Möte 2019-03-27

Inför förestående årsstämmor i aktiebolag, där staden innehar aktier/rösträtt måste staden ha ombud. Ombudet väljs av kommunstyrelsen som uppdrar till denne att rösta om:

fastställelse av resultat- och balansräkningar

disposition av bolagets vinst eller förlust (fria kapital) enligt den fastställda balansräkningen

ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören

arvoden åt styrelseledamöter, revisorer och ersättare samt val av auktoriserad revisor och ersättare för denne

Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen” eller av annat skäl. Dessutom uppdras åt ombudet att företräda staden avseende

beslut om nyemission

beslut om ändrad bolagsordning.

Beträffande koncernbolagen - exklusive moderbolaget Stockholms Stadshus AB självt - beslutas det i sedvanlig ordning.

För bolagen i bilaga 1 förutsätts stadsledningskontoret upprätta erforderligt beslutsunderlag till respektive årsstämma och tillse att stämmoombudet erhåller detsamma.

Ombudet föreslås, avseende Stockholms Stadshus AB, rösta för arvoden 2019 enligt bilaga 2. Bolagens årsarvoden justeras till följd av förändrat prisbasbelopp. Arvodena överensstämmer med vad som gäller för stadens nämnder. På sedvanligt sätt utgår härutöver sammanträdesarvoden (540 kr) och dagarvoden (600 kr respektive 1030 kr).

Projektet Söderholmen är ett av delprojekten inom Fokus Skärholmen. Projektet avser byggnation av ca 300 lägenheter, utbyggnad av befintlig skola och två förskolor, ny idrottsplan, ombyggnad och upprustning av gator och parkstråket ner mot Johannedalsbadet. Samtlig nyproduktion blir bostadsrätter, samt sex LSS-bostäder. Inom projektområdet planeras också för utbyggnad av befintlig skola med ny idrottshall och större skolgård, utbyggnad av två förskolor, ny idrottsplan, ombyggnad och upprusning av gator samt upprustning av parken västerut mot Johannesdals badplats.

Exploateringsnämndens sammanlagda investeringsutgifter beräknas till cirka 126 miljoner kronor i löpande prisnivå och avser främst rivning av gångtunnlar, sänkning av lokalgator, breddning av gatusektioner med gång- och cykelvägar, timglasavsmalning och ny busshållplats framför Söderholmsskolan, ledningsomläggningar samt nya träd och parkmöbler.

De totala försäljningsinkomsterna beräknas till 120,4 miljoner kronor. Reavinsten beräknas till 112,7 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 15 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad beräknas uppgå till 109 procent.

Johannesdals bollplan med friidrottsytor planeras att ersättas med en ny 7spelarkonstgräsplan, ytor för längdhopp, löparbana samt gradänger. Beslut om denna investering, om cirka 17 miljoner kronor, kommer att fattas i särskild ordning av ansvariga nämnder.

Försäljningen av mark inom Årsta 1:1 är en del av genomförandet av projekt Årstafältet som totalt omfattar cirka 6 000 nya bostäder, ny samhällsservice och parkutveckling. Genomförandebeslut för den första etappen fattades av kommunfullmäktige den 30 november 2015 och innefattar totalt cirka 1 000 bostäder.

Einar Mattsson Projekt AB tecknar, ihop med AB Grundstenen 161913, överenskommelse med staden om exploatering med överlåtelse av mark för att bygga bostadsrätter. Överenskommelsen ersätter tidigare markanvisning till Ebab och Negroni Management. Preliminär köpeskilling uppgår till cirkaa 124 miljoner kronor. Exploateringsnämndens expertråd behandlade ärendet den 6 december 2018.

Exploateringsnämnden har den 10 december 2018 beslutat att godkänna försäljning av mark inom Årsta 1:1 till Einar Mattson Projekt AB och AB Grundstenen 161913 med en försäljningsinkomst om cirka 124 miljoner kronor. AB Grundstenen är ett helägt dotterbolag till Einar Mattsson. Eftersom försäljning omfattar en inkomst över 90 miljoner kronor hemställs ärendet till kommunfullmäktige för godkännande.

Utbyggnaden av Årstafältet har påbörjats under 2018, bland annat genom flytt av koloniområde och grundförstärkningar inför utbyggnad av ledningar och vägar. Byggstart för de första bostäderna planeras under hösten 2019. För Einar Mattsson och Grundstenen är preliminär byggstart våren 2020.

Genom att byggaktör utses för denna fastighet och försäljning genomförs säkerställs att staden får intäkter för marken som kalkylerat. Stadens investeringsutgifter för Årstafältets första etapp påverkas inte av denna försäljning av mark. Investeringsutgifter har hanterats genom genomförandebeslut för etapp 1 av Årstafältet, samt reviderat inriktningsbeslut för hela Årstafältsprojektet, inkl. etapp 1, vilket fastställdes av kommunfullmäktige den 30 november 2015.

