Möte 2021-06-23

Maria Mustonen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om utbyggnaden av laddplatser. Motionären föreslår att staden utreder hur laddinfrastruktur för elfordon kan byggas utanför tomtmark samt tar fram en handlingsplan för att bygga ut laddinfrastrukturen så att den blir tillgänglig i hela kommunen.

I Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) föreslogs bland annat, i likhet med vad som gäller enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen), att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade i stället för permanenta och att permanenta uppehållstillstånd endast ska kunna beviljas om utlänningen uppfyller vissa särskilda krav. Kommittén föreslog vidare att uppehållstillstånd ska få beviljas om det finns synnerligen ömmande omständigheter. Dessutom föreslog kommittén att det i vissa fall ska vara möjligt att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till skyddsbehövande med flera med tidsbegränsade tillstånd samt att ett skärpt försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring. En promemoria har därefter utarbetats inom Regeringskansliet där det lämnas förslag gällande uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall, undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar samt uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Regeringen har i proposition 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen, som överlämnades till riksdagen den 29 april 2021, bland annat föreslagit att flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska vara undantagna från kravet på försörjning vid anhöriginvandring i vissa situationer samt bedömt att undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring ska kunna göras också om det finns särskilda skäl.

Regeringens förslag avviker i vissa delar från Migrationskommitténs förslag till ny migrationslagstiftning som redovisas i betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Vid socialförsäkringsutskottets sammanträde den 6 maj 2021 beslutade utskottet att påbörja beredningen av vissa förslag till ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

De förslag som utskottet nu påbörjat beredningen av överensstämmer i alla relevanta delar med Migrationskommitténs förslag och har beretts i samband med framtagandet av propositionen. Utskottet bedömer emellertid att vissa av förslagen kräver kompletterande beredningsåtgärder. Det gäller ändringar om att alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av möjligheten till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och om att undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring ska kunna göras om det finns synnerliga skäl.

Stockholms stad har fått ärendet för yttrande. På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som stadens svar.

Ellevio ansökte 2013 om tillstånd för markförläggning av de två befintliga 220 kV-luftledningarna mellan transformatorstation Fisksjöäng i Stockholms stad och terminalplats Ålkistan i Solna stad. Eftersom delsträckan mellan Ekhagen och Ålkistan visade sig vara tekniskt komplicerad delades koncessionsansökan i två delsträckor. För delsträckan Ekhagen-Fisksjöäng meddelades koncession i februari 2017, och förläggningen av markkablarna är genomförd. Ellevio ansöker nu om att bibehålla luftledningarna mellan Ekhagen i Stockholms stad och Ålkistan i Solna stad. Detta bedöms vara den bästa lösningen ur ett samhällsekonomiskt och hållbarhetsperspektiv.

Samråd enligt bestämmelserna i 6 kap miljöbalken genomfördes under våren 2020. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har bifogats ansökan. I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms konsekvenserna generellt som relativt små. Konsekvenserna bedöms som obetydliga för Riksintresse Nationalstadsparken. Konsekvensen för kulturmiljö bedöms bli obetydlig då Nationalstadsparkens kulturhistoriska värden redan i dagsläget bedöms vara påverkade av övrig infrastruktur.

Konsekvensen för landskapsbilden bedöms som måttligt negativ då landskapsbilden redan idag är starkt präglad av infrastruktur. För aspekten naturmiljö bedöms konsekvenserna som små negativa.

Konsekvenserna på friluftslivet bedöms vara obetydliga. Luftledningarna med tillhörande stolpar upptar ett mycket begränsat område av Nationalstadsparken och riksintresset för friluftslivet.

Konsekvenserna för boendemiljön bedöms som måttligt negativ. Bedömningen grundas på att de förändringar som kommer att ske i form av visuell påverkan och ianspråktagande av mark (framförallt under byggskedet) kan påverka upplevelsen av närmiljön för de boende i Ekhagen. Magnetfältet kommer inte att medföra någon försämring med avseende på boendemiljön i jämförelse med dagsläget.

Konsekvenserna för aspekten markanvändning och infrastruktur bedöms vara små negativa. Ingen ny mark tas i anspråk, förutom ett begränsat område där två nya kabeländstolpar ska utföras.

Remissen med bilagor finns på www.ei.se/2019-103001.

Region Stockholm har i en skrivelse till Stockholms stad begärt om yttrande över förslag till valkretsindelning inför valet till regionfullmäktige 2022.

