Möte 2021-12-01

Sedan 2011 har två separata avtal beträffande hamnområdena gällt mellan exploateringsnämnden respektive trafiknämnden och Stockholms Hamn AB. Markavtalet mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB gäller nyttjande av mark för hamnändamål. Driftavtalet mellan trafiknämnden och Stockholms Hamn AB innebär att Stockholms Hamn AB ansvarar för drift och underhåll, tillsyn av kajer och bryggor, slussar med mera inom de markområden som anges i markavtalet. Avtalen sades upp till upphörande den 31 december 2020. Tillfälliga avtal gäller till den 31 december 2021.

Förslaget till nya mark- och driftavtal innebär att omfattningen av upplåten mark justeras och att Stockholms Hamn AB bibehåller nyttjanderätt till ungefär hälften av den tidigare upplåtna ytan, samt att ansvarsfördelningen mellan nämnderna och Stockholms Hamn AB i frågor som ansvar för ytor, fastighets- och mervärdesskatt förtydligas.

Nyttjanderättsavgiften som Stockholms Hamn AB ska erlägga till exploateringsnämnden enligt det nya markavtalet uppgår till 46,65 mnkr per år (prisnivå 2022). För Stockholms Hamn AB:s åtaganden enligt det nya driftavtalet erlägger trafiknämnden 20,0 mnkr per år till Stockholms Hamn AB (prisnivå 2022). Som en direkt konsekvens av avtalen, gällande den avgift som Stockholms Hamn AB betalar till exploateringsnämnden och den ersättning Stockholms Hamn AB får från trafiknämnden för drift- och underhåll, ökar Stockholms Hamn AB:s nettokostnader med nära 8,0 mnkr jämfört med 2021. Denna ökning möts av minskade egna kostnader för bolaget på motsvarande nivå.

Markavtalet har omförhandlats för att bättre passa stadens utbyggnadsplaner, och driftavtalet innebär en förtydligad ansvarsfördelning gällande drift och underhåll. Avtalen har upprättats på för parterna godtagbara villkor, och de ekonomiska effekterna är hanterbara. Ersättning enligt de nya avtalen innebär en positiv nettoeffekt för stadens nämnder, men de sammantagna ekonomiska konsekvenserna för trafiknämnden beräknas bli negativa på grund av ökade kostnader för drift- och underhåll av tillkommande ytor. För exploateringsnämnden tillkommer intäkter i form av arrende från S:t Erik Markutveckling AB för ytor som inte längre ingår i markavtalet. De ekonomiska konsekvenserna för nämnderna får hanteras i samband med Avstämning av mål och budget för 2022.

Exploateringsnämnden, trafiknämnden och styrelsen för Stockholms Hamn AB har även hemställt till kommunfullmäktige för beslut tillfälliga avtal avseende nyttjande av mark samt drift och underhåll för tiden fram till dess att nytt markavtal och drift- och underhållsavtal träffas.. Separata genomförandeavtal kommer att tecknas mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB gällande områdena Loudden och del av Frihamnen. Tillfälliga avtal behöver därför inte träffas.

Vattenfall Eldistribution AB planerar att spänningshöja befintlig 70 kV kraftledning mellan Sånga i Ekerö kommun och skarvpunkt Lövstafjärden i Stockholms stad. Spänningshöjningen genomförs genom byggnation av en ny 130 kV kraftledning vilken ersätter befintlig 70 kV ledning. För dessa åtgärder genomförs nu samråd enligt 6 kap. miljöbalken (MB).

Vattenfall Eldistribution har idag en 70 kV kraftledning mellan Sånga och skarv-punkt Lövstafjärden. Kraftledningen omfattar cirka 6 km luftledning och cirka 1 km sjökabel. Planerad spänningshöjning innebär byggnation av en ny 130 kV kraftled-ning i delvis ny sträckning. Kraftledningen planeras att utföras som luftledning för sträckan på land samt som sjökabel för sträckan över Lövstafjärden. Den sträcka som berör Stockholms stad utgörs av sjökabel som ansluts till land vid skarvpunkt Lövstafjärden i nordvästra Stockholm.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets och miljöförvaltningens tjänsteutlåtanden.

