Möte 2018-10-03

Den 1 augusti 2018 trädde en ny lag och förordning i kraft med krav på informations-

säkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Syftet med lagen/förordningen är att höja säkerheten och öka samhällets motståndskraft mot störningar i samhällsviktiga och digitala tjänster, inom ett antal utpekade sektorer. Exempel på sektorer är leverans och distribution av dricksvatten samt transport (sjöfart och vägtransport). Stockholms stad har flera verksamheter som bedöms omfattas av lagen/förordningen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i bemyndigande att utfärda föreskrifter för att ytterligare detaljreglera kraven i lagen/föreskriften och har remitterat förslaget till staden för yttrande.

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har tagit fram en promemoria med förslag till ändringar i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Skolverket föreslås få behandla känsliga personuppgifter avseende hälsa för elever inom skolformerna grundsärskola, specialskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Statistiska centralbyrån (SCB) föreslås få behandla känsliga personuppgifter avseende hälsotillstånd för enskilda i folkhögskola. Syftet är att ge Skolverket och SCB möjlighet att som ansvariga statistikmyndigheter behandla vissa känsliga personuppgifter för framställan av statistik.

Förslagen bedöms ge bättre möjligheter att följa upp och utvärdera ovanstående skolformer och folkhögskolan samt i förlängningen bidra till en mer likvärdig utbildning av hög kvalitet. Regeringen bedömer risken för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som liten.

Förslaget har remitterats till staden för yttrande.

Regeringen har tagit fram ett utkast till lagrådsremiss med förslag om ändringar i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) för att stärka skyddet mot diskriminering av barn och elever i de verksamheter som regleras av skollagen. Genom förslagen ges Skolinspektionen ett utökat uppdrag. Tillsynen över aktiva åtgärder mot diskriminering som regleras i diskrimineringslagen flyttas över till Skolinspektionen från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Skolinspektionen ges även rätt att, liksom DO, föra talan i ärenden om diskrimineringsersättning för enskilda barn och elever i skollagsreglerad verksamhet.

Utkastet till lagrådsremiss har remitterats till staden för yttrande.

Stadsledningskontoret arbetar för att stadens verksamheter ska nå den långsiktiga visionen om ett Stockholm för alla och bidra till en hållbar tillväxt och utveckling i staden. Stadsledningskontorets roll är att skapa förutsättningar för en effektiv styrning och uppföljning inom Stockholms stad och säkerställa att de förtroendevalda får väl underbyggda beslutsunderlag.

Vidare driver stadsledningskontoret utvecklingsarbete för de viktigaste prioriteringarna och fokuserar på att stärka samverkan mellan förvaltningar och bolag. Stadsledningskontoret har i uppdrag att tillhandahålla service och expertkompetens inom stadens organisation.

Ett Stockholm som håller samman

Under årets andra tertial har arbetet fortsatt för att stärka den stadsövergripande styrningen och samordningen av bostadsbyggandet, särskilt i tidiga skeden av stadsutvecklingsprocessen. Kommunstyrelsen har beslutat om en uppdaterad grundskoleplanering och en inriktning för gymnasieplaneringen.

För att tillgodose behovet av bostäder för nyanlända har boendelösningar tagits fram i befintliga bostäder, genom ombyggnationer samt via nyproduktion av modulhus. Kommunstyrelsen har under perioden säkerställt att berörda nämnder och bolagsstyrelser bedrivit ett aktivt arbete med att skapa förutsättningar för tillfälliga boendelösningar, så att staden uppfyller sina åtaganden enligt bosättningslagen.

Stadsledningskontoret har färdigställt ett förslag till Färdplan för ett Stockholm för alla som sammanfattar arbetet inom ramen för Kommissionen för ett hållbart Stockholm. Färdplanen innehåller en analys av de sociala hållbarhetsutmaningar som Stockholm står inför och avgörande vägval för staden i arbetet med att möta utmaningarna.

