Möte 2021-04-21

Counter Terrorism Preparedness Network (CTPN) startades 2018 av städer i syfte att främja dialog och utbyte av metoder och erfarenheter för att på så sätt utveckla nya strategier för att bekämpa terrorism samtidigt som den strategiska beredskapen stärktes. Staden har nu erhållit en förfrågan om att bli värdstad under åren 2021-2022 där en förutsättning för värdskapet är att staden är medlem i nätverket. Nätverket finansieras av medlemsstäderna och är öppet för städer oavsett om de utsatts för terrorattacker eller ej. Nätverket inkluderar också en rad akademiska och oberoende experter som endast kan delta efter inbjudan.

Samverkan Stockholmsregionen (SSR), en samverkan som ingåtts för att stärka Stockholmsregionens förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, var en av grundarna tillsammans med Barcelona, Manchester, London, Paris och Rotterdam. SSR består av ett 40-tal aktörer i regionen, däribland länsstyrelsen Stockholm, länets samtliga 26 kommuner samt myndigheter som exempelvis Polisen.

Nätverket kompletterar den traditionella hanteringen runt terrorism där nationella verksamheter som polis och säkerhetspolis är framträdande aktörer. CTPN erbjuder lokala aktörer en plattform för att arbeta gemensamt med de bredare strategiska utmaningar som terrorism medför på medellång och lång sikt. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att påverka samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer samt riktlinjer på stadsnivå.

Den pågående Covid-19-pandemin har medfört stora konsekvenser på den svenska arbetsmarknaden med en stigande arbetslöshet till följd. Det får därmed antas att det har blivit svårare för de utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning. Med anledning av detta finns det skäl att överväga vissa tillfälliga åtgärder för att anpassa regelverket efter rådande omständigheter. Justitiedepartementet har därför utarbetat ett utkast till lagrådsremiss.

Till följd av flyktingsituationen under 2015 infördes lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Den tillfälliga lagen innebär bl.a. att de som beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov, synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller verkställighetshinder som huvudregel ges tidsbegränsade uppehållstillstånd. Den som kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet kan beviljas ett permanent uppehållstillstånd när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut.

Sedan den 1 juni 2017 finns det även bestämmelser om uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå i den tillfälliga lagen, det så kallade gymnasieregelverket. Gymnasieregelverket innehåller bestämmelser om längre uppehållstillstånd för studier, uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå, uppehållstillstånd för fortsatta studier och uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning. Den 1 juli 2018 infördes i gymnasieregelverket en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga som fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning.

En grundtanke i gymnasieregelverket är att en utlänning ska ha sex månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning. Giltighetstiden för uppehållstillstånden bestäms därför som huvudregel till sex månader utöver den tid som återstår på utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan eller motsvarande. När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut finns, som anges ovan, möjlighet att bevilja permanent uppehållstillstånd, om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet. Möjligheten omfattar den som har haft ett uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller verkställighetshinder och vars uppehållstillstånd har tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen.

Lagändringarna ska träda i kraft den 20 juli 2021 och upphöra att gälla vid utgången av juni 2023.

Med ovanstående som bakgrund lyfter Justitiedepartementet fram följande ställningstaganden:

Det finns skäl att tillfälligt underlätta för utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning.



Begränsningsåtgärder och beteendeförändringar för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset har haft betydande ekonomiska konsekvenser för både enskilda branscher och den ekonomiska aktiviteten i Sverige och i omvärlden, även om flera åtgärder har vidtagits för att dämpa de ekonomiska effekterna. Arbetsmarknadsläget har försämrats vilket bör ha gjorde det avsevärt svårare för utlänningar att etablera sig på arbetsmarknaden.



Uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning bör förlängas till tolv månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller tolv månader efter den dag en sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller en liknande utbildning inom gymnasieskolans introduktionsprogram har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.



Eftersom den skärpta situationen på arbetsmarknaden till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 kan antas ha gjort det väsentligt svårare för utlänningar att etablera sig på arbetsmarknaden bör tiden som en person har på sig att etablera sig på arbetsmarknaden under en begränsad period förlängas.



