Möte 2022-09-21

Projektet Konduktören avser genomförande av detaljplan för område vid kvarteret Konduktören inom del av Sätra 2:1 i stadsdelarna Bredäng och Mälarhöjden. Planområdet ligger utmed Bredängsvägen mellan Bredängs centrum och utbyggnadsområdet Mälaräng.

Den 9 juni 2022 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna genomförandet av exploatering inom fastigheten Sätra 2:1 till en investeringsutgift om 98,2 miljoner kronor, investeringsinkomst om 24,5 miljoner kronor samt en försäljningsinkomst om 174,1 miljoner kronor, genomförandebeslut för projekt Konduktören. Exploateringsnämnden beslutade även att för sin del godkänna överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom Sätra 2:1 med Obos Nya Hem Mark AB med en preliminär köpeskilling om cirka 174,1 miljoner kronor.

Nämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut av två skäl, investeringsutgifterna överstiger 50 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna överstiger 90 miljoner kronor, i enlighet med stadens investeringsregler och exploateringsnämndens reglemente.

Sverige tar sedan den 1 januari 1998 ut en vägavgift för tunga lastbilar och utformningen av denna vägavgift styrs av EU:s så kallade eurovinjettdirektiv. Utredningen Godstransporter på väg – vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande system, har haft i uppdrag att analysera utformningen av ett nytt miljöstyrande system som ett alternativ till den nuvarande vägavgiften och som kan bidra till att miljö- och klimatmålen nås samt användas för uttag av skatt och bidra till förbättrad kontroll av regelefterlevnaden av yrkestrafiken. Utredningen föreslår ett avståndsbaserat system med undantag från lågtrafikerade vägar och det kommunala vägnätet. Systemet har ett tätortstillägg och en differentiering efter fordonens miljöprestanda.

Finansdepartementet har remitterat utredningen till Stockholms stad för yttrande.

Projektet Tenstaterassen avser genomförande av detaljplan för Tenstaterrassen som godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 20 februari 2020 och har hemställts till kommunfullmäktige för antagande. Detaljplaneförslaget möjliggör cirka 400 bostäder och vårdboende vid överdäckningen av E18 och Hjulstavägen norr om Tensta vattentorn.

Exploateringsnämnden har tagit fram överenskommelser med ByggVesta TT AB och Svenska Stadsbyggen i Nacka Strand AB avseende genomförandet av detaljplanen. ByggVesta TT AB avser att uppföra sammanlagt cirka 350 bostäder. Svenska Stadsbyggen i Nacka Strand AB avser att uppföra bostäder, vårdboende samt ett hus med LSS-bostäder och trygghetsboende alternativt hyresrätter. En del av marken friköps och en del av marken upplåts med tomträtt. De båda bolagen ansvarar för att tillsammans uppföra de planerade parkeringsgaragen.

Exploateringsnämndens investeringsutgifter beräknas uppgå till 168,4 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 21,6 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 47,5 miljoner kronor.

Profilprodukter och profilkläder är verktyg i kommunikationen kring Stockholms stad och stadens varumärke. Stadsledningskontoret har sedan år 2014 haft ramavtal för profilprodukter vilket stadsledningskontoret och stadens förvaltningar och bolag kunnat nyttja. Nuvarande avtal löper ut den 31 december år 2023. Behovet av ett ramavtal bedöms kvarstå, varför ny upphandling behöver göras.

Kommunfullmäktige beslutar om kommande utbetalning av partistöd enligt kommunallagen (2017:725). I Stockholms stad sker detta inom ramen för budgetbeslutet.

Kommunfullmäktige har i kommunal författningssamling för Stockholms stad, 2015:17, fastställt regler om lokalt partistöd. Enligt 4 § ska en mottagare av partistöd årligen, senast den 30 juni, lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket i kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Kommunfullmäktige får besluta att inte betala ut stöd till ett parti som inte lämnat redovisning och granskningsrapport i enlighet med första och andra styckena 4 kap. 31 § kommunallagen.

I prop. 2013/14:5, sid 96 avseende kommunernas befogenhet att lämna partistöd anges att om kommunfullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det kan ske genom att det i ett sådant beslut görs en hänvisning till reglementets bestämmelser. Detta tydliggörs i avsnittet om partistöd i Stockholms stads budgetärende.

Samtliga nio partier representerade i kommunfullmäktige har lämnat redovisning av partistöd för 2021 och bifogat granskningsintyg. I budgetärendet fattas beslut om partistöd ska utbetalas för kommande år.

