Möte 2024-12-04

Kommunstyrelsen beslutar om förordnanden av förvaltningschefer. Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 13 november 2024.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Borgarrådet Karin Wanngård (S) har begärt tjänstledighet (föräldraledighet) motsvarande 100 % av heltid under perioden 2025-02-03 – 2025-04-27. Som vikarierande borgarråd väljs Anders Österberg (S) under perioden 2025-02-03 – 2025-04-27.

I enlighet med kommunstyrelsens reglemente (dnr KS 2023/1225) väljs Anders Österberg (S) som ordförande i kommunstyrelsen och i kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott under perioden 2025-02-03 – 2025-04-27.

Projektet Slakthusområdet etapp 4a avser genomförande av detaljplan Styckmästaren 1 med flera som möjliggör kontorsbyggnader med centrumändamål i bottenvåningarna och en ny högskola; Stockholms konstnärliga högskola (SKH). Detaljplanen omfattar även ett nytt torg med ett underliggande skyfallsmagasin. Staden äger samtliga fastigheter inom planområdet. Fastigheten Styckmästaren 3 upplåts med tomträtt till Atrium Ljungberg Slakthuset 22 AB, som är ett dotterbolag till Atrium Ljungberg AB.

Exploateringsnämnden har tillsammans med bolagen Atrium Ljungberg Slakthuset 22 AB och Atrium Ljungberg Slakthuset 23 AB tagit fram överenskommelser om exploatering med tomträtt som reglerar ansvar i genomförandet av etappen. Avtalen avser kvarteren som betecknas OP (kontorsbebyggelse) respektive Q (högskola). Överenskommelsen avseende kvarter Q innebär en preliminär årlig tomträttsavgäld om 10 miljoner kronor och har hemställts till kommunfullmäktige för godkännande (bilaga).

Atrium Ljungberg har tecknat ett hyresavtal med Stockholms konstnärliga högskola. Redovisad kalkyl baseras på högskoleavgäld för den berörda ytan. Fram tills att denna yta realiseras ska ytan omfattas av kontorsavgäld.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 466,9 miljoner kronor och projektinkomsterna till cirka 22,4 miljoner kronor. Intäkterna från tomträttsavgälder beräknas uppgå till sammanlagt cirka 15 miljoner kronor per år. Nettonuvärdet uppgår till 26 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Täckningsgraden är 106 procent.

Projektet Örnsbergs industriområde syftar till att omvandla industriområdet till en funktionsblandad stadsmiljö med cirka 1 400 nya bostäder samt verksamheter och offentlig service. I projektet ingår även utveckling med bebyggelse vid Örnsbergs tunnelbanestation och på en plats i planområdets sydvästra del. Fastigheterna i industriområdet är i huvudsak privatägda medan gator samt natur- och parkmark ägs av staden.

De flesta byggnader kommer att rivas. Vissa som är kulturhistoriskt värdefulla kommer att bevaras och få ny användning. Den befintliga gatustrukturen planeras i stort att behållas.

Inriktningsbeslut för projektet fattades år 2017 i samband med markanvisning till HEFAB för bostadsbebyggelse på en överdäckning ovanpå tunnelbanan vid Örnsbergs tunnelbanestation. År 2019 startade stadsbyggnadsnämnden en detaljplan för omvandling av industriområdet på initiativ av de privata fastighetsägarna. Den pågående planeringen vid tunnelbanestationen införlivades i den större detaljplanen. År 2021 blev HEFAB uppköpt av John Mattson, som sedan dess varit delaktig i planarbetet.

Enligt föravtal ska parterna som ingår i planeringen bära ett kostnadsansvar som baseras på parternas nytta. Stadens andel är beräknad att uppgå till 17 procent och kan komma att justeras utifrån slutlig byggrätt.