Länsstyrelsen Stockholm har påbörjat ett arbete med att ta fram en regional oljeskyddsplan som klargör länsstyrelsens och länets övriga aktörers ansvar och uppgifter vid ett oljeutsläpp i Stockholms läns kustområde och i Mälaren. Planen beskriver den samverkan och samordning som ska ske utifrån länsstyrelsens regionala samordningsansvar där Samverkan Stockholmsregionen (SSR) utgör central funktion för inriktning och samordning.

Länsstyrelsen har remitterat Stockholms läns regionala oljeskyddsplan, bilaga till Länsstyrelsen Stockholms krisledningsplan, till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Exploateringsnämnden har länge planerat för utveckling av marken mellan Stockholm Waterfront och Klara Sjö. Den aktuella platsen är idag en trafikplats som rymmer Klarastrandsleden, en lokalgata, ett antal trafikramper samt en kajpromenad. Området domineras av trafik och betong och närmiljön är otrygg och bullerutsatt.

”Vision för City” antogs av kommunfullmäktige 2012. City ska enligt visionen innehålla arbetsplatser, bostäder och service i anslutning till både city och kollektivtrafikens hjärta. Aktuell del av fastigheten Norrmalm 4:41 är belägen vid Klarabergsviadukten i anslutning till konferensanläggningen Stockholm Waterfront, och utbyggnad av tomten har varit aktuell sedan Stockholm Waterfront byggdes.

Exploateringsnämnden bedömer att cirka 15 000 kvm BTA kommersiella lokaler, i huvudsak kontor, kan uppföras på platsen. Under planprocessen ska ett mindre inslag av bostäder prövas. Nämnden planerar för att riva trafikramper, bygga nya broar samt förlänga Blekholmstunneln så att en byggbar överdäckning skapas. De sammanlagda investeringsutgifterna beräknas till cirka 1 090 mnkr i löpande prisnivå och investeringsinkomsterna beräknas till cirka 27 mnkr.

Exploateringsnämnden har under våren 2021 genomfört en anbudstävling på pris. Stenhöga Utveckling 3 AB, helägt av Humlegården Fastigheter AB, lämnade det högsta anbudet. Bolaget ska efter fastighetsbildning förvärva marken för 82 000 kr per kvm ljus BTA. Försäljningsinkomsterna beräknas till 1 385 mnkr i löpande prisnivå. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 123 mnkr för projektet.

Exploateringsnämndens bedömning är att projektet uppfyller flera av stadens övergripande mål i budget och andra styrdokument såsom att skapa hållbara och attraktiva stadsmiljöer, ett gott näringslivsklimat, bidra till fler arbetsplatser och ökad trygghet. I enlighet med översiktsplanen skapas ett bättre samband mellan stadsdelarna city och Kungsholmen.

Klara City View kommer att ge ett tillskott på cirka 15 000 kvm kommersiella ytor för kontor. Samtliga byggnaders bottenvåningar ska fyllas med publika verksamheter som till exempel restauranger, caféer och butiker. Cirka
1 000 arbetsplatser skapas i citys bästa kollektivtrafikläge. Genom detta projekt kan en otrygg miljö göras mer trygg för stadens invånare och besökare. Projektet skapar bättre kopplingar mellan Klarabergsviadukten och kajplanet vid Klara Sjö, vilket ger möjligheter för fler människor att röra sig utmed kajen.

Projektet är mycket komplicerat och osäkerheterna är större än genomsnittet för exploatering inom staden. Försäljningsinkomsterna är goda och exploateringen beräknas bli lönsam, trots att kalkylerade exploateringsutgifter och riskpåslag är högre än normalt i förhållande till projektets omfattning. Projektets exploateringsgrad kommer att ha stor påverkan på nuvärdet.

Nya brokonstruktioner, vägtunnel, tekniska installationer, kaj- och vägytor ska efter färdigställande övertas av trafiknämnden för drift och underhåll.

Projektet Bjurbäcken är en del av Fokus Hagsätra-Rågsved där staden planerar för en socialt värdeskapande utveckling i ett av översiktsplanens fokusområden, med bland annat sammanlagt 3 000 nya bostäder.

I projektet Bjurbäcken genomförs Detaljplan för del av fastigheten Älvsjö 1:1 vid kvarteret Bjurbäcken 6 i stadsdelen Rågsved (DP 2017-04553-54). Detaljplanen möjliggör 335 nya bostäder i två kvarter vid Bjursätragatan i Rågsved. AB Stockholmshem uppför 120 hyresrätter enligt stockholmshuskonceptet och Keywe AB uppför 215 bostadsrätter.