Permanent uppehållstillstånd ska beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.



Med hänsyn till det skärpta läget på arbetsmarknaden med anledning av spridningen av covid-19 bör studiemedel under en begränsad period kunna beaktas vid bedömningen av om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt. För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning bör det dock även fortsättningsvis krävas att utlänningen har inkomster från anställning eller näringsverksamhet. Studiemedlen bör endast kunna beaktas som ett komplement till dessa inkomster.

En yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning.



Det kan antas att flera av de som drabbats av det skärpta läget på arbetsmarknaden omfattas av målgruppen för yrkesintroduktionsanställningarna. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 bör yrkesintroduktionsanställningar under en begränsad period kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande

Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Stockholm, har för avsikt att genom väghållarbeslut namnge två nya trafikplatser inom det pågående projektet Förbifart Stockholm, delprojekt Kungens Kurva.

E4 Förbifart Stockholm är en 21 km lång ny sträckning av väg E4 som till stora delar byggs i tunnel nära stadsmiljö. Hela projektet kommer att vara färdigställt år 2030. Vägen går från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr med sex nya trafikplatser ovan jord. Projektet är uppdelat i flera delprojekt. Delprojekt Kungens Kurva sträcker sig mellan Vårby backe och Bredängs trafikplats. I delprojektet Kungens Kurva ska två trafikplatser ersätta den som tidigare låg på platsen.

Den norra trafikplatsen föreslås få det nya namnet: trafikplats Lindvreten Norra. Trafikplatsen är placerad över väg E4/E20 och kopplar samman den västra och östra sidan av området med varandra. Denna trafikplats ombesörjer trafik från väg E4 i nordlig riktning och från väg E4/E20 i sydlig riktning mot Skärholmen och Kungens Kurva samt det lokala vägnätet ut mot väg E4 i sydlig riktning och E4/E20 i nordlig riktning. Trafikplatsen är idag redan färdigställd. På denna plats fanns tidigare ingen trafikplats.

Den södra trafikplatsen föreslås få namnet: trafikplats Lindvreten Södra. Trafikplatsen är också placerad över väg E4/E20, och kopplar liksom den norra samman den västra och östra sidan av området med varandra. Denna trafikplats ombesörjer trafik från väg E20 mot Skärholmen och Kungens Kurva S samt trafik från det lokala vägnätet ut mot Väg E20 i sydlig och nordlig riktning. Arbetet med trafikplatsen pågår och den kommer att vara färdigställd 2023. På denna plats fanns tidigare trafikplats Lindvreten som idag är riven.

Namnet Lindvreten härstammar från en gård som var belägen i området där arbetena med Förbifart Stockholm idag pågår. Bebyggelsen från gården finns inte kvar, men namnet har kommit att användas på både vägnamn, busshållplats och brandstation i närheten. Lindvreten hette också den tidigare trafikplatsen vars funktion ersätts av de två nya.

Trafikverket har skickat ärendet på remiss till staden för yttrande.

Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 26 september 2019 att uppdra åt en särskild utredare att kartlägga och analysera statliga myndigheters behov av säker och kostnadseffektiv it-drift samt hur dessa behov tillgodoses. Utredaren ska vidare analysera säkerhetsmässiga och rättsliga förutsättningar för samordnad statlig it-drift och lämna förslag på mer varaktiga former för sådan it-drift, om det bedöms lämpligt ur ett säkerhetsperspektiv, och de författningsförslag som detta kräver. Utredaren ska också analysera de rättsliga förutsättningarna för statliga myndigheter, kommuner och regioner att med bibehållen säkerhet utkontraktera it-drift till privata leverantörer och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2019:64). Tilläggsdirektiv beslutades av regeringen den 2 juli 2020 (dir. 2020:73).

Utredningen, som har antagit namnet It-driftsutredningen (I 2019:03), redovisade den 15 januari 2021 delbetänkandet ”Säker och kostnadseffektiv it-drift – rättsliga förutsättningar för utkontraktering” (SOU 2021:1). Delbetänkandet har remitterats till Stockholms stad för yttrande.

