Möte 2019-09-18

AB Stockholmshem föreslår, som ett led i arbetet att uppfylla stadens bostadsmål och bolagets ägardirektiv, att investera 306 mnkr inkl. moms i nyproduktion av ca 90 lägenheter, ett LSS-boende, samt kommersiella lokaler inom del av planområdet Årstafältet i stadsdelen Östberga.

Med beräknad produktionskostnad och med förväntade hyresnivåer samt normala avkastningskrav för bostadsfastigheter i Årsta bedöms projektet uppnå ett positivt resultat.

I stadsutvecklingsområdet Årstafältet planeras närmare 6 250 nya bostäder och en stadsdelspark i ett centralt och attraktivt läge.

Planförslaget för Årstafältet etapp 4a är den fjärde bebyggelseetappen på Årstafältet, och ska skapa förutsättningar för ca 675 nya bostäder, kommersiella lokaler samt förskolekapacitet motsvarande 16 avdelningar. Sex byggaktörer avser att bygga inom området och AB Stockholmshem är en av dessa. Detaljplanen bedöms att beslutas av kommunfullmäktige under kvartal 4 2020.

I augusti 2007 beslutade stadsbyggnadsnämnden att ett planarbete skulle påbörjas för en ny stadsdel på Årstafältet. En av förutsättningarna för projektet var att de befintliga rugbyplanerna med tillhörande servicefunktioner gick att flytta. I samband med kommunfullmäktiges reviderade inriktningsbeslut om exploateringen av Årstafältet (dnr 123-1519/2015, utl. 2015:129) den 30 november 2015 framgår att rugbyplanerna avses att flyttas till Gubbängsfältet och att utgifterna för detta kan inrymmas i projektets totala ekonomi.

Idrottsnämnden har tillsammans med fastighetsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utrett och därefter planerat att uppföra en rugbyanläggning på Gubbängsfältet, som ligger i Farsta stadsdelsnämndsområde mellan Gubbängens centrum och Örbyleden. En ny detaljplan, som möjliggör utveckling av Gubbängsfältet till ett sportfält, vann laga kraft i november 2017.

Fastighetsnämnden och idrottsnämnden beslutade den 21 maj 2019 i ett gemensamt ärende att föreslå att projektet Gubbängens sportfält genomförs till en investeringsutgift om 87,0 mnkr, medförande en ökad hyreskostnad för idrottsnämnden om 7,0 mnkr år 1. I enlighet med stadens regler för investeringsprojekt över 50,0 mnkr har förslaget hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.

Projektet omfattar i huvudsak anläggande av två fullstora gräsplaner, i första hand för rugbyverksamhet, en mindre servicebyggnad med omklädningsrum, förråd och toaletter samt parkeringar på Gubbängsfältet. Nödvändiga omläggningar av gång- och cykelvägar över fältet ingår också.

Projektets tidplan styrs till stor del av att det på Gubbängsfältet varje sommar genomförs en handbollsturnering (Eken Cup) med cirka 10 000 deltagande barn och ungdomar. Nämnderna utgår ifrån att byggstart kan ske i slutet av sommaren 2020. Invigning av anläggningen bedöms ske i juni 2021.

Clara Lindblom och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) föreslår i en motion att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samarbete med berörda nämnder leda arbetet med att ta fram en handlingsplan för enhetlig yrkestitulatur inom verksamheterna för stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS).

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige om sina sammanträdesdagar. Fullmäktige ska fastställa kommunens budget före november månads utgång. Om det finns särskilda skäl kan budgeten beslutas under december månad förutsatt att skattesatsen beslutas före november månads utgång, vilket brukar ske år då val till kommunfullmäktige ägt rum.

Kommunfullmäktige ska vid sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Årsredovisningen ska överlämnas till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt, dock senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

Sammanträde ska hållas om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Enligt 3 § i kommunfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige under oktober månad bestämma dagar för kommande års sammanträden.

För sammanträdena gäller följande tider. Kommunfullmäktige sammanträder mellan kl. 16.00 och cirka kl. 22.00. Kl. 16.00 - 18.00 behandlas interpellationer och frågor. Med början kl. 18.00 behandlas beslutsärenden. I mån av tid fortsätter därefter behandlingen av frågor och interpellationer. De sista ordinarie sammanträdena före sommaren och juluppehållet börjar kl. 14.00.