Exploateringsnämndens investeringar omfattar i huvudsak ledningsomläggningar, grönkompensation samt ett urspårningsskydd vid de intilliggande tunnelbanespåren. Fördyringar under genomförandet föranleder behov av ett reviderat genomförandebeslut. Fördyringarna förklaras främst av oförutsedd förekomst av föroreningar och mer omfattande behov av spontning och ledningsomläggning än beräknat.

Exploateringsnämndens utgifter beräknas uppgå till 102,2 miljoner kronor, inkomsterna till 13,9 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 86,5 miljoner kronor. Nettonuvärdet enligt nuvärdesmetoden uppgår till 7 miljoner kronor och täckningsgraden till 106 procent, inklusive redan nedlagda utgifter.

Anders Göransson (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillgängliggöra stadens parkplaner. Motionären anser att stadens parkplaner ska tillgängliggöras för allmänheten genom bland annat koppling till Googles sökresultat, i syfte att sprida kunskap om parkerna och på så sätt fördjupa och utveckla den lokala demokratin.

Den 14 december 2015 beslutade kommunfullmäktige att medge exploateringsnämnden rätt att genomföra exploatering inom del av Årsta 1:1 samt Packrummet 9-12 omfattande investeringsutgifter om 214 miljoner kronor och investeringsinkomster om 6,6 miljoner kronor, genomförandebeslut för projektet Packrummet. Kommunfullmäktige godkände i samma ärende försäljning av del av Årsta 1:1 och Packrummet 9-12 till en försäljningsinkomst om cirka 1 115 miljoner kronor och gav exploateringsnämnden i uppdrag att teckna erforderliga avtal (dnr 123-1640/2015).

Den 26 augusti 2021 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna förslag till tilläggsavtal till överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheterna Packrummet 9-12 samt del av Årsta 1:1. Exploateringsnämnden beslutade också att för sin del godkänna eventuellt kommande tilläggsavtal till överenskommelse om exploatering för upplåtande av äganderättslägenheter. Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige då det är kopplat till en försäljning som godkänts av kommunfullmäktige (dnr KS 2021/1091).

Hagastaden är ett av kommunfullmäktige utpekat angeläget stadsutvecklingsprojekt, där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Visionen för området är en vetenskapsstad med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. Kommunfullmäktige godkände genomförandebeslutet för projektet den 15 mars 2010.

Då projektets omfattning och ekonomi har förändrats behöver ett reviderat genomförandebeslut fattas. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 9 412 mnkr netto, och försäljningsinkomsterna beräknas till 12 630 mnkr. Jämfört med genomförandebeslutet beräknas investeringsutgifterna minska med nära 1 000 mnkr och försäljningsinkomsterna öka betydligt. Lönsamhetskalkylen för projektet redovisar nu ett positivt nettonuvärde om
2 813 mnkr. Projekt Hagastaden förväntas därmed att leverera ett betydande överskott till staden. Utbyggnaden av Hagastaden ger ett tillskott av kontors- och butikslokaler och bidrar till att stärka det lokala och regionala näringslivet. Totalt möjliggörs cirka 14 000 nya arbetsplatser i området.

Projektet bidrar med cirka 3 900 bostäder till stadens mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2030. Förutom vanliga bostäder kommer studentbostäder, forskarbostäder, talangbostäder, seniorboende samt vård- och omsorgsboende att finnas i Hagstaden. Projektet bidrar även till att uppnå stadens åtagande om nya bostäder i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling.

De ekonomiska förutsättningarna för projekt Hagastaden har förbättrats betydligt sedan genomförandebeslutet från 2010. Investeringsutgifterna netto beräknas minska med nära 1 000 mnkr. Det förklaras i huvudsak av att inga osäkerheter kvarstår kring finansiering av överdäckningarna av E4/E20 och Värtabanan, och att projektet därför inte längre budgeterar med motsvarande riskreserv. Projektet har goda möjligheter att färdigställas inom utsatta ekonomiska ramar sett till storleken på projektets resterande riskreserv.