Efter plansamrådet har John Mattson Fastighetsföretagen AB arbetat fram ett nytt bebyggelseförslag som omfattar cirka 230 hyreslägenheter och en förskola som inte längre kräver en överdäckning av tunnelbanan. Bolaget har också lämnat in ett förslag på kompletterande bebyggelse med cirka 50 bostadsrätter på en plats i planområdet sydvästra del som tidigare planerades för förskola. I samband med förslaget till reviderat inriktningsbeslut beslutade exploateringsnämnden om markanvisningar till John Mattson Fastighetsföretagen AB i enlighet med de lämnade förslagen.

Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas nu uppgå till 320,9 miljoner kronor och avser främst ombyggnation och anläggning av gator, skyfallsränna, ledningsomläggningar och förläggning av nya ledningar vilka bekostas av ledningsägarna. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 271,2 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 119,6 miljoner kronor. Nettonuvärdet uppgår till 132 miljoner kronor och täckningsgraden till 149 procent.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera förutsättningarna för att samla information om aktuella riktade statsbidrag till kommuner och regioner i en digital informationsportal hos en statlig myndighet. Regeringens syfte med att skapa en samlad informationsportal om riktade statsbidrag till kommuner och regioner är dels att minska kommuners, regioners och enskilda utförares administrativa kostnader för att hantera riktade statsbidrag och dels för att de riktade statsbidragen ska nå de mottagare som regeringen har avsett.

Statskontorets förslag har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Finansdepartementet har remitterat utredningen Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen har kartlagt och analyserat statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner och om dessa behöver förändras i normala tider respektive i fredstida kriser. Utredningen har även analyserat om kommunallagens reglering av fullmäktige- och nämndsammanträden möjliggör distansdeltagande och digitala sammanträden på ett demokratiskt, rättssäkert och praktiskt sätt.

Utredningen lämnar bland annat förslag om en stärkt roll för länsstyrelserna genom inrättandet av regionala kommunråd, högre grad av direkta överläggningar mellan staten och kommunerna, samt en förändrad roll för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Justitiedepartementet har remitterat delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar (SOU 2024:63) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I delbetänkandet föreslås att en ny sekretessbrytande bestämmelse ska införas i offentlighet- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Den nya bestämmelsen möjliggör utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet. En uppgift som rör enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska kunna lämnas över till en annan myndighet om det bland annat är för att utreda brott eller för att motverka brottslig verksamhet. Ett utlämnade ska dock alltid föregås av att den utlämnande myndigheten beaktar motstående intressen.

I stadens budget för 2024 och i översiktsplanen pekas fyra fokusområden ut som särskilt viktiga för stadens arbete: Järva, Skärholmen, Hagsätra-Rågsved och Farsta. Arbetet med fokusområdena är prioriterat och alla nämnder och bolagsstyrelser ska enligt budgeten ta ansvar för utvecklingen av området, vilket inkluderar bland annat stadsutveckling, trafik, skola och socialtjänst samt intern och extern samordning.

Vidare pekas särskilt centrumen i fokusområdena ut som en viktig del när områden utvecklas. Budgeten anger vidare att staden fortsatt ska identifiera behov, prioritera och driva på utvecklingen av just centrummiljöer i fokusområden och att arbetet med centrumanalyser ska fortsätta för att förbättra centrummiljöerna i de olika stadsdelsområdena.

I kommunstyrelsens förslag till tertialrapport 2 (dnr KS 2024/873) lämnas en redovisning med anledning av ett uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen från 2023 om att ta fram en centrumanalys. Uppdraget syftade till att identifiera vilka centrummiljöer som är i behov av olika former av insatser. Centrumanalysen identifierar sex prioriterade centrum som kräver särskilda insatser: Tensta, Hjulsta, Husby, Vårberg, Sätra och Rågsved centrum.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 finns också följande aktivitet Kommunstyrelsen ska i samarbete med Skärholmens stadsdelsnämnd, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, SISAB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser föreslå åtgärder för utveckling av Vårbergs centrums omnejd samt fortsätta utvecklingsarbetet av Sätra centrum med omnejd, inom ramen för arbetet med Fokus Skärholmen.

