Möte 2023-05-31

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt förslag till ändringar i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun för godkännande. Ändringarna rör nya hundrastplatser i Rinkeby-Kista stadsdelsnämndsområde enligt bilagda kartor.

Jan Jönsson (L) har till kommunstyrelsen inkommit med en skrivelse angående arbete mot systematisk rasism. Skribenten pekar på att flera internationella institutioner konstaterar att Sverige har växande problem med rasism på systemnivå. Under 2023 kommer Sveriges efterlevnad av FN:s rasdiskrimineringskommitté att granskas. I skrivelsen tas det upp att detta är högst oroande, att det behöver tas på allvar och att systematisk rasism undergräver tryggheten för medborgare och polariserar samhället.

I skrivelsen nämns även rasismen mot afrosvenskar där Brottsförebyggandet rådet (BRÅ) rapporterar att afrofobin är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Hatbrotten mot afrosvenskar karakteriseras av en hög förekomst av våld. I skrivelsen tas konsekvenserna av att utsättas av rasism i vardagen och risken att utsättas för hatbrott upp och hur detta kan bidra till en förstärkt känsla av utanförskap. Detta för personer som redan är marginaliserade, vilket enligt skribenten innebär att vägen mot integration blir ännu längre.

Med utgångspunkt av detta och de rapporter som kommer från internationellt håll vill Jan Jönsson (L) ställa följande frågor till den politiska majoriteten:

Hur ämnar majoriteten arbeta för att motverka systematisk rasism i staden?

Hur kommer man följa upp att rasismen minskar och tryggheten ökar?

Äldrenämnden fick i budget 2022 i uppdrag att i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram funktionsbeskrivningar för specifika funktioner inom äldreomsorgen. Mot bakgrund av detta har äldrenämnden i samråd med stadsdelsnämnderna tagit fram funktionsbeskrivningar för funktionerna anhörigkonsulent, dietist, fixartjänst och digital stödjare. Genom funktionsbeskrivningarna blir det tydligare för invånarna vilket utbud av tjänster som finns att tillgå inom äldreomsorgen.

Den 24 april 2023 beslutade kommunfullmäktige om sammanläggning av stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta till Järva stadsdelsnämnd samt även sammanläggning av Norrmalms- och Östermalms stadsdelsnämnder till Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Kommunfullmäktige beslutade även att de nya stadsdelsnämnderna Järva och Norra innerstaden tillträder den 1 juli 2023.

I och med organisationsförändringen behöver områdesindelningen för remittering av ärenden till stadsdelsnämnderna ses över.

En revidering föreslås därför av nuvarande områdesindelning. Den nya indelningen föreslås gälla från och med den 1 juli 2023 då de nya stadsdelsnämnderna tillträder.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet av postfinansieringsutredningen (SOU 2023:4) till Stockholms stad för yttrande.

Utredningen redogör för den svenska postmarknaden och den samhällsomfattande posttjänsten. Utredningen innehåller förslag på ändringar av den samhällsomfattande posttjänstens omfattning, servicenivåer, finansieringsmodeller och definitionen av brev.

Ägarna i Stockholm Exergi Holding AB, Stockholms Stadshus AB och Ankhiale Bidco AB, har enats om att bestämmelsen enligt punkt 7.1 (xii) i konsortialavtalet inte är ändamålsenlig och avtalar genom detta Tillägg nr 2 om en ändrad lydelse för denna bestämmelse.

Förändring i lydelse av punkten i konsortialavtalet kommer att göra det möjligt för styrelsen att delegera frågan gällande beslut rörande lön eller annan ersättning eller pensionsförmåner för i värmekoncernen anställda som är direkt underställda VD till ersättningsutskottet.

