Möte 2022-06-01

Stadsrevisionen har genomfört en granskning av stadens styrning, uppföljning och kontroll av projekt Slussen. Revisionsrapport nr 2/2022 - Projekt Slussen har remitterats till kommunstyrelsen och exploateringsnämnden för yttrande.

Projekt Slussen har enligt revisionskontorets bedömning en i huvudsak ändamålsenlig organisation, som är anpassad till projektets art och komplexitet. Revisionskontoret bedömer vidare att projektets struktur för ekonomistyrning är ändamålsenlig och att det finns styrande och stödjande dokument i tillräcklig omfattning. Däremot är det revisionskontorets bedömning att stadens regelverk behöver utvecklas för att säkerställa en tillräcklig politisk styrning och uppföljning under genomförandeskedet av stora, komplexa projekt. Vidare anser revisionskontoret att rapporteringen till exploateringsnämnden och kommunfullmäktige behöver utvecklas.

Exploateringsnämnden godkände den 24 mars 2022 överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom Kylfacket 1 och Kylfacket 4, Slakthusområdet till LS Slakthusgränd AB med en försäljningsinkomst om cirka 310 mnkr. Föreslagen överenskommelse om exploatering tillför cirka 130 nya bostäder, 1 000 kvadratmeter lokaler i bottenvåning och en ny förskola med fem avdelningar.

Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då försäljningsinkomsterna överstiger det belopp om 90 mnkr som exploateringsnämnden enligt nämndens reglemente får besluta om.

Kommunstyrelsen har i uppdrag att revidera samverkansavtalet med Skolfastigheter i Stockholm (SISAB) i huvudsakligt syfte att effektivisera byggprocesser och skapa incitament att minska kostnaderna. Ett förslag på nytt kostnadsbaserat samverkansavtal har tagits fram och föreslås gälla från och med den 1 juli 2022.

Samtliga schabloner omarbetas för att förenkla hanteringen och för att inte skapa oönskade styrningseffekter. Samtidigt ökar SISAB:s åtagande för ett antal ansvarsområden och tjänster, bland annat VA och infrastruktur för datakommunikation. Den nuvarande baskapitalhyran och de separata energischablonerna tas bort samt nyproduktionsrabatten upphör. Även den objektsvisa ersättningen för konstgräsplaner justeras och görs generell. Samtliga kostnader inarbetas i en ny grundschablon som för permanenta lokaler samlat fångar de tidigare separata schablonerna. Viss korrigering sker samtidigt för bland annat konstgräsplaner. På motsvarande sätt omarbetas de olika schablonerna för paviljonger till en ny paviljongschablon.

I revideringen har ingått ett koncernperspektiv på ökad styrning mot fortsatt ekonomisk återhållsamhet där utgångspunkten är att alla parter får incitament för att gemensamt styra mot samma mål. Syftet är att frigöra mer pengar till verksamhet genom ökat fokus på projektkostnader, öka möjligheterna till ökad styrning och kompetens samt transparenta processer både hos SISAB och hos inhyrande nämnder, hålla nere stadens investeringsutgifter samt öka möjligheten och förmågan att göra tydliga avvägningar och prioriteringar i samband med kostnadsdrivande omständigheter exempelvis genom en utvecklad och förtydligad projektstyrningsprocess.

SISAB kan nyttja stordriftsfördelar och en besparing på grundschablonen har därför arbetats in motsvarande 5 kronor per m2. Denna besparing hos SISAB möjliggörs genom ett ökat åtagande för ansvar och tjänster (bl.a. vatten- och avloppsabonnemang, VA). Genom en uppräkning av grund- och paviljongschabloner mot KPI oktober årligen med 80 procent ges en långsiktig besparingseffekt. Därutöver har den så kallade nyproduktionsrabatten tagits bort i syfte att öka styrningen och för att sänka utgifterna för nyproduktion.



De nya schablonerna är i 2022 års nivå enligt följande:

Grundschablon: 866 kr/m2

Paviljongschablon: 360 kr/m2

Driftavdrag vid tomställning - 221 kr/m2



Med beaktande av uppskattade kostnader för ökade åtaganden för SISAB, som värderas till 31,5 mnkr/år, så ökar kostnaderna för nämnderna med de nya schablonerna med netto totalt cirka 3,9 mnkr/år. Uppföljningen av schablonerna ska stärkas via den Tolkningsgrupp som redan sen tidigare finns kopplad till samverkansavtalet.

Schablonförändringarna medför att nyproduktion inom ramen för i princip fortsatt kostnadsneutralitet inom samverkansavtalet blir relativt sett dyrare för nämnderna. Detta jämfört med bibehållande av och fortsatt upprustning/anpassning av befintliga lokalresurser. Denna förändring är ett medvetet val för att hålla nere kommunkoncernens investeringsutgifter. Samtidigt förordas en ökad satsning på kostnadseffektiva prefabricerade modullösningar för den nyproduktion som måste ske.

SISAB:s nuvarande administrativa påslag på entreprenadkostnader för vissa projekt som ska hyresföras upphör. Det ersätts med ett självkostnadsberäknat timpris, byggherretimmar, om 1 095 kronor avseende berörd egen personal. Ingående timkostnad kan även debiteras för direktfinansierade uppdrag som inte hyresförs. För övriga projektkostnader eller andra beställda åtgärder kvarstår det administrativa påslaget men dagens olika beräkningsvarianter upphör till förmån för en generell beräkning om 2 procent. Det förtydligas att offerter ska kompletteras med så kallad kapitalberäkningsprocent samt kopplas till ett index. Komplexa projekt kan även med fördel beställas med fastprisofferter som underlag för att säkerställa kostnaden.

En Beredningsgrupp föreslås inrättas i syfte att stärka projektstyrningen så att nyproduktion, ombyggnationer och renoveringar sker kostnadseffektivt. Gruppen införs på försök under två år och arbetet ska utvärderas inför en eventuell fortsättning.

Övergångsregler för hur det reviderade samverkansavtalet ska implementeras redovisas.

Tidigare uppdrag att inom samverkansavtalet pröva en övergång från bruksarea (BRA) till lokalarea (LOA), utreda en förenklad fördelning av kostnader för upplupet underhåll i samband med ombyggnation samt att tillskapa en modell på hur restvärden ska hanteras vid lokalavvecklingar, redovisas. Inga rationella lösningar har funnits.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. För att rätten till utbildning faktiskt ska kunna åtnjutas av enskilda så innehåller skollagen och dess förskrifter bestämmelser som ska säkerställa detta. Exempel på detta är kostnadsfria måltider, garanterad undervisningstid samt rätt till särskilt stöd. En annan sådan bestämmelse är rätten till skolskjuts som tillkommer elever som omfattas av skolplikt samt elever som tillhör gymnasiesärskolan.

Då skolplikten från och med höstterminen 2018 inträder vid sex års ålder så ska skolplikten börja fullgöras i förskoleklassen. Därvid har skollagens bestämmelser om rätt till skolskjuts utvidgats till att även omfatta förskoleklassen. Kommunfullmäktiges nuvarande skolskjutsavisningar beslutades den 15 november 2012. Mot bakgrund av förändringarna kring skolplikten behöver skolskjutsanvisningarna ändras så att de överensstämmer med lagstiftningen om rätt till skolskjuts i förskoleklassen.

