Möte 2021-02-03

Justitiedepartementet har remitterat ärendet Kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) till Stockholms stad för yttrande. Justitiedepartementet har tidigare remitterat En långsiktigt hållbar migrationspoliktik (SOU 2020:54). Justitiedepartementet har nu skickat ut en promemoria med kompletterande förslag på remiss.

Syftet med förslagen är att den nya ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel ska vara långsiktigt hållbar och inte leda till orimliga konsekvenser i enskilda fall. Förslagen innebär en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall för en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om förhållandet har etablerats redan i hemlandet.

I promemorian föreslås vidare en justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen när det gäller undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar. Det föreslås också ändringar i den föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

De kompletterande förslagen förändrar inte Migrationskommitténs bedömning att förslagen sammantaget leder till att de samlade statliga kostnaderna blir lägre jämfört med vad som skulle gälla vid en återgång till utlänningslagens regler.

Nedan följer de förslag som finns i den kompletterade promemorian:

Uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall

Uppehållstillstånd föreslås kunna beviljas en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt utlänningslagen och som har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlandet och inte heller särskilda skäl talar mot att tillstånd ges. Uppehållstillståndet bör vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar

I de fall då det gäller uppehållstillstånd på grund av anknytning till en kvotflykting, föreslås försörjningskravet i utlänningslagen endast gälla om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter anknytningspersonens inresa i Sverige, om familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har särskild anknytning till, eller om utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Då det nu föreslås en permanent ordning framstår det, enligt promemorian, inte som tillräckligt att endast hänvisa till möjligheten till undantag från försörjningskravet vid synnerliga skäl vilket var förslaget i det ursprungliga betänkandet. För att en kvotflykting ska få samma praktiska möjlighet att nyttja den föreslagna tremånadersfristen som en flykting eller alternativt skyddsbehövande som redan befinner sig i Sverige bör respiten om tre månader räknas från det att kvotflyktingen reser in i Sverige i stället för från det att uppehållstillstånd beviljats. Ändringar med denna innebörd föreslås därför göras i betänkandets förslag om undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring.

Uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl

I bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska det anges dels att barn får beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande, dels att detsamma ska gälla för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning bör även en anknytning som har uppstått under tiden mellan att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas tas i beaktan.

För att säkerställa att den permanenta ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel som kommittén föreslår är långsiktigt hållbar måste bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter anpassas så att uppehållstillstånd kan beviljas i de fall där den nya ordningen annars skulle leda till orimliga konsekvenser. Bestämmelsen behöver därför kompletteras.

Stadsrevisionen har genomfört en granskning av stadens skyfallsarbete. De nämnder som ingår i granskningen är kommunstyrelsen och trafiknämnden. Även stadsbyggnadsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB är berörda. Rapporten har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med bland annat medarbetare på stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och Stockholm Vatten och Avfall AB. Granskningen inriktas på stadens arbete med skyfallshantering i befintlig bebyggelse. Stadens beredskapsarbete och stadsbyggnadsprocess gällande skyfallsfrågor omfattas därmed inte av granskningen. Stadens dagvattenhantering berörs i vissa delar i granskningen men inte i sin helhet.

Av revisionsrapporten framgår i huvudsak att staden har tagit flera steg i arbetet med skyfallshanteringen i befintlig bebyggelse. Stadens miljöprogram 2020-2023 har ett fokus på frågan, en skyfallsfunktion har inrättats och åtgärder har vidtagits bland annat inom ramen för enskilda projekt. Dock anser stadsrevisionen att det finns otydligheter avseende ansvarsfördelning och att stadens klimatanpassningsprocess inte fullt ut följs avseende åtgärds- och kostnadsbedömning vid åtgärder i befintlig bebyggelse. Mot bakgrund av detta ges ett antal rekommendationer:

Besluta om skyfallsprinciper för staden,

säkerställ att staden beslutar om skydds- och servicenivåer för stadens skyfallshantering,

tydliggör ansvarsfördelningen inom staden när det gäller skyfallshantering i befintlig bebyggelse, och

säkerställ att samtliga delar av klimatanpassningsprocessen efterlevs gällande skyfallshantering i befintlig bebyggelse.



