Möte 2020-02-05

Projekt Mälarbanan ingår i nationell plan för transportsystemet som regeringen beslutat. Planen syftar till att Trafikverket ska kunna möta den ökade efterfrågan på järnvägstransporter och förbättra transportkvaliteten runt storstäderna, inte minst i Stockholm-Mälardalen. Projektet innebär att Trafikverket bygger ut järnvägen genom att dubblera antal spår på en cirka 20 km lång sträcka mellan Tomteboda och Kallhäll.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har 66 stycken VA-ledningar av varierande storlek som korsar eller ligger parallellt med järnvägsfastigheten. SVOA genomför detta projekt för att kunna anpassa sitt VA-nät utefter den nya järnvägsfastigheten. I september 2016 fattade SVOA ett genomförandebeslut om 290 mnkr, varav Trafikverket skulle finansiera 216 mnkr, men sedan dess har projektets omfattning ändrats framförallt med avseende på de tekniska lösningarna och kapacitet. I detta reviderade beslut beräknas projektets utgifter uppgå till 795 mnkr. Av dessa 795 mnkr finansierar Trafikverket 418 mnkr.

Trafikverket projekterar och utför arbetena och SVOA agerar kravställare. Entreprenaden handlades upp av Trafikverket och omläggningsarbetet påbörjades under första halvåret 2017.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har i budget 2019 ägardirektiv om att bedriva en aktiv fastighetsförvaltning och att avyttra fastigheter som inte bedöms av strategisk vikt eller nödvändiga för bolagets verksamhet.

SISAB har arbetat fram en fastighetsportfölj i enlighet med stadens ägardirektiv för avyttring av fastigheter som staden inte har ett långsiktigt behov av att äga. Fastighetsportföljen består av förskolor och skolor med privata verksamhetsutövare.

Portföljen är sammansatt utifrån verksamhetsutövare men också med hänsyn till geografiskt läge, i syfte att skapa en attraktiv förvaltningsenhet. Respektive verksamhetsutövare har erbjudits möjlighet att inkomma med bud på de fastigheter där de bedriver sin verksamhet.

Fastigheterna har en sammanlagd uthyrningsbar area om sammanlagt cirka 17 225 kvm. Samtliga objekt är upplåtna med tomträtt genom stadens exploateringsnämnd, vilket innebär att staden även fortsättningsvis kommer att ha rådighet över marken. Bolaget har bytt namn från Freja Fastigheter i Stockholm AB till Ajerf Fastigheter i Stockholm AB.

Styrelsen i Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa) har antagit ett inriktningsbeslut om ett projekt i fastigheten Köpenhamn 1 i Kista. I två av tre huskroppar planeras åtgärder för nödvändigt underhåll och anpassningar åt Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. En byggnad, som idag är tomställd, hyrs ut efter genomfört projekt som seniorboende. Innan projektet genomförs kommer bolaget redovisa ett underlag för genomförandebeslut.





Micasas fastighet Köpenhamn 1 vid Kista torg består av tre huskroppar, sammanbundna av lågdelar. Huvudsaklig hyresgäst är Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. En byggnad, som stadsdelsnämnden hyr som vård- och omsorgsboende, har genomgått en anpassning och i samband med detta genomfördes nödvändiga underhållsåtgärder. Projektet slutfördes våren 2017 och var initierat av att arbetsmiljöverket hade lagt ett föreläggande med anledning av badrummens utformning. Övriga två huskroppar har Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd hyrt som servicehus där även två gruppbostäder ingått.

Arbetet med att planera för underhåll har bedrivits i nära samarbete med Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd . Nämnden har uttalat en långsiktig avsikt att kvarstå som hyresgäst för servicehus i ett av husen. De underhållsåtgärder som är aktuella avser stambyte inklusive källare, upprustning av el, tillgänglighetsanpassningar av badrum, ytskikt, utbyte av armaturer och omputsning av fasader.

