Hoppa över navigering
  •   1

    Justering

  •   2

    Rapport över inkomna ärenden

  • Karin Ernlund m.fl. (alla C) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ska ansöka hos regeringen om att få bli försökskommun för att tillåta gårdsförsäljning i staden. Motiv som anförs är att en sådan möjlighet skulle stimulera entreprenörskap, skapa fler arbetstillfällen och ytterligare stärka Stockholms attraktivitet som besöksmål samt att detta är tillåtet i andra delar av Europa, inte minst i Norge. Motionärerna anser att gårdsförsäljning kan tillåtas utan att skada folkhälsan.

    Bilagor

  • Enligt Stockholms stads budget för 2018 och stadsledningskontorets verksamhetsplan för 2018 ska Stockholms stad ansöka till Regeringskansliet för att ingå i förvaltningsområde för samiska respektive meänkieli.

    Stadsledningskontoret anser att Stockholms stad som förvaltningskommun för samiska och meänkieli skulle bidra till att stärka, bevara, utveckla och synliggöra den samiska och tornedalska kulturen och minoritetsidentiteten samt bidra till att samiska och meänkieli kommer att vara levande språk i Stockholm och i Sverige. Att tillmötesgå minoriteternas önskemål i denna fråga vore i linje med stadens vision om ”ett Stockholm för alla” där mänskliga rättigheter respekteras.

    Anslutning till förvaltningsområdet för samiska respektive meänkieli gäller vid ett beviljande tidigast från år 2019.

    Bilagor

  • I linje med de ökade målen för bostadsproduktion ansökte AB Svenska Bostäder under år 2007 om en markanvisning för fastigheten Primus, Lilla Essingen. Fastigheten är bebyggd med kontorshus som rivs för att ge plats åt bostadsbyggande. Projektet omfattar ett hus med cirka 100 lägenheter och ett parkeringsköp av 45 platser i närliggande bostadskvarter.

    Detaljplanen beräknas vinna laga kraft efter beslut i kommunfullmäktige kvartal 2 2018. Genomförandebeslut förväntas kunna fattas kvartal 1 2019. Givet denna tidplan kan inflyttning ske i de färdiga bostäderna under år 2022.

    Total projektkostnad är beräknad till 375 mnkr inkl. moms. Direktavkastningen är i nivå med liknande investeringar i närområdet. Då lönsamheten anses vara låg krävs en god kostnadskontroll i projektet och ett kontinuerligt arbete för att bygga på ett kostnadseffektivt sätt.

    Projektet togs fram under 2008 då energimålen inte var desamma som idag. Det är viktigt att AB Svenska Bostäder ser över projektet för att komma ner till det nu gällande målet om 55 kWh/kvm.

    Projektet är att definiera som stort projekt (>300 mnkr) enligt kommunfullmäktiges investeringsregler.

  • I takt med utbyggnaden av bostäder, i enlighet med stadens mål om 140 000 nya bostäder till år 2030, behöver också skolkapaciteten förbättras. Därför föreslås inriktningen att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) tar fram underlag inför en nybyggnad av grundskola på Årstafältet. Investeringsutgiften uppgår till 376 mnkr med utbildningsnämnden som hyresgäst.

    Projektets mål är att den nya grundskolan ska kunna inrymma totalt 900 grundskoleelever mellan förskoleklass och årskurs 9. Inflyttning planeras till januari år 2023.

    Hyran för skolan är 20 mnkr per år. Investeringsutgiften motsvarar 37 600 kr per kvm, vilket inte bedöms vara orimligt med hänsyn tagen till att projektet bl.a. behöver samordnas med byggandet av intilliggande idrottshall.

    Bilagor

  •   8

    Rapport över inkomna ärenden

  •   11

    Arvodering av förtroendevalda

  • Den nya Fatbursparken ska anläggas bland annat ovanpå Citybanans tunnel och ventilationsanläggning samt ovanpå stambanans överdäckning. Mariagårdstäppan integreras med Fatbursparken som blir en stor sammanhängande stadspark som delvis sluttar ned mot gångstråket i mitten av parken, Mittstråket.