Från och med den 9 april 2022 får ryska medborgare och företag inte längre delta i offentliga upphandlingar i EU. Detta följer av en EU-förordning som är en del av EU:s sanktioner mot Ryssland med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Sanktionerna gäller alla upphandlingar och kontrakt över EU:s tröskelvärden. Det är tillåtet, men alltså inte obligatoriskt, för upphandlande myndigheter att utöka sanktionernas tillämpningsområde till att även användas i upphandlingar under tröskelvärdena.

Inom Stockholms stad får i dagsläget varje nämnd och bolag besluta för egen del avseende eventuell tillämpning av sanktionerna i upphandlingar under tröskelvärdena. Stadsledningskontoret föreslår i detta ärende en gemensam hållning inom hela staden, innebärande att sanktionerna ska tillämpas även under tröskelvärdena om det inte är olämpligt i det enskilda fallet.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Region Stockholm har remitterat Tunnelbana till Älvsjö, samråd placering av stationsuppgångar bland annat till Stockholms stad för besvarande.

Syftet med samrådet är att samla in kunskap och synpunkter om tunnelbanans framtida stationslägen samt var uppgångarna ska placeras. Efter samrådet kommer inkomna synpunkter vara underlag för beslut om placering av de nya stationerna och deras uppgångar.

Tunnelbanelinjen Fridhemsplan-Älvsjö blir åtta kilometer lång och får sex stationer: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. De nya stationerna kommer att ha en uppgång vardera. För samtliga nya stationsuppgångar, utom Fridhemsplan, finns ett större område beskrivet inom vilka uppgångarna föreslås, men det är inte bestämt exakt var dem ska ligga.

Den 29 november 2021 beslutade kommunfullmäktige att anta detaljplanen för del av fastigheten Hammarö 9 m.fl, vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta, DP 2013-06730-54.

Syftet med detaljplanen är att komplettera området med ca 220 lägenheter i flerbostadshus, varav 80 lägenheter är inom Stockholmshusprojektet. Nykroppagatan ska omvandlas till en stadsgata med bebyggelse nära gatan och en gatusektion som prioriterar gång- och cykeltrafik framför parkering. Detaljplanen möjliggör även att två ytor för hantering av skyfall skapas på parkmark. Samtliga fastigheter ägs av Stockholms stad varav Hammarö 9 upplåts med tomträtt till AB Familjebostäder och Dillö 2 och 3 till Fastighets AB Erik Dahl respektive Danielsson Fastigheter i Stockholm AB.

Länsstyrelsen beslutade den 10 december 2021 att inte pröva kommunens beslut att anta detaljplanen enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900).

Planen har överklagats av HSB Bostadsrättsförening Älgö i Stockholm m.fl. till mark- och miljödomstolen. Staden har beretts tillfälle att yttra sig i målet.Till följd av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som stadens yttrande.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra cirka 110 bostäder i närheten av Kärrtorps centrum. Bostäderna tillskapas på obebyggd mark invid tunnelbanespåret och inom en äldre panncentral. Bostäderna avses upplåtas med hyresrätt. Därtill föreslås markanvändningen vid parkleken Fyrenparken ändras så att hela parkleken inryms på allmän plats.

Detaljplanen är uppdelad i tre delområden, två för bostäder och en för den befintliga parkleken Fyren. Kvarter A består av två sammanlänkade lamellhus i fyra till fem våningar. Kvarteret utgör ett tillägg inom befintligt kvarter som ska anpassa sig till det kulturhistoriskt värdefulla området. Bostäder i kvarter B möjliggörs genom en ombyggnation av en äldre panncentral i två våningar med källare. Fasaderna föreslås utföras i samma material som befintlig byggnad men öppnas upp med stora fönsterpartier för att anpassas till byggnadens nya bostadsfunktion.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra fem nya flerbostadshus med cirka 150 bostäder längs Bredängsvägen, med möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåningarna och ombyggnad av Bredängsvägen.

Den tillkommande bebyggelsen ska bidra till Bredängsvägens utveckling mot en mer rumslig stadsgata. Bebyggelsen ska också koppla samman de centrala delarna av Bredäng, utbyggnadsområdet Mälaräng och villabebyggelsen i de västra delarna av Mälarhöjden. Ny bebyggelse ska följa och förstärka topografin längs Bredängsvägen. Parkering sker i underbyggt garage. Detaljplanen syftar också till att bevara naturmark och träd så långt det är möjligt.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse vid en 300 meter lång överdäckning av E18 och Hjulstavägen i Tensta samt förbättra stadsdelens koppling till Järvafältet. Detaljplanen innehåller ca 400 bostäder varav ca 300 planeras upplåtas som bostadsrätter, ca 20 som hyresrätter och ca 80 som vårdbostäder.

