Möte 2024-01-17

I en motion till kommunfullmäktige anför Gabriel Kroon och Linnea Vinge (båda SD) att Stockholms stad årligen ger stora projekt- och verksamhetsbidrag till föreningar genom stadens olika nämnder. Föreningarna som får bidrag ska följa stadens riktlinjer och nå ut till den avsedda målgruppen. Motionärerna menar att det är svårt för stockholmarna att få en överblick över föreningslivet i staden. De föreslår därför att kommunfullmäktige ges i uppdrag att utreda hur informationen om stadens föreningsliv kan spridas via stadens digitala kanaler.

I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) att Liberalerna är bekymrade över situationen i stadens skolor och skolornas ekonomi. I skrivelsen föreslås att majoriteten redan nu gör aktiva omprioriteringar i sin budget och i sina avsättningar för året.

Gabriel Kroon (SD) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen där han föreslår att kommunstyrelsen ska ge stadsledningskontoret i uppdrag att övergå till enbart digitala handlingar för kommunstyrelsens sammanträden.

I skrivelsen anges att pappershanteringen är arbetsintensiv för sekretariatet, kostnadsdrivande för staden och inte minst miljömässigt ohållbar.

Finansdepartement har remitterat europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa (Business in Europe: Framework för income taxation, BEFIT), vars syfte främst är att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU. Förenklingen består i att medlemsstaternas 27 olika företagsskattesystem i princip ersätts av ett enda gemensamt system för de företag som omfattas av regelverket. Stockholms stad har inte ingått i de remissinstanserna.

Bland remissinstanserna finns Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), men inte någon av landets kommuner eller regioner. Förslaget avser skattefrågor som berör de större kommunerna och deras kommunala bolag. Stockholms stad lämnar på eget initiativ ett remissvar eftersom nuvarande förslag om BEFIT riskerar att påverka staden och dess bolag. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

I ärendet redovisas Verksamhetsplan 2024 för kommunstyrelsen.

Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget 2024 redovisas i kommunstyrelsens verksamhetsplan nämndmål, aktiviteter och indikatorer med årsmål samt budget för kommunstyrelsen.

Stockholm Business Region AB har två dotterbolag, Visit Stockholm AB och Invest Stockholm Business Region AB. Moderbolaget avser att samla all operativ verksamhet inom koncernen genom en verksamhetsöverlåtelse från de två dotterbolagen till moderbolaget.

Verksamhetsövergången syftar till att öka effektiviteten och minska administrationen inom Stockholm Business Region-koncernen. Det sammanförda bolaget kommer dra nytta av de fördelar som uppstår genom att kombinera kompetenser, resurser och expertis från alla tre bolagen. Genom att samordna administrativa och stabsfunktioner minskar dubbelarbete och effektiviteten ökar.

Verksamhetsövergången påverkar inte Stockholm Business Region-koncernens budget eller uppdrag.

Stadsledningskontoret och Stockholm Stadshus AB bedömer att verksamhetsövergången leder till ökad effektivitet av Stockholm Business Region AB:s resurser utan att kvaliteten minskar.

I en remiss från Spelinspektionen föreslås ändringar gällande avgifter vid ansökningar om licenser och tillstånd samt omstrukturering av spelförordningen (2018:1475) i syfte öka tydligheten genom att spelförordningen följer licensformerna i spellagen (2018:1138).

Staden har fått förslaget på remiss och på grund av den korta remisstiden har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Trafikverket har remitterat Trafikverkets riksintressen - översyn 2023 bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Trafikverket gör anspråk på anläggningar av riksintresse enligt Miljöbalken (1998:808) 3 kap. Remissen innehåller en sammanställning av de justeringar Trafikverket avser att göra av myndighetens riksintresseanspråk. Efter remissens avslutande fattas ett uppdaterat beslut av Trafikverket.