Den stora ökningen av försäljningsinkomsterna beror på att markvärdet har ökat betydligt sedan genomförandebeslutet fattades samt att nya byggrätter tillkommit inom främst östra Hagastaden. Det är samtidigt viktigt att beakta den risk som exploateringsnämnden lyfter gällande de ännu inte antagna detaljplanerna för östra respektive västra Hagastaden. Om byggrätter faller bort kommer försäljningsinkomsterna att bli lägre.

Enligt stadens investeringsstrategi ska exploateringsprojekten i huvudsak vara lönsamma i syfte att investeringsutgifter för infrastruktur och kommunal service ska kunna finansieras av inkomsterna i projekten. Vid analys av lönsamheten är det därför viktigt att beakta att det för staden som helhet tillkommer investeringsutgifter som inte belastar exploateringsnämndens budget. SISAB kommer att uppföra en skola, idrottshall och förskola inom östra Hagastaden. Överskottet från projekt Hagastaden bedöms nu även kunna finansiera SISAB:s investeringar i området.

Projektet syftar till att möjliggöra för Stockholm Avfall AB att bygga en ny matavfallsanläggning och för Stockholm Exergi AB att bygga ut Högdalenverket med en ny panna för fjärrvärmeproduktion vid kvarteret Tippen i Högdalen.

Den föreslagna exploateringen omfattar upplåtelse av tomträtt till Stockholm Avfall AB för matavfallsanläggningen inom fastigheten Tippen 2, 3 och 4. Inom fastigheterna Tippen 2 och 4, Gubbängen 1:1 och Örby 4:1 planeras försäljning av mark till Stockholm Exergi AB.

Åtgärderna som föreslås bidrar till att uppnå målet om ett fossilfritt Stockholm år 2040. Utvecklingen av området och verksamheten som planeras överensstämmer även med översiktsplanens inriktning att ”värna områden och anläggningar för Stockholms tekniska försörjning”.

Exploateringsnämnden har, tillsammans med de tre bolagen, Stockholm Avfall AB, Stockholm Exergi AB och Prezero Recycling AB (Prezero), tagit fram tre exploateringsöverenskommelser som reglerar överlåtelse, tomträttsupplåtelser av mark samt fördelning av åtaganden för att genomföra planen. Bolagen ansvarar för att utreda och hantera de slänter med rasrisk som identifierats på stadens mark enligt överenskommelserna. Undantag gäller om Prezeros utbyggnad av ny slänt och tryckbank på stadens mark innebär merkostnader på grund av krav från miljömyndighet som innebär att mark utanför verksamhetens område kräver schaktarbete. Bolagen har förbundit sig att bygga enligt stadens krav för hållbar energianvändning.

Detaljplanen har granskats och bedöms kunna antas under slutet av 2021 när genomförandebeslutet har godkänts.

Exploateringsnämndens investeringar utgörs främst av flytt av fjärrvärmeledningar, ombyggnad av gång- och cykelväg, bidrag till Ellevios GIS-ställverk om 5 mnkr för att en ny tunnelbanedragning ska bli möjlig, hantering av instabila slänter samt grönkompensationsåtgärder för det område som tas i anspråk. Utgifterna bedöms uppgå till 69,2 mnkr.

Inkomsterna utgörs av Stockholm Avfall AB:s delfinansiering av ledningsflytt men även av vissa kompensationsåtgärder som ska ske på bolagens bekostnad. Inkomsterna bedöms uppgå till 21 mnkr.

Försäljningsinkomsten avser tillskottsmark från fastigheterna Tippen 2 och 4, Gubbängen 1:1 samt Örby 4:1 som överlåts till Stockholm Exergi AB där försäljningsinkomsten uppgår till 25 mnkr och reavinsten beräknas uppgå till 4,1 mnkr. Exploateringsnämndens expertråd godkände värderingen den 15 oktober 2021.

Redovisad nuvärdeskalkyl redovisar ett positivt nuvärde om 25 mnkr inklusive framtida tomträttsavgälder men exklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster visar kalkylen ett nettonuvärde om 1 mnkr.

