Möte 2022-11-30

Post- och telestyrelsen (PTS) har till Stockholms stad remitterat ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om utdelning av post vid tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänst. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.



I dagsläget finns inga rättsligt bindande bestämmelser som anger var postutdelning ska ske. PTS utfärdade 2008 allmänna råd, men de är generella rekommendationer och inte bindande för enskilda och myndigheter. PTS avser att med förslaget till föreskrifter nu tydliggöra var och hur den som utsetts till tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten (för närvarande Postnord) ska dela ut post och vilken lägsta servicenivå som ska upprätthållas. Föreskrifterna syftar även till att, mot bakgrund av utvecklingen med en minskning av antalet brev samtidigt som postförsändelser med paket till bostäder m.m. ökar, möjliggöra en mer flexibel och effektiv postutdelning. Samtidigt ges regler till skydd mot försämrad servicenivå för t.ex. boende på landsbygden.

De föreslagna reglerna anger bl.a. att tillhandahållaren under vissa förutsättningar – bl.a. ska först ett samrådsförfarande iakttas – kan anvisa ny plats för postanordning (t.ex. postlåda, brevinkast) inom 200 meter från postmottagarens adressplats. För att få anvisa en ny plats längre bort än 200 meter föreslås ytterligare begränsningar.

PTS föreslår att föreskrifterna ska träda i kraft den 1 april 2023.

I promemorian finns förslag om möjligheter för elever att läsa på en högre nivå och gå fram i snabbare studietakt, då Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar visar att många elever inte får en undervisning som är tillräckligt stimulerande.

Ändringar föreslås i läroplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan för att ytterligare betona skolans ansvar för särskilt begåvade och högpresterande elever.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande lämnats in till Utbildningsdepartementet som Stockholms stads svar på remissen.

I utredningen konstateras att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar för sömlösa övergångar mellan gymnasie- och gymnasiesärskolan och komvux för elever som inte uppnår målen för examen under gymnasietiden.

Samverkan mellan skolformerna ses som central för att kunna undanröja de hinder som idag finns för smidiga övergångar, där studie- och yrkesvägledningen lyfts som en viktig funktion och förutsättning. Utredningen menar att en kontinuerlig fortbildning av studie- och yrkesvägledarna bör ordnas av huvudmännen för att säkerställa tillräcklig kompetens om alternativa vägar efter gymnasieskolan. Utredningen föreslår även att ett avslutande samtal införs för elever som lämnar gymnasieskolan med ett studiebevis eller som avbryter sina gymnasiestudier i förtid. Ett sådant samtal ska också erbjudas samtliga avgångselever i gymnasiesärskolan.

Utredningen lyfter även behovet av elevhälsa och stärkt stöd inom komvux. Bakgrunden till bedömningen är att målgruppen för komvux över tid förändrats till följd av förändringar i samhället och övriga omvärlden. Utifrån en pågående kartläggning som genomförs av Skolverket föreslås en ny utredning tillsättas för att få en bild av det samlade behovet inom komvux.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande lämnats in till Utbildningsdepartementet som Stockholm stads svar på remissen.

Storstockholms brandförsvar prognostiserar för helåret ett positivt balanskravsresultat på 1,2 mnkr. Förbundsstyrelsen bedömer att förbundet på det hela taget löst uppdragen och levererat räddningsinsatser och myndighetsutövning på ett tillfredställande sätt under året.

Storstockholms brandförsvar (SSBF) har tagit fram Kommunal plan för räddningsinsats i enlighet med 3 kap 6 § i förordningen om skydd mot olyckor (20023:789). En kommunal plan för räddningsinsatser ska upprättas för de verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftingens högre kravnivå. En sådan plan ska uppdateras vid ändrade förhållanden eller som minst vart tredje år. Lagstiftningen härstammar från EU:s Sevesodirektiv som handlar om att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och där namnet Seveso kommer av den allvarliga kemikalieolyckan i den italienska orten Seveso 1976.

Mer specifikt rör planen Stockholm Exergis anläggning Värtaverket och tillhörande energihamn, vilken är en verksamhet som faller under nämnda lagstiftning. Planen beskriver SSBF:s planering för räddningsinsatser vid allvarliga kemikalieolyckor i nämnd anläggning och vilka förberedelser som gjorts för att begränsa en sådan olycka så att konsekvenserna för allmänhet och omgivning minimeras. Planen beskriver också hur samverkan sker med berörda aktörer samt hur allmänheten ska informeras i händelse av en olycka. Mer detaljerade beskrivningar av räddningsinsatsförmåga finns i bilagor som omfattas av sekretess enligt 18 kap. 8 och 13 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och dessa har inte överlämnats till Stockholms stad i remitteringen av ärendet. På grund av kort remisstid har remissen har besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

I projektet, som är en del av Stockholmshusprojektet, föreslår AB Stockholmshem en investering om 371 mnkr i nyproduktion av 125 hyresbostäder inom tomträtten Bjurbäcken 10, vid Bjursätragatan i stadsdelen Rågsved. Bostäderna ingår i stadens plan Fokus Hagsätra Rågsved som kompletterar bebyggelsen vid Bjursätragatan med två nya lamellhus med gestaltning i enlighet med Stockholmshusens gestaltningsprogram och förväntas skapa en mer befolkad, trygg och aktiv gatumiljö. Projektet bidrar till kommunfullmäktiges mål om att bygga
140 000 nya bostäder med blandade upplåtelseformer under perioden 2010-2030.