Under året har en trygghetskommission inrättats med uppdrag att utveckla stadens trygghetsskapande förmåga och förstärka samordningen av konkreta insatser. Stadsledningskontoret stödjer nämnderna i ansökan om särskilda medel för investeringar som bidrar till ökad trygghet. Den särskilda trygghetssatsningen i form av en stadsövergripande modell för användning av ordningsvakter pågår liksom en utökad samverkan med civilsamhället.

Ett klimatsmart Stockholm

Staden fortsätter att bedriva ett aktivt arbete för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Kommunstyrelsen är pådrivande i införande och uppföljning av miljöprogrammet och Strategi för ett fossilbränslefritt Stockholm 2040. Stadens intressen tillvaratas i både nationella och internationella samverkansforum.

Satsningen på klimatinvesteringsmedel fortgår. Under perioden har en delrapport tagits fram som visar på vilka utsläppsminskningar som investeringarna möjliggjort och vilka klimatanpassningsåtgärder som genomförts. Delrapporten redovisar därmed goda exempel för verksamheterna i den fortsatta planeringen.

Ett ekonomiskt hållbart Stockholm

Stadsledningskontoret arbetar kontinuerligt med effektiviseringar för att uppnå god ekonomisk hushållning, exempelvis genom modernisering av it-stöd, kvalitetssäkringsarbete på statistikområdet samt fortsatt utveckling av styrningen av stora investeringsprojekt.

Digitalisering är ett viktigt verktyg i att skapa nya arbetssätt som genererar effektivare verksamhet till en högre kvalitet. Programmet Stockholm som smart och uppkopplad stad med de ingående projekten har inletts och pågår enligt plan. Ett antal verksamhetsprojekt har tilldelats medel.

Under perioden har den nya dataskyddsförordningen (GDPR) trätt i kraft. Arbetet med att bland annat anpassa stadens styrande dokument till den nya förordningen har gått enligt plan. Ett dataskyddsombud har anställts med uppdrag att kontrollera att personuppgifter behandlas på ett korrekt sätt inom stadsledningskontoret.

Ett demokratiskt hållbart Stockholm

Kommunstyrelsen fortsätter stödja stadens nämnder och bolagsstyrelser vid genomförandet av program som stärker mänskliga rättigheter. Programmen syftar till att utveckla kvaliteten i stadens verksamheter så att den service, omsorg och tjänster som erbjuds är lika tillgänglig och av lika hög kvalitet för alla stockholmare.

Under perioden antog kommunfullmäktige Riktlinjer för stadens arbete med nationella minoriteter samt Strategi för romsk inkludering vilka tydliggör den övergripande inriktningen samt ansvarsfördelningen för stadens fortsatta utvecklingsarbete.

I promemorian Brott mot förtroendevalda (Ds 2018:29) redovisas rapporter och utredningar som visar att trakasserier, hot eller våld mot förtroendevalda personer och deras anhöriga har ökat genom åren.

Mot denna bakgrund är, enligt promemorian, ett brott mot en förtroendevald i förlängningen inte bara ett angrepp mot den enskilde personen utan även mot det demokratiska systemet. För att säkerställa ett samhälle med fri och öppen åsiktsbildning och för att värna det demokratiska samtalet föreslår promemorian därför att det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda förstärks genom att det införs en ny särskild straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 § brottsbalken.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian till staden för yttrande. Remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida.

För att få anordna en offentlig tillställning krävs enligt ordningslagen tillstånd av Polismyndigheten. Tillståndskravet gäller oberoende av var danstillställningen ska hållas. Om tillställningen inte ska äga rum på offentlig plats och kan hållas utan fara för ordning och säkerhet eller för trafiken, kan dock Polismyndigheten besluta att anordnaren inte behöver söka tillstånd.

Avsikten med förslaget är enligt utredaren att det ska leda till en lättnad för anordnarna och minskad byråkrati, utan att göra avkall på ordningen och säkerheten. Utredaren konstaterar samtidigt att ett tillståndskrav som gäller beroende på vilka risker tillställningen medför öppnar upp för gränsdragningsfrågor och gråzoner i fråga om när tillstånd krävs eller inte. För att underlätta för anordnare av offentliga danstillställningar och för att göra rättstillämpningen så enhetlig som möjlig rekommenderar därför utredaren att Polismyndigheten utarbetar en vägledning i frågan.

