Möte 2022-06-15

Den Europeiska Gastronomiska Akademien (AEG) utser årligen en stad inom den europeiska unionen till The European Capital of Gastronomy. Den svenska Gastronomiska Akademien har under ett flertal år fört dialog med AEG om möjligheten att utnämna Stockholm till The European Capital of Gastronomy och i februari år 2022 meddelade AEGden Gastronomiska akademien att Stockholm erhåller titeln år 2023.

Gastronomiska akademien formar ett projekt för huvudstadsåret där man eftersöker Stockholms stad som en av flera partners. Akademiens målsättning med titelåret är att sätta globalt fokus på Stockholm och Sverige som gastronomisk destination och med detta lämna bidrag till besöksnäringens återstart efter pandemin.

Stockholms stad som aktiv partner till Gastronomiska akademien i planering och genomförande av huvudstadsåret ligger väl i linje med utvecklingsbehov kopplat till återstart för besöksnäringen, hållbarhetsområdet och stadens internationella positionering. Stadens ekonomiska insats uppgår till 3,5 miljoner kronor.

De styrdokument som idag gäller för verksamheter i Stadshuset har tillkommit i en annan tid med andra förutsättningar och har över åren behövt kompletteras med en rad tilläggsbeslut av olika slag.

Därutöver har flertalet stadsövergripande styrdokument tillkommit som kopplar an till Stadshusets verksamheter.

Kommunstyrelsen föreslås därför fatta beslut om uppdaterade och samlade styrdokument gällande verksamheter i Stadshuset samt inkommande besök, officiell representation och andra protokollära frågor.

Nya bestämmelser om betyg och betygssättning ska börja gälla från och med den 1 juli 2022. Förändringarna gäller skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185), gymnasieförordningen (2010:2039) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning (i fortsättningen kallade skolformsförordningarna) samt de aktuella skolformernas läroplaner. Med anledning av detta har Skolverket arbetat fram förslag till nya allmänna råd om betyg och prövning. Förslaget har remitterats till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har remissen besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Stockholms stad ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska.

Med stöd av förordningen (2009: 1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk utbetalar Sametinget ur anslaget 7:1, Åtgärder för nationella minoriteter, 3 140 tkr i statsbidrag till Stockholms stad som ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska.

Staden är enligt förordningen skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och deras användning. Redovisningen ska lämnas till Sametinget.

Kommunstyrelsen har ett strategiskt och stadsövergripande ansvar för att främja och stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Det innebär bland annat att kommunstyrelsen beslutar om fördelningen av statsbidraget till berörda nämnder.

Varje nämnd som tilldelas statsbidrag ska identifiera hur det används för att täcka nämndens merkostnader för uppbyggnaden av förvaltningsområden. Varje nämnd ska också utse en kontaktperson som ska samverka med stadsledningskontoret om hur arbetet bidrar till att stärka de nationella minoriteternas rättigheter.

Nämnderna ska i verksamhetsberättelsen redogöra för utvecklingsarbetet samt hur statsbidraget har använts samt internfakturera kommunstyrelsen för sina kostnader för uppbyggnaden av de tre förvaltningsområdena.