ett beslut om utökad utredningsbudget behöver därför fattas. Utredningsutgifterna, inklusive tidigare nedlagda utgifter, bedöms uppgå till 230 mnkr.

För att möjliggöra för byggaktörerna inom Södra Värtans norra detaljplan att påbörja byggnation i anslutning till detaljplanens antagande behöver förberedande arbeten utföras innan detaljplanen antas. Nämnden föreslår därför att ett genomförandebeslut fattas för anläggningsarbeten i Hangövägen. Investeringsutgifterna beräknas uppgå till cirka 132 mnkr i löpande prisnivå, och projektet redovisar ett negativt nettonuvärde om cirka 120 mnkr.

Kollektivtrafikens utbyggnad är en viktig förutsättning för utveckling och utbyggnad av Norra Djurgårdsstaden. Områdets hållbarhetsprofil gör en fungerande kollektivtrafik extra viktig. Det råder oklarhet angående tidpunkt för regionens beslut om kollektivtrafiklösning och finansiering av denna.

För att genomföra projekt Södra Värtans södra och mellersta delar krävs att Värtabanans östra bangård avvecklas. För att den östra bangården ska kunna avvecklas, hävdar Trafikverket att Värtabanans västra bangård måste byggas ut med ytterligare ett spår. Trafikverket har beslutat att en järnvägsplan ska upprättas. I budget 2020 framgår att samlokalisering av förskola och skola vid nybyggnadsprojekt bör ske genom att förskolan helt integreras i skolbyggnaden.

För att finansiera projektets investeringsutgifter planeras för en större andel bostadsrätter jämfört med hyresrätter. Försäljningsinkomsterna ska även bidra till finansieringen av planerade investeringar i skola, gymnastiksal och förskolor.

Logistic Contractor AB och LC Development Fastigheter 15 AB, nedan Bolagen, har erhållit markanvisning för ett centrallager för livsmedel inom den norra delen av fastigheten Sillö 4 i Larsboda. Antalet arbetsplatser uppskattas vid full kapacitet till över 1 000 stycken och är tänkt att inrymma ett centrallager för internetbaserad mathandel. Området ligger inom Larsboda verksamhetsområde, där det finns en befintlig detaljplan för industri- och lagerverksamhet. Exploateringsnämnden har upprättat ett förslag till överenskommelse om exploatering som villkorats av godkännande i kommunfullmäktige. Bolagen planerar sin byggstart till 2020 förutsatt att de kan tillträda fastigheten i tid. Projektet beräknas vara färdigställt till 2022.

Sedan 50-talet har det bedrivits verksamhet på Sillö 4 av Skanska. År 1984 etablerades bergverksamhet och tillstånd för berguttag på fastigheten. Företaget har även drivit asfaltsverk sedan 2001, etablerat kontor och betongfabriker från 2002. Gällande arrenden löper samtliga ut 2020-05-31. Det finns fortsatt en möjlighet för Skanska att driva sin verksamhet på den södra delen av Sillö 4.

Som del av Slakthusområdet i Söderstadens utveckling hade Atrium Ljungberg AB en option på att flytta hyresgäster till Sillö 4. Optionen har nu löpt ut utan att nyttjas.

Överenskommelsen innebär att staden upplåter del av fastigheten Sillö 4 till Bolagen med tomträtt. Tomträttsavgäld för industri och lager med värdetidpunkt 2020-01-01 i Larsboda är 120 kronor per kvadratmeter tomtareal och ska fram till tillträdet räknas upp med 3 % per år.

Exploateringsnämndens expertråd har behandlat ärendet den 13 februari 2020, dnr E2019-04719. Tomträttsupplåtelsen bedöms inbringa en årlig avgäld om ca 5,5 mnkr.

Stadens utgifter i projektet bedöms understiga 10 mnkr.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 juni och publiceras senast med protokollet.

Regeringen har beslutat om ett nytt samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare från och med hösten 2020. Statsbidraget regleras av förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Den nya förordningen trädde i kraft den 1 februari 2020. Den nya förordningen ersätter de tre förordningar som tidigare reglerat statsbidrag till huvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.

I likhet med tidigare kommer det att vara möjligt för huvudmännen att två gånger årligen rekvirera statsbidrag. Rekvireringen kommer fortsatt att ske via Skolverkets digitala system för ansökningar och rekvisitioner.