Exploateringsnämnden har den 17 juni 2021 godkänt förslag till nytt mark- och driftavtal, ”Hamnavtalet” (Dnr: E2021-02095), mellan Stockholms Hamn AB (Hamnen), exploateringsnämnden och trafiknämnden. I det nya Hamnavtalet återlämnar Hamnen stora arrendeområden till staden, bland annat arrendeområdet Loudden samt del av arrendeområdet Frihamnen. Det nya Hamnavtalet börjar gälla tidigast den 1 januari 2022 under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige och Hamnens styrelse. Exploateringsnämndens tecknande av Hamnavtalet är villkorat till att genomförandeavtal för återtagande av arrenderad mark tecknas.

Detta ärende innehåller förslag till genomförandeavtal för Loudden respektive del av Frihamnen samt köpavtal för Hus M.

Genomförandeavtalen reglerar frågor rörande marksanering, inlösen av byggnader, övertagande av anläggningar såsom bergrum, kajer och tekniska installationer.

Hamnavtalet har omförhandlats för att bättre passa stadens utbyggnadsplaner. För att möjliggöra planerad utveckling i Norra Djurgårdsstaden behöver exploateringsnämnden ha rådighet över marken.

De ekonomiska konsekvenserna till följd av genomförandeavtalen bedöms kunna hanteras inom ramen för projekt Loudden. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 126 mnkr, men sammantaget prognostiseras ett positivt nettonuvärde för projektet. Driftkostnader förenade med inlösen av byggnader samt övertagande av mark och anläggningar bedöms rymmas inom tidigare beslutad budget om 37 mnkr fram till år 2026 för drift och underhåll av mark, byggnader och anläggningar inom planeringsområdet Loudden.

Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att samlad information om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Underlagen utgör en viktig del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

Stadsledningskontoret har analyserat samtliga nämnders tertialrapporter. Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt tolv underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas uppfyllelse av årsmålet. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina verksamhetsberättelser, beskriver att de arbetat under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet.

Fullmäktige fattade beslut i ärendet den 8 november 2021. av 12 kap. 2 § kommunallagen följer att revisorerna ska bedöma om resultaten i tertialrapport 2 är förenliga med de mål som fullmäktige har beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av delårsrapporten. Av förbiseende behandlades ärendet i fullmäktige utan revisorernas skriftliga bedömning. Då revisorernas rapport nu föreligger bör fullmäktige behandla ärendet på nytt.

C40 är en organisation som samlar 97 av de största städerna i världen med fokus på miljö- och klimatfrågor. Organisationen representerar genom sina medlemmar över 700 miljoner invånare. Medlemsstäderna står för 25 % av världens BNP och ca 20 % av de samlade utsläppen av växthusgaser.

Staden har varit aktiv inom nätverket sedan 2007, numera som en av 18 så kallade Innovator cities. Dessa städer uppfyller inte C40:s ordinarie medlemskapskrav på tre miljoner invånare, men anses ligga i framkant inom ett, eller flera, av organisationens prioriterade områden och ska agera inspiratör och föregångsstad. Sedan 2019 är finansborgarrådet även viceordförande i C40:s styrkommitté (steering committee).

Enligt C40:s stadgar behöver Innovator cities återansöka om ett medlemskap vart tredje år, vilket nu är aktuellt. Från C40:s sida handlar det om att försäkra sig om att Innovator city-städerna fortfarande arbetar med högt uppsatta klimat- och miljömål. Organisationen har därför bett samtliga Innovator cities att bekräfta sin önskan att fortsätta i sin nuvarande roll genom att skicka in de officiella ansökansdokumenten senast den 15 december 2021.

Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och de nordiska fotbollsförbunden har tagit initiativ till att undersöka möjligheten att söka ett nordiskt värdskap för europamästerskapet i fotboll för damer år 2025.

Processen för ett potentiellt EM i Stockholm år 2025 innefattar ett flertal steg fram till dess att UEFA (Europeiska Fotbollförbundet) i december 2022 fattar beslut om värdskap för mästerskapet. Nästa steg för fotbollsförbunden är en förstudie som inleds med att skicka in en intresseanmälan till UEFA till vilken förbunden söker medverkan av städer med intresse att upprätthålla värdskap under turneringen, däribland Stockholms stad. Till grund för samverkan i förstudiearbetet tecknas ett intentionsavtal mellan förbund och intresserade värdstäder. Stadens medverkan i förstudien kommer att ledas av Stockholm Business Region AB i samverkan med idrottsförvaltningen.