Skolornas vintersportlov infaller 24 februari – 28 februari 2020 och påsklovet 6 april – 9 april 2020. Höstlovet infaller 26 oktober– 30 oktober 2020.



_______________________________________________________________Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

sammanträder sammanträder kl.

_______________________________________________________________2020

I en motion av Clara Lindblom och Rikard Warlenius (båda V) till kommunfullmäktige framförs att produktion av förnybar energi är en viktig del i målet om ett fossilfritt Sverige, och att det finns goda förutsättningar för vindkraft i vårt land. Motionärerna pekar på att flera kommuner i Stockholms närhet redan investerat i egna vindkraftverk och att de därmed åstadkommit såväl minskad klimatpåverkan som lägre energikostnader. I motionen föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med Stockholms Stadshus AB utreda förutsättningarna att köpa vindkraftverk, möjliga ägarförhållanden samt att genomföra inköp om utredningen kommer fram till en sådan rekommendation.

Staden tecknade i juni år 2014 en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheten Hjorthagen 1:2 m.fl. med Oscar Properties Gasklockor AB och Gasklockor 3 AB, numera namnändrat till Oscar Properties Gasklockor 2 AB. Fastigheterna ska bebyggas med bostäder samt kompletterande kommersiella och kulturella lokaler. Staden har även tecknat tilläggsavtal nr 1 med bolagen där moderbolaget Oscar Properties Holding AB åtar sig att solidariskt ansvara för fullgörande av samtliga åtaganden och förpliktelser som åligger Bolaget i enlighet med överenskommelse om exploatering.

Den 23 maj 2019 godkände exploateringsnämnden för sin del föreslaget tillägg till Överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark i Norra Djurgårdsstaden inom fastigheten Hjorthagen 1.2 m.fl.

Tilläggsavtalet reglerar det förhållande att inget bygglov kommer att finnas den 3 juni 2019, då tillträde enligt tilläggsavtal nr 1 var planerat att ske. Avtalet reglerar även det förhållande att detaljplanen inte medger en byggnation om 45 100 kvm, varför den värdegrundade arean kommer att understiga det som överenskommits i Överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom Hjorthagen 1.2 m.fl. undertecknad juni 2014. Tilläggsavtalet är därmed justerat avseende antal kvm från 45 100 kvm till 35 957 kvm. Avtalet innehåller att 35 957 kvm byggrätt för bostäder överlåts och att byggrätt för 2 543 kvm kommersiellt ändamål överlåts. Det från markanvisningstillfället uppräknade priset för bostäder uppgår till 15 424 kr/kvm ljus BTA. Avtalet innehåller dock en klausul om tillämpning av tilläggsköpeskilling i det fall att bygglov medges för bostäder överstigande 35 957 kvm ljus BTA och i det fall att bygglov medges för lokaler överstigande 2 543 kvm BTA.

Tillträde ska ske 31 oktober 2019 och köpeskillingen uppgår till 591 779 428 kr.

Tomträtten Hamnvakten 7 innehåller f.d. Vintertullens servicehus och vård- och omsorgsboende på Katarina Bangata 80 på Södermalm. 2017 avvecklades den sista verksamheten för äldrevård. I dag är bostadsdelen uthyrd till SHIS Bostäder, delar av entréplanet och bottenvåningen till Pysslingen Förskolor och Skolor AB samt garaget till Stockholm Parkering AB.

Behovet av äldreboendeplatser i vård- och omsorgsboende på Södermalm kommer enligt nuvarande äldreboendeplan tidigast att öka från 2028, och i kombination med direktivet i budgeten 2019 om aktiv fastighetsförvaltning, har Micasa Fastigheter i Stockholm AB därför beslutat att sälja tomträtten genom bolagsförsäljning. Tomträtten säljs till ett helägt dotterbolag till Landia AB för överenskommet fastighetsvärde om 548 mnkr, vilket efter avdrag resulterar i en preliminär köpeskilling om 281,7 mnkr. Tillträde är planerat till den 1 oktober 2019.

Landia AB:s planer för fastigheten är att hitta en hyresgäst till den vakanta lokalen samt att på sikt utveckla entréplanet med närservice såsom butiks-, restaurang- och caféverksamhet. Köparen vill fortsätta förvalta skollokalerna långsiktigt och har även en plan att tillsammans med SHIS Bostäder se över intresset för en fortsatt långsiktigt förhyrning.