Projekt Slussen är ett av stadens viktigaste och mest komplexa investeringsprojekt. Anpassningen av Slussen till vår tids förutsättningar och krav är nödvändig att genomföra för att staden ska kunna fortsätta utvecklas, växa och nå uppsatta bostadsmål. Nya Slussen bidrar till att skapa en attraktiv stad för invånare, besökare och näringsliv med förbättrad effektivitet och framkomlighet för gång- och cykeltrafik. Vidare genomförs investeringar som är nödvändiga för att skydda Mälaren som dricksvattentäkt samt skydda byggnader och infrastruktur runt Mälaren. Den nya anläggningen minskar risken för översvämning och tryggar dricksvatten för omkring två miljoner människor.

Projekt Slussen omfattar nya gator och torg, park, ny bebyggelse över och under mark samt broar mellan Södermalm och Gamla stan. Ovan mark skapas nya byggrätter med möjlighet för till exempel handel, kontor och kultur. På de undre planen finns utrymmen för handel, service, trafikändamål och kollektivtrafik. I Katarinaberget byggs en ny bussterminal. Konstruktioner i vatten omfattar kajer, två nya avbördningskanaler och en kombinerad sluss- och avbördningskanal från Mälaren till Saltsjön. I projektet ingår framtagandet och driftsättningen av en ny reglering av Mälaren.

Projektets omfattning har förändrats över tid på grund av uppdaterade riktlinjer, förändrad kravställning samt tillkommande funktioner och arbete, i vissa fall på grund av ny kännedom om anläggningars status. Vidare har mer robusta lösningar visat sig behövas. Under 2022 har en omfattande översyn och revidering av projektets tidplan genomförts för att säkerställa rätt omfattning och tidsåtgång för kvarvarande arbeten.

Enligt aktuell tidsprognos är bussterminalens driftsättning försenad med cirka två år. Detta främst beroende på ökad kravställning kopplat till säkerhetskoncept, anläggningens komplexitet, logistiska utmaningar samt riskutfall under produktion, exempelvis kvalitetsbrister i utförandet av berg- och betongarbeten. Bussterminalen beräknas i nuläget kunna tas i drift i augusti 2025. Färdigställande av projektets östra delar med överdäckning av Stadsgårdsleden är kopplad till tidpunkt för driftsättning av den nya bussterminalen och en försening av bussterminalen har därmed en direkt påverkan på sluttiden för projektet som helhet.

Enligt gällande miljödom ska den nya regleringsplanen för Mälaren tas i bruk samt övriga tillståndspliktiga arbeten vara färdigställda senast i september 2025. Enligt aktuell tidsprognos kan sluss- och avbördningsanläggningen driftsättas och övriga tillståndspliktiga arbeten färdigställas inom tidsram för miljödomen. Det övergripande trafiksystemet bedöms kunna tas i drift år 2027. Efter år 2027 kommer projektet att pågå ytterligare cirka två år med färdigställande av funktioner som måste samordnas med och anpassas till kommande bebyggelse.

Fördjupad kunskap om projektet, tillkommande funktioner och anläggningsdelar, riskutfall i produktion samt tidsförskjutningar har förändrat den ekonomiska bedömningen av projektet jämfört med genomförandebeslutet 2015. Investeringsutgiften för bussterminalen har ökat väsentligt, och investeringsutgifterna för övriga delar av anläggningen har ökat mer än motsvarande investeringsinkomster. Projektets investeringsutgifter bedöms i januari 2023 till 20 770 mnkr i löpande prisnivå och projektets investeringsinkomster bedöms till 8 140 mnkr i löpande prisnivå. Projektets nettoutgift beräknas till 12 630 mnkr, vilket innebär en avvikelse om 2 479 mnkr, eller 24,4 procent, jämfört med reviderat genomförandebeslut från år 2015. Avvikelsen ligger därmed utanför det gränsvärde för tillåtna avvikelser om 15 procent av investeringens nettoutgift som stadens investeringsregler medger. Därutöver bedöms stadens kostnad för medfinansiering av bussterminalen öka med cirka 1 050 mnkr jämfört med tidigare bedömning.

Sydvästra stockholmsregionens va-verks aktiebolag (SYVAB) har idag ett mycket lågt eget kapital. Det gör bolaget skört för kraftiga och plötsliga kostnadsökningar samt medför svårighet att kunna hålla avgiften på en jämn nivå mellan åren.

