Möte 2021-08-25

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären ger en beskrivning av Kulturskolans lokalutveckling och tidigare vägval och anför vikten av att Kulturskolan ska ha ändamålsenliga lokaler och en långsiktig strategi för placeringen av dessa. Vidare anförs att en rimlig målsättning är att ha en destinerad kulturskolelokal i varje stadsdel.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kulturnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig lokalstrategi som ska syfta till att utveckla och stärka Kulturskolan i alla stadsdelar i hela Stockholms stad.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska ta fram en årlig rapport och uppföljning av stadens miljöprogram och klimatstrategi. Av motionen framgår att staden har två styrdokument i miljöarbetet, Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 och Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040. Motionären menar att uppföljningen av dessa program är viktigt för att veta om staden är på rätt väg i klimatarbetet samt om extra insatser behöver sättas in.

Motionären anser att stadsledningskontoret idag följer upp miljöprogrammet årligen och klimatstrategin följs löpande, men att ingen formell rapportering görs samt att ingen samlad uppföljning av programmen har presenterats.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ta fram nya riktlinjer för klimatinvesteringar som beaktar investeringens marginalnytta ur ett livscykelperspektiv.

Motionären anför att en betydande andel av de klimatrelaterade investeringarna inte uppbär den klimatnytta per krona som kan förväntas av en effektiv klimatsatsning och att investeringar i energisnåla lampor är exempel på en ineffektiv klimatåtgärd.

Vidare föreslår motionären att riktlinjerna för klimatinvesteringarna ska ange ett minsta tillåtet gränsvärde för klimatnytta per krona.

I Loudden planeras enligt tidigare utredningsbeslut i exploateringsnämnden den 1 februari 2018 för 4 000 bostäder, en skola (f-9), två idrottshallar, simhall, kontor, parker, torg, förskolor, gator, centrumändamål och annan service. Utredningsbeslutet har en budget om 47 mnkr. I detta förslag till reviderat utredningsbeslut föreslås en utökning av utredningsbudgeten med 27 mnkr. Utredningsutgifterna fram till ett inriktningsbeslut bedöms totalt uppgå till cirka 74 mnkr.

Utredningsbeslutet för projektet Loudden behöver revideras på grund av förändringar i omfattning och tidsförskjutningar. Unika förutsättningar som bidragit till behovet av revideringen är de rödlistade stora vattensalamandrarna som upptäckts inom området, samt bergrummen som är placerade i berget under delar av programområdet. Tillkommande frågor är bland annat behov av ytterligare en skola samt depå för buss alternativt spårväg. Särskilt utmanande frågeställningar för programområdet är buller, samspel med hamnområdet och skyfallshantering. Dessa frågor har studerat mer ingående och i vissa fall har specifika utredningar tagits fram.

I de externa kostnaderna ingår kostnader för ökat konsultstöd i strukturplanarbetet, tillkommande kostnader till följd av ett utökat uppdrag, utökade kostnader på grund av att planeringen håller öppet för fler alternativ kring kollektivtrafik, tillkommande utredningar med anledning av projektets unika förutsättningar samt utredningar för att hantera framtida klimatförändringar.

En tidig investeringsanalys kommer att genomföras för att säkerställa att projekt Loudden kan leverera ett positivt resultat för staden. I samband med planprogrammet tas en successivkalkyl fram för de investeringar som kan bli aktuella vid exploatering av området i enlighet med planprogrammet. Parallellt med detta arbete tas en intäktskalkyl fram för området.

Trafikverket har skickat Inbjudan till avgränsningssamråd strategisk miljöbedömning av revidering av gällande nationell plan 2018 – 2019 till Stockholms stad för besvarande.

Trafikverket ska genomföra en strategisk miljöbedömning vid framtagandet av förslag till ny nationell plan. Syftet med avgränsningssamrådet är att koncentrera miljöbedömningen på de delar av miljön som är mest relevanta för det aktuella planeringssteget.

På grund av kort remisstid har staden skickat in stadsledningskontorets tjänsteutlåtande som stadens remissvar.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian ”Skärpta straff för knivbrott” till Stockholms stad för yttrande. I promemorian redovisas förslag som innebär en skärpt syn på allvarligare brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen). Promemorian beskriver att straffskalorna för brott mot knivlagen inte har ändrats på 20 år och att förändringar har skett i samhället och i annan lagstiftning som kan påverka allvaret i synen på brott mot lagen. Vidare noteras att kniv är det vapen som oftast används vid dödligt våld och att fler förändringar genomförts för att höja straffnivån för allvarliga angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet samt för grov vapenbrottslighet. Sammantaget uppges skäl finnas att överväga en skärpt syn på brott mot knivlagen.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 juli 2022.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen Om att staden avslutar samarbetet med Folkets Husby ställer författarna två frågor rörande det idéburna offentligt partnerskap (IOP) staden har med Folkets Husby.

Vad är anledningen till att staden inte vill fortsätta arbetet enligt IOP med Folkets Husby?

Hur har dialogen angående avslutandet av IOP med Folkets Husby sett ut?

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringsnämnden ges i uppdrag att löpande sammanställa en förteckning över inkomna markanvisningsansökningar. Förteckningen skulle bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag. Förslaget syftar till att bidra till att effektivisera processen och ge vägledning till aktörer som har för avsikt att inkomma med ansökningar.

Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, styrelsen för Stockholms Hamn AB, styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB samt Östermalms stadsdelsnämnd har tagit fram ett förslag till revidering av Program för hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden (bilaga 2). Programmet har godkänts i respektive nämnd och styrelse.

Kommunfullmäktige beslutade 2008 att Norra Djurgårdsstaden ska vara ett nationellt och internationellt föredöme för hållbar stadsutveckling, och antog 2010 styrdokumentet ”Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden”. År 2017 antogs den första revideringen av programmet. Under hösten 2019 påbörjades arbetet att revidera programmet för att säkerställa att senaste kunskapsutveckling och forskningsrön, stadens reviderade och framtagna styrdokument som till exempel Stockholms stads Miljöprogram 2020-2023, samt Agenda 2030:s globala mål, fångas upp.

Det reviderade programmet, Program för hållbar Stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden, är framtaget för att överensstämma med ursprungliga intentioner om en hög ambitionsnivå inom hållbar stadsutveckling. Detta innebär bland annat att staden genomför och utvärderar en högre andel utvecklingsprojekt i området än i andra stadsutvecklingsprojekt och låter därmed Norra Djurgårdsstaden vara en testbädd för hållbar stadsutveckling.

Förslaget omfattar en beskrivning av platsens förutsättningar, målområden och processbeskrivning. Fem målområden beskrivs; Levande stad, Tillgängligt och nära, Resurshushållning och klimatansvar, Låt naturen göra jobbet samt Engagemang och lärande. Varje målområde inleds med en kort introduktion som översiktligt anger hur målområdet kopplar till Agenda 2030 och stadens översiktsplan.

Viktiga förändringar jämfört med det tidigare programmet är att vision och mål är förkortade, att strategier numera kallas för målområden och att uppföljningsbarheten förbättrats. En koppling mot Agenda 2030-målen har också gjorts. Ett antal hållbarhetsmål har lagts till. Detta är till exempel femminuters-staden (närhet till vardagsservice och kollektivtrafik) och skyfallsplanering. Inom klimatområdet har målet om fossilfrihet till 2030 behållits.

Det reviderade programmet för hållbar stadsutveckling ska vara lättare att kommunicera, lättare att följa upp och förtydligar kopplingen till Agenda 2030-målen och översiktsplanens stadsbyggnadsmål.

Utvecklingen av Husby beräknas bidra med cirka 1 400 lägenheter och ligger väl i linje med det ambitiösa målet om att bygga 140 000 nya bostäder till 2030. Utvecklingsförslaget innebär samtidigt att Husby får en stärkt blandning mellan upplåtelseformerna. Den totala andelen bostadsrätter i Husby kommer att öka från cirka 18 procent till cirka 23 procent. Lönsamhetskalkylen inklusive förskola, skola och idrottshall redovisar i detta skede ett negativt nettonuvärde om 498 miljoner kronor. Utvecklingsförslaget för Husby bedöms dock innebära en godtagbar ekonomi för stadens del. Samtidigt skulle en högre andel bostadsrätter i det samlade förslaget bidra till att förbättra projektekonomin som helhet.

Utvecklingsförslaget ligger också i linje med målsättningen för stadsutvecklingen i Kista-Järva specifikt. Förslaget innehåller nya kontorsytor om cirka 1 000 kvm, vilket bedöms motsvara cirka 50 arbetsplatser och ge en ökad funktionsblandning. Samtidigt kan kopplingarna mellan de olika stadsdelarna i norra Järvaområdet stärkas och tryggheten öka i och med nya bostadshus och upplysta gångbanor.

Hanstavägen upplevs idag som en barriär, men med ett genomförande av förslag kommer den att utvecklas till en stadsgata.

Precis som stadsledningskontoret, anser jag att exploateringsnämnden bör pröva möjligheter att stärka ekonomin i utvecklingsförslaget, till exempel genom att öka exploateringsgraden.

I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen har utsett en särskild utredare för att undersöka möjligheterna att underlätta planeringsprocesser för ett hållbart byggande. Då transportsektorn står för en stor del av klimatpåverkan anser regeringen att en förändrad struktur av samhällsbyggandet är angelägen för att nå klimatmålen. Utredningen syftar till att se över plan- och bygglagen (PBL) och genom ändringar i regelverket stärka transporteffektiviteten i stadsutvecklingsprocesser.

Utredningen föreslår ändringar som är tänkta att förenkla och tydliggöra planläggning enligt PBL så att tillkommande planeringsstrukturer kan bidra till ökade förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik genom bland annat mobilitetstjänster.

Kommuner ska exempelvis kunna avstå från att kräva parkeringsutrymme för privatbil. Ändringarna i PBL ger även kommuner förutsättningar att säkerställa att planerade mobilitetsåtgärder genomförs, och möjlighet att avtala om dessa i överenskommelse om exploatering.

Förslagen innebär att bilens särställning i lagstiftningen ersätts med likvärdig tillgänglighet till olika mobilitets- och tranportslösningar. Idag styr parkeringstalet antalet parkeringar med påslag av mobilitetsåtgärder.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Stockholms Stadshus AB ska i enlighet med kommunfullmäktiges budget 2021 bidra till stadens långsiktiga strategi att renodla fastighetsägandet i samband med översyn av stadens fastighetsbestånd. Möjligheterna att tillsammans med fastighetsbolagen överföra fastigheter mellan bolag, som ur ett nyttjandeperspektiv bör utvecklas för annat ändamål, ska prövas kontinuerligt. Utöver detta uppdrag har några fastighetsägande bolag enskilda ägardirektiv om att avyttra ej strategiska fastigheter.

Koncernledningen för Stockholms Stadshus AB har utifrån nämnda uppdrag arbetat med flera dotterbolag i syfte att optimera bolagens fastighetsbestånd ur ett övergripande ekonomiskt och förvaltningsmässigt perspektiv.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har per 27 april 2021 beslutat att förelägga koncernstyrelsen och kommunfullmäktige ett ärende, där förvärv av dotterbolag för framtida paketering av fastigheter ska göras.

Den nya godshamnen i Norvik på Norvikudden, som ligger strax norr om Nynäshamn, omfattar ca 440 000 kvm. Området förvärvades 1992 av Stockholms stad genom Stockholms Hamn.

Syftet med etableringen av en ny godshamn är att trygga varuförsörjningen i det växande Stockholm, möta framtidens krav på ökade godsvolymer och större fartyg samt möjliggöra en förflyttning av transporter från land till sjöfart. Hamnen består av två hamndelar, en roro-hamn (roll on roll off, gods som rullar på och av fartygen) som hanteras av Stockholms Hamn och en containerhamn som enligt avtal med Stockholms Hamn nyttjas och drivs av Hutchison Ports Sweden AB, ”HPS”.

Den 12 juni 2006 togs ett inriktningsbeslut för utveckling av Stockholm Norvik Hamn i kommunfullmäktige. I februari 2007 lämnade Stockholms Hamn in ansökan till Miljödomstolen om miljötillstånd för vatten- och hamnverksamhet samt dispens för att dumpa muddringsmassor. Den 5 mars 2007 tog kommunfullmäktige ett genomförandebeslut i ärendet som omfattade en investering om 1,7 mdkr (exkl. indexuppräkningar). Nuvärdet bedömdes till 549 mnkr.

I december 2015 behandlade koncernstyrelsen den första lägesredovisningen, som angav en slutkostnadsprognos inkl. index om ca 3,6 mdkr och ett positivt nuvärde om ca 508 mnkr. Detta innebar en minskning av det tidigare nuvärdet i genomförandebeslutet med 8 procent, vilket låg inom den nivå som inte behövde någon revidering av tidigare genomförandebeslut.

Koncernledningen konstaterade i lägesredovisningen från 2015 att projektet hade genomgått en utdragen tillståndsprocess på grund av ett stort antal nödvändiga beslut, domar och överklaganden. Detta medförde också ett antal ändringar utifrån ökande byggkostnader samt vissa förändringar på grund av ändrade krav från verksamheten. Projektets budget utökades med nära två mdkr. Utökningen kan härledas till indexuppräkning, förändrad utformning av hamnen och till förändrade funktioner. Bl.a. har kraven på hamnens miljöåtgärder ökat.

Sedan 2015 har koncernstyrelsen behandlat ytterligare tre lägesredovisningar (2017, 2018 och 2019). Sedan 2019 är beslutad projektbudget 3 715 mnkr efter mindre justeringar gällande exempelvis förlängd kajlängd.

Vid byggstart 2016 presenterades en huvudtidplan för VD på Stockholms Hamn med datum för öppnande av containerterminalen i oktober 2020 och för roro-hamnen i december 2020. Denna godkändes ej och huvudtidplanen revideras och de nya öppningstiderna blev maj 2020 för containerhamnen och oktober 2020 för roro-hamnen. Detta förslag godkändes av VD. Trots att en pandemi utbröt i början på 2020 hölls sluttiderna men operatörerna valde att öppna något senare, den 27 maj 2020 respektive i november 2020.

Koncernledningen och stadsledningskontoret kan konstatera att det sammantaget inte är några större avvikelser i varken budget eller tidplan sedan lägesredovisningen 2015. Projektet har haft en god kostnadskontroll och även lyckats utföra projektet inom föreskriven produktionstidplan. Slutkostnadsprognosen som uppgår till 3 838 mnkr är ca 123 mnkr över budget, vilket motsvarar 3 procent och får anses vara en relativt liten avvikelse.



Den långa ledtiden från första genomförandebeslutet 2007 till färdig hamn 2020 pekar på svårigheterna att bedöma dessa komplexa infrastrukturprojekt i ett tidigt skede, samt påvisar hur lång tillståndsprocessen är för att bygga stora infrastrukturprojekt. Detta är något som staden och dess bolag generellt bör ta höjd för vid planeringen av större projekt som kräver miljötillstånd eller motsvarande.

Koncernledningen och stadsledningskontoret noterar att Tidningen Byggindustrin utsåg Stockholm Norvik Hamn till Årets Bygge 2021 i konkurrens med 17 andra byggprojekt.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 25 augusti 2021 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet avser ett reviderat genomförandebeslut för Stockholm Vatten AB:s (dotterbolag till Stockholm Vatten och Avfall AB) projekt Årstafältet etapp 1, som ingår i den första delen av exploateringen av Årstafältet. Exploateringsnämnden har sedan 2007 arbetat med planeringen av den nya stadsdelen där cirka 6 000 nya bostäder är planerade att anläggas. För Stockholm Vatten och Avfall AB innebär utbyggnaden ett komplext arbete där stora VA-system påverkas av exploateringen samt ett helt nytt VA-system måste anläggas.

Exploateringen är planerad att genomföras i 8 etapper. Under hösten 2020 godkände kommunfullmäktige ett reviderat genomförandebeslut för exploateringsnämndens projekt för etapp 1 av Årstafältet. Inom etapp 1 krävs stora investeringar för att möjliggöra den vidare exploateringen. För Stockholm Vatten och Avfall AB innebär dessa investeringar stora omläggningar av huvudledningar och utbyggnad av befintlig dagvattendamm. Med anledning av detta krävs ett reviderat genomförandebeslut på 764 mnkr, en kostnadsökning på 528 mnkr från det tidigare genomförandebeslutet från 2013. Kostnadsökningen beror på ökade kostnader för masshantering och utbyggnad av dagvattendamm samt tillkommande kostnader som inte varit medräknade vid det tidigare beslutet. En alternativ dragning har utretts men bolaget konstaterar att detta alternativ skulle vara tekniskt mycket komplicerat.

Projekt i etapp 1 har sedan tidigare ett styrelsebeslut från Stockholm Vattens AB:s styrelse på 200 mnkr (prisnivå september 2013). Då förändringar i projektets omfattning och kostnader nu gör att det överstigit 300 mnkr måste ett reviderat genomförandebeslut godkännas av kommunfullmäktige.

Koncernledningen och stadsledningskontoret konstaterar att ett reviderat genomförandebeslut för Årstafältets etapp 1, inom vilket Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt ryms, godkändes av kommunfullmäktige den 28 september 2020. Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt är en grundförutsättning för genomförandet av hela Årstafältet. Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret uppmanar Stockholm Vatten och Avfall AB och exploateringsnämnden att tillsammans utforma och genomföra investeringarna så kostnadseffektivt som möjligt, och att arbeta för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet av de kommande etapperna i projektet.

Kommunfullmäktige beslutade den 20 april 2020 att anta detaljplan för Skeppsholmsviken 6 m.fl. i stadsdelen Djurgården (Gröna Lunds nöjesfält). Beslutet överklagades till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, som i dom den 6 maj 2021 upphävde kommunfullmäktiges beslut. Staden har överklagat mark- och miljödomstolens dom till Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen. Staden har erhållit anstånd med att inkomma med komplettering av överklagandet till den 27 augusti 2021.

Utbildningsdepartementet har remitterat departementspromemorian Nationell plan för trygghet och studiero till staden för yttrande. Promemorian innehåller förslag som syftar till att arbetet med trygghet och studiero i skolan ska förbättras genom en tydligare styrning och en ökad systematik, en förstärkning av det förebyggande arbetet samt en ökad beredskap att agera i svåra situationer. I den nationella planen föreslås både förändringar i skollagen och ett utvecklingsarbete på skol- och huvudmannanivå. Syftet med förslagen är att ange riktningen för ett långsiktigt och systematiskt arbete för ökad trygghet i utbildningen och studiero i undervisningen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ges bättre förutsättningar. I utredningen föreslås bland annat att studietid ska erbjudas på alla skolenheter i grundskolan som har elever i årskurserna 4 - 9 med två timmar per vecka och elevgrupp. Vidare föreslås att huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola ska utvidgas för elever i årskurs 9 med ytterligare 25 timmar på loven under läsårstid. Utredningen gör också bedömningen att det skulle behöva erbjudas en språkstärkande sommarskola för nyanlända elever.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Ärendet avser ett nytt Samverkansavtal för Trafik Stockholm. I början av år 2000 träffade Vägverket Region Stockholm och kommunfullmäktige i Stockholms stad ett avtal avseende gemensam vägtrafikledningscentral benämnd Trafik Stockholm. Efter Vägverket Region Stockholms upphörande har Trafikverket iklätt sig samma skyldigheter och rättigheter i förhållande till gällande avtal inom Trafik Stockholm. Genom åren har ett antal avtal skrivits mellan parterna för att t.ex. reglera tillkommande verksamhet eller förtydliga juridiska aspekter. Syftet med avtalen har varit att i Stockholmsregionen förbättra trafikens framkomlighet, öka trafiksäkerheten och minska trafikens miljöpåverkan. Samarbetet har fungerat väl och nu har ett nytt avtal tagits fram i syfte att utveckla verksamheten och på samma gång korrigera regleringar i tidigare avtal som inte längre är aktuella för verksamheten.

Verksamheten syftar till att öka pålitligheten i transportsystemet och att bidra till ett resande som är så störningsfritt som möjligt. Målet för verksamheten är att öka framkomligheten i regionen, bland annat genom vägassistansfordon som åker ut till olycksplatser för att hjälpa räddningstjänst och polis, genom aktuell och kvalitetssäkrad information om akuta och planerade trafikstörningar samt att analysera trafik och ta fram åtgärdsplaner för att säkerställa pålitliga restider. Trafik Stockholm har även en viktig roll i övervakningen av komplexa anläggningar som till exempel Södra Länken.

Trafik Stockholms verksamhet ska:

Geografiskt omfatta kommuner med stort pendlingsutbyte med Stockholm, med fokus på det vägnät som är relevant för regional pendling och godstransporter inom definierat område och där Parterna är väghållare eller där särskilt avtal finns.

Arbeta trafikslagsövergripande i enlighet med Parternas uppdrag.

Kontinuerligt bevaka och analysera trafiksituationen och intressenters förväntningar på verksamheten.

När den organisation som beskrivs av Samverkansavtal Trafik Stockholm är på plats ska även befintliga underavtal samt verksamhetsplan och verksamhetsbeskrivning arbetas om.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen.

Torun Boucher (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska utreda Kulturskolans ansökningssystem i syfte att ta fram ett förfarande som inte utgör ett hinder för de prioriterade grupperna. Motionären anför att det nuvarande ansökningssystemet inte visar hur stor efterfrågan det är på Kulturskolans kurser. Därutöver anförs att nuvarande system riskerar att förstärka klyftor, eftersom systemet gynnar den som har möjlighet att kunna bevaka erbjudanden digitalt, dagtid på vardagar.