I samband med utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka planeras vidare för en ny tunnelbanestation i byggnadens nordöstliga del, med byggstart 2021.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnaden av Tvärbanan Kistagrenen, etappen längs med Ulvsundavägen vid stadsdelarna Riksby och Bällsta. Detaljplanen ska möjliggöra en utbyggnad av dubbelspår för en ny linje, ett nytt hållplatsläge samt två teknikbyggnader, varav en inrymmer en likriktarstation.

Utbyggnaden möjliggör en förlängning av spårvägen i Stockholm och är en viktig del i länets kollektivtrafikförsörjning. Spårvägen ska binda samman de radiella stråken och öka kollektivtrafikresandet. Totalt är den planerade Kistagrenen åtta km lång, har elva hållplatser och passerar genom kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna. Av Kistagrenens totala sträcka ligger fem kilometer och sju hållplatser i Stockholms stad.

Planområdet berör endast mark som ägs av Stockholms stad och omfattar ca 995 meter spårväg. Delar av Stockholms stads mark är upplåten med tomträtt eller arrende. AB Storstockholms lokaltrafik är byggherre

Övriga delar av Tvärbanans sträckning hanteras i separata detaljplaner. Landstingsfullmäktige har den 13 december 2016 beslutat om finansiering och genomförande av Kistagrenen.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 18 september och publiceras senast med protokollet.

Enligt det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget 2018 har äldrenämnden reviderat den nu gällande kostpolicyn för äldreomsorgen i Stockholms stad. Syftet med den reviderade kostpolicyn är att tydliggöra hur stadens verksamheter inom äldreomsorgen ska arbeta med mat och måltider.

Målet med policyn är att den mat och de måltider som serveras i stadens verksamheter ska vara god, näringsriktig och hållbar. För att förebygga ensamhet ska måltiderna serveras i en trivsam miljö i sällskap av andra boende och/eller personal där så är möjligt. Maten ska vara anpassad efter den enskildes behov samt vara livsmedelshygieniskt säker. Målet är även, förutom den sociala aspekten, att förebygga undernäring samt bibehålla en god hälsa.

För att tydliggöra att policyn omfattar såväl mat som måltider föreslår äldreförvaltningen att den i stället för kostpolicy ska benämnas mat- och måltidspolicy.

Policyn är ett styrdokument som riktar sig till vård- och omsorgsboende, servicehus, dagverksamhet och hemtjänst inom äldreomsorgen som utför biståndsbedömda insatser när det gäller mat och måltider. Denna mat- och måltidspolicy ersätter den tidigare kostpolicyn från 2008.

Mat- och måltidspolicyn är ett övergripande dokument. Mer information och förtydliganden finns i råd och rekommendationer Mat för äldre som i samband med den nya mat- och måltidspolicyn kommer att uppdateras

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) förslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska främja arbetssättet stjärnmärkt demenskompetens.

Motionärerna skriver att under förra mandatperioden inleddes en pilotverksamhet i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i samarbete med Svenskt Demenscentrum där målsättningen var att öka demenskompetensen i äldreomsorgen. Resultatet blev Stjärnmärkt, en utbildningsmodell i fyra steg som främst vänder sig till anställda på demensboenden, äldreboenden och hemtjänstenheter men även till biståndshandläggare.

För att en arbetsplats ska bli Stjärnmärkt krävs det att minst 80 procent av medarbetarna har genomfört samtliga utbildningssteg. Arbetsplatsen erhåller då ett diplom med symbolen för Stjärnmärkt som ett bevis för att medarbetarna har fått grundläggande kunskap om demenssjukdomar och ett verktyg för att arbeta personcentrerat. Stjärnmärkningen gäller under ett år.

Motionärerna anser att utbildningsmodellen är så pass intressant att den bör spridas vidare till övriga stadsdelsnämnder så att flera anställda inom äldreomsorgen får möjlighet att delta. De anser att den ökade kompetensen ska komma fler äldre till del.

Med anledning av ovan föreslår Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) att kommunfullmäktige beslutar att staden ska främja att arbetssättet stjärnmärkt demenskompetens fortsätter och utökas i staden.

Europakommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige med bakgrunden att kommissionen haft synpunkter på det svenska genomförandet av direktiv 2006/32/EG, även kallat energieffektiviseringsdirektivet. Europakommissionen anser att Sverige bör införa specifika kriterier, utformade för att mer konkret fastställa under vilka omständigheter och i vilka byggnader förbrukningsmätning bör göras obligatorisk.

