Möte 2019-05-29

Radiofrekvenser, radiospektrum eller enbart spektrum, är en nödvändig förutsättning för mobiltelefoni och mobil uppkoppling till internet, men även för all annan trådlös kommunikation och radioanvändning inom en lång rad sektorer. Radiospektrum används exempelvis för navigering, meteorologi, försvar, forskning, brottsbekämpning, krisberedskap, luftfart, sjöfart, väg- och järnvägstransporter, satelliter, medieproduktion samt utsändning av radio och tv.

Radiospektrum är en begränsad resurs som får allt större betydelse i samhället. Utredningen lämnar elva förslag som syftar till att kunna möta framtida radiospektrumbehov så effektivt som möjligt. Vissa av förslagen innebär lag- och förordningsändringar och andra förslag är av mer strategisk karaktär.

Utredningen anser att radiospektrumresursen i högre utsträckning bör omsättas i värde för staten som sedan kan fördela detta värde i enlighet med politiska mål och beslut. Det innebär att allt spektrum ska prissättas, vilket ska leda till en samhällsekonomiskt effektiv spektrumanvändning.

Näringsdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1) till staden för yttrande.

I utredningens uppdrag har ingått att överväga på vilka sätt det kan säkerställas att systematiska inslag vid stöld- och häleribrottslighet och det integritetskränkande inslaget vid tillgrepp efter inbrott i bostäder beaktas i tillräcklig grad. Vidare har utredningen haft i uppdrag att överväga om försök och förberedelse till häleri av normalgraden bör kriminaliseras.

Av högre vikt för kommunens vidkommande är att utredaren även haft i uppdrag att överväga om det bör införas en möjlighet att vid straffansvar stänga personer ute från butikslokaler, simhallar, bibliotek och andra liknande platser dit allmänheten har tillträde, t.ex. för att dessa tidigare begått stölder eller andra brott eller på annat sätt misskött sig.

Utredaren framhåller att en reglering om straffsanktionerade tillträdesförbud skulle inskränka den grundlagsstadgade rörelsefriheten. När det gäller bibliotek skulle den dessutom inskränka enskildas rätt till tillgång till bibliotek. Utredaren ställer sig därför tvekande inför tillträdesförbud. Utredaren konstaterar vidare att även om möjligheten att stänga ute personer från butiker, simhallar och bibliotek sannolikt skulle medföra att antalet brott sjunker är det troligt att effekterna är avhängigt vilka resurser som avsätts för att upprätthålla regleringen.

Trots ställningstagandet i sak har utredaren, i enlighet med uppdraget, lämnat ett förslag till en lag om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek. Regleringen innebär i huvudsak att en person får meddelas förbud att tillträda och vistas i en butik, badanläggning eller bibliotek, där verksamhet bedrivs som riktar sig till allmänheten. Tillträdesförbud får meddelas för högst ett år men kan förlängas med som mest ett år i taget.

Projektet Tunnelbana till Arenastaden genomförde en andra granskning av järnvägsplanen under perioden juli till augusti 2018. Baserat på inkomna granskningssynpunkter, identifiering av vissa felaktigheter samt vidareutveckling av teknisk lösning genomfördes ett antal revideringar av planhandlingarna. Berörda parter har informerats kring genomförda ändringar genom två formella kommuniceringar i december 2018 samt i januari 2019.

I samband med dessa kommuniceringar har synpunkter inkommit vilka har medfört ytterligare revideringar, kompletteringar samt förtydliganden, vilket nu skickas ut på remiss. Remissen är utskickad av Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, Region Stockholm.

De revideringar som nu genomförs medför inga ändrade miljökonsekvenser varken permanent eller tillfälligt under byggskedet. Den större delen av ändringarna är förtydliganden som inte har några formella konsekvenser. Revideringarna som medför förändrade markanspråk genomförs, med undantag av en korrektion av felaktighet, utifrån yttrande av aktuell fastighetsägare. De fastighetsrättsliga konsekvenserna i form av reviderade permanenta markanspråk inom redan berörda fastigheter kommuniceras med fastighetsägare.