I skrivelsen framför Torun Boucher och Rashid Mohammed (båda V) att Stockholms skolor ska vara en plats där eleverna får känna sig trygga, sedda och uttrycka sig själva utan att känna rädsla för repressalier från lärare eller annan personal i skolan.

Skribenterna framför vidare att stadens skolor och förskolor ska främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn, elever och studenter inom verksamheten samt att förskolor och skolor ska upprätta en plan mot kränkande behandling och att alla utbildningssamordnare ska arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering i enlighet med diskrimineringslagen.

I skrivelsen framförs vidare att rätten att klä sig som man vill handlar om individens frihet och integritet och den rättigheten är grundlagsskyddad i och med yttrandefriheten så länge man inte klär sig i kläder som kränker någon annan. Skollagen slår dessutom fast att rätten till elevens frihet och integritet skall genomsyra skolan. Skribenterna framför att Internationella Engelska skolan (IES) i Täby har ett strängt system för vilka kläder eleverna får bära och hur långa exempelvis deras kjolar får vara, trots skollagens syn på elevens friheter.

I skrivelsen framförs att IES har flertalet skolor i Stockholm och staden är inbegripen att sälja skolfastigheter till koncernen vilket kommer bidra till dess expansion i staden. Skribenterna anser inte att den värdegrund som IES vilar på bör gälla i Stockholms kommun utan självklart ska skollagen och vår grundlag vara vägledande i synen på elever.

Mot bakgrund av ovanstående anser Vänsterpartiet att skolborgarrådet bör genomföra en särskild granskning om det här också förekommer på IES skolor inom Stockholms stad. För att understryka vikten av granskningen anser skribenterna att skolborgarrådet också ska kalla in rektorerna för Internationella Engelska skolorna i Stockholm stad för att med dem diskutera och klargöra Stockholms synpunkt på elevernas friheter och rättigheter.

Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. I Stockholms stad har arbetsmarknadsnämnden huvudansvaret för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år. Uppdraget genomförs i samverkan med utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna.

Handlingsplanen fastställer Stockholms stads övergripande rutiner för arbetet med kommunens aktivitetsansvar och ska gälla under perioden 2022-2024. Den beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Operativa rutiner samt detaljerade beskrivningar av insatser ingår inte i handlingsplanen utan tas fram på förvaltningsnivå av arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen.

Kommunfullmäktige har tidigare fattat beslut om en sådan handlingsplan för staden som revideras och ersätts av denna handlingsplan.

Peter Wallmark (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att upprätta en central park- och naturvårdsförvaltning. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppdra till trafiknämnden att utreda förutsättningarna för att upprätta en parkförvaltning vars syfte är att säkerställa att stadens parker och grönområden sköts och utvecklas varsamt av personal med specialistkompetens.

Peter Wallmark (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige om en trafiklösning för Brommaplan. Motionären framför att situationen i rondellen vid Brommaplan skapar stora störningar i trafikflödet samt stora risker för trafikolyckor. Vidare menar motionären att problemen är så stora att de påverkar hela Västerort. Motionären lyfter även fram att Brommaplan pekas ut som strategiskt utvecklingsområde i Stockholms översiktsplan.

Motionären föreslår att övergångställena ersätts med gångbroar för att minska köer samtidigt som fotgängare och cyklister kan ta sig över på ett tryggt sätt samt att trafikförvaltningen tillsammans med stadsbyggnadskontoret ges i uppdrag att ta fram en plan för genomförande av motionens intentioner.

Trafikverket Region Stockholm har lämnat in järnvägsplanen Mälarbanan delen Huvudsta-Duvbo till Trafikverket för fastställelseprövning. Järnvägsplanen visar utbyggnaden av Mälarbanan från två spår till fyra samt ett nytt anslutningsspår till Tomteboda bangård. Därtill kommer nya stationer i Sundbyberg och Huvudsta samt att järnvägen förläggs i tunnel genom centrala Sundbyberg samt i Huvudsta.

Inför beslut om fastställelseprövning har Stockholms stad med fler fått möjlighet att yttra sig över de nya handlingar som tillkommit i ärendet sedan granskning av järnvägsplanen.

Med anledning av de synpunkter som framkom under granskningen har två mindre ändringar gjorts i järnvägsplanen och kompletterande granskning utförts. Därefter har Länsstyrelsen Stockholm tillstyrkt att järnvägsplanen fastställs. Med anledning av den korta remisstiden svarar Stockholms stad genom stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Den statliga offentliga utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) har remitterats till Stockholms stad för yttrande.

Utredningen gör bedömningen att det går att förena införandet av en restriktiv form av gårdsförsäljning med EU:s regler om fri rörlighet och med ett i övrigt bevarat detaljhandelsmonopol. Vidare anförs i utredningen att gårdsförsäljningen kan antas medföra förhållandevis små effekter på den totala folkhälsan och i förhållande till det totala antalet döds- och sjukdomsfall som är alkoholrelaterade i Sverige. Gårdsförsäljning bedöms också kunna bidra med positiva spridningseffekter för näringsidkare, småföretagare och landsbygden.

Regeringen har tillsatt en utredning för att genomföra en översyn av varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) samt föreslå en mer sammanhållen författningsreglering av hela systemet och som ska vara tillämplig i fred och krig.

VMA syftar till att kunna varna och ge vägledande information till allmänheten vid olyckor, överhängande fara för olyckor, svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och andra allvarliga händelser i fredstid såväl som vid höjd beredskap. VMA-systemet är inte något enskilt tekniskt system utan kan beskrivas som en ordning för varning och information till allmänheten genom olika kanaler. VMA-systemet har vuxit fram över tid och är till stor del reglerat genom avtal och överenskommelser mellan de olika aktörerna i systemet. Vissa delar är oreglerade men fungerar i praktiken genom den ordning och praxis som har uppstått mellan aktörerna.

Utredningen menar att det i vissa fall är oklart hur dessa avtal och befintliga författningsregleringar förhåller sig till varandra och anser att en så viktig samhällsfunktion inte bör överlämnas till avtalsparter att förhandla om. Utredningen föreslår därför att en ny lag och förordning ska reglera grunderna för VMA-systemet.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian till Stockholms stad för yttrande.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren (S) och Jan Valeskog (S) om effektbristen framförs att det råder eleffektbrist i Stockholm och att effektfrågan behöver lösas bland annat med hänvisning till bostadsbyggandet, tunnelbaneutbyggnaden och elektrifieringen av vägtransporterna.

Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige besluta om:

Att staden under ledning av elsamordnaren och i samarbete med Svenska kraftnät, Ellevio, Stockholm Exergi och andra berörda företag/organisationer till kommunstyrelsen tar fram en behovsanalys som visar Stockholms framtida behov av effekt år 2025, 2030 och 2040. Vidare att staden under ledning av elsamordnaren och i samarbete med Svenska kraftnät, Ellevio, Stockholm Exergi och andra berörda företag/organisationer till kommunstyrelsen tar fram en aktörskarta som visar vilka aktörer som är avgörande att samarbeta med för att avhjälpa effektbristen och undvika att staden hamnar i en situation där effektbristen återigen blir ett hinder för stadsutveckling och klimatomställning.