I Stockholms län har justeringar gjorts för Ostkustbanan, Roslagsbanan, Stockholms hamn (Värtan, Frihamnen), E20 genom Stockholms län, E4 Häggvik – Arlanda, Förbifart Stockholm, Tvärförbindelse Södertörn och Bromma flygplats.

Staden har fått förslaget på remiss och på grund av den korta remisstiden har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Exploateringsnämnden beslutade den 9 november 2023 att godkänna lägesredovisningen för projekt Slussen och att överlämna den till kommunstyrelsen för kännedom.

Lägesredovisningen beskriver status och nuläge för projektet i förhållande till ramar och förutsättningar i reviderat genomförandebeslut godkänt i exploateringsnämnden i mars 2023 samt i kommunfullmäktige i juni 2023.

Region Stockholm har remitterat Samråd om ny tunnelbana till Älvsjö, samråd järnvägsplan, tillhörande detaljplan och tillståndsansökan miljöbalken till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Nya tunnelbanelinjen, gul linje, mellan Älvsjö och Fridhemsplan blir cirka åtta kilometer lång och får sex stationer: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. Ovan markytan kommer anläggningen främst bestå av stationsbyggnader och byggnader för ventilation. Arbete med lokalisering och utformning av tunnelbanan pågår. Samrådet omfattar järnvägsplan, detaljplan och avgränsning för miljöprövning. Syftet med samrådet är att få in synpunkter om den nya tunnelbanelinjens tunnlar, stationer och uppgångar.

Kungliga Djurgårdens förvaltning har sänt förslag till avgränsningssamråd inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att utföra åtgärder i vattenområde bland annat till Stockholms stad för yttrande. Projektet undersöker potentialen att använda restmassor från offentliga infrastrukturprojekt, såsom förlängningen av tunnelbanan i Stockholm, för att utveckla ekologiska värden i Stockholms inre arkipelag. Genom detta projekt vill Kungliga Djurgårdens förvaltning anlägga ett rev i Isbladsviken.

I delbetänkandet En säker och tillgänglig statlig e-legitimation lämnas förslag på hur en kostnadseffektiv statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan tillhandahållas och utformas av Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Syftet med detta är bland annat att stärka samhällets robusthet, tillgänglighet och säkerhet.

Finansdepartementet har remitterat delbetänkandet bland annat till Stockholms stad för yttrande. Den föreslagna regleringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott (Ds 2023:31) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Promemorian förordar ett förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Ändringarna innefattar att det införs regler om så kallade säkerhetszoner i polislagen. Polismyndigheten föreslås kunna införa en säkerhetszon i ett visst område om det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finns påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning. Inom en säkerhetszon har polisen utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel efter vapen eller andra farliga föremål. Säkerhetszoner gäller på allmän plats och i transportmedel på allmän plats. Ingripanden får ske i den utsträckning det behövs för syftet med säkerhetszonen, men faktiska omständigheter ska föreligga.

På grund av extremt kort remisstid har staden inte kunnat remittera ärendet till fler instanser än stadsledningskontoret.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) har sett över fastigheten Bygeln 5 i Rågsved i syfte att anpassa en del av fastigheten till kontor för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, en del till nya seniorbostäder och aktivitetscenter samt att genomföra det underhåll fastigheten.

Micasa Fastigheters styrelse tog i oktober 2023 ett inriktningsbeslut gällande Bygeln 5, till en total investeringsutgift om 349 mnkr inklusive moms och index. Byggstart för projektet beräknas till tredje kvartalet 2025 med ett preliminärt färdigställande och inflyttning i slutet av 2026.

Projektet är i linje med uppdraget att nämnder och bolagsstyrelser ska göra en översyn av sina lokalförhyrningar med målsättningen att primärt hyra lokaler i av staden ägda fastigheter. Det bidrar även till målet om att stärka Rågsved centrum samt de behov om tillskapande av seniorbostäder som uttrycks i stadens boendeplan för äldre.