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande har skickats som svar på remissen. Därefter har ytterligare information inkommit från Region Stockholm som dock inte föranlett en ny bedömning. Den samlade bedömningen är att ingen ny granskning krävs. De fastighetsägare som omfattas av ändringarna underrättas och ges möjlighet att yttra sig.

De senaste årens mycket stora skuldökning gör att aktuell extern skuld för kommunkoncernen närmar sig nuvarande gräns för maximal upplåning om 60 000 mnkr. Detta medför att en ramhöjning behöver ske. Den externa skulden har ökat från cirka 23 000 mnkr vid utgången av år 2014 till cirka 54 000 mnkr i nuläget. Ökningen beror på att kommunkoncernens relativt stora investeringsvolymer under perioden till stor del har lånefinansierats.

Mandaten för kommunkoncernens finansverksamhet definieras i finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicyn). Finanspolicyn anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom kommunkoncernen och ska fastställas årligen av kommunfullmäktige och revideras vid behov.

Kommunfullmäktige godkände den 17 december 2018 den nuvarande finanspolicyn. I denna uppgår den interna totala ramen för utlåning till och borgensteckning för stadens bolag till 100 000 mnkr. Den totala ramen för extern upplåning uppgår till 60 000mnkr.

I ärendet föreslås enbart uppdatering av ramen för extern upplåning till 75 000mnkr .

Planområdet ligger i stadsdelen Mariehälls södra del, angränsande till den norra delen av Ulvsunda industriområde, mellan Bällstaviken och Karlsboda-vägen med Tvärbanan. Inom planområdet finns idag kontors- och verksam-hetsbyggnader samt parkering.

Syftet med detaljplanen är att omvandla mark med verksamheter och kontor till en del av en blandad stad med cirka 370 nya bostäder, lokaler i bottenvåningar, förskola och park. Syftet är också att tillgängliggöra strandområdet och Bällstaviken för allmänheten genom en sammanhängande strandpark med gångstråk. Kopplingarna till omkringliggande stadsdelar stärks för att skapa en mer integrerad och tryggare stadsdel. Mark reserveras även för en gång- och cykelbro över Bällstaviken.

Fastigheten Masugnen 5 ägs av Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB och fastigheten Masugnen 7 ägs av JM AB. Fastigheten Masugnen 8 ägs av BRF Bällstavik. Fasigheten Masugnen 1 samt Mariehäll 1:10 och Ulvsunda 1:1 ägs av Stockholms stad. Byggaktörer är Skanska och JM.

Efter stadsbyggnadsnämndens godkännande av detaljplanen har planbeskrivningen kompletterats med ett förtydligande avseende den föreslagna korsningen vid kv. Masugnen 5 och 8, genom tillägg av meningen, ”Korsningen föreslås förbjudas för infart med tunga fordon”, på sidan 43. Kompletteringen tydliggör korsningens föreslagna funktion och förtydligar hur trafiksäkerheten i korsningen föreslås tillgodoses.

Taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet innehåller i huvudsak avgifter som tas ut i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) och/eller kommunallagen (2017:725) 2 kap. 5 §. Övriga delar av taxan har stöd i annan speciallagstiftning.

Stadsbyggnadsnämnden har under år 2018 genomfört en genomlysning av verksamhetens kostnader för att leverera de tjänster och produkter som omfattas av nämndens taxa. Genomlysningen har visat att dessa kostnader inte helt täcks av det nuvarande avgiftsuttaget samt tydliggjort vissa behov av justeringar i taxans konstruktion. Nya arbetssätt har i vissa fall lett till lägre kostnader jämfört med tidigare, medan ny lagstiftning eller andra krav i andra fall har medfört högre kostnader.

För bygglovsverksamheten innebär förslaget till ny taxa för stadsbyggnadsnämnden sammantaget en genomsnittlig avgiftshöjning med cirka 20 procent. För planverksamheten innebär förslaget en höjning med i genomsnitt cirka 15 procent, och för stadsmätningsverksamheten en höjning med i genomsnitt cirka 25 procent.

Den föreslagna indexjusteringen möjliggör för stadsbyggnadsnämnden att löpande kompensera för allmänna kostnadsökningar i taxan.

Den 28 mars 2019 beslutade stadsbyggnadsnämnden att godkänna förslag till ny taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet, och att hemställa förslaget till kommunfullmäktige för fastställande.