Remissen ankom Stockholms stad 21 maj 2021 och svar begärs senast den 30 juli 2021.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen framhålls att skjutningarna på Järva är att betrakta som en extraordinär händelse och som kräver samordning mellan flera myndigheter och organ. I skrivelsen föreslås att:

Stadens krisledningsnämnd aktiveras för att samordna arbetet mot skjutningarna.

Stadsdelsnämnderna på Järva tilldelas 50 mnkr för arbetet mot skjutningarna.

Stadsdelsnämnderna på Järva får mandat att skapa en gemensam krisorganisation.

Motionären vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för att säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid, till exempel genom att sänka heltidsmåttet med en timme per vecka eller schemalägga friskvårdstimmen.

I motionen framförs att det finns stora skillnader i möjligheterna att utnyttja de friskvårdsförmåner som erbjuds i förvaltningar och bolag. Inte minst gäller det den så kallade friskvårdstimmen som erbjuds av vissa förvaltningar och bolag. Motionären hänvisar till att då stadens riktlinjer för uttag av friskvårdstimme omöjliggör uttag i början och slutet av arbetsdagen, försvårar det för vissa yrkesgrupper att ta del av denna förmån. Motionären vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket eller på annat sätt säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige. Motionären yrkar på att den centrala krisledningen behöver förbättras utifrån de lärdomar som kan dras av hanteringen av terrordådet på Drottninggatan. Motionens yrkanden lyder:

Finansborgarrådet ges i uppdrag att återkommande initiera krisledningsövningar med krisledningsnämnden för att stärka stadens förmåga i händelse av kris.

Kommunstyrelsen redovisar de insatser som redan vidtagits, samt de som planeras, för en bättre fungerande kriskommunikation.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera insatser för att en frivillig resursgrupp tillskapas i Stockholm.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till förstärkta investeringar i brandförsvar och skyddsrum i enlighet med ovanstående.

Ulf Walther (S) anför i sin motion att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning säkerställa att Fryshuset får ett förlängt uppdrag i Östberga. Fryshuset har, genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, haft verksamhet i Östberga som, enligt motionären, har kompletterat fritidsgårdens verksamhet. Motionären menar att stadens samlade satsningar ihop med de boendes engagemang har lyft stadsdelen, men att det är för tidigt att ta bort Fryshusets verksamhet från Östberga då det fortfarande finns problem med att unga rekryteras till kriminalitet.

Skolverket har remitterat Förslag till förenklad betygsskala på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning, kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå samt inom kommunal vuxenutbildning i SFI till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort svarstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som svar på remissen. Remissen inkom till staden den 20 april 2021 med svarstid den 20 maj 2021.

Den 1 januari 2022 kommer en ny förenklad betygsskala att införas på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning och inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå samt inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Stockholms stad har fått förslag på ändringar i Skolverkets föreskrifter som föreslås följa av den nya betygsskalan.

Den nya betygsskalan innebär att beteckningarna Godkänt och Icke Godkänt ska användas på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning och inom sfi. Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt användas.

Ärendet utgör stadens tertialrapport 1 per 30 april 2021. Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Samtliga nämnders tertialrapporter per den 30 april med helårsprognos har analyserats i förhållande till budget 2021. Bolagens tertialrapporter har i relevanta delar legat till grund för analysen.

I promemorian föreslås att förmån av att använda cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk till viss del undantas från beskattning. Syftet med förslaget är att underlätta för cykelpendling. Skattelättnaden föreslås gälla vanliga trampcyklar och elcyklar som arbetsgivare tillhandahåller sina anställda, under förutsättning att förmånserbjudandet väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

Det lämnas två alternativa förslag på hur nivån på skattelättnaden ska bestämmas. Det ena alternativet innebär att förmån av cykel inte ska tas upp till beskattning till den del värdet av förmånen uppgår till högst 1 200 kronor per beskattningsår. Det andra alternativet innebär att till den del värdet av en cykelförmån som tillhandahålls av arbetsgivaren ska tas upp med 40 procent av den del av förmånens värde som uppgår till högst 5 000 kronor per beskattningsår och med 100 procent däröver.