Slutligen att staden under ledning av elsamordnaren och i samarbete med Svenska kraftnät, Ellevio, Stockholm Exergi och andra berörda företag/organisationer till kommunstyrelsen tar fram ett policydokument med en aktionsplan för bättre och mer säker elförsörjning av Stockholm till år 2025, 2030 och 2040.

Nedan redovisas motioner, inlämnade före den 1 juli 2021, som ännu inte har behandlats av kommunstyrelsen.

Inriktningen för projekt Larsboda strand godkänns.

Exploateringsnämnden medges rätt att fortsätta planera förutsättningarna för exploatering i Farsta för projekt Larsboda strand till en investeringsutgift om upp till 92,7 mnkr, som underlag för kommande genomförandebeslut.

Utgifterna för år 2022 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2023.

Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2022 att kommunstyrelsen ska inrätta en stadsgemensam visselblåsarfunktion.

Stadsledningskontoret föreslår att ansvaret för funktionen anges i ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente och att berörda bolag inom Stockholms stadshus AB uppmanas att besluta om att dela den stadsgemensamma funktionen. Berörda stiftelser erbjuds möjlighet att dela funktionen om de vill.

EU antog 2019 direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, visselblåsardirektivet. För genomförande av direktivet har riksdagen antagit lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Enligt den nya lagen ska offentliga verksamhetsutövare senast den 17 juli 2022 ha inrättat en intern rapporteringskanal för mottagande av rapporter om misstänkta överträdelser samt förfaranden för att hantera rapporterna, dvs. en intern visselblåsarfunktion. Även för kommunala bolag och stiftelser med fler än 50 anställda ska en sådan funktion finnas på plats då. Det är möjligt för en kommun att dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag och stiftelser.

Genom lagen införs ett skydd för den som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. I offentlighets- och sekretesslagen införs bestämmelser om sekretess till skydd för uppgifter om rapporterande person och uppgifter om annan berörd person. För att skyddet ska gälla krävs att rapportering har skett i sådan kanal som omfattas av lagen.

Koncernstyrelsen beslutade i mars 2021 att Stockholms Stadshus AB får i uppdrag att tillsammans med dotterbolaget S:t Erik Livförsäkring AB (S:t Erik Liv) utreda förutsättningarna och ta fram handlingar för en eventuell överlåtelse av S:t Erik Livs pensionsåtaganden till en extern part.

Tjänstepensionsbranschen genomgår generellt en övergång till premiebestämda pensionsplaner från förmånsbestämda pensionsplaner vilket, då S:t Erik Liv endast har förmånsbestämda åtaganden, innebär att affären minskar. Till följd av ändrade regelverk, ökad finansiell risk och pensionsavgångar anses kostnaderna för S:t Erik Livs framtida administration bli oskäligt höga då omfattningen av bolagets verksamhet minskar.

Ett flertal aktörer har tillfrågats om intresse att förvärva S:t Erik Liv och efter denna process har koncernledningen kommit fram till att SPP Pension & Försäkring AB (SPP) är en lämplig part för att långsiktigt förvalta pensionskapitalet för att täcka de garanterade åtagandena i de förmånsbestämda pensionerna. För att möjliggöra en överlåtelse av försäkringsbeståndet föreslås därför en bolagsförsäljning av S:t Erik Liv genom aktieöverlåtelse från moderbolaget Stockholms Stadshus AB till SPP.

S:t Erik Liv har i dagsläget ett eget kapital om ca 1 100 mnkr, samt ett försäkringskapital om ca 1 800 mnkr. Inför överlåtelsen sker utdelning om 200 mnkr. I samband med tillträdet erlägger också köparen en köpeskilling om ca 260 mnkr med justering för eventuell skatt. Resterande del av eget kapital omvandlas i samband med överlåtelsen till försäkringskapital som då uppgår till ca 2 500 mnkr. Av detta skapas en buffert som utöver att säkerställa att befintligt regelverk för pensioner efterlevs också minskar risken för framtida underskott i pensionsbeståndet.

I ärendet föreslås hur staden kan omvandla erfarenheter från pandemin till insatser för att ytterligare stödja såväl medarbetare som organisation och lämna ett bidrag till verksamheternas återhämtningsarbete.

Medarbetare och chefer utgör den i särklass viktigaste resursen för kommuner med uppdraget att ge service och trygghet till sina invånare och att utveckla kommunen och dess verksamheter över tid. Med erfarenheter från pandemin kan i sammanhanget medarbetare och chefer särskilt två områden lyftas särskilt kopplat till det centralt viktiga arbetet för en god arbetsmiljö för såväl individ som grupp – starka team och ett aktivt folkhälsoarbete



Starka team

Gruppkänsla, gemensamt ansvar, ett närvarande ledarskap och trygghet i varandra är grundläggande i vardagen och har under pandemin varit helt avgörande när verksamheterna säkerställt att staden har stått stark för stockholmarna. Inslag av personalsociala aktiviteter i arbetslivet bidrar till att bygga starka team och stärka samhörigheten. För att ytterligare stärka verksamheternas initiativ till sådana aktiviteter och med detta stödja verksamheternas återhämtningsarbete föreslås att särskilda medel avsätts för ändamålet år 2022.



Folkhälsa

Pandemin sätter fokus på vikten av ett aktivt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom. Folkhälsomyndigheten konstaterar i en rapport från år 2021 att förutsättningarna för en god och jämlik hälsa förändrades under pandemin och att grupper som redan före pandemin hade förhöjd risk för ohälsa har drabbats mest på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Myndigheten konstaterar också att människors fysiska aktivitet har minskat och stillasittande ökat till följd av pandemin.

Ett arbetsgivarverktyg i folkhälsoarbetet är friskvårdsbidraget som föreslås höjas år 2022 samt 2023 för stadens alla medarbetare, från dagens medianbidrag om 2 000 kr/person till 5 000 kr/person. En höjning ger incitament för fler att engagera sig i friskvårdsaktiviteter. Ett större bidrag ökar till exempel möjligheten att pröva olika slags friskvårdsformer för den som är osäker på vad för slags friskvård som passar bäst utifrån fysiska förutsättningar eller livsstil.





Tillfällig höjning av friskvårdsbidraget under 2022

 

 

Mnkr

Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista

-1,4 

Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta

-1,0

Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby

-1,7

Stadsdelsnämnd Bromma

-1,7

Stadsdelsnämnd Kungsholmen

-1,2

Stadsdelsnämnd Norrmalm

-0,9

Stadsdelsnämnd Östermalm

-1,1

Stadsdelsnämnd Södermalm

-1,8

Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör

-2,5

Stadsdelsnämnd Skarpnäck

-1,8

Stadsdelsnämnd Farsta

-1,5

Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö

-3,0

Stadsdelsnämnd Skärholmen

-1,0

Kommunstyrelsen

-0,3

Servicenämnden

-0,4

Arbetsmarknadsnämnden

-1,0

Exploateringsnämnden

-0,3

Fastighetsnämnden

-0,2

Idrottsnämnden

-0,5

Kulturnämnden: kulturförvaltningen

-0,9

Kulturnämnden: stadsarkivet

-0,2

Kyrkogårdsnämnden

-0,2

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

-0,3

Socialnämnden

-1,0

Stadsbyggnadsnämnden

-0,4

Trafiknämnden

-0,4

Utbildningsnämnden

-16,0

Äldrenämnden

-0,2

Överförmyndarnämnden

-0,1

Totalt

-43,0



Enhetsvisa aktiviteter för att stärka enheterna

 