Vid rekvisitionen ska huvudmannen ange de lärare som rekvisitionen omfattar. I samband med rekvisitionen lämnar huvudmännen en rad uppgifter om de lärare som rekvisitionen innefattar. De uppgifter som samlas in syftar till att säkra reformens syften och intentioner, exempelvis uppgifter om att minst 50 % av lärarens arbetstid består av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Det som skiljer de nya föreskrifterna från de tidigare är att Skolverket förtydligar vilket belopp huvudmännen kan rekvirera vid varje rekvisitionsperiod. Detta då det, enligt den nya förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, årligen ska fastställas en bidragsram för skolhuvudmännen. Enligt tidigare förordningar har huvudmännen årligen ansökt om statsbidrag. I remissförslaget föreslås att huvudmännen maximalt ska kunna rekvirera halva bidragsramen vid varje tillfälle.

På grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och utbildningsförvaltningens kontorsutlåtande.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tydliggöra markeringar på trottoarer för parkering. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad verkar för att en markering 10 meter före övergångsställen blir obligatorisk, för att tydliggöra gällande parkeringsförbud inom markeringen fram till övergångsstället och därmed öka trafiksäkerheten.

Den 6 maj 2019 fastställde kommunfullmäktige trafiknämndens förslag på ändringar i vissa av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter. Av ordnings- och säkerhetsskäl hade Polismyndigheten framfört önskemål om ett förbud mot tillfällig försäljning inom området vid Globen och Tele2 Arena, nedan kallat Globenområdet. Med anledning därav föreslog trafiknämnden att 16 § skulle revideras i syfte att även omfatta ett förbud mot tillfällig försäljning i Globenområdet. Till förslaget bifogades även en kartbild över vilket område förbudet skulle omfatta.

I beslut från Länsstyrelsen fattat den 5 juni 2019 upphävdes stycket i 16 § rörande försäljningsförbudet i Globenområdet med motiveringen att det inte var formulerat på ett sådant sätt att det kunde förstås och tillämpas av rättsordningen. Även den bilagda kartan avseende Globenområdet ansågs vara otillräcklig.

Med anledning av Länsstyrelsens upphävandebeslut har trafiknämnden reviderat denna paragraf. Även justeringar och förtydliganden avseende bland annat innehållet, den geografiska ordningen i förteckningen av de platser där tillståndskravet gäller samt uppdaterade kartbilagor har gjorts.

Utöver detta föreslår trafiknämnden ändringar i var Foodtruck får stå med nyttoparkeringstillstånd C vid Rålambshovsparken, där gatorna Smedsuddvägen och Rålambshovsleden berörs. Trafiknämnden föreslår även undantag för kravet på polistillstånd för tillfällig försäljning på ett antal gator i city.

Regeringen har beslutat om höjning av den statliga schablonersättningen till kommunerna för mottagandet av nyanlända. Höjningen har gjorts för att nyanlända ska erbjudas en samhällsorientering som omfattar minst 100 timmar istället för nuvarande minst 60 timmar. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige fördelas generalschablonen i huvudsak till stadsdelsnämnderna, efter vissa avdrag för svenska för invandrare (sfi), introduktionsinsatser, samhällsorientering samt viss hantering av särskilt förordnade vårdnadshavare. Den del av den ökade ersättningen som inte beräknas behövas för den riktade ökningen har fördelats enligt den tidigare procentfördelningen för de övriga posterna.

Fixartjänsten infördes kostnadsfritt inom Stockholms stad år 2007 efter beslut i kommunfullmäktige med stöd av lag om vissa kommunala befogenheter att tillhandahålla servicetjänster åt äldre.

I 2019 års budget fick äldrenämnden i uppdrag att kartlägga tidsåtgången beträffande de så kallade fixartjänsterna i syfte att stärka innehållsmässig likvärdighet.

I budgeten för 2020 fick sedan äldrenämnden i uppdrag att i samråd med stadsdelsnämnderna vidta åtgärder för att öka enhetligheten inom stadens fixartjänster. Uppdraget resulterade i att äldrenämnden föreslår flera åtgärder för att få en mer likvärdig fixartjänst inom staden. Dessa förslag är:

Sänkt åldersgräns för fixartjänster till 68 år

Stadsgemensam informationsbroschyr (med information om att fixaren ska legitimera sig vid hembesök)

Stadsgemensam checklista för säkerhetsgenomgång av bostaden, inklusive information om fallprevention och brandförebyggande åtgärder

Stadsgemensam mall för statistikuppgifter över fixarens utförda arbete

Stockholms stads funktionshindersombudsman lämnar vartannat år en rapport till kommunfullmäktige om stadens arbete för personer med funktionsnedsättning. Rapporten beskriver stadens arbete för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning som bor och verkar i staden får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

Årets rapport tar sin utgångspunkt i Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2018-2023 (dnr KS 2016/001831) som kommunfullmäktige beslutade om den 28 maj 2018. Programmet har sin grund i svensk funktionshinderspolitik, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.