Stadsbyggnadsnämndens taxa har varit oförändrad sedan 2016.

I motionen av Clara Lindblom m.fl. (alla V) framförs att Stockholms stads tre allmännyttiga bostadsbolag omgående ska ansluta sig till Allmännyttans klimatinitiativ eftersom staden som stor aktör på bostadsmarknaden har stora möjligheter att påverka utsläppen av växthusgaser. Allmännyttans klimatinitiativ har initierats av branschorganisationen Sveriges Allmännytta (tidigare Sabo) och syftar till att minska utsläppen av växthusgaser genom ambitiösa mål, samverkan och aktivt erfarenhetsutbyte.

Trafikförvaltningen för Region Stockholm, tidigare Stockholms läns landsting, har skickat remissen Trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020 (T20) till Stockholms stad för yttrande.

Remissen innehåller en kortfattad redogörelse av det regionala trafikförsörjningsprogrammet, som är det viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Programmets ledord är långsiktig hållbarhet och har tre övergripande mål; att det kollektiva resandet ska öka, att kollektivtrafiksystemet ska vara miljöanpassat, säkert och resurseffektivt samt att kollektivtrafiken ska bidra till en attraktiv region.

Remissens huvudsakliga innehåll är en bruttolista med förslag på trafikförändringar, som planeras att genomföras den 15 december 2019. Förändringarna avser såväl utökning som reducering av trafiken samt ändrade linjesträckningar. Buss är det trafikslag där merparten av förändringarna sker.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 29 maj och publiceras senast med protokollet.

Kommunfullmäktige beslutade den 18 mars 2019, § 19, att godkänna köp av parkeringshus Palmfelt Center, del av Sandhagen 10, från Fastighets AB Palmfelt Center för en total köpeskilling om 144,8 miljoner kronor i enlighet med bilagorna 1-7 till utlåtandet.

Beslutet har överklagats och klaganden gör gällande att det inte är en kommunal angelägenhet att driva och äga parkeringshus.

Staden har av förvaltningsrätten förelagts att yttra sig över överklagandet. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har upprättat ett förslag till yttrande.

Region Stockholm har fått möjlighet att inkomma till regeringen med en redovisning av prioriteringar avseende det regionala tillväxtarbetet inklusive sammanhållningspolitiken (N2018/05320/RTS). Underlaget ska utgöra ett led i arbetet med att utveckla den regionala tillväxtpolitiken inklusive sammanhållningspolitiken åren 2021–2027. Samtliga 21 regioners redovisningar utgör ett av underlagen för regeringen inför förhandlingen med EU-kommissionen om inriktningen av sammanhållningspolitiken för programperioden 2012–2027.

Region Stockholms redovisning av samhällsutmaningarna i Stockholms län utgår i stort från de sex långsiktiga utmaningar som formulerats i Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS 2050. De sex utmaningarna förtydligas i underlaget till att handla om befolkningstillväxt och behovet av nya bostäder, väl utbyggd kollektivtrafik och god framkomlighet, digitalisering, kompetensförsörjning, innovation, utveckling och näringsliv. Det konstateras vidare att Stockholmsregionens samlade förutsättningar att hantera dessa utmaningar är en av anledningarna till att regionen inte kan avlövas ytterligare resurser att omfördela till andra delar av landet, som föreslås i den nationella utredningen avseende kostnadsutjämningen.

Prioriteringarna för det regionala tillväxtarbetet utgår sedan från de nio regionala prioriteringar som identifierats i RUFS 2050. Prioriteringarna är tvärsektoriella och omfattar politikområden där europeiska, nationella, regionala och lokala insatser samt finansiella resurser med fördel kan samordnas.

Därutöver innehåller förslaget till redovisning en beskrivning av utvecklingsbehov avseende samverkan med statliga myndigheter, samt en bilaga med näringslivets syn på de regionala prioriteringarna.

Underlaget har tagits fram i samråd med en arbetsgrupp med representanter för Länsstyrelsen i Stockholms län, Storsthlm och Stockholms stad. Dialogen med kommunerna har dock inte varit tillfredsställande. Region Stockholm har därför remitterat ett utkast till redovisning och ser fram emot ytterligare förtydligande gällande regionala prioriteringar ur kommunsektorsperspektivet.