    De totala investeringsutgifterna i detta reviderade beslut beräknas till 199 mnkr för Fatbursparken, som även inkluderar bostadsexploateringen i Romans park, inklusive tidigare bokförda utgifter för bidrag till överdäckning av stambanan om 78,5 mkr. Investeringsutgifterna har sammantaget ökat med cirka 70 mnkr från tidigare genomförandebeslut. I enlighet med stadens investeringsregler ska avvikelse mot investeringsbeslut överstigande 15 procent, dock minst 20 mnkr, tillställas kommunfullmäktige.

    Investeringsutgifternas ökning beror bland annat på att utgifterna för att återställa parken efter en överdäckning tidigare underskattats. Vissa åtgärder tillkommer som till exempel breddning av Mittstråket och en välbehövlig utökning av belysningen. Vidare ingår slutreglering av utgifterna för överdäckningen där staden betalar 12,5 mnkr till Trafikverket.

    Nettonuvärdet för projektet inklusive bostadsexploateringen inom Romans park redovisar ett positivt nettonuvärde om 74 mnkr motsvarande 1.062 tkr/ekvivalent lägenhet.

  • Tekniska nämndhuset, Klamparen 7, invigdes 1965 som arbetsplats för de tekniska förvaltningarna. Inga större renoveringar eller moderniseringar har gjorts sedan dess. Det finns ett stort behov av att rusta upp byggnaden, bland annat när det gäller ventilation, akustik, tillgänglighet och ur energisynpunkt.

    Kommunfullmäktige fattade i juni 2013 ett inriktningsbeslut att bygga ett nytt Tekniskt nämndhus i Söderstaden. En genomlysning av projektet 2015 visade att det inte var hållbart ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv samt att det inte bedömdes uppfylla kommunfullmäktiges mål. I kommunfullmäktiges budget för 2016 beslutades därför att en ny inriktning för projektet skulle fastställas under 2016.

    Fastighetsnämnden har tillsammans med övriga berörda nämnder utifrån krav och förväntningar på ett modernt tekniskt nämndhus arbetat fram ett funktions- och lokalprogram. En förstudie visade att det är möjligt att inrymma funktions- och lokalprogrammet i Klamparen 7. Det har sedan varit utgångspunkt i det fortsatta arbetet mellan fastighetsnämnden och övriga tekniska nämnder för att utarbeta programhandlingar.

    Kommunfullmäktige beslutade i ett nytt inriktningsbeslut i mars 2017 att fastighetsnämnden ska ta fram ett genomförandebeslut för ett ombyggt tekniskt nämndhus. Inriktningen innebär också att fastigheterna Klamparen 8 (gamla separatorhuset), Klamparen 11 (hus 9) och Pilträdet 12 (Kanalhuset) kan friställas och nyttjas för andra ändamål. I inriktningsbeslutet beräknades investeringsutgiften till 1 084 miljoner kronor inklusive index.

    Fastighetsnämnden, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden föreslog i ett gemensamt ärende med beslut i november-december 2017 att fastighetsnämnden medges rätt att genomföra ombyggnad av tekniska nämndhuset, Klamparen 7 till en investeringsutgift om 1 094 miljoner kronor inklusive index, samt rätt att genomföra anpassningar i Klamparen 8 samt utgifter för flytt för 100 miljoner kronor och att förvärva kontorsmöbler och annan inredning för 100 miljoner kronor. Besluten hemställdes till kommunfullmäktige för godkännande. Den 29 januari 2018 behandlade kommunfullmäktige ärendet varvid ärendet återremitterades enligt reglerna om minoritetsåterremiss. Som skäl för minoritetsåterremissen angavs bland annat att en redovisning av kostnadsutvecklingen i det tidigare fattade inriktningsbeslutet avseende Tekniska Nämndhuset saknas.

    Bilagor

  • Förvaltningen av fastighetsregistret är användarfinansierad. Lantmäteriet har svårt att ur ett användarperspektiv motivera förvaltningskostnader för uppgifter som inte används. En ny IT-miljö för fastighetsregistrets allmänna del där kvartersregistret ingår planeras införas inom de närmaste åren. Med oförändrade författningskrav avseende kvartersregistret blir det nödvändigt för Lantmäteriet att bygga ett nytt kostsamt system för detta ändamål trots att uppgifterna inte används.

    Av ekonomiska skäl föreslår Lantmäteriet att avvecklingen av kvartersregistret sker innan fastighetsregistrets allmänna del förs över till en ny IT-miljö. Författningsändringarna föreslås träda i kraft senast den 1 april 2018.

    Ett avskaffande av kvartersregistret inverkar inte på kommunernas rättigheter att besluta om kvartersindelning och namnsättning och inte heller på deras möjligheter att använda kvartersindelning och kvartersnamn som grund för en registerbeteckning. Uppgifter om kvarter kommer att kunna hämtas på andra platser i fastighetsregistret om kvartersregistret avskaffas.

    Lantmäteriet har remitterat förslaget till staden för yttrande.

    Bilagor

  • I Sundbybergs stads översiktsplan presenteras fem målbilder med tillhörande strategier för stadsutveckling, tillsammans med en markanvändningskarta, som syftar till att ge vägledning för stadens fysiska planering. De fem målbilderna är:

    En sammanhållen stad

    Plats för alla

    Grönska och vatten av god kvalitet

    Levande stadsrum

    Den smarta staden



    Varje målbild kompletteras med ett antal tillhörande strategier i syfte att konkretisera målen.

    Fem större utvecklingsområden pekas ut. Hallonbergen/Ör och Rissne föreslås kompletteras med ny bebyggelse som anpassas till stadsdelarnas befintliga strukturer. I Stora Ursvik, vid nya stadskärnan och längs Enköpingsvägen, föreslås ny stadsstruktur med gator, kvarter och teknisk försörjning.

    Norra Igelbäckens naturreservat föreslås utökas med Norra Kymlinge. Översiktsplanen anger att förslaget skulle innebära att en ännu större del av Järvakilen genom Sundbyberg skyddas och den biologiska mångfalden skulle förbättras.Sundbybergs stad har bjudit in Stockholms stad att inkomma med synpunkter på översiktsplanen.

    Bilagor

  • Stockholms stad är sedan 2015 medlem i ett europeiskt nätverk mot rasism, European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR). Som medlem har staden åtagit sig att arbeta efter ECCAR:s tiopunktsprogram och vart annat år rapportera till ECCAR:s sekretariat om hur staden arbetar mot rasism i enlighet med programmet.

    Bilagor

  • Ramavtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, ska revideras med inriktning att skapa ökade incitament att bygga rationellt och kostnadseffektivt i samband med ny-, om- och tillbyggnader. I samband med revideringen föreslås ett antal andra justeringar för att förbättra och förtydliga hyresförhållandena mellan SISAB och inhyrande nämnder gällande de pedagogiska lokalerna.

    Det reviderade avtalet benämns samverkansavtal för att betona parternas gemensamma ansvar för att med kommunkoncernnyttan i fokus alltid eftersträva effektiva lösningar. Avtalet gäller från och med den 1 april 2018.

    I samband med nybyggnad av skollokaler införs ett riktvärde i form av investeringsutgift per ny plats för att beräkna det administrativa tillägg som utgår till SISAB baserat på projektkostnaden. Riktvärdet uppgår till 400 000 kronor. Det administrativa tillägget differentieras och uppgår till 1,8 procent om riktvärdet överskrids och 5,0 procent om det underskrids. Ett incitament skapas härmed för parterna att i alla led söka hålla nere projektkostnaderna. En tolkningsgrupp finns kopplad till samverkansavtalet som ska följa upp och utvärdera den nya incitamentsmodellen.