Husen grupperas kring en böjd angöringsgata där blicken leds ut till det stora landskapet. Flerbostadshusen närmast fältet bildar en solfjäderliknande form som med den svängda gatan ger stadsrummet identitet. Överdäckningen skapar en ny stadsfront och kopplar bebyggelsen närmare landskapsrummet.

Förslaget överensstämmer med översiktsplanen, fokusområdet Kista/Järva och bidrar till att uppfylla stadens bostadsmål.

År 2017 gavs Boverket regeringsuppdraget Uppdrag om lösningar som främjar en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) i en digital miljö. Boverkets rapport (2021:27) Översikts- och regionplan i en digital miljö avser den del av uppdraget som gäller hur översiktsplaner och regionplaner bör utformas i en digital miljö för att möjliggöra en effektiv samhällsplaneringsprocess och bidra till en god, säker och hållbar livsmiljö.

Boverket har sedan tidigare tagit fram föreskrifter om detaljplan, allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan och föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning för att dessa informationsmängder ska kunna tillgängliggöras och behandlas digitalt på ett standardiserat sätt. Boverket föreslår i den föreliggande rapporten en ändring i 2 kap. 5 a § plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär att motsvarande regler även ska gälla för översiktsplaner och regionplaner som påbörjas efter den 31 december 2026. Förslaget innebär att att översikts- och regionplaner i sin helhet ska kunna överföras, behandlas och återges digitalt i original. Detta förutsätter att det finns gemensamma standarder för långtidsbevarande av de digitala planerna.

Boverket bedömer att de främsta nyttorna med enhetliga digitala översikts- och regionplaner är att informationen kan återanvändas i efterföljande skeden, att planerna blir lättare att tolka och att jämförande analyser möjliggörs. Förslaget bedöms medföra effektiviseringsvinster för kommuner och regioner, men även andra aktörer som länsstyrelserna.

Finansdepartementet har remitterat rapporten till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

Boverket har på uppdrag av regeringen utrett om, och på vilket sätt, regleringen av ombyggnad kan förtydligas i plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) samt anslutande författningar. Det lämnade förslaget, som syftar till ett förtydligande av regelverket, utgår från att det i huvudsak är samma åtgärder och situationer som ska omfattas av regleringen och att kravnivån i huvudsak ska motsvara nuvarande kravnivå.

Boverket föreslår att begreppet ”ombyggnad” ersätts av begreppet ”påtaglig förnyelse” i plan- och bygglagen och i anslutande författningar där ombyggnad används i samma betydelse. För att en åtgärd ska anses utgöra en påtaglig förnyelse ska den vara bygglovs- eller anmälningspliktig, innebära att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden genomgår omfattande åtgärder samt medför en stor ekonomisk investering. En bedömning av om en åtgärd ska anses vara omfattande ska utgå från en samlad bedömning av: större ingrepp i stomme, större ändringar av planlösning, ianspråktagande eller inredning för väsentligt annat ändamål, samt utbyte av merparten av tekniska system. Om åtgärden ska anses utgöra en stor ekonomisk investering ska bedömas i relation till vad det skulle ha kostat att uppföra en byggnad av motsvarande storlek och karaktär, och att investeringen även i absoluta tal ska vara stor.

Finansdepartementet har remitterat rapporten till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Detaljplanen syftar till att fullfölja programmet för Nordvästra Kungsholmen genom att området för bussdepå omvandlas till integrerade stadskvarter med ca 430 bostäder, kontor, idrott och service. Syftet är också att bevara och utveckla Kristinebergs idrottsplats. Ambitionen är att området ska bli en modern stadsdel med innerstadens starka attraktionskraft och stadskvalitéer. Förslaget grundar sig på en tät kvartersbebyggelse med nya offentliga platser i form av två torg och en nyanlagd park intill Kristinebergs slottspark.