 

Mnkr

Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista

-2,7

Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta

-1,9

Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby

-3,3

Stadsdelsnämnd Bromma

-3,0 

Stadsdelsnämnd Kungsholmen

-2,4

Stadsdelsnämnd Norrmalm

-1,8

Stadsdelsnämnd Östermalm

-2,2

Stadsdelsnämnd Södermalm

-3,6

Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör

-5,0

Stadsdelsnämnd Skarpnäck

-2,7

Stadsdelsnämnd Farsta

-3,3

Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö

-5,9

Stadsdelsnämnd Skärholmen

-2,2

Kommunstyrelsen

-0,7

Servicenämnden

-0,7

Arbetsmarknadsnämnden

-2,0

Exploateringsnämnden

-0,6

Fastighetsnämnden

-0,3

Idrottsnämnden

-1,0

Kulturnämnden: kulturförvaltningen

-1,9

Kulturnämnden: stadsarkivet

-0,2

Kyrkogårdsnämnden

-0,2

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

-0,6

Socialnämnden

-2,0

Stadsbyggnadsnämnden

-0,7

Trafiknämnden

-0,9

Utbildningsnämnden

-32,5

Äldrenämnden

-0,3

Överförmyndarnämnden

-0,2

Totalt

-84,8



Medel att fördela för ersättning som kan utgå till privata utförare efter ansökan

 

 

Mnkr

Utbildningsnämnden

-48,5

Äldrenämnden

-15.0

Socialnämnden

-5,0

Totalt

-68,5

I ärendet redovisas tertialrapport 1 2022 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms bidra till att målen för verksamhetsområdena kan nås under året. För stadsledningskontorets driftkostnader prognostiseras ett överskott om 27,6 mnkr före resultatöverföringar.

En översyn av reglementena har gjorts av stadsledningskontoret utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget 2021 och budget 2022. Stadsledningskontoret har tagit fram förslag till ändringar i reglementena för arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnderna, trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden.

Även kommunstyrelsens reglemente ska uppdateras utifrån beslut om budget 2022 avseende en stadsgemensam visselblåsarfunktion men beslut kommer i ett eget ärende, dnr KS 2021/1703.

I utbildningsnämndens reglemente har också en uppdatering gjorts utifrån remissvar från nämnden avseende reglementsändringar utifrån budget 2020.

Ändringar har också gjorts i reglemente för kulturnämnden och i reglemente för socialnämnden utifrån vad nämnderna föreslagit i sina remissvar.

Viss redaktionell översyn har också gjorts.

Övriga reglementen som inte återfinns i detta ärende har inte uppdaterats.

Stockholms stad kommer med anledning av Rysslands invasion av Ukraina ställas inför en rad olika utmaningar inom ett flertal av de verksamhetsområden som innefattas av det kommunala ansvaret. Dessa utmaningar medför att stadens verksamheter på kort tid kan komma att behöva förstärkas. Det är dock svårt att i nuläget fastslå omfattningen på eventuella förstärkningar då situationen och prognoserna rörande antalet individer som lämnar Ukraina förändras i snabb takt.

Detta ärende avser tydliggöra stadens inriktning samt föreslå förstärkningar som gör att staden har stabil grund för mottagande av flyktingar. Hur landet och staden kommer att påverkas av kriget i Ukraina är fortsatt mycket osäkert och Migrationsverkets prognoser visar på hur svårt det är att försöka förutse vad utvecklingen kommer innebära. Detta medför att stadsledningskontoret ser ett behov av att stadens nämnder ges förutsättningar att förstärka sitt arbete samtidigt som utvecklingen, både avseende verksamheter, samverkan och ekonomi kommer följas för att staden ska kunna komma att fatta ytterligare beslut under året.

Exploateringsnämnden beslutade den 21 april 2022 § 17 om överenskommelse om exploatering med försäljning, för kontor och lokaler inom fastigheten Sandhagen 2 i Johanneshov med Atrium Ljungberg Slakthuset 6 AB och Atrium Ljungberg AB.

Då försäljningsinkomsten överstiger 90 mnkr har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.

Slakthusområdet står inför en omvandling från ett industriområde till en le-vande stadsdel med nya bostäder, arbetsplatser, handel och samhällsservice.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har tecknat ett 15-årigt hyresavtal (bilaga 2) med Atrium Ljungberg AB (ALAB) gällande inhyrning av gymna-sieskola i Slakthusområdet. Projektet omfattar en gymnasieskola med en total area om 6 203 kvm lokalarea (LOA) med plats för 800 elevplatser. Planerad inflyttning är den 1 juni 2026 och verksamhetsstart är höstterminen 2026.

Skolan kommer att ägas av ALAB som hyr ut i första hand till SISAB, vilka därefter hyr ut i andra hand till utbildningsnämnden. Projekteringen och byggentreprenaden av skolbyggnaden ska föregås av upphandling i enlighet med lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

Stockholm Globe Arena Fastigheter AB (nedan kallat "SGAF") äger Stock-holm Globe Arena (för närvarande "Avicii Arena"), Annexet, Hovet och Stockholmsarenan (för närvarande "Tele2 Arena"). Arenorna drivs av en ex-tern arenaoperatör, Stockholm Live AB.

Avicii Arena invigdes 1989 och har sedan dess inte moderniserats eller re-noverats. Det finns ett stort behov av att modernisera och renovera arenan för att motsvara dagens och marknadens kvalitetskrav. Hovet invigdes 1955. Ho-vets nuvarande skick gör att arenan ska betraktas som uttjänt.

Moderniserings- och renoveringsprojektet delas i tre delprojekt:

1. Modernisering och nedskalning av arenarummet på Avicii Arena
2. Ny entré och nya toaletter till Annexet
3. Rivning av Hovet samt ny träningsrink

SGAF har med extern expertis validerat projektet för att säkerställa att den föreslagna lösningen fungerar tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt.

Moderniserings- och renoveringsprojektet ska bidra till Söderstadens fort-satta utveckling och möjliggöra en försäljning av Norra Byggrätten. En mo-2

dern arena bidrar till den fortsatta utvecklingen av besöksnäringen och Stock-holm som evenemangsstad.

Moderniseringen och renoveringen har en budgeterad investeringsutgift på 830 mnkr.

Farsta brandstation byggdes år 1956. Byggnaden hyrs idag ut till Storstock-holms brandförsvar (nedan SSBF), som i sin tur hyr ut en del av byggnaden till ambulansverksamhet. Ambulansverksamheten kommer inte att vara kvar efter ombyggnaden.

Fastighetsnämnden har konstaterat att Farsta brandstation är i stort behov av teknisk upprustning och verksamhetsanpassning för att räddningstjänsten ska kunna fungera optimalt och bedrivas på ett modernt och effektivt sätt.

I ombyggnaden planeras utbyte av stora delar av de tekniska installatio-nerna, bland annat ventilationsaggregat för att uppfylla myndighetskrav. Bygg-nadens yttre skal såsom fönster, tak och fasad renoveras och byggnaden kompletteras med kyla för att uppnå en god inomhusmiljö. Ett befintligt trapphus kompletteras med hiss för att uppfylla tillgänglighetskraven, och ytterligare ett trapphus byggs till på byggnadens östra sida för att förbättra kommunikatio-nerna inom byggnaden.