S:t Erik Markutveckling AB (nedan STEM) har till uppdrag att pröva förslag till förvärv av fastigheter i syfte att främja stadens långsiktiga bostadsförsörjning. Vidare ska bolaget i samarbete med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden fortsätta att söka strategiska utvecklingsprojekt och förvärv för stadens framtida behov.

Mot bakgrund av detta kontaktade exploateringsnämnden STEM i november 2020 med information om att den bebyggda tomträtten Hamburg 3 i Värtahamnen var ute till försäljning och bad STEM att utreda förutsättningarna för ett förvärv. Bolaget konstaterade att ett förvärv bedömdes som realistiskt.

Fastigheten bedöms enligt exploateringsnämnden utgöra en viktig pusselbit i planeringen av stadens stora stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden. Den aktuella fastigheten är en del av Värtahamnen och skapar förutsättningar för utvecklandet av bostäder, skola och infrastruktur i området.

Farsta stadsdelsnämnd beslutade den 4 februari 2021 om förslag till ändringar i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun och hemställde dessa till kommunfullmäktige för godkännande. Ändringen avser två hundrastgårdar inom stadsdelsnämndsområdet.

Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Det finns två typer av hundrastplatser: hundrastgård och hundrastområde. Den förra avser ett inhägnat rastområde, med gräs- eller grusunderlag och den senare är ett rastområde som inte är inhägnat. Stadens hundrastgårdar är på så vis definierade till antal och placering varför det krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige när en ny hundrastgård anläggs. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9.

. Hundrastplatser där kopplingstvång inte råder finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9. Då deras placering finns bestämda i Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter kan inte nya anläggas utan att kommunfullmäktige beslutar om ändringar i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna.

Farsta stadsdelsförvaltning avser att bygga en ny hundrastgård i Sköndal under 2021. Utöver det så finns en hundrastgård i Farsta strand som inte är registrerad i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna. Farsta stadsdelsnämnd hemställer därför till kommunfullmäktige att lägga till dessa två hundrastgårdar i bilaga 9 till de lokala ordningsföreskrifterna.

Betänkandet Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet (SOU 2020:75) har skickats till bland annat Stockholms stad för yttrande. Betänkandet innehåller förslag som rör seriellt byggande av flerbostadshus och som ska underlättas genom förändring av plan- och bygglagen (PBL).

Regeringen har tillsatt en särskild utredare med syfte att gynna en utveckling där lägre produktionskostnader för bostäder återspeglas i lägre boendekostnader. I utredningen görs bedömningen att ett seriellt byggande kan korta byggtiden och leda till lägre boendekostnader. Utredningen fokuserar därför på flerbostadshus som i väsentliga delar tas fram i standardiserade processer. Enligt utredningen är standardiserade hus lättast att uppföra i perifera ytterområden bland annat för att byggnader inte behöver anpassas till befintlig bebyggelse i dessa områden.

Utredningen förordar flexibla planer med låg grad av reglering och få planbestämmelser så att detaljplanen inte hindrar seriellt byggda bostäder. Dessutom föreslås att en ny tredje punkt införs i 9 kap. 31 b § PBL som innebär att bygglov får beviljas för uppförande av ett seriebyggt flerbostadshus trots att åtgärden strider mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Det gäller förutsatt att avvikelsen avser bebyggelsens omfattning, utformning eller placering och är nödvändig för att ett flerbostadshus ska kunna uppföras som ett seriebyggt hus.

Stadsbyggnadsnämnden föreslås kunna avgöra om det är fråga om ett seriebyggt flerbostadshus och om möjligheten till avsteg enligt den nya bestämmelsen kan tillämpas utifrån en samlad bedömning i det enskilda bygglovsärendet. Ytterligare en ändring av PBL föreslås i utredningen genom att en definition av seriebyggt hus införs i 1 kap. 4 § PBL. Seriebyggt hus definieras som en byggnad som projekteras och uppförs på olika platser med på förhand begränsade variationsmöjligheter.