I samband med att underhållsåtgärderna genomförs har stadsdelsnämnden önskat en del anpassningar:

Ett våningsplan omstruktureras till stödboende för att kunna flytta verksamhet från Akalla servicehus. Bottenvåningen inklusive lågdelarna mellan husen omstruktureras i syfte att skapa en samlad yta för ett aktivitetscentrum, som kan betjäna såväl servicehuset som seniorboendet. Dessutom omstruktureras personalytor efter önskemål. En dagverksamhet för dementa tillskapas.

De två gruppbostäder som idag finns kommer att få nya placeringar och anpassas så att de ska kunna klassas som fullvärdiga gruppbostäder enligt LSS.

För den tredje, kvarvarande, huskroppen saknas hyresgäst. Micasa Fastigheter gör bedömningen att huset skulle fungera mycket väl för seniorboende. Närheten till service och kommunikationer i Kista bedöms som attraktiv. I det framtagna förslaget där inriktningen är seniorboende görs inga större förändringar av huset. Lägenhetsstrukturen behålls som tidigare med 37 lägenheter med 1 rok och 57 lägenheter med 2 rok. Därtill tillskapas 5 lägenheter med 3 rok, totalt 99 lägenheter. I övrigt höjs standarden på kök och badrum.

En investeringskalkyl har tagits fram utifrån en beräknad projektkostnad. En hyresoffert har överlämnats till stadsdelsnämnden med en hyra för lokalerna efter anpassningar och som bygger på principerna i det nya samverkansavtalet. Baserat på den lämnade offerten har stadsdelsnämnden i ett inriktningsbeslut den 24 oktober 2019 godkänt en fortsättning av projektet.

Nynäshamns Hamn AB (Nyhab) är ett helägt dotterbolag till Stockholms Hamn AB (Stohab). Nyhab har sedan slutet av 2013 saknat verksamhet och varit vilande.

Styrelsen utgörs av tre ledamöter och en suppleant, samtliga anställda i Stohab. Thomas Andersson är ordförande tillika VD i bolaget.

Vid styrelsemöte i Stohab den 28 november 2013 beslutades att Stohab skulle överta all verksamhet som Nyhab bedrev och av tjänsteutlåtandet inför nämnda styrelsemöte framgår att Nyhab skulle kvarstå i Stohabs koncern som ett vilande bolag men att bolaget på sikt skulle fusioneras alternativt likvideras.

Då Nyhab varit vilande sedan dess och det endast innebär en administrativ börda så föreslås att bolaget nu ska likvideras.

Den administrativa hanteringen av Nyhab innebär bl.a. krav på att inge särskild inkomstdeklaration, upprätta separat bokslut och att beakta särskilda regler rörande koncernredovisning. Utöver detta tillkommer särskild formaliahantering avseende styrelsehantering med kallelser, styrelseärenden och protokoll.

Av bolagsordningen för Nyhab framgår att Stockholms kommunfullmäktige ska ges tillfälle att ta ställning innan sådana beslut, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, fattas.

I en motion till kommunfullmäktige skriver Clara Lindblom (V) att påbyggnad med en till två våningar på befintliga låghusfastigheter kan vara en lösning som ger både fler bostäder och samtidigt ökar finansieringsmöjligheterna för installation av hiss. På så sätt kan tillgängligheten för den snabbt växande gruppen äldre öka. Motionens förslag är att uppdra åt stadens bostadsbolag att inventera sitt bestånd och utreda möjligheten att komplettera befintlig låghusbebyggelse med hiss genom till- eller påbyggnader.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen där de beskriver att staden efter ett uppdrag i budget 2015 har arbetat med en handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare 2016-2018. I samband med att handlingsplanen reviderades beslutade socialnämnden och äldrenämnden att föreslå kommunfullmäktige att förlänga handlingsplanen för att säkra att den begynnande positiva utvecklingen består.

Skrivelsen tar upp det fortsatta arbetet med handlingsplanen för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. Oberoende av majoritetsskifte är det enligt författarna till skrivelsen angeläget att fortsätta att vara eniga om vikten att förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterare och biståndshandläggare, då det ytterst handlar om att staden ska kunna erbjuda en socialtjänst och äldreomsorg av god kvalitet. Som politiskt ansvarig för det personalstrategiska arbetet behöver kommunstyrelsen få en uppdatering av hur arbetet fortskrider, anser skribenterna.