Regeringskansliet har remitterat promemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) till staden för yttrande.

Remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida.

Avtal är upprättat mellan Trafikverket och Stockholms stad rörande delfinansiering av Mälarens reglering baserat på de riskreducerande åtgärder som krävs för att skydda och förhindra skador på statlig väg- och järnvägsinfrastruktur i Mälardalen. Delfinansieringen är på 90 miljoner kronor och avser den del av projekt Slussen som genomförs för att utöka kapaciteten att tappa vatten ur Mälaren för att trygga bebyggelse och dricksvatten för hela Mälardalen.

Stadsledningskontoret konstaterar att avtalet med Trafikverket är i nivå med vad som utfästes i samband med uppdraget om ansvarsfördelning och finansiering av åtgärder för ny reglering av Mälaren. Stadsledningskontoret välkomnar att Trafikverket nu har tecknat avtal på den nivån.

Exploateringsnämnden är av staden utsedd ägare av projektet och är den nämnd som ansvarar för att genomföra stadens tekniska åtaganden enligt avtalet med Trafikverket. Nämnden föreslås därför även ansvara för avrapportering och fakturering.

I rapporten 2018:17 Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan – analys och förslag redovisar Boverket en uppföljning och analys av de lovbefriade åtgärder enligt 9 kap 4 a – 4 e § i Plan- och bygglagen, PBL, som infördes den 2 juli 2014 (Attefallsåtgärder). Boverket redovisar i rapporten även förslag om utökad lovbefrielse för komplementbyggnader och ändringsåtgärder samt förändringar av kraven på anmälan.

Näringsdepartementet har skickat Boverkets rapport till staden för yttrande. Remissen finns att läsa i sin helhet på Boverkets hemsida.

Samfundet S:t Erik har ansökt till Länsstyrelsen i Stockholm om byggnadsminnesförklaring av Fredhällsparken, del av fastigheterna Fredhäll 1:1, Fredhäll 1:4 och Fredhäll 1:8, enligt 3 kap. 4 § kulturmiljölagen (1988:950).

Enligt 3 kap. 1 § kulturmiljölagen får länsstyrelsen förklara en byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde för byggnadsminne. Bestämmelserna om byggnadsminnen får också tillämpas på park, trädgård eller andra anläggningar av kulturhistoriskt värde.

Länsstyrelsen utreder nu förutsättningarna för byggnadsminnesförklaring av Fredhällsparken. Som ett steg i utredningen har staden givits möjlighet att yttra sig, dels generellt över att parken skulle skyddas, dels över föreslagen gränsdragning. Förslag till skyddsbestämmelser har inte tagits fram i detta inledande utredningsskede.

Miljö- och energidepartementet har remitterat Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses (SOU 2017:34) till bland annat Stockholms stad för besvarande.

Utredningens uppdrag har varit att identifiera och föreslå åtgärder för att åstadkomma en mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation i samband med större exploatering och ingrepp i värdefulla mark- och vattenområden. Med ekologisk kompensation avses i utredningen gottgörelse av skada på naturmiljö som utgör allmänna intressen, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden. Gottgörelsen kan ske genom att den som orsakat skada tillför nya värden eller säkerställer befintliga värden som annars skulle riskera att gå förlorade.

Åtgärderna i remissförslaget ska syfta till att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Utredningen innefattar förslag att utveckla befintlig lagstiftning genom ändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen och annan lagstiftning, införa försöksverksamhet av kompensationspooler, samt öka kunskapen om och användandet av ekologisk kompensation genom framtagande av praktiska vägledningar och stimulering av såväl frivilliga som obligatoriska kompensationsåtgärder.

Remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida.

Miljö- och energidepartementet har remitterat betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster till staden för yttrande. Utredningens uppdrag har varit att se över kommunens skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) och frågor om små avlopp. Genom ett tilläggsdirektiv har utredningen också omfattat vissa frågor om finansiering av dagvattenhantering i ett förändrat klimat.

Remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 oktober 2018 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 oktober 2018 och publiceras senast med protokollet.