I anslutning till nuvarande vagnhall byggs lokalerna om så att kontamine-rade kläder och utrustning kan omhändertas på ett bättre sätt, vilket bidrar till en förbättrad arbetsmiljö. I enlighet med SSBF:s krav ingår i ombyggnaden att skapa könsneutrala utrymmen och omklädningsrum för kvinnor för att främja jämställdhet.

Produktionsstart beräknas ske kvartal tre år 2023 och överlämning till hy-resgäst beräknas ske kvartal två år 2025.

I april 2021 godkände kommunfullmäktige genomförandet av AB Svenska Bo-städers nyproduktion av bostäder inom fastigheten Plankan 24, Södermalm, med en reviderad investeringsutgift om 916 mnkr. Projektet omfattade då 162 tillkommande lägenheter, genomförande av hyresgästanpassningar samt fastig-hetsförbättrande åtgärder.

Flera omständigheter låg bakom de prognosticerade kostnadsökningarna. En orsak till att kostnaderna för grundläggningen ökade var att det funnits risk 2

för påverkan på underliggande tunnelbanesystem. Även takpåbyggnaden på befintlig byggnation som sträcker sig runt kvarteret hade blivit dyrare.

Efter beslutet i kommunfullmäktige i april 2021 har projektet kantats av flera svårigheter, inte minst av att produktionen i perioder utgjort extraordinära störningar och svårigheter för boende i kvarteret. Svårigheterna har också på-verkat projektets ekonomi negativt i flera omgångar.

Hösten 2021 valde projektets entreprenör, efter att parterna blivit oense om kostnadsökningar, att häva kontraktet, vilket gjorde att produktionen under en period stod still. Enligt den entreprenör som AB Svenska Bostäder hade hand-lat upp är den tekniska lösning som AB Svenska Bostäder valt svår att genom-föra. Produktionen är delvis igång igen med nya entreprenörer och leverantö-rer. Som en konsekvens av hävningen har projektets förutsättningar ändrats så att den prognostiserade totala investeringsutgiften har ökat.

Kostnadsökningen beror främst på att en framskjuten tidplan medför ett be-hov av ny upphandling i ett högre kostnadsläge. Bolaget har en tvist med den tidigare entreprenören för att få ersättning för kostnadsökningarna i projektet.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB anser att projektet medför ett värdefullt tillskott av bostäder i ett bra läge.

Projektkostnaden har stigit med 181 mnkr, sedan kommunfullmäktiges be-slut om att revidera budgeten i april 2021. Projektet har också fått ett försämrat nuvärde.

Investeringsutgiften för sammanlagt 162 nya lägenheter enligt ovan, samt fastighetsförbättrande åtgärder och lokalhyresgästanpassningar uppgår till 1 097 mnkr.

Föreslagen uppdelning i två separata beslut för 117 respektive 45 lägenhe-ter syftar till att ge bolaget möjlighet att avbryta genomförandet av de sista 45 lägenheterna om bolaget efter fördjupad utredning gällande dessa, kommer fram till att förutsättningar för genomförandet inte är tillräckligt bra, genom exempelvis sämre ekonomiska kalkyler.

I enlighet med bolagets rekommendation om att fortsätta projektet med möjlighet till att senare på eget initiativ avbryta de sista 45 påbyggnadslägen-heterna, bedömer stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB att det är rimligt att fortsätta genomförandet av nyproduktion av 117 lägenheter, samt låta bolaget i dialog med sin egen styrelse ta ställning i ett senare skede om det är genomförbart att även slutföra de sista återstående 45 lägenheterna inom ra-men av kommunfullmäktige beslutad budget.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB gör bedömningen att ett beslut om att fortsätta projektet är godtagbart då projektet, trots kostnadsök-ningarna, inte medför några nedskrivningar. 3

Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt kom-munfullmäktiges investeringsregler, och avvikelsen på lönsamheten är större än 15 procent, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

I projektet som föreslås i detta ärende tillför AB Familjebostäder 93 bostäder samt en lokal i Nockebyhov, Bromma, till en total investeringsutgift om 413 mnkr. Projektet bidrar till kommunfullmäktiges mål om att bygga 140 000 nya bostäder med blandade upplåtelseformer under perioden 2010-2030.

Bromma är en attraktiv och väletablerad stadsdel och AB Familjebostäder har idag närmare 3 000 bostäder i västerort. Stadsledningskontoret och Stock-holms Stadshus AB anser att projektet är en lämplig komplettering i bolagets fastighetsbestånd, i ett område där bolaget redan har bostadsfastigheter. Det ger goda förutsättningar för en effektiv förvaltningsenhet hos bolaget.

I översiktsplanen är Farsta ett av fyra fokusområden där det är viktigt att tyd-liggöra och utveckla kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Magelungsvä-gen är särskilt utpekad och ska utvecklas till ett urbant stråk med ny bebyg-gelse.

AB Familjebostäder har många bostäder i Fagersjö och i flera år har en för-tätning diskuterats i stadsdelen. I december 2017 erhöll bolaget en markanvis-ning i stadsdelen om cirka 200 bostadslägenheter.

Projektet som föreslås i detta ärende omfattar 212 bostadslägenheter, en gruppbostad med sex bostadslägenheter i ett LSS-boende samt tre lokaler till en total investeringsutgift om 731 mnkr.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB konstaterar att projek-tet bidrar till bostadsmålet med ett värdefullt tillskott av hyresrätter i ett attrak-tivt läge i söderort.

Slutbetänkandet Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga, (SOU 2022:6) är en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas.

Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap, har tidigare lämnat två delbetänkanden. Den 1 april 2020 lämnade utredningen delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) och den 31 mars 2021 delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19). Utredningen överlämnar härmed slutbetänkandet Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga, (SOU 2022:6).

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

I kommunfullmäktiges budget för 2016 instiftades ett nytt pris till minne av Katarina Taikon. I Stockholms stad finns andra pris som är instiftade och som årligen hanterats på likartat sätt, nämligen Nelson Mandelapriset, S:t Julianpriset och Trygghetspriset.

Stadsledningskontoret föreslås fortsatt få i uppdrag att ansvara för handläggningen av priset till minne av Katarina Taikon. Det innebär i huvudsak att initiera nomineringsförfarandet och att planera utdelningen av priset. En jury som består av fem personer beslutar om pristagare. Borgarrådet med ansvar för stadens råd för Agenda 2030 föreslås vara ordförande i juryn. Ordföranden utser ytterligare tre jurymedlemmar varav en från den politiska oppositionen. Därutöver utser Katarina Taikons arvingar i rakt nedstigande led, d.v.s. barn och barnbarn, en representant.

Detaljplanen syftar till att omvandla Vårbergsvägen till en funktionsblandad och stadsmässig gata och till att stärka det i översiktsplanen utpekade sambandet mellan Vårberg och Skärholmen. Nya och förtydligade stråk ska koppla samman stadsdelarna, grönområden och en mångfald av trygga och attraktiva offentliga rum.

