Under den senaste tioårsperioden har det skett en kraftig ökning av antalet anmälda bedrägeribrott. Totalt sett har antalet anmälda bedrägeribrott ökat med 141 procent under perioden 2009–2018. Bidragsbrotten har också ökat, men inte lika kraftigt. Sedan 2008 har antalet anmälda bidragsbrott ökat med 30 procent. Brottsförebyggande rådet (Brå) har konstaterat att det vid många bedrägerier är ett centralt moment att utge sig för att vara någon annan.
Mot bakgrund av denna utveckling har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar, i syfte att minska det ökande antalet bedrägerier som begås med användning av förfalskade handlingar.
Utredningens förslag i korthet är följande:
Begränsning av antalet fysiska identitetshandlingar
Det finns idag fem allmänt accepterade svenska identitetshandlingar; pass, nationellt identitetskort, identitetskort för folkbokförda i Sverige, körkort och SIS-märkt id-kort. Totalt finns 13 olika versioner av dessa som är gällande. Att det finns så många olika typer av identitetshandlingar, som dessutom förekommer i olika versioner, medför att det är svårt för den för vilken handlingen visas upp att kontrollera om den är äkta eller falsk.
Utredningen föreslår att endast pass och statliga identitetskort bör godtas som fysiska identitetshandlingar i situationer som kräver en säker identifiering.
Begränsning av antalet utfärdare
Ansvaret för de statligt utfärdade handlingar som i dag godtas som identitetshandlingar är i huvudsak fördelat på tre myndigheter; Polismyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen.
Utredningen föreslår att endast en myndighet ska ha det huvudsakliga ansvaret för att utfärda statliga identitetshandlingar, samt att uppdraget ges till Polismyndigheten.
En enhetlig reglering av utfärdandeprocessen
Utfärdandeprocessen ser olika ut och har varierande säkerhetskrav hos de aktörer som idag utfärdar identitetshandlingar. Det leder till att de identitetshandlingar som finns är av skiftande kvalitet och ser olika ut, vilket försvårar för den som ska kontrollera handlingens giltighet och äkthet. Utredningen föreslår en enhetlig reglering av giltiga identitetshandlingar vad gäller processen för ansökan, bakgrundskontroll av den sökande, tillverkning och utlämnande. Regleringen ska ske genom en ny lag om statliga identitetshandlingar samt en kompletterande förordning.
Fysiska identitetshandlingars säkerhetsnivå
Utredningen föreslår att den som ansöker om ett statligt identitetskort ska vara skyldig att låta den utfärdande myndigheten ta fingeravtryck och en bild i digitalt format av ansiktet. Utredningen föreslår vidare en reglering av hur insamlade personuppgifter får registreras, hanteras, lagras och sparas. Utredningen för också fram förslag kring hur biometrisk data får kontrolleras vid utfärdande av nya identitetshandlingar samt vid inresa till, och utresa från, Sverige.
En statlig e-legitimation på fysiska identitetshandlingar
En e-legitimation innehåller, liksom en fysisk identitetshandling, uppgifter som entydigt kan kopplas till en viss person. En e-legitimation kan finnas som en applikation i en mobiltelefon eller surfplatta eller som en fil på en dator, alternativt på en fysisk bärare såsom ett kort där informationen lagras på ett chip.
Utredningen betonar vikten av att staten säkerställer tillgången till en säker och stabil lösning för elektronisk identifiering som inte är beroende av privata aktörer eller mobila lösningar.
Mot bakgrund av detta föreslår utredningen att Polismyndigheten får i uppdrag att utfärda en e-legitimation på högsta tillitsnivå, samt att denna ska finnas på det fysiska statliga id-kortet. E-legitimation ska kunna utfärdas till personer som fyllt 13 år.
Kontroll av identitetshandlingars äkthet och giltighet
Utredningen bedömer att det inte är nödvändigt eller lämpligt att införa särskilda krav på den kontroll som bör göras av identitetshandlingarnas äkthet och giltighet och föreslår därför inte några sådana bestämmelser.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Utredningen bedömer att omställningen till den nya lagstiftningen kommer att ta två år. Därmed föreslås författningsförslagen träda i kraft den 1 januari 2022.
Bilagor