Jonas Naddebo (C) anför i en motion att kommunfullmäktige bör ge kommunstyrelsen i uppdrag att införa ett stadsövergripande mål om 100 procent svenskt vid matupphandling där så är möjligt i enlighet med EU:s upphandlingsregler.

På uppdrag av regeringen genomför Boverket en översyn av myndighetens bygg- och konstruktionsregler i syfte är att skapa ett förenklat och konsekvent regelverk. Den remitterade rapporten Avstämning inför framtagande av förslag till nya föreskrifter om energihushållning beskriver ett antal förslag som övervägs i samband med framtagande av Boverkets nya föreskrifter om energihushållning. Syftet är att stämma av förslagen med aktörer i sektorn genom en riktad remiss. Ett färdigt författningsförslag planeras att remitteras i ett senare skede.

Arbetet med regelförenkling av energihushållningskraven omfattar krav vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) planeras upphävas, och delar av innehållet inkluderas i de nya föreskrifterna så att alla bestämmelser om energiprestanda samlas på ett ställe.

Förhandlingar pågår om en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EPBD). När omarbetningen är klar kommer den implementeras i energihushållningskraven, och planeras att ingå i det färdiga författningsförslaget.

Fyra förslag beskrivs i rapporten:

1. Sju olika lokalkategorier införs: Kontor, Utbildning, Sjukhus, Logi och restaurang, Idrott, Handel och kultur, samt Andra typer av energianvändande byggnader.

2. Krav ställs på att primärenergitalet ska bestämmas vid en fastställd kategoritypisk användning för respektive lokalkategori.

3. Nu gällande krav på installerad eleffekt för uppvärmning omformuleras till ett krav på specifik eleffektanvändning vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och kategoritypisk användning.

4. Undantag från kraven på energihushållning ändras och harmoniseras med undantagen enligt EPBD.

Karin Ernlund och Ismail Ali (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utveckla Knutby bollplan.

Det aktuella projektet berör Hus 06 på Hantverkargatan 2H, med fastighetsbeteckning Pilträdet 11 på Kungsholmen. Huset, som idag är tomställt, är i stort behov av upprustning då i stort sett alla tekniska installationer har uppnått sin livslängd.

Projektet syftar till att renovera och hyresgästanpassa lokalerna till utbildningsnämnden som får en kontorsmiljö mer anpassad till verksamhetens behov. Projektet innebär också att utbildningsnämndens befintliga lokaler tomställs för en framtida renovering.

Projektet väntas vara färdigställt till det första kvartalet 2025.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om feriejobb för 13-15-åringar. Motionären framhåller att allt yngre barn och ungdomar dras in i gängkriminalitet och att risken att rekryteras till kriminalitet ökar under sommaren, varför väl utformade feriejobb med rätt handledarstöd kan fungera som en förebyggande insats genom att ge ungdomar meningsfull sysselsättning och lön. I motionen föreslås att i stadens anvisningar för feriejobb sänka åldern för att ansöka om feriejobb i stadens verksamheter till 13 år. Motionären föreslår även att ett pilotprojekt med feriejobb till åldersgruppen 13-15 år genomförs i stadens ytterstadsdelar och finansieras med medel för sociala investeringar.

Kursplanen i samiska i sameskolan trädde i kraft den 1 juli 2022 i anslutning till revideringar av läroplanerna och kursplanerna i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket gjorde vid tiden bedömningen att det av tidsskäl inte fanns möjlighet att genomföra några större revideringar av kursplanen i samiska eller att införa ett tredje spår.

Samiska är ett ämne i sameskolan och kursplanen i samiska fastställs av Skolverket. Enligt skolförordningen ska elever som läser samiska som modersmål i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan undervisas utifrån kursplanen i samiska. Kursplanen består i dag av två spår. Skolverkets förslag innebär införandet av ett tredje spår, för nybörjare. De tre spåren blir då samiska inom ramen för samiska som förstaspråk, samiska inom ramen för samiska som andraspråk samt samiska inom ramen för samiska som andraspråk, nybörjare. Skolverket har tagit fram förslag på betygskriterier i det föreslagna nya tredje spåret, samiska inom ramen för andraspråk, nybörjare, för betygsstegen A, C och E.