I motionen till kommunfullmäktige, som är skriven av Alexandra Mattsson Åkerström (V), framgår att personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld och övergrepp. Det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning där våldet också kan rikta sig mot själva funktionsnedsättningen.

Motionären yrkar att

Stockholm stad begär registerkontroll vid anställning inom LSS i stadens egna verksamheter samt ställer detta som krav vid upphandling av verksamheter inom LSS.

Stockholm stad genomför uppsökande arbete inom LSSverksamheter för att informera om våld och vart man kan vända sig för att få stöd.

Personal inom LSS erbjuds vidareutbildning årligen på temat våld för att kunna upptäcka och stödja personer som utsätts.

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunfullmäktige beslutar att öka stödet till anhöriga som drabbats av dödsskjutningar i Stockholm samt inkludera målgruppen i stadens program för anhörigstöd. Motionärerna föreslår också ökat stöd till anhöriga till personer som har en kriminell livsstil för att stärka deras möjligheter att hjälpa sina anhöriga till ett liv utan våld och vapen.

Storsthlm har rekommenderat staden att anta ”Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om ärendeansvar för personer i hemlöshet” till Stockholms stad.

Sedan 2006 har kommunerna i Stockholms län gemensamma bestämmelser för ärendehantering avseende personer i hemlöshet. Överenskommelsen syftar till att ge praktisk vägledning för att underlätta för kommunerna att nå samsyn i dessa ärenden. Utifrån framkomna behov av revidering har nu ett förslag till reviderad överenskommelse tagits fram. Grundprinciperna finns kvar i det nya förslaget och den reviderade överenskommelsen innebär ett antal tydliggöranden för att öka förutsättningarna för samsyn mellan kommunerna.

Stockholms stad är medlem i den ekonomiska föreningen Filmpool Stockholm Mälardalen sedan 2006. Verksamheten består i att dela ut fondmedel till filmproduktion i Stockholm, kommissionär verksamhet samt en del övrig branschstärkande verksamhet och projekt. Stockholms stad och regionen har under en längre tid gemensamt utrett och analyserat olika vägval för att uppnå regionalt samarbete. Region Stockholm har efter utredningsarbete konstaterat att det föreligger stora juridiska komplikationer med att ingå i den ekonomiska föreningen och slutsatsen är att regionen inte kan ansluta sig till befintlig förening. Under diskussioner har parterna uttryckt ambitionen att etablera ett nytt produktionscentrum för film fr.o.m. 2021. Ett sådant produktionscentrum kan ha formen av ett av Region Stockholm helägt aktiebolag. Stockholms stad och regionen ser filmens betydelse för Stockholmsregionen som en jobbskapande sektor inom kultur- och näringsliv med ambitionen att vara en samlande aktör på området med en väg in för filmbranschen. För kontinuitet och legitimitet är stadens ambition att den samlade resursnivån till filmproduktion och talangutveckling i regionen ska vara bibehållen och på sikt öka både från Stockholms stad och Region Stockholm. Mot denna bakgrund föreslås att Stockholms stad utträder från den ekonomiska föreningen Filmpool Stockholm Mälardalen vid utgången av år 2020. Enligt stadgarna kan medlem säga upp sitt medlemskap till utgången av ett räkenskapsår. Uppsägningen, som ska vara skriftlig, ska inges till styrelsen senast sex månader före utgången av aktuellt räkenskapsår. Föreningens räkenskapsår omfattar tiden 1 januari till 31 december. Kulturnämnden har inkommit med en framställan om att Stockholms stad ska utträda ur den ekonomiska föreningen Filmpool Stockholm Mälardalen vid utgången av år 2020. Kulturnämnden föreslår vidare ett bemyndigande från kommunfullmäktige om att genomföra uppsägningen. Ambitionen är att Stockholms stad tillsammans med Region Stockholm istället ska etablera ett nytt produktionscentrum för film fr.o.m. 2021. Bakgrunden är att Region Stockholm efter utredningsarbete konstaterat att det föreligger juridiska komplikationer med att ingå i den befintliga ekonomiska föreningen. I enlighet med kommunfullmäktiges budget ska kulturnämnden främja utvecklingen av film- och tv-produktion som en viktig del inom de kulturella och kreativa näringarna. Ett särskilt direktiv är att fortsätta dialogen med Region Stockholm om en formaliserad samverkan för satsning på professionell filmproduktion.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har under flera år bedrivit ett arbete tillsammans med kommunerna för att utveckla kunskapsstyrning och evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. De tjänster och stöd som ingått har finansierats med stöd av överenskommelser mellan SKR och regeringen, tillfällig gemensam finansiering från kommunerna eller SKR:s tillfälliga utvecklingsmedel. Sedan 2016 är överenskommelserna mellan SKR och regeringen, innefattande finansiering av utveckling inom socialtjänstens område, avslutade.