Fastighetsnämnden har enligt uppdrag i budget 2017 tillsammans med bland andra berörda stadsdelar och trafiknämnden sett över de lokala ordningsföreskrifterna för torghandeln i Stockholms kommun – Kfs 2013:25 (torghandelsstadgan). Fastighetsnämnden beslutade den 17 april 2018 att ändra torghandelsstadgan och avgiftsbestämmelserna för torghandel i enlighet med ett förslag från fastighetskontoret. Fastighetsnämnden hemställde också att kommunfullmäktige skulle anta förslagen.

Kommunfullmäktige beslutade den 1 oktober 2018 att återremittera ärendet till fastighetsnämnden, i syfte att en ny bestämmelse om kreditprövning och F-skatt införs i torghandelsstadgan.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Per Ossmer och Martin Westmont (båda SD) att Stockholms stad genom överförmyndarnämnden bör utöka kontrollen av ställföreträdare. Förslag lämnas även att personer som drabbas av ställföreträdares försummelser ska kunna ersättas ekonomiskt av Stockholms stad och att överförmyndarnämnden därför bör inrätta en särskild skadeståndsfond för huvudmän som drabbats av ekonomisk skada.

Stadsledningskontoret ser positivt på organisationsförändringen som resulterar i samlade resurser för arbetet med musei-, kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i alla länets kommuner och även en mer samlad organisation för de olika länskulturfunktionerna. De samlade resurserna blir en förstärkning för länskulturfunktionernas arbete med att stödja fler kommuners strävan att erbjuda så många medborgare som möjligt tillgång till kvalitativ kultur. Organisationsförändringen innebär ingen förändring för staden förutom det utökade stödet till staden att nå ut med kvalitativ kultur. Finansieringen kommer fortsatt ske från Stockholms läns landsting, men i en annan form då istället för att få verksamhetsbidrag blir museet nu en del av kulturförvaltningen i Stockholms Läns landsting.

Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget 2019 inkommit med budget och verksamhetsplan för 2019. Som ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt har nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner granskats. Nämnderna har, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena, fastställt verksamhetsspecifika mål, nämndindikatorer och aktiviteter.

I nämndernas verksamhetsplaner görs även framställningar om omslutningsförändringar av nämndens budget. Vissa nämnder har även begärt budgetjusteringar, vilka behandlas i detta ärende, enligt bilaga 2.

I föreliggande ärende gör stadsledningskontoret en bedömning av uppfyllelse av verksamhetsområdesmålen för det innevarande året. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina verksamhetsplaner, beskriver att de kommer arbeta under året för att bidra till måluppfyllelse.

Stadsledningskontoret har gjort en översyn av vissa reglementen, diarienummer 2018/453, utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget 2018 och ny kommunallag (2017:725) från och med den 1 januari 2018 samt dataskyddsförordning (dir 2016:15) som trädde i kraft den 25 maj 2018. Viss övrig korrigering har gjorts utifrån ändringar i olika lagrum. Revidering av reglementena utifrån budget 2019 ingår inte i detta ärende.

Hemställan om ändringar i exploateringsnämndens reglemente, diarienummer 2018/1509, har in-kommit från exploateringsnämnden och behandlas i ärendet.

Förslag om att avskaffa kulturnämndens kulturmiljöutskott har inkommit och behandlas i ärendet.

Utöver detta har vissa redaktionella ändringar genomförts och tidigare gällande uppdrag har förtydligats.

Kommunstyrelsen har fått ”Utkast till lagrådsremiss - Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige” på remiss.

Per Ossmer (SD) och Martin Westmont (SD) framhåller i sin motion att den svenska flaggan är en viktig symbol för Sverige och Stockholm samt att uttrycket Capital of Scandinavia är ett uttryck som bör användas sparsamt och på sikt fasas ut. De föreslår att flaggan Capital of Scandinavia ska bytas ut mot den svenska flaggan, och att trafikkontoret eller Stadshusets egen personal ska ombesörja att hissa och hala de svenska flaggorna varje dag.

Ärendet återremitterades till kommunstyrelsen med anledning av nytt föredragande borgarråd.

Martin Westmont (SD) skriver i motion till fullmäktige att bostadsbristen är

akut, och efterfrågar ett större engagemang för att få fram fler bostäder för de som arbetar och är uppväxta i kommunen.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att under år 2017

starta upp projektet ”modulhus 2000” som ska resultera i 2 000 nyckelfärdiga

bostäder till stockholmare som under minst 5 år stått med i bostadsförmedlingens kö.

Ärendet återremitterades till kommunstyrelsen med anledning av nytt föredragande borgarråd.

Stadsrevisionen genomförde under 2018 en granskning som syftade till att bedöma om staden säkerställer att hedersrelaterat våld och förtryck upptäcks och att de utsatta får stöd och insatser. Granskningen omfattade kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista och Skarpnäck.

Stadsrevisionen kom i den genomförda granskningen fram till att de granskade nämnderna har rutiner och arbetssätt för att upptäcka barn som far eller riskerar att fara illa samt för att ge stöd och insatser till dessa. Det saknades dock rutiner som är specifika för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i flera verksamheter.

I granskningsrapporten framkommer att det saknas en plan för uppföljning av stadens program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt att den indikator som formulerats i stadens budget för att mäta nämndernas utbildningsinsatser inom området är otydligt definierad.