Stadsbyggnadsnämnden har tidigare godkänt detaljplanen den 12 december 2019 §36 varefter kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2020 om att anta detaljplanen. Beslutet upphävdes av mark- och miljödomstolen den 23 juni 2021.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 24 mars 2022 att de bostadskvarter som berördes av grunderna till upphävandebeslutet skulle utgå från aktuell detaljplan och att aktuellt ärende skulle godkännas och antas på nytt. Samtidigt beslutade stadsbyggnadsnämnden om att ett nytt planarbete påbörjas för de undantagna kvarteren för att hanteras i ett separat planärende (dnr. 2022-01535). Inför detta godkännande har plankarta, plan- och genomförandebeskrivning och gestaltningsprogram kompletterats och förtydligats. Kompletterande utredningar avseende buller, riskhantering och luftkvalitet har tagits fram. De kompletterande utredningarna visar att marken fortsatt är lämplig för föreslagna ändamål med de två kvarteren undantagna.

Mälarhöjdens IP är belägen i Fruängen. Idrottsplatsen består av en ishall, tennishall, gymnastikhall, utomhustennisbanor, utegym och en 11-spels fotbollsplan av konstgräs. Mälarhöjdens IP har cirka 750-1 000 besökare per dag beroende på säsong. Platsen nyttjas dagligen av ett flertal föreningar och skolor.

Mälarhöjdens IP föreslås utökas med en modern ishall med 150 ståplatser för publik, sex fullstora omklädningsrum och två mindre flex- och domaromklädningsrum. Ishallen kommer också att innehålla ett enklare café och samlingslokaler. Garage för ismaskin och uppvärmda förråd för föreningar uppförs.

Utbildningsnämnden beslutade den 28 april 2022 om förslag till revidering av Riktlinjer för övergångar mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem och överlämnade ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning. I riktlinjerna revideras rutiner för bland annat överlämning mellan förskola och förskoleklass i kommunal regi samt vilken information som ska föras över till förskoleklass. Av riktlinjerna framgår även att förskolorna behöver kommunicera mer systematiskt till mottagande skolor hur de har arbetat med språkutveckling och om vilka kunskaper, aktiviteter och erfarenheter barnen bär med sig. Ett ökat kunskapsutbyte kring arbetet med språkutveckling är särskilt viktigt i utsatta områden med hög andel flerspråkiga barn och är ett led i att åstadkomma en ökad likvärdighet över staden. Utöver ovanstående är betydande förändringar i riktlinjerna listade nedan.

·         Ett avsnitt om hur förskola och skola kan utbyta kunskaper om det språkutvecklande arbetet.

·         Förtydligande att riktlinjerna gäller även förskoleklass och fritidshem.

·         Förtydligande att förskoleklassen är obligatorisk sedan år 2018.

·         Skrivelse om dataskyddsförordningen (GDPR) och betoning att digitala verktyg med fördel kan användas för samverkan mellan verksamheter.

·         Vykort skickas ut med information om att söka skola.

·         Förtydligande att det är ekonomiska resurser det kan sökas stöd för gällande barn i behov av särskilt stöd.

·         Förtydligande att det är från vårdnadshavare nödvändig information om särskilda behov ska inhämtas inför övergången.

·         En skrift från Skolverket om lokala handlingsplaner har lagts till.

·         Skolverkets blanketter för dokumentation är borttagna.

För fristående verksamheter fungerar riktlinjerna som ett stöd. Fristående verksamheter som väljer att inte ingå i stadens rutiner måste redovisa på vilka andra sätt man uppnår kraven i nationella styrdokument.

En utredare inom Socialdepartementet har haft i uppdrag att utreda:

• om det finns behov av ett utvidgat utreseförbud till barn och i sådana fall ta ställning till hur ett utvidgat tillämpningsområde bör se ut
• hur utreseförbud kan upprätthållas effektivt
• om straffansvaret för egenmäktigt förfarande med barn bör utvidgas

Utredaren föreslår följande:

Tillämpningsområdet för utreseförbud ska utvidgas från att endast omfatta situationer där ett barn förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas till att även omfatta andra utlandsresor där barnets hälsa eller utveckling löper påtaglig risk att skadas, som exempelvis uppfostringsresor, omvändelseresor för hbtqi-personer eller resor till terroristorganisationer.

Beslutade utreseförbud ska upprätthållas mer effektivt genom att uppgifter om personer med utreseförbud ska finnas med i Polismyndighetens efterlysningsregister.

Straffansvaret för egenmäktigt förfarande ska utvidgas till att även omfatta att föra bort eller undanhålla ett barn under 15 år i syfte att hindra att ett beslut om vård eller omhändertagande ska kunna verkställas, inte som i dag endast att föra bort eller undanhålla ett barn där beslutet om vård eller omhändertagande redan är verkställt.