Detaljplanen möjliggör 1 340 nya bostäder, lokaler för centrumändamål, skolor, förskolor och en idrottshall. Planförslaget innebär även att Vårbergs sjukhem bevaras i sin helhet. Där möjliggörs skolverksamhet samt vård- och omsorgsboenden. Planområdet innehåller sedan granskningsskedet även en torrdamm för omhändertagande av skyfall invid Vårbergs idrottsplats. Sedan detaljplanen godkändes i stadsbyggnadsnämnden den 10 december 2020 har planbeskrivningen och plankartan genomgått mindre revideringar som är godkända av den byggaktör samt förvaltning som påverkas. De förändrar inte sakägarkretsen och vid dem finns ett förtydligande om varför revideringen är genomförd. I bilaga 7 till utlåtandet förklaras revideringarna.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av Hasselbacken på Södra Djurgården genom utökad byggrätt för hotell, restauranger och kultur. Syftet är även att bekräfta befintliga byggnader inom Konsthallen 2 och 15 samt att lägga lämpliga varsamhetsbestämmelser på fastigheten Hasselbacken 1 och Konsthallen 15. Förslaget bedöms stärka ett nöjesetablissemang med lång historisk hävd och bidrar till utvecklingen av Stockholm och Djurgården som målpunkt för nöje och rekreation. Förslaget är ett väl avvägt tillägg med hög arkitektonisk verkshöjd i en känslig natur- och kulturmiljö.

Skönhetsrådet har fått Kajstrategi för Stockholms stad att yttra sig över. Strategin har tagits fram av Stockholms hamnar i samarbete med bl.a. trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen. Huvudsyftet med strategin är att aktivera stadens kajer och att mer yta än idag ska användas för serveringar, folkliv och konstinstallationer.

Skönhetsrådet välkomnar att en ny kajstrategi tagits fram och finner ansatsen att använda kajerna i högre utsträckning god. Rådet anser dock att det finns en risk att strategin för ensidigt fokuserar på nöjesupplevelser och inte tillräckligt värnar kajerna utifrån deras egentliga användningsområden. Ett av sjöstaden Stockholms mest unika kännetecken är de stora vattenspeglarna som är lättillgängliga från stora delar av staden. Att fortsatt hålla dessa ytor öppna bör vara strategins övergripande idé. Därför anser rådet att verksamheter som utnyttjar vattenytorna, t.ex. pontoner, konstinstallationer eller reklambåtar, ska undvikas eller helt utgå.

Kajerna bör befrias från störande element som t.ex. parkeringsplatser och i första hand ses som rum för vattenkontakt för flanerande stadsbor, för sjöfart och kollektivtrafik på vatten. Först i andra hand bör kajerna upplåtas till uteserveringar och andra aktiviteter.

Skönhetsrådet saknar de kulturhistoriska och antikvariska perspektiven på stadens kajer i materialet. I kommande bearbetningar bör Stadsmuseet bidra med ett sådant synsätt för att berika strategins analys med historisk förståelse av kajernas funktion. Rådet hade också önskat ett biologiskt resonemang om vattenlivet vid kajerna respektive stadens naturstränder. För en bättre biologiska mångfald i Mälaren och Saltsjön bör nya eventuella kajer och bryggor anläggas med stor återhållsamhet.

Avslutningsvis finner rådet det positivt att strategins brutits ned i lokala utvecklingsmöjligheter. Här önskar rådet att delen om Skeppsbron utvecklas till att också beröra Strömbron. Rådet har flera gånger tidigare, senast 2019, argumenterat för att det mycket vanprydande broprovisoriet från 1946 bör avlägsnas. Som en del av strategin skulle förslaget att utlysa en tävling om en ny gång- och cykelbro i Strömbrons läge kunna utgöra ett huvudnummer för Slottsomgivningens framtida utveckling.

Utebadet i Älvsjö har uppnått sin tekniska livslängd. Anläggningen invigdes 1938 och de nuvarande bassängerna är från 1961. Idag är vattenreningskapaciteten svår att upprätthålla vid hög belastning. Undervisningsbassängen har tidvis varit avstängd. Utan åtgärder riskerar verksamheten att inte längre kunna bedrivas.

Byggnaderna är i ett mycket dåligt skick och uppfyller inte kraven på en god arbetsmiljö. Besöksunderlaget för Älvsjöbadet bedöms komma att öka, bland annat beroende på planerad exploatering för bostäder i närområdet. Fastighetsnämnden och idrottsnämnden anser att med hänsyn till ökad efterfrågan behöver utbudet och faciliteterna på badet renoveras och till viss del ersättas. Nämnderna har beslutat att inriktningen för det fortsatta planeringsarbetet är att badet ska upprustas och utvecklas.

Fastighetsnämnden och idrottsnämnden beslutade båda den 26 april 2022 i § 16 och § 10 att för sina delar godkänna förslag till genomförande för projekt Älvsjöbadet samt godkänna den bedömda hyreskostnaden som redovisas i bilaga 1, som en följd av projektet. Investeringsutgiften för renovering och utveckling av Älvsjöbadet redovisas i bilaga 2 till utlåtandet.

Då investeringsutgiften bedöms överstiga 50 miljoner kronor har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.

Utbildningsdepartementet remitterade den 10 februari – 11 maj 2020 betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 om propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem (2021/22:157) i vilken merparten av utredningens förslag behandlas. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 2 januari 2023.

Propositionen omfattade dock inte förslaget om etableringsstopp för fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning. Nu har en departementspromemoria med ett sådant förslag remitterats till bland andra Stockholms stad för yttrande. Förslaget baseras på förslaget om etableringsstopp i betänkandet.

Promemorians förslag är att ett etableringsstopp ska införas i skollagen dels genom att det där anges att såväl undervisningen som utbildningen i övrigt vid fristående skolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell, dels genom att äldre bestämmelser ska gälla för befintliga fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning.

Ett etableringsstopp innebär att det framöver inte kommer att vara möjligt att godkänna en enskild som huvudman om denna avser att driva en skola eller ett fritidshem med konfessionell inriktning. Däremot kommer en huvudman för en befintlig verksamhet med konfessionell inriktning kunna ansöka om att godkännas för en ny verksamhet med icke-konfessionell inriktning och godkännas om övriga krav för verksamheten är uppfyllda.

I förslaget föreslås också att det inte bör införas några regler som möjliggör för befintliga fristående verksamheter med konfessionell inriktning att utöka sin verksamhet utöver vad som följer av det godkännande som gäller för verksamheten. Även huvudmän som bedriver verksamhet med konfessionell inriktning före ikraftträdandet av bestämmelserna om etableringsstopp ska enligt förslaget omfattas av dessa bestämmelser. Dessa huvudmän har dock möjlighet att ansöka om att godkännas för ny verksamhet som har en icke-konfessionell inriktning.

Remissen har besvarats med stadsledningskontorets och utbildningsförvaltningens respektive tjänsteutlåtanden på grund av den korta svarstiden.

Peter Wallmark (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ett upprustat Östermalmstorg.