Sätra Centrum Fastigheter AB som äger tomträtten till fastigheten Högsätra 10 (Sätra centrum) försattes i konkurs under kvartal 1 2024 och en konkursförvaltare utsågs. Konkursförvaltaren har under perioden prövat att sälja centrum men inte erhållit bud som motsvarar fordringsägarnas förväntningar. Ett troligt kommande scenario är att Kronofogden genomför en exekutiv auktion av den aktuella tomträtten under första kvartalet 2025.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Digital myndighetspost (SOU 2024:47) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen om digital post föreslår i betänkandet att det ska införas ett krav på statliga myndigheter, kommuner och regioner att använda den myndighetsgemensamma infrastrukturen för digital post, Mina meddelanden, för att skicka myndighetpost till enskilda personer med digitala brevlådor. De utskick som omfattas av kravet är skriftliga beslut, underrättelser eller andra handlingar som genereras i dessa myndigheters förvaltnings- eller rättskipande verksamhet och som skickas till enskilda. Utredningen föreslår att det ska vara fortsatt frivilligt för enskilda att ansluta sig, givet att anslutningsgraden redan är hög och fortsätter att öka.

Lagen om användning av myndighetsgemensam infrastruktur för digital post föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och Dansk Boldspil-Union (DBU) har sänt in intresseanmälan till Europeiska Fotbollsförbundet (UEFA) gällande arrangörskap av europamästerskapet i fotboll för damer år 2029.

Från SvFF är Stockholm, Göteborg och Malmö tillfrågade som svenska värdstäder vid ett eventuellt mästerskap. Ett första steg i ett sådant åtagande för Stockholms stad innefattar att gemensamt med fotbollsförbunden och andra värdstäder kartlägga förutsättningar för en eventuell ansökan. Arbetet med detta pågår fram till februari 2025. Finner parterna att en ansökan ska lämnas in föregås detta av ett förnyat beslut om stadens värdskap vid kommunfullmäktiges möte den 10 mars 2025.

Stockholms stads klimathandlingsplan har reviderats mot bakgrund av det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2023. Arbetet med att revidera klimathandlingsplanen har bedrivits parallellt med att stadens miljöprogram reviderats.

Stadens Miljöprogram 2030 anger de klimatmål som ska nås för Stockholms klimatomställning. De övergripande klimatmålen är En rättvis och inkluderande omställning och Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck. Under dessa finns även delmål. Klimathandlingsplan 2030 är ett styrdokument för Stockholms stads hela organisation som konkretiserar hur de klimatrelaterade målen i miljöprogrammet ska kunna nås.

Planen redovisar cirka 140 åtgärder uppdelade på fem omställningsområden och konkretiserar hur stadens alla verksamheter i bred samverkan ska arbeta mot målen. En utsläppsbudget sätter tempot i utsläppsminskningen baserat på ett åtagande om global klimaträttvisa.

De fem utpekade omställningsområdena är:

Agera för en rättvis och inkluderande omställning.

Utveckla ett klimatpositivt energisystem.

Driva på för hållbara och fossilfria transporter.

Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart.

Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation.

Förslaget till klimathandlingsplan föreslås få en programperiod fram till 2030 vilket är längre än tidigare planer. På detta sätt kan klimathandlingsplanen bättre harmonieras med Parisavtalet, Agenda 2030 och EU:s mission om klimatneutrala och smarta städer 2030. Det går även i linje med flera av stadens målsättningar som sträcker sig till 2030. Det innebär även att stadens verksamheter får bättre planeringsförutsättningar, tid för implementering och en längre genomförandetid vilket främjar arbetet.

Klimathandlingsplan 2030 – en rättvis omställning för ett Stockholm utan globalt klimatavtryck har utformats för att underlätta kommunikationen av planen. Utformningen är gjord för att vara tillgänglig och skapa engagemang och stötta såväl intern och extern kommunikation.