Den offentligfinansiella effekten av att begränsa beskattningen av cykelförmån beror i hög grad på de villkor som arbetsgivare kommer att erbjuda förmånen till sina anställda. Storleken på de skatteintäkter som uteblir till följd av skattelättnaden beror också på hur många som kommer att skaffa sig förmånscykel. Baserat på andelen arbetsresor som idag sker med cykel, antas i promemorian att 500 000 personer, dvs. ungefär 10 procent av de sysselsatta, på sikt kommer att inneha cykelförmån om förslaget utformas enligt alternativ 1. Motsvarande siffra beräknas bli 250 000 personer om skattelättnaden utformas enligt alternativ 2. På sikt bedöms förslaget minska skatteintäkterna med omkring 300 miljoner kronor per år, både med alternativ 1 och 2. En stor del av minskningen av skatten på förvärvsinkomster utgörs av minskade kommunala skatteintäkter. Den varaktiga minskningen av de kommunala skatteintäkterna beräknas uppgå till 147 miljoner kronor per år med alternativ 1 och till 129 miljoner kronor per år med alternativ 2. Samma källor till osäkerhet i beräkningen förekommer både alternativ 1 och 2.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Stockholms stads revisorer har överlämnat årsrapport 2020 till kommunstyrelsen för yttrande. I rapporten redovisas den granskning, både avseende verksamhetens ändamålsenhetlighet, finanser och ekonomi, som utförts med utgångspunkt från stadens årsredovisning 2020. Stadsledningskontoret har fått tillfälle att faktagranska årsrapporten.

Infrastrukturdepartementet har remitterat delbetänkandet av utredningen om betrodda tjänster, Vem kan man lita på? Enkel och ändamålsenlig an-vändning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen, (SOU 2021:9), till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen om betrodda tjänster har i uppdrag att kartlägga och analysera den offentliga förvaltningens behov av åtgärder för ökad och standardiserad användning av betrodda tjänster samt att lämna förslag på sådana åtgärder. Betrodda tjänster är elektroniska tjänster som erbjuder vissa utpekade funktioner kopplade till elektroniska underskrifter, elektroniska stämplar, elektroniska tidsstämplingar eller certifikat för autentisering av webbplatser. Det centrala regelverket inom området betrodda tjänster utgörs av EU-förordningen (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, den så kallade eIDAS-förordningen.

Utredningens kartläggning visar att den offentliga förvaltningen i dagsläget upplever störst behov av att på olika sätt kunna använda och hantera elektroniska underskrifter. Många aktörer upplever osäkerhet kring vissa eller alla steg i hanteringen av elektroniska underskrifter. Det kan gälla allt från bedömningen av om underskrifter krävs till bevarandet av elektroniskt undertecknade handlingar. Utredningen bedömer att det finns ett stort behov av ett mer samlat och utvecklat stöd för den offentliga förvaltningen att tillgå för dessa frågor. Vidare visar utredningens kartläggning att det finns ett behov av stöd som gör det enklare att kunna validera elektroniska underskrifter, framför allt sådana som lämnas in till den offentliga förvaltningen.

Utredningen föreslår bland annat att:

Den förteckning som finns i Sverige över kvalificerade betrodda tjänster ska utökas och benämnas tillitsförteckning

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska tillhandahålla en nationell valideringstjänst som ska validera underskrifter och stämplar som inkommer till och skapas av offentliga aktörer

Riksarkivet och DIGG får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att använda valideringsintyg som metod för att bevara undertecknade och stämplade handlingars giltighet

DIGG ska få i uppgift att främja användningen av betrodda tjänster. Myndigheten ska även få i uppdrag att ta fram en vägledning för den offentliga förvaltningens användning av betrodda tjänster.

Staten och andra offentliga aktörer betalar varje år ut stora belopp till fastighetsägare på grund av markintrång. Ianspråktagande av mark kan ske genom expropriation eller liknande förfarande, men oftast träffas frivilliga överenskommelser med fastighetsägare. I dag lämnas inte kontrolluppgift om utbetalda intrångsersättningar. Varje år betalar svenska myndigheter ut ungefär 800 miljoner kronor i ersättning för markintrång till fysiska personer och dödsbon för flera tusen fall av markintrång. Trots att ersättningen i stort sett alltid är skattepliktig bedömer Skatteverket att ungefär var sjätte krona inte tas upp till beskattning.

Riksrevisionen granskade år 2005 hur sex statliga myndigheter handlade ärenden om markintrång. Riksrevisionen konstaterade bl.a. att myndigheterna inte lämnade relevant och tillräcklig information till fastighetsägarna om hur de olika ersättningarna skulle redovisas till Skatteverket. Riksrevisionen påpekade även att Skatteverket inte på ett strukturerat sätt utnyttjade möjligheten att hämta information från Lantmäteriets fastighetsregister när en fastighet varit föremål för fastighetsreglering eller upplåtelse.