Kursplanerna i modersmål som nationellt minoritetsspråk är utformade för att ge alla elever som tillhör de nationella minoriteterna möjligheten att, utifrån sina förutsättningar, utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Elever som läser samiska som andraspråk har betydligt mindre undervisningstid i ämnet än i sameskolan. Enligt Skolverkets bedömning behöver ett tredje spår tas fram, som bättre möjliggör en undervisning även för nybörjare. Detta spår ska motsvara samma nivå som finns i betygskriterierna i kursplanerna för modersmål som nationellt minoritetsspråk som andraspråk. Förslaget på ändring i kursplanen och betygskriterier i samiska planeras att träda i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas från och med höstterminen 2024.

Skolverket meddelar årligen föreskrifter som inför kommande läsår anger datum och i vissa fall tidpunkt för när de nationella proven ska genomföras i grundskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasieskolan. Föreskrifterna anger även en första dag och tidpunkt för genomförande för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och första dag för genomförande för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Skolverket har skickat förslaget på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Skolverket ser ett behov av att möta teknisk utveckling inom ett område som får allt större betydelse och göra kunskapsfältet tillgängligt för en bred elevgrupp. Skolverket har därför tagit fram ett nytt ämne, artificiell intelligens (AI), som kommer att erbjudas i den ämnesutformade gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Eftersom den tekniska utvecklingen som pågår med hjälp av AI är mycket snabb bedömer Skolverket att det är angeläget att erbjuda ämnet tidigare än så. För att de elever som går i den kursutformade gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå ska ges möjlighet att läsa detta nya ämne har Skolverket tagit fram en ämnesplan som är anpassad till kursutformad gymnasieutbildning. Avsikten är alltså att ämnet ska kunna erbjudas tidigare till elever i berörda skolformer, från och med den 1 juli 2024.

Skolverket har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och Stockholms Stadshus AB. Stadsbyggnadskontoret har inkommit med ett kontorsyttrande.

Chefer i Stockholms stad ska ha helhetssyn, vara närvarande, utvecklingsinriktade, mål- och resultatorienterade, tydliga och ha god samarbetsförmåga. Att vara chef i Stockholms stad innebär ett sammanhållet ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. För att säkerställa ett närvarande ledarskap gav kommunfullmäktige i budgeten för 2023 kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för maximalt antal medarbetare per chef i stadens verksamheter. Vidare fick nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att identifiera ett uttalat maximalt antal medarbetare per chef inom sitt eget verksamhetsområde.

Förslaget till riktlinje berör organisatoriska faktorer som ansvar, befogenheter och antal medarbetare per chef. Riktlinjen beskriver stadsgemensamma chefsnivåer samt anger ett riktvärde för antal medarbetare per chef om 10-30 medarbetare/chef. Riktlinjen blir ett viktigt styrdokument som bidrar till organisatoriska och strukturella förutsättningar för ledarskapet viket förväntas stärka stadens arbetsgivarvarumärke.

Stockholms stads strategi för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet togs fram 2019 och gällde till och med 2022. Strategin har under våren 2023 reviderats av socialnämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder.

Den reviderade strategin fortsätter att fokusera på de fyra områden vilka låg till grund för strategin 2019-2022, något som bidrar till ett långsiktigt och förutsägbart arbete och som innebär att berörda nämnder kan fortsätta med sina åtaganden inom strategins områden.

Strategins huvudsakliga tyngdpunkt är på främjande, tidiga och förebyggande insatser eftersom det är lättare att förhindra uppkomsten av beteenden än att bryta destruktiva och kriminella utvecklingsbanor. Likväl poängteras att barn, unga och unga vuxna med komplex och långt framskriden problematik ska ges bästa möjliga förutsättningar att lämna den kriminella miljön och att de ska erbjudas effektiva och individuellt utformade insatser.