Kampementsbadet är beläget i norra innerstan på Gärdets sportfält. Marken arrenderas av Kungliga Djurgårdens förvaltning och ingår i Nationalstadsparken. Kampementsbadet invigdes 1962 och kan under ett normalår ha cirka 1 000 besökare per dag. I samband med att områden runt Gärdet planeras att delvis exploateras med nya bostäder, tillsammans med att Stockholm i övrigt växer, bedöms besöksunderlaget öka.

Badet består av en 25-meters bassäng (4 banor), en plaskdamm, en klätterställning, utomhusdusch, drift- och personalutrymmen, omklädningsrum, bastu, toaletter och teknikutrymmen. Badet är öppet under perioden maj till och med september. Bassängerna är uppvärmda. Idrottsnämnden hyr badet av fastighetsnämnden.

Samtliga byggnader, bassänger och installationer har uppnått sin tekniska livslängd och bedöms vara i omfattande behov av renovering, upprustning och modernisering. Badet uppfyller inte heller moderna krav på tillgänglighet. Badet saknar standarddjup på 25-metersbassängen samt undervisningsbassäng. Med hänsyn till att badets tekniska status och omoderna standard behöver badet renoveras och moderniseras för att klara ett fortsatt öppethållande. Nedan presenteras tre alternativ baserad på genomförd förstudie. Kalkylerna redovisas i bilaga 2 till utlåtandet, som är sekretessbelagd.

Mål och syfte med projektet är att antingen renovera badet med minsta möjliga åtgärder (redovisas som alternativ A), eller att renovera och utveckla badet till modern standard (redovisas som alternativ B respektive C).

Trafiknämnden föreslår en breddning av cykelstråket längs västra sidan av Gamla Stan.

Norr och väster om Riddarhuset föreslås en breddning av cykelstråket och en förbättring av dagens snäva kurvor genom omdisponering av ytan på befintlig kaj vid Riddarholmskanalen.

Längs Riddarholmskanalen föreslås en breddning av kajens låga del söder om Riddarhuset. Breddningen föreslås ske genom att en konsol anläggs på befintlig kaj. Det äldre landfäste från tidigare bro, som skapar dagens trånga passage, föreslås tas bort. I och med detta föreslås även mindre justeringar uppe på Munkbron i korsningen med Riddarholmsbron.

På Munkbron mellan Riddarholmskanalen och Gamla Stans tunnelbanestation föreslås att cykelbanan breddas genom att antalet körfält i södergående riktning minskas från två till ett lokalt men breddas upp till två igen strax innan Gamla Stans tunnelbanestation samt att en pelare från centralbron som tidigare bar upp en trappa, tas bort då pelaren kommer att hamna i vägen för den nya cykelbanan.

Belysningen längs sträckan förbättras bland annat genom belysning i räcket längs konsolen, längs muren mot Munkbron, valven längs muren, under Riddarholmsbron och längs Centralbron. Den slitna platsbildning som finns söder om Riddarholmskanalen föreslås byggas om, få bättre belysning och nyplanterade träd.

Se budgetutlåtandet.

Projektet Bergholmsbacken avser genomförande av detaljplan för Bergholmsbacken, fastigheten Rustmästaren med flera i stadsdelen Bagarmossen, och utgör den första utbyggnadsetappen i områdesprogrammet Bagarmossen-Skarpnäck. Detaljplaneförslaget möjliggör för cirka 700 bostäder varav 72 vårdbostäder, en grundskola med idrottshall samt två förskolor. Det befintliga gång- och cykelstråket mellan Bagarmossen och Skarpnäck får enligt förslaget en gen sträckning och ny utformning.

Exploateringsnämnden har tillsammans med AB Borätt, Riksbyggen ekonomisk förening samt Småa AB, som avser att uppföra bostadsbebyggelse med sammanlagt 389 bostadsrättslägenheter, tagit fram överenskommelser om exploatering med överlåtelse av mark. Överenskommelserna är villkorade av godkännande av kommunfullmäktige senast den 30 juni 2023. Med AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB tecknar exploateringsnämnden överenskommelser om exploatering med tomträttsupplåtelse. AB Stockholmshem planerar att uppföra cirka 240 lägenheter upplåtna som hyresrätter. Micasa Fastigheter i Stockholm AB planerar uppföra 72 platser för vård- och omsorgsboende. SISAB har valt att inte ingå överenskommelser om exploatering avseende grundskola, idrottshall och förskola i detta skede. Beslut om dessa kommer att fattas separat.

Exploateringsnämndens investeringar utgörs främst av ny- och ombyggnad av gata och park inklusive ledningsflyttar, provisorisk byggväg samt lokal masshantering. Investeringsutgifterna beräknas uppgå till cirka 396,7 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till cirka 50,2 miljoner kronor och försäljningsinkomsten till 600,4 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett nettonuvärde om 246 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Projektets täckningsgrad beräknas uppgå till 162 procent.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) rekommenderar kommunerna att finansiera en ettårig förlängning av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter. Mot bakgrund av att det under 2023, när nuvarande finansiering löper ut, både tillträder en ny styrelse på SKR och väntas en ny socialtjänstlag som innehåller skrivningar om kunskapsstyrning, föreslår SKR att finansieringen förlängs tillfälligt.

Stadsdelsnämnderna/regionerna ska enligt budget 2022 ta fram ett regiongemensamt förslag till plan för att klara vård- och omsorgsbehovet. Arbetet samordnas av äldrenämnden som bearbetar förslagen från nämnderna i stadens boendeplan.

Av äldrenämndens boendeplan framgår att det finns sex utpekade kommunala nybyggnadsprojekt och åtta kända privata nybyggnadsprojekt.