Genom att tillföra bolaget ett aktieägartillskott ökas det egna kapitalet och bolaget kan då balansera ett sämre års resultat på ett enklare sätt än att upprätta kontrollbalansräkning eller att tilläggsfakturera en högre avgift till ägarna vilket annars skulle bli följderna.

Förslaget innebär att aktieägarna ingår ett avtal om aktieägartillskott för att tillföra SYVAB ett ovillkorat aktieägartillskott.

Fastighets AB G-mästaren, ett dotterbolag till S:t Erik Markutveckling AB, äger och förvaltar fastigheterna Gjutmästaren 6 och 9 i Ulvsunda industriområde. Fastighets AB G-mästaren förvärvades 2004 i avsikt att utveckla fastigheterna till blandstad enligt intentionerna med Bällsta Hamn och på sikt även Bromma Parkstad när flygtrafiken på Bromma avvecklats.

Under 2017 påbörjade Fastighets AB G-mästaren i samarbete med stadsbyggnads- och exploateringsnämnderna ett planarbete för Bällsta Hamn, där Gjutmästaren 6 och 9 utgör en betydande del. Den nu aktuella detaljplanen möjliggör att Gjutmästaren 6 utvecklas till en central mötesplats för idrott med inslag av kultur, kontor, handel, hotell och icke störande verksamheter i linje med intentionen för stadsutvecklingen i hela Bällsta Hamn.

Idrottscentrumet omfattar cirka 23 500 kvm, vilket motsvarar cirka 21% av byggnadens totala yta, med fyra fullstora idrottshallar, varav en för skolidrott och en med en publikkapacitet på cirka 2 400 personer. Därutöver tillskapas lokaler för brottning, boxning, bordtennis, cricket, dans med mera enligt idrottsförvaltningens önskemål. Anläggningen möter stadens behov av lokaler för idrott såväl i Ulvsunda som angränsande stadsdelar och för vissa idrotter regionalt. Den ersätter anläggningar som idrottsnämnden idag hyr av externa fastighetsägare. Det nya idrottscentret kan även fungera som evakueringshall när staden renoverar andra hallar.

Fastigheten är idag huvudsakligen en industrifastighet. Byggnaderna är uppförda i slutet av 1960-talet och många system har passerat sin tekniska livslängd och kräver underhåll och investeringar, exempelvis sanering av skadliga ämnen i byggnad och mark och förbättrad dagvattenhantering. Dessa åtgärder kommer att genomföras samordnat med idrottsprojektet.

S:t Erik Markutveckling AB har tillsammans med berörda bolag och förvaltningar arbetat fram förslag till hyresavtal för idrottscentrum, ett förslag till program och inriktning för flytt av Stockholm Vatten och Avfalls (SVOA) lager med ett standardiserat hyresavtal samt ett förslag till exploateringsavtal med exploateringsnämnden. Avtalet för idrottscentrumet har en avtalstid om 25 år och preliminärt tillträde den 1 juli 2025. Möjligheterna kring återbruk i samband med utvecklingen av fastigheten är stor, exempelvis kan tegel återbrukas.

Enligt exploateringsavtalet bekostar Fastighets AB G-mästaren merparten av de åtgärder som krävs för att möjliggöra fastighetens omvandling och utveckling. Ansvaret för att genomföra åtgärderna delas mellan exploateringsnämnden och Fastighets AB G-mästaren. Kostnadsansvaret för vägen mellan Bryggerivägen och Masugnsvägen åvilar inte på Fastighets AB G-mästaren.

Den sammanlagda investeringsutgiften för projekten är totalt 902 mnkr i kostnadsläge september 2022 exklusive index.

Region Stockholm har remitterat Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län 2035 bland annat till Stockholms stad för besvarande.

Trafikförsörjningsprogrammets uppgift är att sätta en långsiktig strategisk inriktning för hur Region Stockholm tillsammans med kommuner, berörda myndigheter och organisationer i regionen ska utveckla länets regionala kollektivtrafik. Målhorisonten för programmet är 2035.