Socialdepartementet har skickat promemorian Ett utvidgat utreseförbud för barn (Ds 2022:9 på remiss till Stockholms stad för yttrande.

I slutbetänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22) presenterar utredningen förslag och bedömningar när det gäller uppdragen att utreda för- och nackdelar med en utökad vårdgaranti och att stödja regionernas och kommunernas arbete med utvecklingen av en nära och tillgänglig vård. Utredningen redogör för arbetet med att stödja regionerna i genomförandet av de regionala handlingsplanerna. Utredningen lämnar också bedömningar om det fortsatta arbetet med barn och ungas psykiska hälsa och intygshantering i hälso- och sjukvården. Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Miljömålsberedningen har i grunduppdrag att lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås. Generationsmålet innebär att det till nästa generation ska överlämnas ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Enligt ett tilläggsdirektiv beslutat den 22 oktober 2020 ska Miljömålsberedningen föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion i syfte att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det remitterade delbetänkandet presenterar förslag enligt detta tilläggsdirektiv.

Miljömålsberedningen föreslår i sitt delbetänkande en ny strecksats i Generationsmålet för Sveriges globala klimatavtryck som visar på den nationella klimatpolitikens samlade effekt på de globala utsläppen. Förslaget till ny strecksats lyder att Sverige senast 2045 ska ha ett negativt globalt klimatavtryck. Detta ska nås genom målen för Sveriges territoriella utsläpp, åtgärder för att minska konsumtionens klimatpåverkan samt exportens klimatnytta.

Miljömålsberedningen föreslår också ett långsiktigt klimatmål för Sveriges klimatpåverkan från konsumtion om att nå nettonollutsläpp till 2045. I förslaget finns en målbana som baseras på att Sverige och EU når sina respektive territoriella klimatmål samt att övriga länder ställer om i linje med sina beslutade åtaganden i Parisavtalet.

Miljödepartementet har skickat delbetänkandet på remiss till Stockholms stads för yttrande.

Havs- och vattenmyndigheten har remitterat Vägledning för definition av ekologisk potential, till bland annat Stockholms stad för yttrande.

För att kunna bestämma vad som ska gälla för de kraftigt modifierade ytvattenförekomster som har undantagits från Vattendirektivets krav på god vattenstatus, behöver en särskild bedömning göras i syfte att fastställa god ekologisk potential för aktuell ytvattenförekomst. Det är vattenmyndigheterna som ska göra denna bedömning och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett förslag på vägledning till stöd för detta.

Förslaget innehåller en vägledning, ett åtgärdsbibliotek och två exemplifierande fallstudier.

Remissen i sin helhet finns på Havs- och vattenmyndighetens hemsida.

Havs- och vattenmyndigheten har remitterat Vägledning om förlängd tidsfrist och mindre stränga kvalitetskrav, till bland annat Stockholms stad för besvarande.

I enlighet med EU:s ramvattendirektiv och nationell lagstiftning som bygger på direktivet ska ytvattenförekomsters kemiska och ekologiska kvalitet inte försämras och där vattenstatusen inte är tillräcklig ska åtgärder vidtas för att nå god status till år 2027.

Under vissa förutsättningar kan undantag göras, såväl i form av förlängd tidsfrist som genom mindre stränga kvalitetskrav. Den remitterade vägledningen utgör främst ett stöd för vattenmyndigheternas bedömning av sådana undantag.

Avsägelser och fyllnadsval

Avsägelser

I bihang nummer 2 för år 2022 redovisas årsredovisning och revisionsberättelser över 2021 års förvaltning av följande institutioner utanför den egentliga kommunalförvaltningen.

Stockholms kommuns arbetstagares understödsstiftelse
Handelshögskolan i Stockholm
Stiftelsen SHIS Bostäder
Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell
Stiftelsen Strindbergsmuseet
Stiftelsen Tyrestaskogen
Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum

Det är kommunfullmäktige som fattar beslut i fråga om ansvarsfrihet sedan kommunstyrelsen berett ärendet.

Revisionen har omfattat kalenderåret 2021. Revisionsberättelserna visar att de av fullmäktige utsedda revisorerna, och i förekommande fall av andra organ valda medrevisorer, har tillstyrkt ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattat.

Stiftelsen Hotellhem i Stockholm bytte namn till Stiftelsen SHIS Bostäder efter beslut i kommunfullmäktige den 21 februari 2022, § 39.