Varje år gör kommunstyrelsen, med hjälp av utpekade uppföljningsansvariga, en uppföljning av Miljöprogram 2030 som redovisas till kommunfullmäktige. Klimathandlingsplanen följs upp genom de klimatrelaterade målen (Mål 1 och Mål 2) inom den uppföljningen. Under våren 2027 ska en grundlig halvtidsuppföljning av miljöprogrammet genomföras för att säkerställa att staden är på rätt väg för att nå målen 2030.

Detaljplanen möjliggör en utveckling av fastigheten Spelbomskan 9 m.fl. vid Odenplan med kontor, service, handel samt hotell. Ett viktigt syfte med planen är att den nya byggnaden ska bidra positivt till omgivande stadsmiljö och stadens siluett genom hög arkitektonisk kvalitet med fokus på god helhetsverkan. Vertikalitet och slankhet ska eftersträvas i gestaltningen av högdelen.

Särskild omsorg ska läggas vid form, färg och material. Byggnaden höjer sig över den rådande skalan och siluetten och ska gestaltas utifrån hur stadsbilden påverkas i olika betraktelseskalor. Detaljeringsgraden i fasaden ska öka närmare gatunivån där människor kommer nära. Översta delen av byggnaden ska utformas så att den anpassar sig till stadens siluett.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utveckling av Slakthusområdet som en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska möjliggöra ny bebyggelse som innehåller högskola för konstnärlig utbildning, kontor, verksamheter, centrumändamål och vård. En befintlig byggnad inom Styckmästaren 3 har ett högt kulturhistoriskt värde och ska bevaras. Föreslagen bebyggelse ska bidra till levande offentliga rum med aktiva bottenvåningar och hög entrétäthet. Byggnader ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet, vilket kommer att säkerställas med planbestämmelser och ett arkitekturprogram för kvartersmarken.

Detaljplanen möjliggör en upprustning och utveckling av allmän plats i enlighet med framtagna riktlinjer för Slakthusområdet. Evenemangstorget ska vara en öppen och flexibel mötesplats för både evenemang och vardagsliv samt ska möjliggöra visitering vid större evenemang. Torget ska även kunna omhänderta vatten vid skyfall genom ett föreslaget underjordiskt magasin.

I budgeten för 2023 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta fem nya biotopskyddsområden 2024 i enlighet med tidigare utredning samt att utreda ytterligare fem områden. Ett av de områden som i den tidigare utredningen föreslogs få biotopskydd, är Olovslunden i Bromma.

I februari 2024 beslutade stadsbyggnadsnämnden att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att samråda om förslag till biotopskydd för Olovslunden. Samråd har hållits under våren 2024. Samtliga remissinstanser tillstyrker beslutsförslaget, men har lämnat några mindre synpunkter. Efter samrådet har några mindre ändringar gjorts i förslaget utifrån inkomna synpunkter.

Biotopskyddsområdet syftar till att bevara och på sikt utveckla de naturvärden som är knutna till vattenmiljön i Olovslunden och de omgivande livsmiljöerna för groddjur och fladdermöss.

Skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad.

I biotopskyddsområdet föreslås hela Olovslunden ingå, frånsett lekplatsen med plaskdammen och några små gräsytor intill dem. På så vis skyddas förutom dammen också groddjurens födosöksområden, vandringsvägar och övervintringsplatser samt äldre träd som har betydelse för fladdermöss.

Området utgörs av biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad. Området har en viktig funktion inom stadens gröna infrastruktur och är identifierat som en livsmiljö för skyddsvärda arter i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO).

Andréa Hedin (M) föreslår i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att stadens idrottsanläggningar och idrottshallar som finns i anslutning till de kommunala skolorna ska öppnas upp under loven.