Trafikverket, tillsammans med andra myndigheter, har den 23 januari 2020 fått ett regeringsuppdrag som innebär att en översyn av landets riksintressen ska göras. Syftet med regeringsuppdraget är att minska omfattningen avseende både antalet anspråk och dessa områdens samlade geografiska utbredning. Trafikverket har i och med detta presenterat ett förslag till nytt utpekande av riksintressen för trafikslagens anläggningar, som har skickats till staden för yttrande.

Syftet med remissen är att inhämta synpunkter kring om Trafikverkets riksintresseanspråk fungerar som planeringsunderlag, för att hantera riksintressen i samhällsplaneringen. Utpekandet utgår från nya kriterier, som beslutats av Trafikverket under 2020.

Trafikverket ska peka ut riksintressen för transporter inom områdena väg, järnväg, sjöfart och luftfart i enlighet med miljöbalkens kapitel 5 – 8. I 3 kap. 8 § miljöbalken anges att avsikten är att skydda områden av riksintresse mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningen. Trafikverket pekar dessutom ut anläggningar som är av särskild betydelse för kommunikationer, enligt 3 kap. 8 § miljöbalken, men som inte uppfyller kriterierna för att vara av riksintresse. Det kan handla om anläggningar som är särskilt viktiga ur ett regionalt perspektiv. Det kan också handla om utredningsområden för en framtida anläggning, som bedöms vara för stora för att hävda som område av riksintresse.

Grunden för utpekande är i första hand den fysiska planeringsprocessen och inte den ekonomiska planeringen. Trots detta finns många av planerade och framtida riksintressen i fastställd nationell eller regional plan. Detta innebär att planerade och framtida åtgärder som i dag helt saknar finansiering kan pekas ut som riksintressen. Det ska dock vara rimligt att anta (exempelvis utifrån samhällsekonomiska bedömningar och uppfyllelse av transportpolitiska mål) att anläggningen kan komma att byggas ut i framtiden.

Trafikverkets förslag till nytt utpekande av riksintressen innebär ett större fokus på vägars och järnvägars funktion för det nationella transportsystemet. Det ska också bli en bättre systematik i utpekande av framtida och planerade anläggningar. Avsikten är även att få ett tydligare fokus på flygplatsernas funktion ur ett systemperspektiv.

Trafikverkets nya riksintresseanspråk innebär även ett antal förändringar jämfört med tidigare som är generella och nationella. Stationer utmed järnväg av riksintresse pekas inte ut som enskilda anläggningar utan ingår i utpekandet av järnvägen. Kombiterminaler och andra anläggningar för tjänster inom järnvägsområdet som ligger i en hamn pekas inte ut, de ingår i anspråket för hamn. Djupa och skyddade områden inom sjöfarten är inte ett kriterium för riksintresse längre varför samtliga dessa har utgått.

Trafikverket ser löpande över sina riksintressen. För vissa anläggningar pågår samtidigt precisering av riksintresse. Då beslut om precisering är fattat kommer den nya avgränsningen att lyftas in i det samlade nationella utpekandet. Bedömningen av Trafikverket är att det nya utpekandet kommer att antas av Trafikverket under hösten 2021.

Revisionskontoret har granskat i vilken utsträckning stadens översiktsplan, med fokus på de mål och strategier som rör social hållbarhet, har integrerats och styr de processer som är väsentliga för utvecklingen av stadens fysiska miljö. Revisionskontorets samlade bedömning är att staden delvis har skapat förutsättningar för att översiktsplanen ska styra utvecklingen av stadens fysiska miljö.

Revisionskontoret bedömer att stadsbyggnadsnämnden har en strategisk planering som konkretiserar översiktsplanen och underlättar detaljplaneringen och att det finns goda exempel på pågående utvecklingsarbete. Granskningen visar dock att det finns utvecklingsmöjligheter gällande prioriteringar av planstarter och markanvisningar samt val och motivering av markanvisningsförfarande.

Revisionskontoret anser att översiktsplanens särställning gällande stadsutveckling inte är likvärdigt förankrad inom staden och att det inte finns ett utpekat ansvar för att hålla ihop stadens samlade arbete och säkerställa att översiktsplanen integreras i samtliga, för genomförandet, väsentliga processer. Revisionskontoret bedömer att kommunstyrelsen behöver bli mer aktiv i sin roll genom tydligare styrning och samordning av stadens samlade arbete.