I skrivelsen föreslår författarna följande åtgärder:

Att kommunstyrelsen fortsättningsvis ges en föredragning av hur arbetet med handlingsplanen fortskrider, tillkommande teman etc. under något av sammanträdena i juni.

Att frågan om hur äldrenämnden involveras i det fortsatta arbetet belyses.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen om att inrätta ett centralt krisstödsteam som aktiveras vid skjutningar. I skrivelsen framförs att mot bakgrund av de allvarliga händelserna i Sätra 2019 uppstod ett stort behov av akut stöd då bland annat många ungdomar mådde psykiskt dåligt. Skribenterna framför att det saknas gemensamma riktlinjer men efterlyser också inrättandet av ett centralt krisstödsteam för ett snabbt och samordnat stöd till brottsoffer, anhöriga och närsamhället.

I skrivelsen föreslår författarna att stadsledningskontoret får i uppdrag att snarast utreda förutsättningarna för inrättandet av ett centralt krisstödsteam.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

Emilia Bjuggren (S) uppmärksammar i en motion till kommunfullmäktige att bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av de svenska klimatgasutsläppen. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till år 2040, att livscykelbaserade funktionskrav på minskade utsläpp ska beaktas i hela planprocessen samt att staden ska ställa miljökrav ur ett livscykelperspektiv vid upphandlingar av byggnader och anläggningar.

I promemorian föreslås att Konkurrensverkets tillsynsverksamhet på upphandlingsområdet regleras tydligare och att det införs utvidgade möjligheter till ingripande i de upphandlingsrelaterade lagarna. Som skäl anges bland annat att stärka rättsmedlets preventiva verkan samt att uppnå större effektivitet.

Förordnandena har förhandlats enligt 11 § MBL den 8 januari 2020, den 7 januari 2020 samt den 15 januari 2020.

Stockholms stads barnombudsman har i uppgift att vartannat år lämna en rapport till kommunfullmäktige. Rapporten ger en bild av hur stadens verksamheter tar sig an arbetet med att säkerställa barns rättigheter. Barnombudsmannens rapport 2019 avser förhållandena åren 2017-2019. Rapporten tar sin utgångspunkt i Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018-2022 (KS 171-1526/2016). Den beskriver också grupper av barn som barnombudsmannen utifrån sina kontakter i staden anser särskilt behöver uppmärksammas för att få sina rättigheter tillgodosedda.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om skatt på avfallsförbränning. Motionären beskriver de troliga effekterna av det förslag till beskattning av avfallsförbränning som regeringen arbetar med i enlighet med Januariavtalet. En sådan skatt har utretts (Brännheta skatter! SOU 2017:83) och ska syfta till att öka utsorteringen till materialåtervinning. Motionären menar dock att skatten kan få motsatt effekt, det vill säga en minskad materialåtervinning. Om den energirika plasten sorterats ut så blir det mindre värmeenergi per ton förbränt avfall. Då behövs en större mängd avfall i förbränningen för att få tillräcklig mängd värme. Eftersom skatten beräknas per ton avfall blir det därför dyrare totalt sett att förbränna sorterat avfall utan plast. För att uppnå syftet med skatten – att öka utsorteringen för materialåtervinning – bör skatten därför inte införas på sorterat avfall, menar motionären. På så sätt skapas incitament för ökad materialåtervinning.

Emilia Bjuggren (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skickar en hemställan till Finansdepartementet i frågan och att staden ska bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan.

Sara Stenudd (V) har begärt tjänstledighet för 100 % av heltid för perioden
2020-01-20 - 2020-03-08.