I november 2022 remitterade Läkemedelsverket förslag till nya föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek. Efter remissen har föreskrifterna omarbetats och omfattar nu förslag på att motsvarande krav även ska gälla distanshandel på andra försäljningsställen. Läkemedelsverket föreslår bland annat att LVFS 2009:20 upphävs och att beslut fattas om nya föreskrifter om handel med vissa receptfria läkemedel.

Läkemedelsverket har skickat ”Förslag till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2024:XX) om handel med vissa receptfria läkemedel” på remiss till kommunstyrelsen i Stockholms stad.

Regeringen beslutade år 2021 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott. Utredningen har även undersökt hur arbetet med misstänkta bidragsbrott fungerar hos kommunerna, arbetslöshetskassorna och de brottsutredande myndigheterna.

De felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen uppgår till cirka 15- 20 miljarder kronor årligen. Drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna har uppskattats vara misstänkta bidragsbrott.

För att komma tillrätta med bidragsbrotten föreslår betänkandet bland annat ett reglerat brottsförebyggande ansvar för berörda myndigheter som Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och CSN. Myndigheter och kommuner får utökade möjligheter till uppgiftsinhämtning. Ansvaret för att utreda bidragsbrott flyttas över till Ekobrottsmyndigheten och ett system med bidragsspärr införs. Det innebär att den som döms eller meddelas ett strafföreläggande av normalgraden eller grovt bidragsbrott ska stängas av från bidragssystemet under en viss tidsperiod. Därtill föreslås sanktionsavgift för den som har lämnat oriktiga uppgifter och ett register över beslutade sanktionsavgifter.

Socialdepartementet har remitterat betänkandet till Stockholms stad för yttrande.

Kommunstyrelsen har tagit fram ett förslag till nytt trygghetsprogram 2024-2027.

Att Stockholm är och upplevs som en trygg och säker stad är ett ansvar som sträcker sig över samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet för stadens samlade brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är att tryggheten ska öka genom förebyggande insatser.

Trygghetsprogrammet föreslås fortsatt utgå från fyra fokusområden:

Förebyggande arbete

Riktade sociala insatser

Stadens offentliga miljö

Stadsutveckling

Trygghetsprogrammet syftar till att ge stadens alla verksamheter en gemensam grund och struktur för stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Trygghetsprogrammet utgår från kraven som ställs i lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, vilken träde i kraft den 1 juli 2023.

I enlighet med förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem kan en kommun enligt föreskrifterna i denna förordning få statsbidrag för maxtaxa om en viss högsta avgift (maxtaxa) tillämpas för plats i förskola eller fritidshem. Skolverket beräknar varje år avgiftsnivåerna för förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem som Stockholm stads kommunfullmäktige ska ta beslut om för att de ska gälla. Utifrån Skolverkets uppgifter föreslås en justering av avgifterna i förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid i enlighet med Skolverkets nivåer för maxtaxa 2024. De nya avgiftsnivåerna föreslås börja gälla från 1 februari 2024.

Region Stockholm har remitterat Trafikförändringar i Stockholms innerstad och Lidingö till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och trafikkontorets tjänsteutlåtande.

Resandet i innerstaden och Lidingö har minskat med cirka 30 procent jämfört med SL-trafiken i stort som minskat med 20 procent jämfört med år 2019. Region Stockholms trafikförvaltning menar att delförklaringar till det är de förändrade resmönster som uppkom under pandemin, med större andel distansarbete samt överflyttning till andra trafikslag som exempelvis gång och cykel.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har skickat en promemoria om automatiserad körning på remiss till Stockholms stad. Remissen innehåller förslag på kompletteringar som behövs i svensk lagstiftning med anledning av automatiserade fordon. Den nya förordningen ska ange var ett typgodkänt helautomatiserat fordon får föras. Den som aktiverar det automatiska körsystemet ska anses som förare av fordonet. Vid förandet av typgodkända helautomatiserade fordon ska de allmänna bestämmelserna om trafikanter, trafik med fordon och trafik med motordrivna fordon i trafikförordningen gälla. Beslut om föreskrifter enligt den nya förordningen ska inte kunna överklagas. De föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2024.