Stockholm Exergi AB planerar att ersätta dagens värmeverk i Hässelby med ett nytt kraftvärmeverk i Lövsta, Lövstaverket. Stockholm Exergi planerar även för anläggning av en fjärrvärmeledning mellan Lövsta och Norrenergis nät i Solna. För att både försörja kraftvärmeverket med energi och leverera ut den energi som produceras i Lövsta kommer Ellevio etablera en ny markförlagd 220 kV-ledning mellan kraftvärmeverket i Lövsta och stamnätsstationen i Beckomberga. Stockholm Exergi och Ellevio anser att det finns fördelar med samförläggning av ledningarna och målsättningen är därför att genomföra detta i största möjliga mån på sträckan mellan Lövsta och Beckomberga.

Sökanden i detta ärende är Ellevio och ansökan omfattar enbart den markförlagda 220 kV-ledningen mellan planerat kraftvärmeverk Lövsta och stamnätsstation Beckomberga som Ellevio ansvarar för. Inför ansökan om tillstånd (nätkoncession för linje) för ledningarna genomför bolaget ett kombinerat undersöknings- och avgränsningssamråd enligt miljöbalken 6 kap. 23-25 §§ med berörd länsstyrelse, kommun och enskilda som kan antas vara särskilt berörda. Samrådet är en viktig del i tillståndsprocessen med syfte att informera, inhämta kunskap samt ge berörda parter möjligheter att lämna synpunkter. Inkomna synpunkter och information under samrådet kommer utgöra underlag för det fortsatta arbetet med framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning och koncessionsansökan.

Ellevio AB har med anledning av detta skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Beslutet om Försäljning av byggnader, upplåtelser av tomträtter och markanvisningar inom Slakthusområdet i Söderstaden med mera (dnr KS 2019/232 + 2019/274) fattades av kommunfullmäktige den 6 maj 2019, § 20.

I beslutsunderlaget till kommunstyrelsen den 10 april 2019, utlåtande dnr KS 2019/232+2019/274, finns i vad avser det kommunstyrelsens beslutar för egen del, stadsdirektörens rätt att underteckna erforderliga handlingar, träffa avtal och vidta de åtgärder som erfordras för att verkställa beslutet, men av misstag saknas formuleringen i kommunstyrelsens protokoll från den 10 april 2019. För att tydliggöra beslutet i den delen tar kommunstyrelsen upp frågan på nytt och protokollerar beslutet

Stockholms stad har fått betänkandet Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9) på remiss från Näringsdepartementet. Utredningen ska undersöka behovet av och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt i detaljplaneringen och hur en sådan kan utformas. Syftet är främst att korta handläggningstider men även att bättre tillvarata branschens kompetens och frigöra kommunala resurser.

Utredningen föreslår att det införs en bestämmelse i plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen, om det har begärts av planintressenten, i planbeskedet ska redovisa sin bedömning av vilket planeringsunderlag som kan behövas för detaljplaneläggningen. Om planintressenten ges ett positivt planbesked ska denna genom kommunen kunna inhämta ett yttrande från länsstyrelsen om vilket planeringsunderlag som kan behöva upprättas under den fortsatta planprocessen. Länsstyrelsen ska yttra sig utifrån de så kallade ingripandegrunderna, det vill säga de frågor länsstyrelsen bevakar utifrån statens intressen. Planintressentens möjlighet att bidra med planeringsunderlag ska förtydligas och om en planintressent tar fram planeringsunderlag ska detta redovisas i planbeskrivningen.

Ändringarna förslås träda i kraft den 1 april 2020.

Regeringen beslutade den 9 mars 2017 att ge i uppdrag åt en särskild utredare att undersöka om det finns behov av åtgärder för att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv.



I utredningen framkommer förslag om att

en straffbestämmelse om barnäktenskap bör införas,

en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv bör införas i brottsbalken,

utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands bör möjliggöras,

ett gemensamt metodstöd bör utvecklas,

samverkan mellan skolan och hälso- och sjukvården behöver stärkas,

det finns ett behov av en nationell resurs- eller kompetensfunktion.



Justitiedepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.