I promemorian görs bedömningen att Skatteverket inte kan få tillgång till tillräckliga uppgifter från Lantmäteriet om ersättning vid markintrång. Att göra det möjligt för Skatteverket att få del av sådana uppgifter skulle enligt promemorian kräva flera regeländringar. Dels skulle aktörerna (myndigheter, kommuner m.fl.) behöva lämna uppgift till Lantmäteriet om att en delavyttring genomförts för allmänna ändamål med stöd av lag (markintrång) och vad ersättningen avser (intrångsersättning och eventuell ersättning för övrig skada), dels skulle reglerna om direktåtkomst i 7 § lagen om fastighetsregister behöva förtydligas så att det klart framgår att Skatteverket alltid kan få direktåtkomst för sökningar på mer än en fastighet åt gången. Eftersom aktörerna vid markintrång skulle tvingas lämna kompletterande uppgifter till Lantmäteriet anser Skatteverket att det är ett mer komplicerat alternativ än att de i stället lämnar kontrolluppgifter direkt till Skatteverket.

Förslaget innebär att kontrolluppgift ska lämnas om löseskilling eller intrångsersättning och ersättning för övrig skada som betalats ut till följd av att en fastighet tagits i anspråk för angelägna allmänna ändamål med stöd av lag. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av myndigheter, kommuner och liknande offentliga organ. De uppgifter som ska lämnas är uppgift om fastighetens beteckning, utbetald ersättning och vad ersättningen avser. Kontrolluppgift ska även lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer. Kontrolluppgift om ersättning ska innehålla uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande för den som kontrolluppgiften lämnas för om denne är obegränsat skattskyldig i Sverige men har hemvist i en annan stat.

Förslaget har begränsats till att gälla för myndigheter, kommuner och liknande offentliga organ. Med liknande offentliga organ avses organ som bedriver offentlig verksamhet i statlig eller kommunal regi, t.ex. statliga och kommunala bolag. Efter en kontroll med några av de myndigheter som är aktuella har det enligt Skatteverket framkommit att det är enklare för myndigheterna att lämna kontrolluppgift både om löseskilling och om intrångsersättning än att enbart lämna kontrolluppgift om intrångsersättning.

I promemorian, som remitterats till Stockholms stad för yttrande, lämnas de förslag till författningsändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 om ändring av direktiv 2009/33 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon.

Enligt direktivet ska vissa minimimål uppfyllas för upphandling av fordon och vissa tjänster. Minimimålen uttrycks som en minsta andel rena fordon av det totala antalet fordon som omfattas av berörda avtal för en referensperiod. Minimimålen är vidare uppdelade i två huvudgrupper – lätta respektive tunga fordon – och skiljer sig åt mellan referensperioderna och mellan medlemsstaterna.

Kommuner och regioner påverkas av författningsförslagen vid upphandling av fordon för verksamhet som bedrivs i egen regi och vid upphandling av tjänster som färdtjänst, sjukresor, skolskjutsar, post- och budtjänster samt sophämtning.

Vissa fordonskategorier är undantagna från lagförslagets tillämpningsområde, bland annat rullstolsanpassade fordon.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra för bland annat kontorsbebyggelse och centrumändamål i fem kvarter inom stadsutvecklingsområdet Södra Värtans första etapp. Stadsutvecklingen innebär en omfattande förändring då hamnom-rådet ska omvandlas till en sammanhängande stadsmiljö med nya offentliga rum i anslutning till vattnet. Vidare säkerställs att kajområden tillgängliggörs för allmänheten samt att teknisk infrastruktur och hamnverksamhet möjliggörs. Kulturmiljövärden i delar av kvarteret Neapel 3 bevaras och skyddas. Den tillkommande bebyggelsen har ett exponerat läge och kommer att utgöra en ny vattenfront och entré till Stockholm. Den behöver på grund av sitt framträdande läge vara sammanhållen och utformas med hög arkitektonisk kvalitet.



Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 10 december 2020, § 53, att godkänna detaljplan för Neapel 3 m.fl. i stadsdelen Ladugårdsgärdet, Dp 2018-00406, samt att överlämna planen till kommunfullmäktige för antagande. Genom ett skrivfel i planbeskrivningen har kvarter D kommit att nämnas två gånger i stycket om ljudtrycksnivåer för de olika kvarteren, samtidigt som kvarter C har utelämnats. Följden av detta blir att det blir otydligt vilka bullernivåer som gäller för respektive kvarter. Stadsbyggnadsnämnden har den 26 maj 2021 fattat beslut om rättelse i enlighet med 36 § förvaltningslagen

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Region Stockholm har en skickat en remiss om trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 till bland annat Stockholms stad för besvarande. Remissen innehåller en bruttolista med förslag på trafikförändringar avseende bland annat linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid inför tidtabellsskiftet i december 2021. Förslagen är präglade av pandemin med covid-19 och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin.