År 2018 beslutade SKR:s styrelse att rekommendera kommunerna att gemensamt finansiera och utveckla ett samlat system för kunskapsstyrning. Rekommendationen gäller områdena uppföljning (kvalitetsregister, brukarundersökningar m.m.) och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr årligen. Det innebär ca 1,95 kr per invånare och år i kommunen, med avdrag om 10 procent för större kommuner. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2023). För brukarundersökningen tillkommer en kostnad per anmäld respondent till den leverantör som tillhandahåller undersökningstjänsten. Priset för varje respondent är ännu inte känt, då upphandling pågår.

Genom överenskommelsen ges kommuner möjlighet att få tillgång till kvalitetsregistren:

Senior alert - register för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktioner.

SveDem – register för en god demensvård.

BPSD – register för personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdomar.

Svenska registret – kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut.

RiksSår – kvalitetsregister för svårläkta sår.



Därutöver ges kommuner möjlighet att representeras i länets nationella samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) samt möjlighet att ingå i den permanenta styrgruppen för arbetet, eller vara involverad i bedömning och fördelning av medel till kvalitetsregistren.

Genom överenskommelsen ges kommuner också tillgång till brukarundersökningar:

Vuxna personer med funktionsnedsättning inom boende, boendestöd och daglig verksamhet/sysselsättning enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) samt personlig assistans.

Brukarundersökningen inom individ- och familjeomsorgen riktar sig till myndighetsutövningen och omfattar verksamhetsområdena social barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd samt missbruks- och beroendevård.

Brukarundersökning om ensamkommandes boendesituation följer upp hur ensamkommande barn från 13 år och uppåt upplever sin boendesituation. Enkäten fokuserar på ungdomarnas upplevelse av sin boendesituation samt hur de upplever det stöd som ges för att klara ett självständigt liv.

Om staden antar rekommendationen innebär det att staden får tillgång till tjänsterna under tre år, under åren 2021- 2023. Det innebär en sammantagen kostnad på ungefär 5 070 tkr. För brukarundersökningen tillkommer en kostnad per anmäld respondent till den leverantör som tillhandahåller undersökningstjänsten. Om staden antar rekommendationen, men väljer att inte genomföra brukarundersökningarna, så tillkommer inga kostnader utöver de 1,95 kr per invånare och år.

Coronapandemin har snabbt fått stora ekonomiska konsekvenser i hela Sverige. De näringsidkare som har kiosker på offentlig plats i Stockholms stad kommer inte att omfattas av regeringens stöd till hyresvärdarna. Dessa näringsidkare drabbades hårt av vikande kundunderlag under mars och april och har i praktiken, till skillnad från andra kategorier av näringsidkare på offentlig plats, inte möjlighet att återkalla sina tillstånd under en period och därmed slippa betala avgift. Detta eftersom avgift utgår för markanvändningen, oavsett om kiosken är öppen eller inte. För att underlätta för näringsidkare som bedriver kioskverksamhet i Stockholm har trafiknämnden den 28 maj 2020 föreslagit att markupplåtelseavgiften sätts till 50 procent av ordinarie taxa för perioden mars till och med juni år 2020.

Det som berörs av förslaget är kioskbyggnader, uteserveringar, försäljningsplatser, marknader, varuskyltningar och övriga verksamheter med huvudsyfte försäljning i taxan, torghandlare och Foodtrucks med nyttoparkeringstillstånd C.

Då det är kommunfullmäktige som har att fastställa avgifter har förslaget hemställts till kommunfullmäktige för beslut.