Projektet med att bygga om och till Hästhagsskolan initierades av behovet av nya elevplatser i Farsta stadsdelsnämndsområde. Skolan ska i samband med ombyggnationen utökas från årskurs F-6 till F-9 och kommer efter genomfört projekt ha en kapacitet om 900 elevplatser. Projektet omfattar två nya byggnader, en tillbyggnad samt att befintliga byggnader kommer att renoveras och byggas om.

Sedan genomförandebeslutet i bolagets styrelse 2019 har projektets kostnader ökat med 105,6 mnkr till totalt 448 mnkr. Ökningen motsvaras framförallt av den generellt högre prisnivån i byggsektorn där kostnader för el och VVS ökat mer än andra byggmaterialgrupper.

Besparingsåtgärder har utretts och vidtagits under projektets gång och alternativ till detta projekt för att säkerställa behovet av högstadieplatser i Farsta stadsdelsnämndsområde har utvärderats. I jämförelse med dessa är om- och nybyggnationen av Hästhagsskolan det mer kostnadseffektiva alternativet.

Sedan produktionsstart i augusti 2021 har cirka 261 mnkr upparbetats fram till mars 2023. Projektets tidplan är förskjutet ett halvår, vilket beror på en utdragen upphandlingsprocess med överklaganden och mer omfattande sprängningsarbeten än beräknat. Nytt färdigställande beräknas bli höstterminen 2024.

Det rådande omvärldsläget med ökande byggkostnader, inflation och det ekonomiska läget kräver noggrann styrning och prioritering av stadens investeringsprojekt. Koncernledningen och stadsledningskontoret följer löpande stadens investeringar samt bistår bolag och förvaltningar med stöd i prioriteringar i tid och omfattning, samt kontinuerlig behovsprövning.

Utifrån en samlad bedömning anser koncernledningen och stadsledningskontoret att projektet ska slutföras enligt i genomförandebeslutet föreslagen omfattning och med ny kostnadsprognos.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden föreslår en ny- och ombyggnation av Vällingbyskolan. I samband med ett omfattande underhållsbehov och avveckling av tillfälliga lokaler föreslås en utökning av antalet elevplatser, då det idag råder brist på högstadieplatser i Hässelby-Vällingby.

Projektets kostnader har sedan genomförandebeslut i SISAB:s styrelse och i utbildningsnämnden 2021 ökat med totalt 142 mnkr. Ökningen motsvaras dels av indexuppräkningar om 60 mnkr och dels av övriga kostnadsökningar om 82 mnkr, där merparten omfattas av ökade entreprenadkostnader. Kostnadsökningen fördelas lika mellan nyproduktionen och upprustningen.

SISAB och utbildningsnämnden har utvärderat projektet i relation till övriga alternativ som utretts för att säkerställa behovet av högstadieplatser i området. Bedömningen är att de platser som kan tillskapas i närliggande skolor inte är tillräckligt. Det finns även behov av kapacitetsökning i Vällingbyskolan. Att utöka Vällingbyskolan inom den befintliga tomträtten uppfattas som en effektiv lokalplanering då skolan dessutom har en strategiskt god placering för högstadieplatser samt även är ett bra alternativ för fler platser i anpassad grundskola.

Projektet är i dagsläget pausat då SISAB och utbildningsnämnden granskat projektet med anledning av rådande kostnadsutveckling. Förseningen uppgår till drygt ett år och beräknat datum för färdigställande är första kvartalet 2028.

Det rådande omvärldsläget med ökande byggkostnader, inflation och det ekonomiska läget kräver noggrann styrning och prioritering av stadens investeringsprojekt. Koncernledningen och stadsledningskontoret följer löpande stadens investeringar samt bistår bolag och förvaltningar med stöd i prioriteringar i tid och omfattning, samt kontinuerlig behovsprövning.

Koncernledningen och stadsledningskontoret anser utifrån en samlad bedömning att projektet om- och tillbyggnation av Vällingbyskolan ska slutföras enligt ursprunglig omfattning och ny kostnadsprognos.