Rekommendationerna motiveras i huvudsak med att staden saknar beslutade skyfallsprinciper, trots att det finns ett sådant uppdrag till kommunstyrelsen år 2018 och år 2019. Som framkommer av intervjuer finns det även behov av ett beslut om skydds- och servicenivåer för skyfallshanteringen i befintlig bebyggelse. Utifrån rådande lagstiftning finns det inga formella krav på beslut om skydds- och servicenivåer. Stadens dagvattenstrategi lyfter dock fram vikten av att välja skyddsnivå mot förväntade översvämningsrisker, vilket kan ses ha bäring på skyfallshantering. Stadsrevisionen ser ett beslut om skyfallsprinciper samt skydds- och servicenivåer som en viktig förutsättning för att stadens styrelser, nämnder och bolag ska kunna arbeta systematiskt med skyfallsfrågan. Något som även lyfts fram av intervjuade i granskningen.

Avseende ansvarsfördelningen framhåller stadsrevisionen att kommunstyrelsen har ansvaret för samordning av den strategiska inriktningen för stadens samlade klimatanpassningsarbete medan trafiknämnden ansvarar för stadens skyfallsfunktion, vilket innefattar att samordna arbetet. Vad detta innebär i praktiken behöver enligt stadsrevisionen klargöras. Även andra ansvarsgränser behövs och då främst avseende gränssnittet mellan dagvatten- och skyfallsåtgärd samt ägande och driften av framtagna skyfallsåtgärder.

Gällande klimatanpassningsprocessen och stadens risk- och sårberhetsarbete konstateras att stadens klimatanpassningsprocess inte efterlevs fullt ut avseende skyfallshanteringen och att den utgår från tidigare mandatperiods mål. Det finns behov av att utvärdera om processen fortsatt bedöms vara ändamålsenlig för detta arbete och i så fall säkerställa att den implementeras i stadens verksamheter.

Vidare påpekas att staden inte har identifierat riskområden utifrån avrinningsområden, genomfört konsekvensanalyser, kostnads-/nyttoanalyser eller tagit fram åtgärdsplaner för hela staden. Något som, enligt stadsrevisionen, är en förutsättning för såväl arbetet med skyfallsåtgärder i befintlig bebyggelse som i planeringen av ny bebyggelse.

År 2014 förvärvade AB Familjebostäder tillsammans med JM delar av det industri- och verksamhetsområde i Älvsjö där Ericssonkoncernen tidigare bedrivit verksamhet, av Fastighets AB Nätverket. I detta ärende tillförs bostäder i ett attraktivt område som både består av stad och natur samt har tillgång till goda kommunikationer. Det aktuella beslutet omfattar 126 bostäder, inklusive sex LSS-boenden, samt tre lokaler fördelade på fem huskroppar om tre till nio våningar vardera i form av tegelbeklädda punkt- och lamellhus till en total investeringsutgift om 390 miljoner kronor.

AB Stockholmshem föreslår att bygga bostäder samt lokaler på egen mark inom Örnsbergs industriområde i Hägersten. I det projekt som föreslås i detta ärende ersätts befintlig bebyggelse med cirka 100 nya hyresrätter samt kommersiella lokaler. Målet är att skapa nya bostäder i en kvalitativ boendemiljö med tillgång till kollektivtrafik och service. Den nya bebyggelsen ingår i ett storgårdskvarter som delas med andra byggaktörer. Lägenhetsstorlekar och fördelning kommer att utarbetas under fortsatta detaljplanearbetet.

Sverige och omvärlden befinner sig med anledning av virussjukdomen Covid-19 i en allvarlig situation och måste fortsätta att planera för och genomföra extraordinära åtgärder. Viruset sprids mycket snabbt och Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade den 11 mars 2020 att utbrottet av covid-19 är en pandemi. Efter en period med förhållandevis låg smittspridning har antalet fall som rapporteras ökat under senare delen av hösten 2020. Samtliga län omfattas för närvarande av tillfälligt skärpta allmänna råd från Folkhälsomyndigheten som bl.a. innebär att var och en om möjligt bör undvika att ha fysisk kontakt med andra personer än de som man bor med.

Nuvarande lagstiftning saknar i stor utsträckning stöd för att begränsa verksamheter i syfte att motverka trängsel och därmed förhindra smittspridning. Smittskyddslagen har inte haft tillräckliga möjligheter att vidta förebyggande åtgärder för att motverka en omfattande spridning i samhället av den samhällsfarliga sjukdomen covid-19.