Den 14 november 2019 beslutade trafiknämnden att föreslå att ersätta bergbanan i Skärholmen med en ny bergbana till en utgift om 70,0 mnkr. Trafiknämnden föreslår att en ny bergbana uppförs på samma plats som den nuvarande, men i ett mer driftsäkert utförande. Den nya anläggningen kommer att ha cirka 30 procent kortare restid än dagens. Bergbanan ska förses med ett väderskydd av glas. Anläggningen bedöms bli lättare att underhålla och reparera. Driften av bergbanan blir mer energieffektiv genom ett minskat effektbehov. Kapaciteten per tur kommer att vara cirka 15 personer, vilket är färre än i befintlig anläggning.

Nämnden planerar att bergbanan ska börja byggas 2020 och bli färdig 2022. Under hela byggperioden kommer sträckan att trafikeras av ersättningsbussar.

Trafiknämnden är stadens väghållare av det kommunala vägnätet, som bland annat innefattar cirka 2 500 km körbana och 3 000 km cykel- och gångbana. För att skydda stadens befintliga anläggningar och deras funktion arbetar staden med reinvesteringar. Som reinvesteringar betraktas upprustning/utbyte av anläggningar som får oförändrad funktion, men förnyad livslängd. Upprustningarna innebär en kvalitetshöjning och motverkar samtidigt ökade driftskostnader.

I detta reinvesteringsprogram fokuserar trafiknämnden på att förbättra trafiksäkerheten och kvaliteten för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter enligt stadens framkomlighetsstrategi.

Reinvesteringsprogrammet som redovisas i detta ärende omfattar en budget om 480 mnkr fördelat på fyra år, vilket ger 120 mnkr per år. Av dessa 120 mnkr avser 20 mnkr oförutsedda reinvesteringsåtgärder.

I en motion föreslår Alexandra Mattsson Åkerström (V) att kommunfullmäktige fattar beslut om att personer som deltagit i daglig verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), alternativt sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) i 25 alternativt 30 år ska tilldelas hedersbelöning med tillhörande firande och middag i Stadshuset.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Stockholms stad har mottagit en remiss för yttrande från Miljödepartementet om ändringar i industriutsläppsförordningen. Industriverksamheter inom Europeiska unionen (EU) har krav på sig att använda teknik som på ett effektivt sätt förhindrar eller begränsar skadliga utsläpp till luft eller vatten. Tekniken ska vara den bästa som finns att tillgå. Enligt Europaparlamentets och EU-rådets direktiv 2010/75/EU från den 24 november 2010 om industriutsläpp, det så kallade industriutsläppsdirektivet, är bästa tillgängliga teknik den mest effektiva och avancerade som finns tillgänglig för att uppnå en hög allmän skyddsnivå för miljön som helhet.

För att bestämma vilken teknik som är den bästa antar Europeiska kommissionen genomförandebeslut. De besluten kallas vanligen BAT-slutsatser (Best Available Technique), på svenska bästa tillgängliga teknik.

Slutsatser genomförs i svensk rätt med bestämmelser i 1 och 2 kap. industriutsläppsförordningen (2013:250). I första kapitlet finns en definition av sådana slutsatser och där regleras även när slutsatserna ska börja tillämpas.

Remissen från Miljödepartementet syftar till att genomföra kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1147 från den 10 augusti 2018 om fastställande av BAT-slutsatser för avfallsbehandling, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU. Slutsatserna förkortas BAT-WT (waste treatment), på svenska avfallsbehandling.

Verksamhetsutövare som omfattas av kraven ska redovisa hur de följer slutsatserna och för de fall de inte uppnår kraven, redovisa vilka åtgärder de planerar att genomföra för att uppnå dem i sina miljörapporter. Verksamhetsutövare som omfattas är verksamheter som lagrar farligt avfall, återvinner eller bortskaffar olika typer av avfall eller behandlar avloppsvatten från sådana anläggningar. Cirka 92 anläggningar i Sverige beräknar Naturvårdsverket omfattas. Ett antal av dessa är deponier. Det finns inte några beslutade BAT-slutsatser för deponier, vilket innebär att BAT-WT inte aktualiseras förrän vid en förnyad tillståndsprövning.

Implementeringen av BAT-slutsatserna bedöms av Naturvårdsverket ge begränsade konsekvenser för svenska anläggningar.