Skolverket har arbetat fram förslag till nya allmänna råd om styrning och ledning av fritidshemmet. De nya allmänna råden om styrning och ledning av fritidshemmet, som på ett tydligare sätt inriktar sig på det som är specifikt för just fritidshemmet, ersätter Skolverkets tidigare allmänna råd om fritidshem. Skolverket har också tagit fram, och avser att ta fram, fler stödmaterial för att ytterligare uppmärksamma fritidshemmets verksamhet.

Skolverket har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Skolverkets förslag innefattar ändringar i skolförordningen, gymnasieförordningen samt i Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om tilläggsbelopp med anledning av ett behov av förtydliganden kring tilläggsbelopp. Förslaget innefattar klargörandenoch exemplifierande myndighetsföreskrifter som kan bidra till att bedömningarna av ett barns eller en elevs individuella stödbehov ska bli mer rättssäkert och likvärdigt över landet.

Skolverket har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för besvarande. På grund av kort remisstid har stadens svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Skolverket samlar löpande in uppgifter från huvudmän inom skolväsendet m.m. Vilka uppgifter som huvudmännen ska lämna till Skolverket regleras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m. Skolverket har i en remiss lämnat förslag på ändringar i dessa föreskrifter.

Benämningarna grundsärskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning (komvux) som särskild utbildning ersätts med anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning, med anledning av beslutade lagändringar som träder i kraft den 2 juli 2023. I övrigt föreslås endast mindre justeringar, vilka stadsledningskontoret bedömer är rimliga utifrån vilka uppgifter Skolverket har behov av att samla in och deras uppdrag med att bedriva en effektiv uppföljning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2023.

Skolverket har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Som ett led i uppdraget att utveckla och tillhandahålla digitala nationella prov har Skolverket utarbetat förslag till nya föreskrifter om nationella prov. Föreskrifterna är avsedda att reglera hanteringen och genomförandet av de digitala nationella proven som helt eller delvis tillhandahålls genom Skolverkets digitala provtjänst och föreslås att gälla för nationella prov som genomförs i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Skolverket har även tagit fram förslag avseende ändringar i Skolverkets föreskrifter om hantering och genomförande av nationella prov. Sammantaget innebär Skolverkets förslag ett successivt införande av digitala nationella prov. Därmed kommer prov i pappersformat och digitala prov genomföras parallellt under en övergångsperiod. Vilka prov som ska genomföras digitalt respektive i pappersformat kommer att tydliggöras i en senare remittering som behandlar föreskrifter som reglerar tidpunkter, datum och tidsperioder för genomförande av nationella prov för läsåret 2024/2025. För kommunal vuxenutbildning sker införandet från och med höstterminen 2025.

Skolverket har remitterat förslaget till staden för yttrande.

Huvudmannaskapsutredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap. Utredningen föreslår att det statliga huvudmannaskapet genom Försäkringskassan ska träda i kraft den

1 januari 2026 och att de kommunala besluten om personlig assistans från detta datum löpande förs över till Försäkringskassan och att den absoluta merparten av de kommunala besluten bör vara överförda senast den 31 december 2026. Utredningen föreslår att kommunerna inte längre ska vara skyldiga att medfinansiera de 20 första timmarna per vecka.

Fördelar som nämns är bland annat att ett statligt huvudmannaskap skapar bättre förutsättningar till långsiktiga och stabila förutsättningar samt till ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen av rätten till insatsen personlig assistans. De nackdelar som utredningen framför med ett statligt huvudmannaskap är främst att avståndet mellan assistansanvändarna och huvudmannen ökar och att olika huvudmän behöver samordna sig och sina insatser för att de enskilda ska få sina behov tillgodosedda.

Vid en övergång till ett statligt huvudmannaskap försvinner kommunens möjlighet att bevilja personlig assistans enligt LSS. Kommunen får istället bevilja andra insatser enligt LSS eller insatser enligt SoL, till exempel i form av en assistansliknande hemtjänstinsats.

Avsägelser och fyllnadsval