Med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad finsam-lagen, kan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera regioner samt en eller flera kommuner bilda samordningsförbund.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Regioner har hemställt till regeringen om ändring i finsam-lagen för att möjliggöra deltagande på distans för ledamöter och ersättare i samordningsförbundens sammanträden. Kravet på fysiska möten innebär omfattande resande för ledamöterna och upplevs som onödig tidsspillan och miljöpåverkan.

I promemorian från Socialdepartementet föreslås en ny bestämmelse § 19 finsam-lagen som innebär att styrelsen i ett samordningsförbud får besluta att ledamöter och ersättare i styrelsen får delta i styrelsesammanträden på distans. Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Rashid Mohammed (V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen framförs att en stor satsning på äldreomsorgen i Sverige är att vänta redan i år och fortsatt under 2022 och 2023. Satsningen görs bland annat för att öka den medicinska kompetensen och personalkontinuiteten. Två miljarder kronor ska specifikt riktas för att få ned andelen timanställningar och tidsbegränsade anställningar. Den långsiktiga ambitionen på riksplanet är att andelen tidsbegränsade anställningar ska halveras men i skrivelsen utgås från att Stockholm ska sätta ribban högre.

I skrivelsen framförs att Coronakommissionen har riktat skarp kritik mot Sveriges hantering av äldreomsorgen under pandemin och gjort bedömningen att de höga dödstalen bland äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen.

Enligt skrivelsen har pandemin tydligt visat att timanställningar inte hör hemma inom äldreomsorgen. Fler fasta anställningar skulle öka tryggheten för de anställda, men framför allt leda till en bättre omsorg för de äldre.

Genom den nya statliga satsningen finns enligt skrivelsen reella förutsättningar att införa ett totalstopp för de otrygga timanställningarna i äldreomsorgen men det ska inte innebära ett stopp för sakligt motiverade vikariat.

I skrivelsen framförs att det som nu behöver göras är att ta fram ett lokalt kollektivavtal för anställda inom stadens äldreomsorg och samtidigt inleda arbetet med att ställa motsvarande krav på de privata aktörerna. Genom förhandlingar med de fackliga organisationerna kan staden få fram en modell som är väl förankrad och därmed har förutsättningar för att för att fungera på arbetsplatserna.

Enligt skrivelsen behöver staden agera väldigt snabbt så att de anställda och de äldre kan se tydliga skillnader i verksamheterna redan i år.

Mellan Region Stockholm och 26 kommuner i Stockholms län har en reviderad överenskommelse om samverkan vid uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munhälsoutbildning) och nödvändig tandvård arbetats fram. Överenskommelsen förtydligar parternas gemensamma och enskilda ansvar för att de personer som har rätt till munhälsobedömning får erbjudande om munhälsobedömning samt att personalgrupper får undervisning i munhälsovård.

I den reviderade överenskommelsen har vissa delar omarbetats, uppdaterats och förtydligats men revideringen innebär inga större betydande förändringar. Överenskommelsen har framför allt uppdaterats och förtydligats avseende parternas gemensamma ansvar för uppföljning och hur oenighet och avsteg från överenskommelsen ska hanteras.

Syftet med uppsökande verksamhet för målgruppen är att skapa förutsättningar för en god daglig munvård. Det i sin tur förutsätter en god samverkan mellan bland annat Stockholms stad och Region Stockholm där ansvarsfördelning och former för samverkan är tydlig och känd hos berörda verksamheter.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.

Stockholms stad ingår i förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli.

Med stöd av förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk utbetalar Sametinget ur anslaget 7:1, Åtgärder för nationella minoriteter, 3 140 tkr i statsbidrag till Stockholms stad som ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Staden är enligt förordningen skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och deras användning. Redovisningen ska lämnas till Sametinget.

Kommunstyrelsen har ett strategiskt och stadsövergripande ansvar för att främja och stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Det innebär bland annat att kommunstyrelsen beslutar om fördelningen av statsbidraget till berörda nämnder.

Varje nämnd som tilldelas statsbidrag ska identifiera hur statsbidraget täcker nämndens merkostnader för uppbyggnaden av förvaltningsområden.

Varje nämnd ska också utse en kontaktperson som ska samverka med stadsledningskontoret om hur arbetet ska bidra till att stärka de nationella minoriteternas rättigheter.

Nämnderna ska i verksamhetsberättelsen redogöra för utvecklingsarbetet samt hur statsbidraget har använts samt internfakturera kommunstyrelsen för sina kostnader för uppbyggnaden av de tre förvaltningsområdena.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 juni 2021 och publiceras senast med protokollet.