Revisionskontoret bedömer vidare att översiktsplanen inte är tillräckligt integrerad i budgetarbetet eller i investeringsprocessen. Bland annat anser revisionskontoret att översiktsplanen inte utgör grund för stadens investeringsprioriteringar och att det inte finns en formaliserad process för att på övergripande nivå prioritera det årliga arbetet utifrån översiktsplanens långsiktiga tidshorisont. De menar också att det även finns brister i uppföljning och analys av stadens investeringar i förhållande till översiktsplanen.

Slutligen bedömer revisionskontoret att den modell för uppföljning av översiktsplanen som stadsbyggnadsnämnden tagit fram i huvudsak är ändamålsenlig och kommer att kunna utgöra ett viktigt underlag för kommande budgetarbete och investeringsprioriteringar. Revisionskontoret anser att det vore värdefullt att inkludera samtliga stadsdelsnämnder i arbetet samt inkludera en samlad analys av socialt värdeskapande stadsutveckling.

Arvid Vikman (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att Stockholms stad bör ta fram en modell för gröna parkeringsköp, inrätta en mobilitetsfond samt inrätta en resurs som arbetar med mobilitetsfrågor gentemot fastighetsägare och parkeringsaktörer.

Stockholms stad har alltsedan Coronapandemin bröt ut våren 2020 arbetat på bred front för att minska skadeverkningarna av pandemin. Trafiknämnden har identifierat ett behov av att föreslå fortsatta åtgärder för att minska de ekonomiska skadeverkningarna av den pågående pandemin. Åtgärderna har även positiva effekter på minskad smittspridning.

Nämnden föreslår att upplåtelseavgifter för torghandel och uteserveringar med mera tillfälligt sänks till noll kronor samt att avgiften för parkeringstillstånd för foodtrucks och parkeringsavgiften för MC och moped klass 1 tillfälligt sänks till noll kronor.

Nämndens intäktsbortfall under året beräknas uppgå till cirka 65 mnkr, inkluderat effekten av att dispenser för vårdpersonal att parkera utan avgift fortsatt kommer att medges.

Detta beslut är en fortsättning på tidigare beslutade åtgärder. Beslutet togs ursprungligen på ordförandedelegation av trafiknämndens ordförande Daniel Helldén (MP) och anmäldes till trafiknämnden den 23 april 2020. Den tillfälliga taxeförändringen fastställdes sedan av kommunfullmäktige att gälla till och med 31 augusti 2020. På trafiknämndens sammanträde den 27 augusti 2020 beslutade nämnden att ytterligare förlänga taxeändringen till den 31 december 2020, vilket sedan fastslogs av kommunfullmäktige.

Infrastrukturdepartementet har remitterat Uppdrag om översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon m.m. Ds 2020:20 bland annat till Stockholms stad för yttrande.

I promemorian föreslås en rad åtgärder som bedöms utgöra ett skarpare regelverk mot fordonsmålvakter. Bland annat föreslås att definitionen av begreppet fordonsrelaterade skulder, som grund för att fatta beslut om flyttning av felparkerade fordon, utvidgas till att omfatta fler skulder till det allmänna än obetalda felparkeringsavgifter.

Bland övriga förslag kan nämnas:

Felparkerade fordon, som är belagda med körförbud, användningsförbud på grund av obetald fordonsskatt eller saknar föreskriven trafikförsäkring, ska kunna flyttas omgående.

Uppställningstiden för ett flyttat fordon, det vill säga tiden innan fordonet övergår till kommunens ägo och beslut kan fattas om fordonet ska skrotas eller säljas, ändras från tre månader till en månad.

Vid försäljning av ett fordon ska likviden tillgodoräknas den tidigare ägaren först efter avräkning mot kommunens kostnader för flyttningen och övriga åtgärder i samband med flyttningen.

Ökad möjlighet att flytta fordon med fordonsrelaterade skulder som är felparkerat på tomtmark.

Begreppet fordonets ägare ges en tydlig definition i lagstiftningen.