Motionären föreslår att Östermalmstorg ges en ny skepnad i samband med att torget ska återställas efter att ha hyst den temporära saluhallsbyggnaden under tiden som Östermalmshallen renoverades. Ett förslag till utformning presenteras, som utgår ifrån ett förstärkt gångstråk mellan Humlegårdsgatan och Storgatan. Torget föreslås bland annat innehålla paviljonger med uteserveringar, en lekplats för små barn och en fontän med ett minnesmärke över den bortgångne artisten Avicii.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att uppdatera Östermalmstorg enligt en bifogad idéskiss.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om laddinfrastruktur. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder för hur vägtrafiken ska ställas om till eldrivna fordon, bland annat genom att staden årligen erbjuder 3 000 - 3 500 färdigprojekterade parkeringsplatser med laddningsmöjligheter, att platser över hela staden identifieras där Stockholm Stads Parkerings AB (Stockholm Parkering) ska skapa laddplatser samt att staden årligen tar fram 100 platser för laddinfrastruktur till tunga fordon.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att finns brister i skyltningen vid parkeringsplatser på privatägd kvartersmark, att lagstiftningen inom parkeringsområdet är omodern samt att Stockholms stads felparkeringsavgifter inte har tillräckligt varierade avgiftsnivåer. Motionären föreslår att fullmäktige ger trafiknämnden ett antal uppdrag i frågan.

Trafiknämndens syfte med att ta fram en ny trafiksäkerhetsplan har varit att ta ett samlat grepp om stadens trafiksäkerhetsarbete och att peka ut den strategiska riktningen framåt. Trafiksäkerhetsplanen fastställer inte vilka konkreta åtgärder som ska genomföras, utan beskriver hur och inom vilka områden staden behöver fokusera på för att trafiksäkerhetsarbetet ska vara som mest effektivt och ge störst nytta.

Den föreslagna trafiksäkerhetsplanen är tänkt att utgöra en del av det strategiska ramverk som baseras på framkomlighetsstrategin.

Parallellt med arbetet med att ta fram trafiksäkerhetsplanen har nämnden utarbetat ett förslag till reviderad framkomlighetsstrategi. Nämnden föreslår att framkomlighetsstrategins övergripande inriktning, att prioritera gång, cykel, kollektivtrafik samt effektiv godstrafik, inte ska förändras.

Framkomlighetsstrategin är Stockholms stads trafikstrategi. Den gällande framkomlighetsstrategin beslutades av kommunfullmäktige 2013. Stadens arbete med utvecklingen av transportsystemet har under de senaste knappa tio åren följt framkomlighetsstrategins inriktning. Med utgångspunkt i strategin har det arbetats fram ett ramverk med underliggande planer och styrdokument, bland annat cykelplanen, godstrafikplanen och gångplanen.

I kommunfullmäktiges budget för Stockholms stad 2020 gavs trafiknämnden i uppdrag att påbörja en revidering av Framkomlighetsstrategin. Uppdraget konkretiserades sedan i kommunfullmäktiges budget för 2021 där det angavs att revideringen ska fortsätta med utgångspunkt i framväxande mobilitetstjänster och delningsekonomi samt att prioriteringen för gång, cykel, kollektivtrafik och godsfordon med hög beläggning ligger fast. Vidare framgick att strategin även ska fokusera på att minimera konsekvenser av trafikstörande arbeten.

Syftet med framkomlighetsstrategin är att beskriva hur stadens vägar och gator kan användas och utvecklas på bästa sätt när staden växer. Den gäller för hela staden och avser både befintliga och nya gator och vägar. Strategin ska vara ett stöd i stadens interna arbete och i samarbete med andra myndigheter, intresseorganisationer, i dialogen med stockholmarna, näringslivet samt andra aktörer.

Förslaget till framkomlighetsstrategin innehåller fyra planeringsinriktningar: kapacitet, framkomlighet, attraktivitet och hållbarhet. Trafiknämnden har den 16 december 2021 beslutat om förslag till reviderad framkomlighetsstrategi och hemställt till kommunfullmäktige att godkänna nämndens beslut.

Region Stockholm har remitterat förslag till Trafikförändringar i SL-trafiken 2022/2023 (T23) bland annat till Stockholms stad för besvarande. Dokumentet Trafikförändringar (T23) är trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar inför trafikåret T23. Remissen är en del i trafikförändringsprocessen som genomförs årligen.

Trafikförändringarna utgår ifrån det regionala trafikförsörjningsprogrammet som har ett ökat kollektivt resande som mål, med hänvisning till befolkningsutvecklingen i Stockholms län. Förslagen i remissen avser förändringar i bland annat linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid. Med hänsyn till regionens ekonomiska ramar kommer inte alla förslag att kunna genomföras. För Stockholms stad föreslås mindre justeringar för enskilda busslinjer, hållplatser och färjor som ska vara bestående. Den större åtgärd som föreslås är en tillfällig avstängning av tunnelbanan på sträckan Farsta Strand – Hökarängen under sommaren.

Idrottsnämnden har utarbetat ett förslag till reviderad handlingsplan för främjande av psykisk hälsa genom fysisk aktivitet bland ungdomar i Stockholms stad. Handlingsplanen beskriver vilka steg Stockholms stad vill ta för att främja ungdomars psykiska hälsa genom att stimulera till ökad fysisk aktivitet.

Den föreslagna handlingsplanen beskriver ett antal insatser som berörda nämnder sett som möjliga för att främja den psykiska hälsan. Insatserna beskrivs övergripande där vissa bedöms behöva utredas eller vidareutvecklas mer detaljerat. Insatserna ska enligt handlingsplanen återrapporteras i respektive nämnds verksamhetsberättelse.

Under 2021 beslutade idrottsnämnden att ingå ett samverkansavtal med Hemsö Fastighets AB (Hemsö) för att samverka kring utvecklingen av nya ishallar på Sätra IP. Sedan samverkansavtalet tecknades har idrottsnämnden och Hemsö arbetat fram förslag på hyresavtal och projektgenomförandeavtal för de nya ishallarna. Avtalsförslagen möjliggör uppförande av två stycken nya ishallar, varav en träningshall och en förbundshall som klarar av kraven för matchspel i hockeyns division 1, på Sätra IP. Hyresavtalet för de nya ishallarna föreslås löpa på 20 år med preliminär tillträdesdag 1 augusti 2025.

Salar Rashid (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om etablering av en ungdomspakt. I sin motion föreslår Rashid att staden etablerar en ungdomspakt med civilsamhället, myndigheter och näringslivet. Pandemin har påverkat ungas möjligheter att få och behålla ett arbete negativt, samtidigt som den kunskapsintensiva arbetsmarknaden i Stockholm ställer höga krav på utbildning och erfarenhet, vilket många unga saknar. Motionären anser att ytterligare satsningar behövs för att minska arbetslösheten bland unga och föreslår därför att en ungdomspakt ska inrättas.

Idrottsnämnden har utarbetat ett förslag till strategi för idrottsanläggningar för perioden 2022-2026. Strategin är tänkt som en utgångspunkt för planering och prioritering när nya idrottsanläggningar byggs i Stockholms stad. Strategins övergripande målsättning är att Stockholms stad ska kunna erbjuda idrottsanläggningar som passar alla oavsett ambitionsnivå eller önskad organisationsform. Stadens anläggningar ska syfta till att möjliggöra för fler stockholmare att börja idrotta eller motionera. Strategin syftar därför också till att öka jämställdheten och minska ojämlikheten bland de som är fysiskt aktiva.