Snöröjning väcker känslor, eftersom det är viktigt att människor kan ta sig fram i staden. Motionen beskriver att korta perioder av snöfall leder till stora ansträngningar för de upphandlade entreprenörerna och att ett skulle kunna vara att stadsdelsnämnderna mobiliserar personer med försörjningsstöd för att bistå med enklare snöröjningsarbete av gator.

Personer får idag försörjningsstöd för att de inte har något annat sätt att försörja sig. Den rätten är viktig och bör inte villkoras mer än nödvändigt. Jag har förståelse för att man vill testa alla idéer för komma åt svårigheterna med att få till bra snöröjning i hela staden. Något som få känner till är att fastighetsägare egentligen har ett stort ansvar för snöröjning vid trottoarerna vid deras fastighet. Kanske borde istället de aktörerna ta mer av sitt ansvar.

I stort sköts stadens väghållning och snöröjning av upphandlade leverantörer. Dessa avtal är utformade för att skapa effektiv snöröjning och halkbekämpning. I vissa avtal finns det också med sysselsättningsfrämjande åtgärder för att få in fler personer på arbetsmarknaden, vilket man kan se som ett mer långsiktigt sätt att möta utmaningen med att få fler personer i arbete.

Trafikkontoret ser löpande över stadens avtal för vinterväghållning för att hitta bättre sätt att ställa krav och följa upp arbetet. Med tanke på klimatförändringarna kommer stadens arbete fortsatt behöva utvecklas, då det är svårt att halkbekämpa när temperaturen ligger runt noll grader. Snöröjning är viktigt och det kommer därför alltid att finnas saker att förbättra inom området.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ges i uppdrag att genomföra en utredning om reklamskyltars visuella och fysiska funktion samt föreslå höjd självfinansieringsgrad för användare av hyrcyklar.

Motionären uppger att skyltarnas funktion är att finansiera det av Stockholms stads upphandlade hyrcykelsystemet genom att ge uthyrningsaktören möjlighet till reklamintäkter. Därmed kan avgiften för de som använder cyklarna hållas på en lägre nivå.

Trafiknämnden i Stockholms stad har tillsammans med exploateringsnämnden, Göteborgs stad, Malmö stad och Trafikverket samt i dialog med branschföreträdare tagit fram ett förslag till reviderade miljökrav i upphandlingar av entreprenader.

I revideringen har en anpassning gjorts till ändrade EU-krav och teknikutveckling samt till de berörda organisationernas klimat- och miljömål. Revideringen innebär att i korthet att inblandningskravet på andel förnybart drivmedel skärps och att en årsvis ökning av kravnivåer fram till 2030 förs in i kravdokumentet. Krav på fordon skärps. Ett krav på andel nollutsläppsfordon och klimatkrav på stål och betong skärps från 2025 och ett klimatkrav på asfalt läggs till. I övrigt föreslås förtydliganden, högre krav på redovisning och uppdaterade drivmedelsstandarder.

Länsstyrelsen Stockholm är skyldig att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning med syfte att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter och uppdatera denna senast vart femte år. I nu remitterat förslag anges tre effektmål tillsammans med åtgärder för att uppnå målen. För målet Länets kommuner arbetar systematiskt med klimatanpassning finns fyra åtgärder som riktar sig direkt till kommunerna. Utvecklingen ska följas upp årligen genom rapportering avseende åtgärdernas status och med hjälp av ett antal angivna indikatorer.

Länsstyrelsen Stockholm har skickat handlingsplanen till staden för yttrande.