Bland de konsekvenser för kommunerna som utredaren bedömer kan bli aktuella är att det initialt kan innebära att flyttningsbesluten blir fler. På sikt kommer det dock att leda till färre flyttningsbeslut och färre felparkerade fordon, främst eftersom antalet målvaktsfordon förväntas minska. Genom ökade möjligheter att flytta och omhänderta fordon förhindras också uppkomsten av nya fordonsrelaterade skulder med det fordonet. Fler parkeringsplatser kommer att göras tillgängliga, vilket innebär ökade intäkter för kommunerna från parkeringsavgifter. En förkortad uppställningstid för flyttade fordon från tre månader till en månad bör leda till minskade uppställningskostnader för kommunerna. Införandet av en definition av begreppet fordonets ägare bedöms innebära att mindre resurser kommer att behöva läggas på utrednings- och bevisfrågor och därmed till minskade kostnader för framförallt kommunerna.

Utbildningsdepartementet har remitterat Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) till staden för yttrande. Den remitterade utredningen är ett delbetänkande av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA). Utredningen föreslår genom införandet av krav på kunskaper i svenska och grundläggande samhällskunskap för förvärvande av svenskt medborgarskap ett antal ändringar i medborgarskapslagen. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

I en skrivelse till kommunstyrelsen av Rashid Mohammed (V) framförs att de insatser som staden bedriver i form av ingångna avtal om idéburna-offentliga partnerskap (IOP) inte är tillräckliga för att motverka exploatering av utsatta människor som befinner sig i Stockholms stad. Staden bör därför, enligt skrivelsen, inleda ett samarbete med fackföreningar för att informera om rättigheter för att minska risken för utnyttjande genom prostitution och arbetskraftsexploatering. Därtill påtalas behovet av att staden får en uppdaterad lägesbild av livsvillkoren samt humanitära insatser för värdiga boendeformer genom att staden tillhandahåller campingplatser.

Socialdepartementet har remitterat utredningen Fast omsorgskontakt i hemtjänsten (SOU 2020:70) till Stockholms stad för synpunkter.

Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på hur en fast omsorgskontakt kan införas i hemtjänsten, bedöma vilka arbetsuppgifter som ska ingå i omsorgskontaktens roll samt bedöma vilka kunskaper och kompetenser en fast omsorgskontakt bör ha.

Utredningen föreslår att det i lag ska införas ett krav om fast omsorgskontakt från och med den 1 januari 2022. Enligt förslaget ska den fasta omsorgskontakten inneha yrkestiteln undersköterska. Krav på yrkestitel undersköterska föreslås träda i kraft den 1 januari 2030 för att verksamheterna ska ha tid för omställning.

På grund av kort svarstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som svar på remissen.

Den 4 juli 2019 bemyndigade regeringen chefen för Miljödepartementet att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet. Regeringen beslutade samtidigt om kommittédirektiv för utredningen (dir 2019:41). Utredningen har antagit namnet Utredningen om översyn av strandskyddet (M 2019:01). Förslag om förändringar i lagar och förordningar ska enligt det så kallade Januariavtalet träda i kraft den 1 januari 2022.

Strandskyddslagstiftningen, som infördes på 1950-talet, syftade till att trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv vid hav, insjöar och vattendrag för allmänheten. Sedan 1994 ska strandskyddet dessutom syfta till att bevara goda livsvillkor för växter och djur på land och i vatten. Strandskyddet innebär att det är otillåtet att uppföra nya byggnader och vidta vissa åtgärder inom strandskyddsområdet, i regel 100 meter från strandlinjen. Utredningens uppdrag har varit att föreslå en ökad differentiering av strandskyddet som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet. Förslagen ska bland annat syfta till att bibehålla och förstärka strandskyddet i starkt exploaterade områden.

I betänkandet föreslås att det generella strandskyddet vid små sjöar och vattendrag tas bort i hela landet, såväl på landsbygden som i tätorter. Gränserna som föreslås är sjöar som är 1 hektar eller mindre och vattendrag som i genomsnitt har en bredd på mindre än 2 meter. Länsstyrelsen föreslås ha möjlighet att i det enskilda fallet besluta att strandskydd ska gälla även vid dessa mindre sjöar och vattendrag, om området har särskild betydelse för något av strandskyddets syften.