Socialdepartementets promemoria Ökade möjligheter till användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen innehåller förslag till ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) och i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454). Därutöver sätts förslagen in i ett bredare sammanhang om socialtjänstens mål och värdegrund, rätten till bistånd, krav på utformning och kvalitet i äldreomsorgens insatser och utvecklingsbehov äldreomsorgen står inför. Välfärdsteknik exemplifieras och lyfts fram som möjliggörare för utveckling av insatser som ökar den enskildes trygghet och självständighet och bidrar till högre kvalitet och effektivitet i omsorg på samhällsnivå. Vidare ges en översikt över den enskildes rätt till integritet och dataskydd samt ansvar och principer vid personuppgiftsbehandling. Förslaget har remitterats till Stockholms stad för yttrande.

Samtliga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Storsthlms styrelse har beslutat att rekommendera kommunerna att anta huvudöverenskommelsen som börjar gälla den 1 juli 2022 eller efter att samtliga parter har beslutat att anta överenskommelsen. Huvudöverenskommelsen reglerar principer och former för samverkan mellan kommunerna och regionen på en övergripande nivå.

I dag finns ett tjugotal överenskommelser kring hälsa, vård och omsorg mellan kommunerna i länet och Region Stockholm. Det finns enligt förslaget ett behov av en huvudöverenskommelse som fastställer principer för parternas gemensamma och respektive ansvar, struktur för samverkan på olika nivåer, hur samverkan ska ske lokalt, delregionalt och regionalt samt hur överenskommelser inom sakområden ska tas fram, revideras och följas upp.

Promemorians huvudförslag innebär att det vid beslut om upphörande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska ske en prövning i två steg, där det i de fall vården bedöms kunna upphöra enligt den vanliga prövningen är det första steget, i ett andra steg ska prövas om det finns en risk för att barnets hälsa eller utveckling allvarligt skadas om vården upphör. Vid den bedömningen ska vad som anses vara bäst för barnet vara avgörande. Utöver detta läggs förslag om att begäran om hemtagning endast ska kunna göras var sjätte månad, om att flyttningsförbud tas bort från LVU eftersom prövningen i två steg fyller samma behov, samt krav på plan för den fortsatta vården i vissa situationer.

Riksdagens Socialutskott har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Statens jordbruksverk och länsstyrelserna utveckla samarbetsformer och genomföra åtgärder i syfte att främja en mer enhetlig och effektiv tillsyn och en mer samlad tillsynsvägledning enligt miljöbalken.

Naturvårdsverket samordnar uppdraget och ska lämna en slutredovisning som innefattar bland annat ett övervägande hur långa perioder den nationella tillsynsstrategin och tillsynsvägledningsplanerna enligt 3 kap. 17 § miljötillsynsförordningen bör omfatta. Redovisningen ska även ge förslag på arbetsmodell som kan användas vid utarbetandet av en sådan nationell tillsynsstrategi som följer av 3 kap. 19 § miljötillsynsförordningen, innehålla en plan för en ökad digitalisering som kan leda fram till nya arbetssätt och till digitala lösningar för såväl tillsynsvägledning som för tillsyn och rapportering samt lämna förslag på åtgärder för att utveckla en samlad nationell uppföljning och utvärdering av tillsyn och tillsynsvägledning med mera.

Aktuell remiss innehåller förslag gällande hur långa perioder den nationella tillsynsstrategin och tillsynsvägledningsplanerna bör omfatta. Den nationella tillsynsstrategins längd föreslås omfatta en period om fyra år istället för dagens tre år och tillsynsvägledningsplanerna föreslås omfatta en period om två år istället för dagens tre år. I övrigt innehåller remissen en lägesrapport över de resterande deluppdragen som ska slutredovisas den 31 december 2023. Förslaget har remitterats till Stockholms stad för yttrande.

Den föreslagna förordningen om ekodesign för hållbara produkter är en viktig del i EU-kommissionens strategi för mer miljömässigt hållbara och cirkulära produkter. Förslaget bygger på ekodesigndirektivet, som för närvarande enbart omfattar energi-relaterade produkter.

Förordningen utgör en ram för att fastställa ekodesignkrav för specifika produkt-kategorier för att avsevärt förbättra produkternas cirkularitet, energiprestanda och andra hållbarhetsaspekter. EU kommer att kunna fastställa prestanda- och informationskrav för merparten av alla kategorier av fysiska varor som släpps ut på den inre marknaden (utom vissa kategorier som livsmedel och foder, enligt definitionen i förordning (EG) nr EC/178/2002). För produktgrupper som har tillräckliga gemen-samma egenskaper kan också övergripande regler införas.

Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar är ett förslag till styrdokument som ska ger en riktning för hur stadens fritids- och ungdomsgårdar ska arbeta för att fler unga ska få en rik och meningsfull fritid. Av strategin framkommer att syftet med stadens fritids- och ungdomsgårdar bland annat är att alla unga i staden ska erbjudas trygga fritids- och ungdomsgårdar med hög kvalitet som jämnar ut livsvillkor och skapar glädje, gemenskap och stärker unga. Strategin ska vara ett stöd för såväl stadsdelsnämnder som andra berörda nämnder samt andra aktörer i samhället i arbetet med att utveckla en likvärdig fritidsverksamhet av hög kvalitet. Samtliga fritids- och ungdomsgårdar, oavsett organisationsform, ska följa samma styrning varför de förväntas följa denna strategi.

Av strategin framkommer att fritids- och ungdomsgårdar i Stockholms stad ska möjliggöra en stimulerande fritid för unga där utbildade fritidsledare möter unga med positiv förväntan och nyfikenhet på vad de behöver och önskar. De ungas egna idéer, inneboende kompetenser och intressen, det egna skapandet och personlig utveckling ska stå i verksamhetens centrum. Oavsett var de unga bor eller vistas ska de känna till stadens fritids- och ungdomsgårdar, känna sig välkomna och, med vuxna närvarande, få stöd i sitt växande. Fritids- och ungdomsgårdarna ska erbjuda aktiviteter som både utmanar, utvecklar och bidrar till gemenskap med andra samt ge unga möjlighet till en utvecklande, innehållsrik, varierande och rolig fritid under trygga former.

Under 2021 beslutade idrottsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) att ingå en avsiktsförklaring med Nystad Stockholm idrott & skolfastigheter AB (Nystad) för att samverka kring renoveringen av Brännkyrkahallen samt utvecklingen av nya idrottshallar inom fastigheten Herbariet 2.

Sedan avsiktsförklaringen tecknades har idrottsnämnden och Nystad arbetat fram förslag på hyresavtal och projektgenomförandeavtal för de nya idrottshallarna. Avtalsförslagen möjliggör uppförande av tre stycken nya fullstora idrottshallar inom Herbariet 2. Hyresavtalet för de nya hallarna föreslås löpa på 20 år med preliminär tillträdesdag 1 augusti 2024.

Projektgenomförandebilagan reglerar parternas mellanhavanden under projektets genomförande fram till det att idrottshallarna har färdigställts och tillträtts av staden. Eftersom staden är en upphandlande myndighet ska entreprenaden och upphandlingspliktiga kringtjänster upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). De upphandlade avtalen kommer därefter att överföras på Nystad som därmed träder in som beställare, byggherre och ägare till idrottshallarna.

Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2022 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss.