Möte 2025-03-19

Trafikverket har remitterat Avgränsningssamråd strategisk miljöbedömning av nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Trafikverket förbereder inför regeringens uppdrag om att ta fram förslag på nationell plan för transportinfrastrukturen 2026 – 2037.

Avgränsningssamrådet avser miljökonsekvensbeskrivningens omfattning. Syftet med avgränsningen är att inrikta miljöbedömningen för nationell plan på de miljöfrågor som är relevanta för det aktuella planeringsskedet.

På grund av kort remisstid har Stockholms stad besvarat remissen med ett gemensamt tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen, framtaget i samråd med Stockholms Stadshus AB.

Stadens äldreombudsman verkar för att äldre personer i Stockholms stad ska ha goda levnadsförhållanden och bevakar på en stadsövergripande nivå äldres intressen och rättigheter inom stadens alla verksamhetsområden. Äldreombudsmannen svarar för information, rådgivning och omvärldsbevakning inom sitt verksamhetsområde.

Äldreombudsmannen ska vartannat år lämna en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet samt om de frågor rörande äldres levnadsvillkor som ombudsmannen bedömer att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om. Äldreombudsmannen lämnar rekommendationer för stadens fortsatta arbete kring äldres levnadsvillkor samt exempel på aktiviteter inom ramen för äldreombudsmannens verksamhet.

Områden som belyses i rapport 2024 är bland annat äldres delaktighet och inflytande, digital inkludering, motverkande av social isolering och ensamhet samt bostäder för äldre.

Jonas Nilsson m.fl. (alla M) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen där de lyfter ett antal frågor som är kopplade till införandet av det stadsgemensamma systemstödet för ärende- och dokumenthantering eDok och appen Meetings Plus och publicering av stadens handlingar och protokoll samt digital justering av protokoll.

Lägesrapport för Stockholm Vatten AB:s projekt Stockholms Framtida Avloppsrening ska föreläggas koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB två gånger per år.

Koncernstyrelsen beslutade den 16 december 2024 att godkänna anmälan av bifogad lägesrapport avseende Stockholm Vatten AB:s projekt Stockholms Framtida Avloppsrening, och att överlämna lägesrapporten till kommunstyrelsen för kännedom.

I en motion väckt i kommunfullmäktige yrkar Gabriel Kroon (SD) på att kommunfullmäktige ska ge stadsdelsnämnderna i uppdrag att driva och administrera lokala facebookgrupper.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Jonas Naddebo (C) att Stockholms stads klimat- och miljöarbete ska vara ett föredöme för andra städer och att många företag i Stockholmsregionen har en stark profil inom miljöområdet. Samtidigt framhåller motionären att regelbördan för företagen behöver minskas och att staden på olika sätt bör uppmuntra och stödja företag som bidrar till att utveckla miljöarbetet.

Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen, som ett led i stadens klimatarbete, ska inrätta gröna företagslotsar samt underlätta för gröna företag att bli leverantörer till staden.

Kommunstyrelsen beslutar om förordnande av förvaltningschefer.

Förordnandet som förvaltningschef vid Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har förhandlats enligt 11 § MBL den 20 februari 2025.

Stadsbyggnadsnämnden gavs i budget 2022 i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en ny energiplan för Stockholm. Energistrategin är en del i att säkerställa en långsiktigt hållbar energi- och elförsörjning och att bedriva planeringsarbetet i enlighet med lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) som anger att kommunen ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Kommunen har i lag inget utpekat ansvar för elleverans, energistrategin är däremot ett viktigt verktyg för att på en övergripande nivå beskriva och ge vägledning i hur kommunen arbetar med energistrategiska frågor.

Syftet med energistrategin är att beskriva de huvudsakliga utmaningarna för stadens energiförsörjning. Energistrategin lägger särskild vikt vid el och eleffekt på grund av det ökande elbehovet och kapacitetsutmaningarna som tydligast präglar stadens energiförsörjning. Andra energislag hanteras i den utsträckning det behövs för att systemperspektivet ska bibehållas. Energistrategin formulerar utifrån stadens huvudsakliga utmaningar strategier som samlas under fyra fokusområden; samverkan och samordning, fysisk planering, effektiv energianvändning och lokal produktion samt laddinfrastruktur och elektrifiering av transporter. Dessa fokusområden ska vara till stöd i stadens energiplanering. Planeringshorisonten är år 2030 och framåt. Den huvudsakliga målgruppen är stadens tekniska förvaltningar och bolag, men även externa energiaktörer som verkar i staden.

Skolverket föreslår nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer samt villkor för behörighet och legitimation för lärare och förskollärare med utländsk utbildning. Förslaget om nya föreskrifter görs mot bakgrund att översyn av nuvarande föreskrifter inte har gjorts sedan 2016. De nya föreskrifterna ska bättre stämma överens med nationella och EU-rättsliga krav och då särskilt yrkeskvalifikationsdirektivet. Syftet med direktivet är att underlätta för en person med yrkeskvalifikationer som har förvärvats och erkänts av en stat inom EES eller av Schweiz och som vill arbeta inom ett reglerat yrke i en annan av dessa stater.

Skolverket har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har Stockholms stad besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag om hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas, exempelvis genom ökade samarbeten, och hur vissa ämnen kan koncentreras till färre lärosäten i syfte att höja kvaliteten samt hur utbildningsinnehållet kan reformeras med ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framhåller att alltför många barn dras in i kriminella gäng och att när det är sommarlov så är det allt fler barn som driver runt i staden och blir ett enkelt byte för de kriminella gängen. Motionären lyfter att det under 1900-talet var vanligt att låta stadsbarn flytta till familjer på landsbygden under sommarloven. Motionären anser att detta koncept ska återinföras för att möta nutida behov med barn och unga som dras in i kriminalitet. Motionären föreslår att berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att återinföra konceptet sommarbarn/feriebarn i modern tappning med syfte att möta dagens utmaningar.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären beskriver hur utsatthet för våld i nära relation och psykiskt och ekonomiskt våld i synnerhet kan leda till att den våldsutsatta normaliseras i våldet och förlorar makten över sitt liv. Motionären framhåller att genom att tidigt identifiera och stödja den våldsutsatta att återta makten över sitt liv så möjliggörs ett uppbrott från en destruktiv relation. Motionären framhåller att boende är en central fråga för att säkerställa trygghet och stabilitet för den som blivit utsatt för våld i nära relation.

Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta att Stockholms stad tillsammans med AB Familjebostäder, Stockholmshem AB och Svenska Bostäder AB får i uppdrag att göra en översyn av uthyrningspolicyn för att underlätta/säkerställa att den som utsatts för misshandel inte vräks.

Anette Hellström (M) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att staden utreder att det inrättas handläggare centralt inom äldrenämnden för hantering av synpunkter och klagomål inom äldreomsorgen.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) att ett monument över hbtq-personers kamp upprättas på Rinkeby torg i stadsdelen Järva.

I motionen framförs att monument över hbtq-personers kamp för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda finns i städer över hela världen och att ett monument skulle bli en symbol för att hbtq-personers rättigheter gäller överallt i Sverige. Motionärerna anser att stadsdelen Järva är en passande plats för monumentet då stadsdelen har en hög andel invånare med bakgrund i länder där samkönade relationer är kriminaliserade.

Projektet Solvallastaden syftar till möjliggöra cirka 2 000 bostäder, service, skola och verksamheter samt en utvecklad entréfunktion till Solvalla arena. Cirka 30 procent av den byggbara marken inom området ägs av Stockholms stad och resterande del ägs av Stockholms travsällskap.

Inriktningsbeslut för projektet fattades av kommunfullmäktige år 2019 (dnr KS 2019/478). Lönsamhetskalkylen redovisade då ett nettonuvärde om 97 miljoner kronor. Täckningsgraden uppgick till 114 procent. Projektets så kallade skuggkalkyl, där utgifter för förskola och skola är inkluderade, redovisade ett negativt nettonuvärde om -318 miljoner kronor. Exploateringsnämnden uppmanades att i det fortsatta planeringsarbetet säkerställa ett positivt nettonuvärde för skuggkalkylen inför att genomförandebeslut hemställs kommunfullmäktige.

Olika alternativ till finansiering och placering av skolan har undersökts. Exploateringsnämnden bedömer att ett positivt nettonuvärde i skuggkalkylen inte kommer kunna uppnås om skolan ska byggas och ägas av staden.

I den reviderade inriktningen för projektet som nu föreslås placeras skolan i planområdets nordvästra del. Delar av den berörda marken ägs av Stockholms travsällskap. Exploateringsnämnden har tillsammans med markägaren tagit fram ett tilläggsavtal där det framgår att parterna är överens om att området prövas för skola och/eller förskola samt att nämnden har möjlighet att teckna markanvisningsavtal för området med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Den nya placeringen av skolan innebär att den tidigare platsen återstår att markanvisa för annat ändamål. I den redovisade kalkylen antas att denna mark kommer att upplåtas med tomträtt för lättindustri.

Projektutgifterna beräknas nu uppgå till 1 215,7 miljoner kronor, projektinkomsterna till 714,5 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 889,7 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett nettonuvärde om 223 miljoner kronor inklusive nedlagda nettoutgifter, och täckningsgraden uppgår till 128 procent. Skuggkalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -327 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Utredningsutgifterna fram till genomförandebeslut uppgår till 73 miljoner kronor.

Hagastaden är ett av kommunfullmäktige utpekat angeläget stadsbyggnadsprojekt där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Inom Hagastaden beräknas 6 000 bostäder att byggas, varav knappt 4 000 i Stockholms stad. Det kommer att skapas omkring 50 000 arbetstillfällen inom bland annat forskning, sjukvård, handel och hotellverksamhet, varav cirka 14 000 i Stockholms stad.

Den första detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i mars 2010, dnr 311-2714/2009, och samtidigt godkändes genomförandebeslut för projekt Hagastaden. Ett reviderat genomförandebeslut för projektet godkändes av kommunfullmäktige den 13 december 2021, dnr KS 2021/1095. Detaljplanen för östra Hagastaden, där kvarter 12 är beläget, antogs av kommunfullmäktige i december 2023, dnr KS 2023/136 .

HSB Bostad AB erhöll den 7 december 2017 markanvisning för kontors- och bostadsändamål inom kvarter 11 och 12 i Hagastaden. Parterna har med anledning av detta träffat markanvisningsavtal som förlängdes i december 2019, 2021 samt 2023. Jubileumshuset Mark AB, dotterbolag till HSB Bostad AB, har efter beslut i exploateringsnämnden övertagit markanvisningen för bostadsdelen inom kvarter 12. Inom ramen för planarbetet framkom det att det inte var möjligt att ha bostäder inom hela kvarter 12. Då HSB främst utvecklar och förvaltar bostäder så har HSB tagit in en samarbetspartner, Castellum Stockholm AB, vars dotterbolag Castellum Stockholm Torsgatan 12 AB efter beslut i exploateringsnämnden övertagit markanvisningen för kontor och publika bottenvåningslokaler inom kvarter 12.

Kvarter 12 kommer efter fastighetsbildning att bestå av två fastigheter, en nedre om cirka 4 200 m2 ljus BTA planlagda för kontor och en övre om cirka 10 000 m2 ljus BTA planlagda för bostäder. Bostadsfastigheten kommer att avstyckas som en 3D-fastighet och urholka kontorsfastigheten. Castellum Stockholm Torsgatan 12 AB ska förvärva och äga kontorsfastigheten och HSB ska förvärva och äga bostadsfastigheten. Bostadsfastigheten kommer att inrymma cirka 100 lägenheter och kontorsfastigheten beräknas ge plats åt drygt 300 arbetsplatser. Tillträde och byggstart för kontorsfastigheten är planerad till april år 2028 och för bostadsfastigheten ska tillträde och byggstart preliminärt ske april år 2029.

Köpeskillingen avseende byggrätten för kommersiella lokaler föreslås till 20 510 kronor per m2 ljus BTA i prisläge maj 2018. Den preliminära försäljningsinkomsten för kontorsfastigheten är 86,1 miljoner kronor. Köpeskillingen avseende byggrätt för bostäder föreslås till 24 300 kr per m2 ljus BTA i prisläge juni 2021. Den preliminära försäljningsinkomsten för bostadsfastigheten är 243 miljoner kronor. Totalt beräknas den totala preliminära försäljningsinkomsten för kvarter 12 till 329,1 miljoner kronor.

Överenskommelsen är villkorad av kommunfullmäktiges godkännande senast den 31 maj 2025.