Mot bakgrund av att såväl Tele 2 Arena som Friends Arena är aktuella svenska arenor vid en eventuell nordisk ansökan antas stadens medverkan i förstudien innefatta ett samverkansavtal med Solna Stad genom vilket staden företräder Solna stad gentemot UEFA och Svenska Fotbollförbundet.

Efter genomförd förstudie fattar de nordiska fotbollsförbunden i mars 2022 sitt beslut om en preliminär ansökan om värdskap ska göras till UEFA. Detta beslut behöver föregås av ett förnyat beslut i kommunfullmäktige genom vilket staden förbinder sig att vid en eventuell tilldelning av mästerskapet till de nordiska länderna vara en av flera tilltänkta värdstäder.

En tidig och preliminär uppskattning av stadens totala ekonomiska insats för ett värdskap för EM i fotboll år 2025 beräknas till 30-40 mnkr med fördelning över åren 2023-2025. För förstudiearbetet och arbetet med en ansökan under 2022 uppgår kostnaderna för stadens arbete till 2,5 mnkr.

I kommunfullmäktiges budget för år 2020 fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna samt Stockholm Vatten och Avfall AB utarbeta en handlingsplan för klimatanpassning, främst inriktad på skyfall och värmeböljor.

Uppdraget ska ses i ljuset av Stockholm stads Miljöprogram 2020-2023. Miljöprogrammet är strukturerat efter de mest prioriterade miljömålen på lång sikt. Programmets mål kopplar även till de sjutton hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. I programmet finns ett eget målområde gällande klimatanpassning. Av programmet framgår en målbild som innebär att Stockholm har utvecklats till en stad som är väl förberedd att kunna hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat och kan hantera både direkta och indirekta effekter av höga vattennivåer och flöden, skyfall, värmeböljor och långvarig torka.

Målområde 3 Ett klimatanpassat Stockholm omfattar två etappmål för programperioden:

3.1 Stärkt förmåga att hantera effekter av skyfall

3.2 Stärkt förmåga att hantera effekter av värmebölja.



Vidare följer av programmet att handlingsplaner för skyfall och värmebölja ska utarbetas och att dessa ska ligga till grund för prioritering av åtgärder.

Handlingsplanen som nu presenteras anger stadens ambitionsnivå för klimatanpassningsarbetet och innehåller aktiviteter för att stärka stadens förmåga att hantera skyfall och värmeböljor. Aktiviteterna är framåtsyftande och ska bland annat bidra till att utveckla och systematisera arbetet och höja kunskapsnivåer.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge. Motionären framför att båtlivet är en viktig del av Stockholms karaktär och bidrar till att skapa en attraktiv, föränderlig och inbjudande stad

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge.

Kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Backtimjan 1 m.fl. i stadsdelen Hässelby villastad har blivit föremål för överklagande till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

De klagande har bl.a. anfört att boendemiljön kommer att försämras, att parkeringstalet är för lågt satt samt att skuggutredningen är missvisande. Vidare har invändningar framförts mot att en markyta som används till rekreation bebyggs och att antalet angivna bostäder i handlingarna ändrades mellan samråd och granskning.

Staden har förelagts att yttra sig över överklagandena. Domstolen har vidare gett staden tillfälle att särskilt yttra sig över resultaten av den miljötekniska markundersökningen och eventuellt behov av sanering av marken innan den tas i anspråk för bebyggelse eller liknande. Staden har erhållit anstånd med att inkomma med yttrandet till den 3 december 2021.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse på en obebyggd yta utmed Täbylundsvägen vid Nälstastråket. Planförslaget möjliggör för ett bostadskvarter med lamellhus med en gemensam gård mellan husen. Planförslaget innehåller cirka 86 lägenheter som avses upplåtas som bostadsrätter, vilka är fördelade i fem bostadshus. Marken inom planområdet ägs av Stockholms stad och markanvisades till Svenska Hem i Bromma 19 februari 2015.

Planen syftar till att möjliggöra en ny sorteringsanläggning för avfall med förbränningspanna och ackumulatortank samt utökning av en fastighet för återvinning. Inom planområdet finns även en anläggning för gasverksamhet. Stockholms stad har beslutat att arbeta för att bli fossilbränslefritt 2040. Uppförandet av sorteringsanläggningen och utbyggnad av Högdalens värmeverk är nödvändiga för att nå Stockholms klimatmål 2040 och för målet om att staden ska samla in och omhänderta 70 procent av matavfallet.