Utbildningsnämnden föreslår att förlänga den nuvarande skolbiblioteksplanen, Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2024 (dnr KS 2020/1413) till och med år 2025. Detta för att få till en gemensam löptid och samtidigt underlätta samverkan i framtagandet av den nya stadsövergripande biblioteksplanen och skolbiblioteksplanen.

Kommunstyrelsen fick i budget 2023 i uppdrag att i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram ett förslag på nya ersättningsnivåer inom daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 (LSS) med målet att minska antalet nivåer och för att på ett bättre sätt balansera den enskildes behov. Utifrån inkomna remissvar gjordes bedömningen att det fanns delar i förslaget som behövde utredas ytterligare och stadsledningskontoret har under 2024 utrett detta och gjort förändringar därefter. Ett nytt ärende skapades och skickades ut på remiss under 2024.

Regeringen beslutade i juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå de ändringar som krävs för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. I betänkandet Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42) föreslås en ändrad målstruktur med nya delmål och indikatorer för att förbättra målstyrningen av statsbidraget. Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Studieförbunden har de senaste åren varit föremål för debatt och utredningar. Riksrevisionen har vid flera tillfällen konstaterat att systemet har brister och att uppföljning och kontroll bör förbättras. Hösten 2022 publicerade Riksrevisionen sin senaste granskning (RiR 2022:20) som visade att studieförbundens kontroll och uppföljning brister i alla led och att det finns tydliga indikationer på att statsbidraget går till annat än folkbildning.

Trafiknämnden föreslår genomförande av etapp 2 - 5 av program för energibesparande armaturbyte belysning för perioden 2025 - 2029. Programmet innebär att nämnden kan fortsätta att byta ut äldre armaturer mot mer energieffektiva LED-armaturer. Det syftar till att sänka energiförbrukningen samtidigt som driftkostnaderna kan sänkas och en hög drift- och funktionssäkerhet kan bibehållas. Effekten av programmet efter slutförande är att elanvändningen minskar med cirka 10 GWh per år och att klimatpåverkan minskar med cirka 663 ton CO2 per år.

Trafiknämnden konstaterar att det föreslagna programmets utgifter inte ryms i sin helhet i nämndens långsiktiga investeringsplan och att tidplanen för genomförande av programmet kan komma att förlängas, då de årliga utgifterna för genomförande behöver anpassas efter tillgängligt budgetutrymme alternativ beviljande av extern finansiering.

I en skrivelse till kommunstyrelsen av Jonas Naddebo (C) konstateras att viruset afrikansk svinpest påträffades i Fagersta kommun, Västmanlands län under år 2023. Viruset kan spridas inom vildsvinspopulationer och till tamgrisar men kan också överföras indirekt genom människor, fordon och redskap. I skrivelsen ställs frågor om Stockholms stads beredskap inför ett eventuellt utbrott av afrikansk svinpest i kommunen.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att eldning av eget trädgårdsavfall ska tillåtas även utanför de nuvarande angivna bestämmelserna i kommunens avfallsföreskrifter. Motionären föreslår även att stadsledningskontoret ska initiera en dialog med kommunerna i Stockholms län i syfte att hitta en enhetlighet i regelverket kring eldning av trädgårdsavfall i egna trädgårdar.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att staden ska utreda och plantera vertikala planteringar/artificiella träd. I motionen framförs att Stockholm kan vara en bra plats för att testa vertikala planteringar/artificiella träd. I motionen framförs även att dessa har bättre uppsugningsförmåga av luftföroreningar än vanliga träd, de ger ett tillskott till stadsmiljön samtidigt som de bidrar till att sänka temperaturen i takt med att somrarna blir allt varmare.

Jonas Naddebo (C) har skrivit en motion till kommunfullmäktige om en satsning på renare vatten och stadsövergripande vattenamiral.