Hagastaden är ett av kommunfullmäktige utpekat angeläget stadsbyggnadsprojekt där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Inom Hagastaden beräknas 6 000 bostäder att byggas, varav knappt 4 000 i Stockholms stad. Det kommer att skapas omkring 50 000 arbetstillfällen inom bland annat forskning, sjukvård, handel och hotellverksamhet, varav cirka 14 000 i Stockholms stad.

Den första detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i mars 2010 (dnr KS 311-2714/2009) och samtidigt godkändes genomförandebeslut för projekt Hagastaden. Ett reviderat genomförandebeslut för projektet godkändes av kommunfullmäktige den 13 december 2021 (dnr KS 2021/1095). Detaljplanen för östra Hagastaden, där kvarter 11 är beläget, antogs av kommunfullmäktige i december 2023 (dnr KS 2023/136).

Vid tidpunkten för tecknandet av markanvisningsavtal med HSB Bostad AB var kvarter 11 tänkt för både bostäder och kommersiella lokaler. Under planarbetet visade det sig att det inte var lämpligt med bostäder inom kvarteret. Då HSB Bostad AB främst utvecklar och förvaltar bostäder valde HSB Bostad AB en samarbetspartner, Castellum Stockholm AB. Markanvisningen har efter beslut i exploateringsnämnden den 12 december 2024 överlåtits till ett dotterbolag till Castellum Stockholm AB, Castellum Stockholm Torsgatan 11 AB, nedan Castellum.

Kvarter 11 kommer efter fastighetsbildning att bestå av en fastighet om cirka 10 000 m2 ljus BTA planlagd för kontor. I enlighet med bestämmelser i detaljplanen ska det vara publika lokaler i delar av bottenvåningarna. Castellum ska förvärva och äga fastigheten. Fastigheten beräknas ge plats åt drygt 650 arbetsplatser. Tillträde och byggstart är planerad till oktober år 2028. Köpeskillingen avseende byggrätten föreslås till 23 600 kronor per m2 ljus BTA i prisläge 1 januari 2024. Den preliminära försäljningsinkomsten uppgår till 236 miljoner kronor.

Aktuell överenskommelse om exploatering utgör ett ytterligare steg för att uppnå visionen om Hagastaden som en vetenskapsstad med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. Kvarterets utbyggnad bidrar dessutom till en livfull och attraktiv stadsmiljö, bland annat genom de publika lokalerna där till exempel restauranger, caféer eller butiker kan etableras i bottenvåningarna.

Överenskommelsen om exploatering är villkorad av att försäljningen ska godkännas av kommunfullmäktige senast den 30 juni 2025.

Projektet Norra Folkparksvägen avser genomförande av detaljplan för Norra Folkparksvägen, del av Västberga 1:1 med flera, som ska möjliggöra bebyggelse längs med Folkparksvägen, Kontrollvägen och Safirgränd i Solberga. Detaljplanearbete har pågått sedan år 2019.

I juni 2019 markanvisades AB Stockholmshem fastigheten Skarabén 1 för 165 bostäder som skulle upplåtas till SHIS Bostäder för genomgångsbostäder. I december 2019 markanvisades Byggnadsfirman Victor Hanson mark för 70 bostadsrätter längs Safirgränd. I februari 2020 anvisades Skanska Sverige AB mark för hotell och kontor på kullen närmast motorvägen. År 2023 tecknades ett tilläggsavtal med Skanska som medgav upplåtelse för gymnasieändamål.

Ursprungligt inriktningsbeslut fattades av exploateringsnämnden 2020. År 2023 beslutade nämnden om ett reviderat inriktningsbeslut. Exploateringsnämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige eftersom det bedöms vara av strategisk vikt. I februari 2024 meddelade Skanska Sverige AB att de inte längre önskade medverka i detaljplanearbetet eller förlänga markanvisningsavtalet. Därtill har AB Stockholmshem tackat nej till vidare planering av genomgångsbostäder. Eftersom bebyggelse inom Skarabén innebär mycket stora investeringar för hantering av skyfall bedöms platsen inte längre lämplig för bostadsbebyggelse. Mot denna bakgrund föreslås en delvis ny inriktning för projektet. I den nya inriktningen anvisas AB Stockholmshem mark för Stockholmhus om cirka 150–160 lägenheter på den plats som tidigare planerades för kontors-/gymnasieändamål.

Den nya inriktningen innebär att investeringsutgifterna minskar jämfört med tidigare beslut, främst på grund av uteblivna investeringar i skyfallsåtgärder. Projektutgifterna beräknas uppgå till 70,2 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 81,1 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett nettonuvärde om 32 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Täckningsgraden uppgår till 148 procent. Utredningsutgifterna beräknas uppgå till 20,8 miljoner kronor.

Länsstyrelsen Stockholm har reviderat riskhanteringsplanen för översvämningsrisker som gäller för perioden 2022-2027. I nuvarande plan saknades Bällstaån. Länsstyrelsen har nu kompletterat planen och skickat på remiss till de kommuner i länet som berörs.

Länsstyrelsens analys visar att av de olika vattendrag som behandlas i riskhanteringsplanen är Bällstaån stadens mest översvämningskänsliga område.

Länsstyrelsen har remitterat den reviderade riskhanteringsplanen till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Regeringskansliet gav i september 2023 en särskild utredare i uppdrag att bland annat lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap avseende hemvisttid, hederligt levnadssätt samt krav på egenförsörjning och ytterligare kunskaper i det svenska samhället och svensk kultur.

Utredningen, som antagit namnet Utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap, har överlämnat betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1).

De förslag som förväntas ha störst påverkan på kommunal verksamhet är:

Den hemvisttid i Sverige som krävs för att förvärva svenskt medborgarskap ska förlängas

Skärpt krav på skötsamhet och levnadssätt

Krav på förmåga att försörja sig

Höjda ansökningsavgifter

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

AB Familjebostäder erhöll 2018 en markanvisning för området längs Mårbackagatan i Larsboda, en del av stadsdelen Farsta. Området är strategiskt beläget nära kollektivtrafik och rekreationsområden, vilket gör det lämpligt för utveckling av hållbara bostadsområden. Det är också ett fokusområde i stadens översiktsplan och en del av stadsutvecklingsprogrammet Tyngdpunkt Farsta, som syftar till att skapa blandade och levande stadsdelar.

I december 2024 beslutade styrelsen för AB Familjebostäder att föreslå Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige att godkänna genomförandet av nyproduktionen av 79 bostäder i Stockholmshus i kvarteren Karlsö 5 och Skällö 1, Larsboda i stadsdelen Farsta. Investeringsutgiften beräknas till 308 mnkr, inklusive förväntad kostnadsutveckling.

Projektet definieras som ett stort projekt, då den totala investeringsutgiften överstiger 300 mnkr, vilket innebär att det enligt stadens investeringsregler ska beslutas av Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige.

I stadens budget för 2024 fick trafiknämnden i uppdrag att identifiera lämpliga platser för att upphäva badförbudet. Uppdraget genomfördes i samverkan med flera aktörer, inklusive kommunstyrelsen, stadsdelsnämnderna, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden samt Stockholms Hamn AB.

Resultatet av uppdraget är att trafiknämnden och Stockholms Hamn AB föreslår ett upphävande av badförbudet på tre platser i Stockholms innerstad: Reimersholme kaj, Sjövikskajen vid Liljeholmen och i bassängerna vid den planerade badanläggningen Marievik i Liljeholmen. Framställan om upphävande av badförbud vid Reimersholme kaj på Södermalm återremitteras dock till trafiknämnden för vidare utredning med hänvisning till synpunkterna i Sjöfartsverkets och Storstockholms brandförsvars remissyttranden.

Förslaget syftar till att möjliggöra ökad rekreation och tillgång till stadens vattennära områden, i linje med stadens vision för år 2040.

Utöver dessa platser föreslås att badförbudet tillfälligt ska kunna upphävas vid specifika, tillfälliga konstruktioner avsedda för bad, som anläggs av staden eller dess bolag. Dessa förändringar är tänkta att genomföras i kombination med omfattande säkerhetsåtgärder för att minimera risker och garantera tryggt badande för allmänheten.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion till kommunfullmäktige där det anförs att klocktornet var en del av stationsbyggnaden inom Norra stationsområdet innan byggnaderna i området revs för att göra plats för stadsutvecklingsområde Hagastaden. I motionen framförs att det senaste politiska beskedet från 2014 är att klocktornet ska återuppbyggas nära dess ursprungliga plats. Tegelstenarna från det rivna tornet har i detta syfte sparats och finns idag magasinerade.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger berörda nämnder att peka ut en konkret placering i Norra Stationsparken för återuppbyggnad av klocktornet och därefter genomföra återuppbyggnaden av detsamma inom budgetramen för Hagastadenexploateringen.