    Arbetsgången och de olika skeden som gäller i samband med om-, ny- och tillbyggnad samt förvärv med mera har förtydligats i samverkansavtalet.

    Olika schabloner som ingår i samverkansavtalet kompletteras och justeras till 2018 års nivå. För nybyggda skolor/förskolor införs en ny lägre energischablon baserad på dessa byggnaders bättre energiprestanda.

    Ansvaret för viss larmöverföring överförs från hyresgästerna till SISAB. Årskostnaden för detta åtagande uppgår till totalt cirka 3,0 mnkr för vilket SISAB kompenseras med en höjd schablon om 2 kronor per m2 och år.

    Det är sannolikt att behovet av att SISAB hyr lokaler på marknaden för att därefter hyra ut vidare till nämnderna kommer att öka. Avtalet kompletteras därför med regler för hur inhyrningar från tredje part ska hanteras.

    Vissa förtydliganden görs i den ansvarsfördelning gällande drift och underhåll som är fogad till samverkansavtalet.

    Utöver förslag på revidering av samverkansavtalet föreslås ett antal åtgärder nedan som ligger utanför vad som regleras i själva avtalet. Syftet är att möjliggöra en utveckling av fastighetsbeståndet samt att finansiera vissa merkostnader.

    Många äldre mindre förskolor behöver ersättas. Ett avgränsat projekt som omfattar 10 förskolor föreslås där dessa kan ersättas med nya moderna dito i form av permanenta prefabricerade modulhus. Projektet ska utvärderas inför en eventuell fortsättning.

    På grund av reducerad avdragsrätt för koncerninterna räntor behöver SISAB kompenseras för ökade kostnader som beräknas till 18 mnkr för 2018. En särskild räntekostnadsschablon införs för detta som uppgår till 16 kronor per m2 och år.

    Ett antal utvecklingsaktiviteter föreslås för att förenkla processer och ansvarsfördelning i samband med om- och tillbyggnationer. Syftet är att underlätta och göra arbetet mer förutsägbart genom att pröva om olika kostnader kan fördelas efter generella modeller i stället för att diskuteras särskilt i varje enskilt projekt.

    Bilagor

  • Förslaget till regional vattenförsörjningsplan är indelad i två delar. Del ett innehåller mål, strategier, åtgärder, prioritering samt genomförande och uppföljning. Del två i förslaget redogör för förutsättningarna och innehåller bakgrund och underlag till del ett.

    För kommunernas del är planen tänkt att användas som planeringsunderlag i översiktsplanering och detaljplanering, vara utgångspunkt för framtagande av VA-planer samt användas som inriktning i arbetet med att skydda vattenresurser.

    Syftet med vattenförsörjningsplanen är en gemensam strategi för vattenförsörjningen i Stockholmsregionen och att planens mål och strategier ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. Flera av de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra och säkra länets dricksvattenförsörjning behöver finansieras genom större gemensamma investeringar. Beslut om detta krävs av flera olika parter, vilket i sin tur förutsätter en gemensam syn på inriktningen av dricksvattenförsörjningen.

    Länsstyrelsen har remitterat förslaget till Stockholms stad för yttrande.

  • Enligt miljöbalken 15 kap. 41 § ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning. Renhållningsordningen ska innehålla föreskrifter om avfallshantering och en avfallsplan och ska antas av kommunfullmäktige.

    I syfte att möta nya och ändrade behov för kommunens avfallshantering och för att ta hänsyn till 2016 års ändringar i miljöbalken har föreskrifterna för avfallshantering för Stockholms kommun setts över. Ett förslag till reviderade föreskrifter ställdes ut under perioden 1 augusti till 30 september 2017. 16 yttranden har inkommit, sammanställts och analyserats och i relevanta fall arbetats in i det slutliga förslaget.

    Inkomna yttranden har inte föranlett någon omarbetning av de större förändringar som fanns med i utställningsförslaget och som gäller prövning av undantag från föreskrifterna, möjlighet till utsträckt hämtningsintervall och tillägg om överenskommen plats för hämtning av avfall.

    Det slutliga förslaget innebär också striktare krav på grovavfallsinsamling från flerbostadshus och ökad möjlighet till kvalitetssäkring av matavfallsinsamling. Nu gällande föreskrifter är giltiga till dess att nya föreskrifter antas av kommunfullmäktige.

    Bilagor

  • Ärendet listar de tillkommande delar av Stockholms kommun respektive Huddinge kommun som bör omfattas av verksamhetsområden. Respektive kommunfullmäktige ska godkänna utökningarna inom den egna kommunen.

    Områden som tillkommit inom Stockholms kommun till vilka verksamhetsområdet ska utökas avseende vatten- och spillvattenavlopp är Lambarön.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige skriver Yvonne Fernell-Ingelström (M) om behovet av förbättrad säkerhet för gångtrafikanter vid övergångsställen. Motionären anför att det finns ett antal utmaningar kopplade till den ökande trängseln och att trafiksituationen för cyklister och gående påverkas negativt, samt att den ökande cykeltrafiken bland annat innebär att samspelet mellan gående och cyklister kan behöva förbättras. I motionen lämnas några exempel på platser där den fysiska utformningen av korsning mellan cykel- och gångtrafik inte anses vara optimal, vilket medför en känsla av otrygghet för de gående.

    Motionären menar att trafiksäkerheten för de gående behöver uppmärksammas i högre grad och yrkar därför på att kommunfullmäktige uppdrar åt trafiknämnden att kartlägga särskilt utsatta övergångsställen som korsas av cykelbanor och att föreslå åtgärder i syfte att öka säkerheten för fotgängare vid övergångsställen.

    Bilagor

  •   22

    Valärende i kommunfullmäktige

  •   23

    Valärende i kommunstyrelsen

  •   24

    PM: Remittering av motioner väckta till och med den 28 februari 2018

  • Tillväxt- och regionplanenämnden vid Stockholms läns landsting har tagit fram ett förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen. Detta förslag har remitterats bland annat till Stockholms stad för besvarande. Godsstrategin ska vara vägledande för regionens aktörer i strävan att nå målen i RUFS 2050 som är under framtagande. Strategin pekar ut de mål och utmaningar i RUFS 2050 som är relevanta för godstransporterna. Viktiga handlingsområden är samverkan, infrastrukturutveckling, effektivitet och teknisk innovation. Enligt prognoserna väntas godsvolymerna fördubblas till 2040.

  • Kommunfullmäktige beslutade den 6 november 2017, § 17, att, medge exploateringsnämnden rätt att genomföra exploatering inom Kolkajen-Ropsten omfattande investeringsutgifter om 345 mnkr. Beslutet har överklagats. Staden har av förvaltningsrätten förelagts att yttra sig över överklagandet. Juridiska avdelningen har upprättat ett förslag till yttrande.

  • Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny markanvändning för ca 600 nya bostäder med en förskola och lokaler för publikt ändamål på Lilla Essingens nordvästra del – Primusområdet. Planen ska fullfölja intentionerna som anges i översiktsplanen för Stockholm om att skapa en attraktiv stadsmiljö, bättre möjligheter till rekreation vid stadens vatten och på samma gång möjliggöra ett tillskott av bostäder i ett attraktivt läge vilket också utgör en viktig del i bostadsbyggnadsmålet.

    Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 19 oktober 2017 att godkänna detaljplanen för Primus 1 m.m. och överlämna den till kommunfullmäktige för antagande (2017-10-19 § 26). På grund av ett redigeringsfel - en planbestämmelse om översvämningsrisk som felaktig försvunnit i samband med revidering av plankartan efter utställningen – har stadsbyggnadsnämndens beslut grundats på fel plankarta daterad 2017-08-14, där ovan angivna planbestämmelse saknades. Detta har medfört att även kommunfullmäktigen beslut, skett den 29 januari 2018 § 32, grundades på fel plankarta.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.