I grundskolan, sameskolan och specialskolan ska nationella prov genomföras i de årskurser och ämnen som anges i skolförordningen (2011:185). I gymnasieskolan ska nationella prov genomföras i de kurser som anges i gymnasieförordningen (2010:2039). I kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska nationella prov genomföras i de kurser som anges i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Skolverket meddelar årligen föreskrifter som inför kommande läsår anger datum och i vissa fall tidpunkt för när de nationella proven ska genomföras i grundskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasieskolan. Föreskrifterna anger också en första dag och tidpunkt för genomförande för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och första dag för genomförande för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Utöver dessa föreskrifter har Skolverket avseende nationella prov även utfärdat föreskrifter om dels hantering och genomförande av nationella prov, dels om hur huvudmännen ska rapportera provresultaten för samtliga elever.

De förändringar i förslag till föreskrifter som Skolverket nu föreslår, jämfört med tidigare års motsvarande föreskrifter, gäller enbart nya provdatum samt provperioder.

Med anledning av den korta svarstiden har staden svarat med arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls fritidsklubbarnas vikt för den sociala, språkliga och kunskapsmässiga utvecklingen hos mellanstadieelever. Motionären ställer sig kritisk till den avgiftshöjning som genomfördes till 2021 inom de kommunala verksamheterna. I motionen uttrycks en oro över att inskrivningsgraden har påverkats negativt av avgiftshöjningen och att de barn som i högre grad har behov av att delta i fritidsklubbens verksamhet tvingas avstå av ekonomiska skäl. I motionen föreslås därför kommunfullmäktige besluta att avskaffa avgiften för Stockholms stads fritidsklubbar.

Trafiknämnden föreslår att gång- och cykelbanorna på Västerbron breddas, genom att bredden på körbanorna reduceras från cirka 4,20 till 3,50 meter. Dagens utrymme för gång och cykel på bron är underdimensionerat och uppfyller inte stadens riktlinjer. Dagens fyra körfält är överbreda och bredden på dessa kan reduceras och tillgänglig yta omfördelas.

Den tillgängliggjorda ytan omfördelas till gång och cykel, så att stadens riktlinjer och planeringsdokument för berörda trafikslag uppfylls. Gångbanornas bredd ökas med 1,30 meter till 2,50 meter och cykelbanornas bredd ökas med 0,20 meter till 2,25 meter. Brons totala bredd förblir oförändrat 26,00 meter.

Trafiknämnden bedömer att förslaget ger ökad framkomlighet och komfort för gående och cyklister samt oförändrad framkomlighet för fordonstrafik. Nämnden bedömer att breddningen av gångbanan kommer att bidra till ökad trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister, eftersom risk för konflikt om utrymmet kommer att minska. Den avsmalnade körbanan bedöms bidra till en ökad efterlevnad av hastighetsgränsen.

Genomförandet planeras ske under 2022 till en utgift om 68,0 mnkr, vilket i trafiknämndens beslut inkluderar riskpåslag för eventuellt behov av ny betonggjutning innan nytt tätskikt påförs. Projektet har efter trafiknämndens beslut bedömt att tätskiktet inte kommer att behöva bytas och därmed kommer projektet att kunna genomföras till en lägre utgift. Trafiknämnden ska i sin verksamhetsplan för 2022 ange den nya prognosen för projektet, som enligt trafikkontoret är 16 mnkr lägre.

Trafiknämnden avser att ansöka om investeringsbidrag från Trafikverket, inom så kallat stadsmiljöavtal, som kan uppgå till som mest 50 procent av entreprenadkostnaden.

I en motion föreslår Peter Wallmark (SD) att kommunfullmäktige ska besluta att berörd förvaltning ges i uppdrag att:

Utreda möjligheten att öppna upp stadens idrottshallar på jul-, sport och påsklovet i samarbete med Stockholms olika idrottsförbund.

I motionen skriver Peter Wallmark (SD) att många barn och ungdomar inte reser bort på skolloven och har därför ett behov av organiserade aktiviteter. För att förbättra folkhälsan och få barn och ungdomar intresserade av någon sport är det ett bra tillfälle när skolan är stängd. Det ger en möjlighet att prova på olika sorters sporter under ledning och översyn från kunniga ledare. Det ger också föreningarna en chans att knyta kontakter med nya förmågor samtidigt som barn och ungdomar får ett meningsfullt och innehållsrikt lov.

I Stockholms stads budget 2022  ingår en budgetsatsning som ger barn- och ungdomsföreningar som uppfyller kriterierna för nolltaxa rätt till nolltaxa året runt. Kommunfullmäktige har i samband med budget för 2020 fastställt kriterierna för nolltaxa för föreningars barn- och ungdomsverksamhet, bilaga 3 till utlåtandet.

Idrottsnämnden har arbetat fram ett förslag till nolltaxa året runt från och med januari 2022 för de barn- och ungdomsföreningar som uppfyller kriterierna för nolltaxa. Enligt nämnden är nolltaxa året runt mycket efterfrågat av föreningslivet, som ser mycket positivt på förslaget då det möjliggör för föreningarna att erbjuda mer aktiviteter till inga eller lägre deltagaravgifter.

Idrottsnämnden konstaterar att förslaget beräknas öka efterfrågan på bokade tider under ickesäsong, vilket bidrar till ökat antal aktiviteter för barn och ungdomar. Vidare konstaterar nämnden att förslaget kommer innebära lägre ekonomiska trösklar att delta i vissa idrotter om föreningarna sänker sina deltagar-/medlemsavgifter. Alternativt kommer föreningarnas ekonomi att stärkas.

Idrottsnämnden konstaterar samtidigt att förutsättningarna för bokade tider blir mer jämlika om efterfrågan blir stor från föreningar som tidigare inte haft ekonomiska förutsättningar att kunna boka tider under icke-säsong.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att situationen i Stockholms stad är allvarlig, då det helt saknas fordonskrav i pågående avtal med privata hemtjänstutförare och att detta sannolikt är förklaringen till att det inte finns så många miljöbilar inom den upphandlade hemtjänsten. En enkät från äldreförvaltningen och miljöförvaltningen har visat att 70 procent av de privata hemtjänstaktörer som har svarat använder bil i tjänsten och att 85 procent av bilarna drivs på bensin medan resterande är dieseldrivna. Eftersom endast cirka 30 procent av hemtjänsten i staden utförs i kommunal regi anser motionärerna att det är synnerligen angeläget att i det fortsatta arbetet med elektrifiering av hemtjänsten helt fokusera på de privata aktörerna.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt äldrenämnden att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden:

ta fram förslag till nytt förfrågningsunderlag för upphandlad hemtjänst där det klargörs att fordon som ingår i uppdraget ska vara miljöbil spjutspets enligt stadens definition

klargöra i förfrågningsunderlaget att ingångna avtal följs upp genom insamlande av registreringsnummer för respektive verksamhetsutförare för att säkerställa efterlevnad

föreslå vilken nämnd som lämpligen har ansvaret för uppföljning av miljökraven och ange vilka resurser som krävs för uppdraget.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 1 december och publiceras senast med protokollet.

Arbetet med det nya Slussenområdet är ett mycket omfattande projekt som spänner över flera år och moment. Ett viktigt steg blir när den första delen av den nya slussanläggningen börjar att tas i bruk under våren 2022. Anläggningen kommer att innehålla en slusskanal samt kanaler och konstruktioner för att öka kapaciteten i vattenavtappningen mellan Mälaren och Saltsjön. Den kommer att avsevärt minska översvämningsrisken kring Mälarens stränder och säkerställa tillgången till rent dricksvatten för de drygt två miljoner människor som bor kring Mälaren. Anläggningen tar höjd för de klimatförändringar som förväntas leda till ökande nederbörd och högre vattenflöden och gör projektet till Stockholms stads största klimatanpassningsprojekt.

När den nya slussanläggningen snart börjar användas är det också lämpligt att ett officiellt namn för denna nya sluss tas i bruk för att skilja den från tidigare slusskonstruktioner. Stadsledningskontoret föreslår att detta namn blir Victoriaslussen, åsyftande Kronprinsessan Victoria. Namnet på den nya slussanläggningen passar väl in i såväl sitt historiska som framåtblickande sammanhang samt knyter väl an till kronprinsessans dokumenterat djupa engagemang för klimat- och miljöfrågor.