Dennis Wedin (M) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige där det anförs att Stockholms stad bör införa ett bygglovsundantag i större stadsutvecklingsområden för de skyltar som ger information och inte är reklam, att det generellt bör utredas om större ytor kan tillåtas utan bygglov samt att den totala maxytan för en byggplatsskylt bör ses över. Motionären anser att byggplatsskylten bör innehålla den beslutade budgeten, samt information om eventuell fördyring eller förändrad tidsplan. Motionären föreslår att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att revidera ”Vägledning för skyltar i Stockholms stad” i enlighet med ovan.

Kommunfullmäktige beslutade den 27 maj 2024, § 15, att anta detaljplan för Årsta 1:1 med flera i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet. Beslutet har överklagats till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. De klagande har bland annat anfört att hänsyn inte tagits till buller från planerad förskola samt att planområdet är ett riskområde för skred. Staden har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandena och ett remissyttrande från Boverket.

Linnéa Vinge och Anders Lindman (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om stadsövergripande hantering av ledighetsansökningar i grundskolan. I motionen föreslås berörda nämnder få i uppdrag att ta fram ett stadsövergripande styrdokument för hantering av ledighetsansökan i grundskolan samt att i styrdokumentet specificera hur elever med hög frånvaro ska undantas från riktlinjer om ledighet.

Annika Elmlund och Dennis Wedin (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår åtgärder för att utveckla och förbättra Stockholms kajstrategi samt se över helheten på vattnet i syfte att göra stadens kajer mer levande och attraktiva.

Jonas Naddebo och Thomas Wihlman (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I en motionen beskrivs det att det idag finns flera fall där äldre väljer bort hemtjänsten på grund av den byråkratiska processen och att studier visar att många äldre inte uppskattar situationen av att bli biståndsbedömda. Motionärerna beskriver att det på olika platser i landet erbjuds insatser för äldre utan biståndsbedömning vilket underlättar för de äldre, anhöriga och minskar belastningen på handläggarna.

I motionen föreslås att äldrenämnden får i uppdrag att se över och återkomma med vilka av stadens insatser för äldre som kan ligga utanför biståndsbedömning och istället kan godkännas utifrån enkla urvalskriterier.

Enligt förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) får varje kommun och länsstyrelse besluta om lokala ordningsföreskrifter.

Stockholms stads allmänna lokala ordningsföreskrifter styr vad som är tillåtet att göra på offentlig plats inom kommunen. Det kan till exempel handla om var det är alkoholförbud eller var du måste hålla din hund kopplad.

Trafiknämnden föreslår att 19 § i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun ändras genom ett tillägg, som innebär att arbetande hund i stadens tjänst får medföras till badplatser där hundförbud råder. Syftet är att minska mängden gäss vid badstränderna.

I budget 2023 fick trafiknämnden i uppdrag att revidera stadens godstrafikplan i samverkan med fastighetsägare. Ambitionen med revideringen var bland annat att öka elektrifieringen av leverans och godstrafiken, samlastning och tysta nattleveranser med målet att alla godstransporter i innerstaden ska vara elektrifierade senast år 2030. Tre planeringsinriktningar har arbetats fram och ska ge riktning för arbetet framöver - Rätt fordon på rätt plats, Elektrifiering som huvudinriktning och Staden visar vägen. För att styra mot planeringsinriktningarna har fem fokusområden identifierats.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat Promemorian - Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv till, bland andra, Stockholms stad för yttrande.

I promemorian föreslås ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter (2013:315) och i förordningen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter (2016:383). Ändringarna genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2661 av den 22 november 2023 om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag.

Genom ändringarna i direktivet utvidgas tillämpningsområdet så att fler datatyper och tjänster för intelligenta transportsystem omfattas. Datatyperna ska göras tillgängliga via en nationell åtkomstpunkt i digitala maskinläsbara format och ha en viss geografisk täckning senast vid bestämda datum. Även tjänsterna ska tillhandahållas med en viss geografisk täckning vid en angiven tidpunkt. Ändringsdirektivet föreskriver ett nationellt genomförande den 21 december 2025. Lag- och förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2025.