Per Ossmer och Martin Westmont (båda SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ”kommunfullmäktige som sin uppfattning tillkännager att Stockholms kommun inte ska betala försörjningsstöd till personer som uppehåller sig illegalt i kommunen”. Motionärerna anser att Stockholms stad inte bör bevilja ekonomiskt bistånd till personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige, till exempel personer som tagit sig in i landet otillåtet, har fått avslag på asylansökan eller försöker undgå avvisning.

Ärendet återremitterades till kommunstyrelsen med anledning av nytt föredragande borgarråd.

Stockholms stad har fått betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU2018:82) på remiss från Justitiedepartementet. I remissen förslås bland annat att skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal utvidgas för att undvika otydligheter om i vilka situationer säkerhetsskyddsavtal ska tecknas.

Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har möjligheter att ge ut föreskrifter om strukturerade elektroniska format och övriga former för elektroniskt översändande av fakturor. DIGG bedömer att lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling behöver kompletteras med sådana bestämmelser och har tagit fram förslag på föreskrifter.

I förslaget föreslås att PEPPOL (Pan-European Public Procurement On-Line) ska används för översändande av elektroniska fakturor.

Det europeiska nätverket för elektroniska inköp gör det lättare att ansluta nya affärspartners och hantera meddelanden mellan olika lösningar.

Därutöver föreslås att upphandlande myndigheter och enheter ska tillhandahålla fakturaportaler för att underlätta för små leverantörer att fakturera elektroniskt. DIGG ser risker kring att små- och microföretag kanske väljer att inte delta i offentliga upphandlingar och anser att kostnaden för att investera i systemlösningar som möjliggör elektronisk fakturering är för stor. DIGG ser också risker med att små- och microföretag inte har förmåga eller tid att införskaffa en fakturaportal.

Eftersom de upphandlande myndigheterna eller enheterna bedöms göra de största effektiviseringsvinsterna anser DIGG att tillhandahållandet av fakturaportal ska vara kostnadsfritt för leverantörerna att använda och att respektive upphandlande myndighet och enhet ska tillhandahålla lösningen.

Stockholms stad har fått betänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86) på remiss från Näringsdepartementet.

Enligt kommittédirektiven ska Översiktsplaneutredningen utreda hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för natur- och kulturvärden uppnås.

Förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft i juli 2018, anger att beslut som kan överklagas får verkställas först när överklagandetiden gått ut. Huvudregeln är därmed att ett beslut ska ha vunnit laga kraft innan det får verkställas.

I samband med att denna nya huvudregel om verkställbarhet trädde i kraft infördes också en ny bestämmelse i plan- och bygglagen (2010:900), för att ge undantag från huvudregeln när det gäller bygglov, rivningslov och marklov.

Enligt plan- och bygglagen får beslut avseende bygglov, rivningslov och marklov verkställas fyra veckor efter att beslutet har kungjorts.

Översiktsplaneutredningen bedömer att det för en effektiv byggprocess är av stor vikt att byggherren har möjlighet att påbörja byggnadsarbeten omedelbart efter att byggnadsnämnden har gett lov och startbesked. Utredningen föreslår därför att tidsfristen om fyra veckor slopas.

Ändringarna i plan- och bygglagen föreslås träda i kraft i januari 2020.

Socialtjänstlagen (2001:453) ger den enskilde rätten att ansöka om särskilt boende till annan kommun enligt 2a kap. 8 §. Det innebär att den kommun som får ansökan utreder, fattar beslut och ansvarar för insatsen. Den föreslagna överenskommelsen innebär ett avsteg från ansvarsfördelningen enligt SoL. Den skulle innebära att utflyttningskommunen fattar biståndsbeslut, samt behåller ett långsiktigt ansvar både för kostnad och för myndighetsutövning så länge den enskilde har behov av insatsen.

Stockholms stad mottog 2018 407 ansökningar om särskilt boende enl. 2 a kap. 8 § SoL från personer boende i andra kommuner. Av dessa har 180 ansökningar inkommit från personer boende i kranskommuner inom Stockholms län, vilket motsvarar 44 % av de totala ansökningarna från personer boende i andra kommuner.

Även om långt ifrån alla av dessa ansökningar beviljas och därmed kommer att medföra en kostnad för staden, innebär ansökningarna också en hel del merarbete för stadens stadsdelsförvaltningar i form av administration och handläggning.

Genom överenskommelsen skulle arbetet och kostnadsansvaret överföras till utflyttningskommunen.

Stockholms stad har fått departementspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning (Ds 2018:41) på remiss från Näringsdepartementet. Departementspromemorian syftar till att anpassa svensk lagstiftning till den nya kontrollförordningen. I kontrollförordningen regleras hur den offentliga kontrollen bland EU:s medlemsländer ska organiseras, finansieras och genomföras.

Den nya kontrollförordningen ska tillämpas vid offentlig kontroll som utförs för att säkerställa att unionslagstiftningen inom en rad olika sakområden följs, oavsett om de närmare tillämpningsbestämmelserna har fastställts på unionsnivå eller i medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den och publiceras senast med protokollet.