För att stärka strandskyddet i starkt exploaterade områden föreslås ett tillägg i miljöbalken. Tillägget innebär att de särskilda skäl som får beaktas för att upphäva strandskydd eller bevilja dispens ska tillämpas särskilt restriktivt i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på mark för bebyggelse är stor.

Vattenförvaltningsarbetet har sin grund i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), vattendirektivet, som anger att medlemsstaterna ska genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av vattentillståndet samt skydda, för-bättra och återställa alla vattenförekomster i syfte att uppnå god status, eller i vissa fall god potential, senast år 2021. Direktivet medger vissa undantag, bland annat i form av förlängd tidsfrist för genomförande av åtgärder till senast år 2027 och mindre stränga krav förutsatt att vissa förutsättningar är uppfyllda. Sverige införde detta direktiv år 2004 och bedriver vattenförvaltningsarbetet i enlighet med direktivet, genom 6-årscykler där varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Under förvaltningscykeln hålls, inför viktiga ställningstaganden och beslut, samråd där alla berörda och intresserade har möjlighet att lämna synpunkter.

Vattenmyndigheten Norra Östersjön har med anledning av detta tagit fram förslag till vattenförvaltning för åren 2021-2027. Förslaget innehåller förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vattenarbetet.

Förslaget till förvaltningsplan innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av vattenkvaliteten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Planen beskriver inriktningen för kommande arbete i distriktet och ger en sammanfattning av åtgärdsprogrammet.

I åtgärdsprogrammet anges vad Sveriges myndigheter och kommuner behöver göra inom sina respektive ansvarsområden för att följa miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten. Förlag till vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras och i vilken omfattning, finns samlat i Vatteninformationssystem Sverige (VISS), som även utgör ett underlag för att vattenmyndigheterna ska kunna räkna fram det totala åtgärdsbehovet och vad det kan kosta att genomföra.

Stockholms stad ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt och har fått remissen för yttrande.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att samordna landets havsmiljöarbete. Det remitterade programmet utgör ett komplement till de åtgärder som redan finns inom det första åtgärdsprogrammet för havsmiljön samt andra relevanta program och regelverk, som bidrar till en bättre havsmiljö. Staden har fått programmet för yttrande.

Det främsta syftet med programmet är att miljökvalitetsnormerna i Sveriges del av Nordsjön och Östersjön, enligt indikatorer i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2012:18, ska kunna följas.

I nu föreliggande förslag på uppdaterat åtgärdsprogram finns sammanlagt 47 stycken åtgärder. 15 av dessa är nya, 25 åtgärder följer med från föregående åtgärdsprogram eftersom bedömningen är att dessa behöver fortsätta och slutligen finns ytterligare sju från det tidigare programmet som har reviderats.

Åtgärderna följer 12 olika temaområden som i sin tur är kopplade till aktuella miljökvalitetsnormer. Inom varje område finns även en behovsanalys och beskrivning av aktuell lagstiftning. För flertalet temaområden beskrivs även förslag till undantag. De olika områdena är: Främmande arter, fiskar och skaldjur som påverkas av fiske, koncentration och effekter av farliga ämnen, marint skräp, undervattensbuller, biologisk mångfald, marina näringsvävar, övergödning, fysisk störning bestående hydrografiska villkor, restaurering, marina skyddade områden och uppföljning.

Kommuner har ett direkt utpekat ansvar för två åtgärder i åtgärdsprogrammet samt ytterligare ett tiotal åtgärder påverkar kommunerna indirekt. Den ena åtgärden som kommuner har direkt ansvar för finns även med i nuvarande program. Den anger att vid revidering av de kommunala avfallsplanerna ska kommunerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete.

Den andra åtgärden är av administrativ karaktär och riktar sig till samtliga myndigheter och kommuner som utpekas som genomförandeansvariga. Den handlar om att årligen rapportera till Havs- och vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts och hur dessa påverkar miljökvalitetsnormerna för havsmiljön. Vidare ska en genomförandeplan upprättas för respektive åtgärd som ingår i åtgärdsprogrammet.