I motionen framförs bland annat att staden ska tillsätta en ny tjänst, en vattenamiral, för att ha ett stadsövergripande ansvar för att förbättra vattenkvalitén vid stadens badplatser. Vattenamiralen bör också leda arbetet för att skapa fler badplatser och möjliggöra för fler bastuflottar i Stockholm. Därutöver lämnas följande förslag:

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att bygga ut stadens dagvattenledningar och utveckla Henriksdal till ett av världens mest effektiva och avancerade reningsverk

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att säkerställa att de prioriterade skyfallsåtgärderna genomförs samt att skapa incitament för fastighetsägare att genomföra skyfallsåtgärder

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att förbättra informationen till allmänheten om badvattenkvaliteten

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att se till att miljökvalitetsnormerna för god ekologisk och kemisk vattenstatus uppnås senast 2027.

Remissammanställning

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Havs- och vattenmyndigheten, Mälarens vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket, Rena Mälaren (Hands2Ocean) och Sportfiskarna Stockholm. Havs- och vattenmyndigheten, Mälarens vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket, Rena Mälaren (Hands2Ocean) och Sportfiskarna Stockholm har inte inkommit med svar.

Innehållsförteckning

Stadsledningskontoret 6

Exploateringsnämnden 7

Idrottsnämnden 8

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 9

Stadsbyggnadsnämnden 12

Trafiknämnden 12

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 14

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 15

Norra innerstadens stadsdelsnämnd 16

Stockholms Stadshus AB 16

Reservationer m.m. 18

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 11 juni 2024 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar höja timtaxan för tillsyn enligt miljöbalken från 1 410 kr/tim till 1 450 kr/tim, vilket motsvarar en höjning med 2,8 procent. Timtaxan för livsmedelskontroll föreslås höjas från 1 720 kr/timme till 1 790 kr/timme, vilket motsvarar en höjning med 4,1 procent. De föreslagna timtaxehöjningarna beror enbart på kostnadsökningar, främst på grund av ökade lönekostnader, administrativa kostnader, sociala avgifter, lokalkostnader och IT-kostnader.

Nämnden föreslår ett bemyndigande från kommunfullmäktige att årligen ha möjlighet att indexjustera avgifterna med Sveriges Kommuners och Regioners Prisindex kommunal verksamhet (PKV) samt göra ändringar av mindre betydelse genom nämndbeslut.

Eftersom att taxorna i ärendet är en del av kommunal författningssamling som beslutas av kommunfullmäktige ska miljö- och hälsoskyddsnämnden även fortsättningsvis hemställa taxorna för beslut till kommunfullmäktige.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att aktivt delta i internationella samverkansprojekt riktat mot klimat- och miljöförbättringar i utvecklingsländer. Motionären föreslår även att kommunfullmäktige tar ställning för en ”donationspolicy” där duglig teknisk utrustning alltid ska prövas för sin lämplighet i syfte att doneras till ett utvecklingsland.

I samband med stadens budget för år 2022 gav kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag på ett sammanhållet program för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det nya programmet för de mänskliga rättigheterna som nu föreslås är ett styrdokument som ska gälla för samtliga nämnder och bolagsstyrelser.

Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna ska ge vägledning för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Programmets mål är: Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism.

Kopplat till programmet kommer sex stycken handlingsplaner att tas fram för;

Att motverka rasism

Barnens rättigheter och inflytande i Stockholms stad

De nationella minoriteternas rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck (hbtqi)

Romsk inkludering

Arbetet med att uppnå målet med programmet och handlingsplanerna är nära kopplat till stadens demokratiarbete och arbetet med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

En strategi för stadens utomhusbelysning har tagits fram utifrån ett uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2023. Strategin synliggör de aspekter som behöver beaktas av stadens förvaltningar och bolag vid utveckling av utomhusbelysning. Strategin utgår från de fem fokusområdena biologisk mångfald, energi- och resurseffektivisering, gestaltning och anpassning till stadsbild, ljusföroreningar samt trygghet och säkerhet.