Socialdepartementet har med anledning av ovanstående remitterat promemorian Covid-19-lag till bland annat Stockholms stad för besvarande. Socialdepartementet föreslår i promemorian att en tillfällig lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 ska införas. Det allmänna kan med stöd av lagen vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på annat sätt förhindra smittspridning.

Till följd av kort remisstid har staden skickat in stadsledningskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Stockholmsregionens strategi för Life Science samt Forsknings- och utvecklingsstrategi kompletterar varandra och utgör tillsammans med regional näringslivs- och tillväxtstrategi samt innovationsstrategi, viktiga dokument i Region Stockholms utvecklingsarbete.

Life Science-strategin syftar till att identifiera insatsområden och konkreta åtgärder för att realisera målet om att Stockholmsregionen ska bli en av världens fem främsta Life Science-regioner. Life Science-strategin kommer att kompletteras med handlingsplaner. Fem strategiska områden pekas ut med ett önskat läge år 2023.

Världsledande tillgång till strukturerade hälsodata och vårdprocessdata

En hälso- och sjukvård samt omsorg tillgänglig för forskning, innovation och näringslivssamverkan

Patient och invånare får tillgång till högupplöst diagnostik, individanpassad prevention och behandling

Tvärvetenskaplig samverkan skapar lösningar på komplexa utmaningar

Life Science-företag forskar, utvecklas och växer i Stockholmsregionen

Forsknings- och utvecklingsstrategin syftar till att skapa bättre förutsättningar för forskning i Region Stockholm som kommer invånarna till del och bidrar till att Stockholmsregionen förblir en ledande, innovativ och hållbar tillväxtmotor för hela Sverige. Förslaget anger fem styrande principer.

Forskning och utveckling ska stärka Region Stockholms förmåga att lösa nuvarande och framtida utmaningar

Akademisk frihet, etiska principer och konkurrens ska skapa kvalitet och nytta

Tillgängliggörande av data för forskare ska öka förmågan till analys, insikter och kunskapsbildning

Förutsättningar för forskning ska vara långsiktiga och pålitliga avseende finansiering, organisation och tillgång till infrastruktur

I ökad utsträckning attrahera internationella projekt och talanger vilket stärker vetenskaplig kvalitet, mångfald och finansiering

Region Stockholm har remitterat strategierna till staden för yttrande.

Alexandra Mattson Åkerström och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionärerna föreslår fyra åtgärder för att staden ska uppnå det åttonde målet i stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning som rör ”rätten att delta i demokratin” på samma villkor som andra.

I motionen föreslås att:

Att stadens funktionshinderråd byter namn till funktionsrättsråd.

Att Stadshusets rådssal tillgängliggörs fysiskt med höj-/sänkbara talarstolar, ramp till talarstol med mera.

Att staden gör en översyn för att säkerställa hur vi på bästa sätt kan tillgängliggöra alla nämnder, bolag och fullmäktiges handlingar för alla.

Att föreningar från funkrörelsen som utser representanter i råden tilldelas medel att genomföra rekryteringsinsatser i olika stadsdelar för att bredda deltagandet i funktionshinderråden oavsett bakgrund.

Den 17 december 2020 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna genomförandet av exploatering inom del av fastigheten Solhem 16:1 med flera, omfattande investeringsutgifter om 82,5 miljoner kronor, genomförandebeslut för projektet Spångaviadukten.

Exploateringsnämnden beslutade även att för sin del godkänna försäljning av mark inom Solhem 16:1 med flera till AB Borätt med en försäljningsinkomst om cirka 110,7 miljoner kronor.

Nämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut av två skäl, investeringsutgifterna överstiger 50 miljoner kronor och försäljningsinkomsten överstiger 90 miljoner kronor.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) har elva dricksvattenreservoarer som är i behov av renovering och ombyggnad. Program 11 Reservoarer har startats upp av SVOA för att säkra reservoarernas funktion för dricksvattenförsörjningen på kort och på lång sikt. I programmet ingår planering och genomförande av renovering samt ny- och ombyggnation av reservoarerna. Program 11 Reservoarer är en del av det större programmet Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV).

Reservoar Trekanten är den största i bolagets verksamhetsområde och den som bedöms vara i störst behov av renovering.

Trekanten fungerar som utjämningsreservoar till både Norsborg och Lovö vattenverk. Dess grundläggande funktion är att hantera variationerna i vattenförbrukningen under dygnet i hela vattenverkens leveransområde och därmed möjliggöra en jämn inpumpning från vattenverken till huvudvattennätet. I händelse av störningar eller avbrott i leveransen från vattenverken respektive avbrott i huvudvattennätet fungerar reservoaren tillsammans med övriga reservoarer även som reservvolym i vattenförsörjningen.

Renoveringen planeras bland annat omfatta utbyte av rör, ventiler, pumpar, el- och styrsystem samt omfattande renovering av betong och tak. Under projekteringen har invändig inspektion och mer ingående utredningar kunnat genomföras och utformningen har kunnat anpassas mot moderna krav på hygien och säkerhet.

Projektet har gått från en beräknad slutkostnad på 300 mnkr i inriktningsbeslutet till 530 mnkr i genomförandebeslutet. Detta beror främst på att projektets omfattning har förändrats där ytterligare åtgärder för att säkerställa dricksvattenkvalitet och leveranssäkerhet samt ytterligare renovering för livstidsförlängning av anläggningen har tillkommit. Betydande förändringar ska i normalfallet föranleda ett reviderat inriktningsbeslut. Då dessa förändringar har blivit kända först sent i processen och för att inte försena projektet alternativt skriva fram ett reviderat inriktningsbeslut i princip samtidigt som genomförandebeslut har SVOA valt att istället lyfta frågan i detta beslut.

Under genomförandet av projektet kommer SVOA vara öppna för möjligheterna att hitta nya arbetssätt och metoder för att minimera slutlig investeringsutgift.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av planområdet till en blandad stadsdel där bostäder, publika lokaler, offentliga platser och skola tillsammans bygger en levande stadsmiljö för boende och besökare i Kista.

Kista Äng ska byggas i en kvartersstruktur som varierar mellan sex och åtta våningar. Mot områdets inre rum uppförs en mindre del av bebyggelsen i en lägre skala om tre till fyra våningar för att uppnå ett uttryck av stadsradhus. Nya torg ska uppföras liksom en ny park om ca 2,3 hektar i den västra delen av planområdet. Arkitekturen i området ska vara av mycket hög kvalitet och möta visionen för Kista Science City och den internationella känslan som är en av Kistas förutsättningar och kvaliteter.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ny flerbostadsbebyggelse i form av ett kvarter med uppbrutna volymer samt att utveckla den omgivande stadsmiljön. Värden såsom småskalighet, kvalitet och variation eftersträvas för att värna den befintliga karaktären i området. Samtidigt syftar tillkommande bostäder till att skapa ett robust och högkvalitativt boende med avseende på buller-, vibration- och risksituationen på platsen. Slutligen syftar planen till att skapa lokaler för centrumverksamhet samt bättre förutsättningar för ett hållbart resande. I praktiken innebär detta att Spånga Kyrkväg byggs om och får vinkelräta kurvor i syfte att öka framkomligheten för kollektivtrafiken.

Utgångspunkten i stadens översiktsplan är att det ska vara möjligt att på ett tryggt sätt röra sig i staden till fots eller på cykel. En hastighetsöversyn har stor betydelse för detta såväl som för miljö, tillgänglighet och stadskaraktär, både på kort och på lång sikt. Rätt hastighet på stadens vägar och gator är en förutsättning för att minska antalet döda och skadade i trafiken.

Det är viktigt att gällande hastighetsgränser respekteras. De åtgärder som staden kan vidta för att få en god hastighetsefterlevnad är att sätta rätt hastighetsgräns med hänsyn till gatans funktion och att utforma gatan så att den naturligt stödjer trafikanten att hålla hastighetsbegränsningen och i övrigt köra säkert. Därmed kan framkomlighet, trygghet och trafiksäkerhet för gående och cyklister öka. Ärendet är en del av arbetet med hastighetsplanen som syftar till att uppfylla målet om hastighetsefterlevnad i Stockholms stads trafiksäkerhetsprogram.

Trafiknämnden har föreslagit att trafiksäkerhetsåtgärder ska genomföras i stadsdelsnämndsområdena Farsta, Skarpnäck och Östermalm för att stödja införandet av de nya hastighetsgränser som har beslutats för dessa områden, delområde 3. Investeringsutgifterna för åtgärder på gator utan stombusslinjer eller annan högfrekvent busstrafik (etapp 1) uppgår till 88,5 mnkr.

I Stockholms stads budget 2020 fick utbildningsnämnden i uppdrag att utvärdera skolbiblioteksplanen för 2017–2020 och ta fram ett nytt förslag till skolbiblioteksplan för perioden 2021-2024. Utbildningsnämnden har utvärderat den nuvarande skolbiblioteksplanen och tagit fram en ny plan i syfte att barn, elever och lärare ska ha god tillgång till välfungerande bibliotek i skolan och förskolan.

Socialdepartementet har remitterat promemorian Införandet av en familjevecka påbörjas (Ds 2020:24) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Mot bakgrund av covid-19 och dess påverkan på den ekonomiska utvecklingen lämnar Socialdepartementet i promemorian tre likvärdiga förslag för hur införandet av en familjevecka kan ske. Familjeveckan innebär att föräldrar ska ha rätt till ledighet från arbetet i vissa situationer och till en ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Föräldrar med gemensam vårdnad kan använda antingen högst tre dagar, högst två dagar eller högst en dag med familjedagspenning vardera per år. En förälder med ensam vårdnad kan använda antingen högst sex dagar, högst fyra dagar eller högst två dagar per år.

I promemorian föreslås att familjedagspenning ska avse situationer när föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda ett barn. Det kan vara en dag när det är skollov, terminsuppehåll, studiedag för personalen eller en motsvarande situation i den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som barnet normalt deltar i. Familjedagspenning föreslås också kunna användas när föräldern deltar i barnets utvecklingssamtal.

Kommuner och regioner beräknas få lägre skatteintäkter som en konsekvens av reformen.

Socialstyrelsen har arbetat fram förslag till ändringar i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen planerar att fatta beslut om rekommendationerna under våren 2021. I anslutning till att de allmänna råden publiceras kommer Socialstyrelsen att publicera en uppdaterad handbok om ekonomiskt bistånd.

Socialtjänsten ska i enlighet med socialtjänstlagen bevilja ekonomiskt bistånd till den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Som komplement till lagstiftning och praxis har Socialstyrelsen tagit fram rekommendationer om hur socialtjänsten kan och bör bedöma samt beräkna ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd beslutades den 22 januari 2013. Sedan 2013 har det skett förändringar i lagstiftningen och i praxis som påverkar de allmänna råden. Det har även skett vissa förändringar i samhället inom området. Socialstyrelsen har utifrån dessa förändringar sett ett behov av att se över de allmänna råden och komma med förslag till ändringar. Syftet med förslagen är att anpassa rekommendationerna utifrån de ändringar i lagstiftningen som har skett sedan SOSFS 2013:1 tillkom, men också att anpassa rekommendationerna efter den samhällsutveckling som har skett. Några förslag avser också att beskriva innehållet i rekommendationerna på ett tydligare sätt.

Socialstyrelsen har skickat ärendet till Stockholms stad för yttrande.

Sundbybergs stad har tagit fram Sundbybergs stads kemikalieprogram 2030 och remitterat det bland annat till Stockholms stad för yttrande. Sundbybergs kemikalieprogram 2030 är ett övergripande styrande dokument som omfattar alla verksamheter i kommunkoncernen och visar vägen till ett giftfritt Sundbyberg 2030.

Programmets övergripande målbild är att skapa giftfria livsmiljöer för de som bor, verkar och vistas i Sundbybergs stad genom att minska inköp, användning och spridning av miljö- och hälsoskadliga ämnen och produkter i kommunkoncernens verksamheter. Programmet har följande fem mål:

Barns vistelsemiljöer i kommunkoncernens verksamheter är giftfria

Betydande risk för exponering av utfasningsämnen förekommer ej i kommunkoncernens verksamheter

Betydande risk för hormonstörande ämnen ej förekommer i kommunkoncernens verksamheter

Prioriterade riskminskningsämnen har i möjligaste mån fasats ut i kommunkoncernens verksamheter

Spridning av mikroplaster från kommunkoncernens verksamheter har begränsats



Programmet är avgränsat till de områden som kommunkoncernen har rådighet över och kompletterar andra beslutande styrande dokument i staden, tillsynsuppdrag och lagstiftning som berör arbete med en giftfri miljö. Förslaget till kemikalieprogram innehåller också beskrivning av genomförande och uppföljning.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 februari och publiceras senast med protokollet.