I promemorian från infrastrukturdepartementet föreslås förändringar genomföras i syfte att i första hand förbättra genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet. I promemorian föreslås en ändring i förordningen (2014:348) om energimätning i byggnader.

I direktiven ställs krav på EU:s medlemsstater med avseende på mätning och debitering av överförd och levererad energi, vilket i vissa fall ska ske individuellt på lägenhetsnivå. Detta förväntas leda till en ökad medvetenhet om den egna energianvändningen och ska ge den enskilde en möjlighet att påverka sin situation, minska sina utgifter och därigenom spara energi.

I promemorian föreslås ett krav om att den som äger ett flerbostadshus i bland annat Stockholmsregionen i många fall men med vissa undantag ska installera system för individuell mätning och debitering av den energi som används för en lägenhets inomhusklimat samt för uppvärmning av varmvatten. Förslaget innebär också att kommunernas tillsynsansvar utökas.

Förordningen börjar gälla från den 1 december 2019.

Kravet avseende installation av system för individuell mätning och debitering av värme i flerbostadshus börjar gälla den 1 juli 2021.

Kravet avseende installation av system för individuell mätning och debitering av tappvarmvatten i vissa ombyggnadsfall tillämpas vid ombyggnader där ansökan om bygglov för sådana åtgärder som kräver bygglov eller anmälan för sådana åtgärder som kräver anmälan görs efter den 1 juli 2021. Förslaget avseende kommunernas tillsynsansvar enligt 10 § (2014:267) lagen om energimätning i byggnader föreslås börja gälla från den 1 juli 2021.

I en skrivelse till kommunstyrelsen från Emilia Bjuggren (S) framförs att staden tagit fram ett antal klimatutredningar, specificerade i Strategi för ett fossilbränslefritt Stockholm 2040, och presenterat dem under våren 2018. Med anledning av dessa utredningar ställs tre frågor i skrivelsen:

Hur tas klimatutredningarna med i framtagandet av nytt miljöprogram?

Hur följs de rekommendationer som ej arbetas in i miljöprogrammet upp?

Kommer någon uppföljning göras av hur väl rekommendationerna i utredningarna tagits tillvara?

Energiprestandadirektivet ändrades under år 2018. Bland annat ändrades artiklarna 14 och 15 vilka behandlar inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem. Som följd av detta har Boverket och Energimyndigheten fått ett regeringsuppdrag att utreda hur de svenska byggreglerna ska anpassas till ändringarna.

Boverket har tillsammans med Statens energimyndighet (Energimyndigheten) fått i uppdrag av regeringen (M2018/02851/Ee) att utreda nya krav på inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem samt krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Uppdraget ska redovisa författningsförslag, kostnadsberäkningar samt samhällsekonomiska och andra konsekvenser av förslagen.

I den remitterade rapporten redovisas resultatet av uppdraget. I rapporten ges förslag på ändringar i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader, plan- och bygglagen (2010:900), PBL, samt plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. I rapporten föreslås att krav på inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem införs för de byggnader där systemens nominella effekt överstiger 70 kilowatt (kW). Kravet införs i lagen om energideklaration för byggnader. För byggnader som omfattas av krav på energideklaration ska inspektionerna redovisas i energideklarationen. För byggnader som inte energideklareras ska inspektionerna redovisas i ett särskilt protokoll som ska inges till Boverket. Dessa nya regler föreslås träda i kraft den 10 mars 2020.

Vidare föreslås att krav införs i PBF på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i alla byggnader som inte är bostäder och som har en nominell effekt över 290 kW. Systemen ska ha funktioner för övervakning, identifiering av avvikelser och förbättringsmöjligheter och kommunikation. Kravet ska börja gälla år 2025 och ska då gälla retroaktivt, det vill säga inte enbart vid nybyggnad och rivning.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Kommunfullmäktige förrättar val av nämndeman i tingsrätt.

Tre tingsrätter har Stockholms stad som domkrets – Stockholms tingsrätt, Solna tingsrätt och Södertörns tingsrätt. Antalet nämndemän som ska väljas är 672, fördelade på Stockholms tingsrätt; 330 nämndemän, Solna tingsrätt; 152 nämndemän och Södertörns tingsrätt; 190 nämndemän.

Enligt rättegångsbalkens 1 kap. 3 b § ska tingsrätt vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Om det finns skäl för det får antalet nämndemän utökas.

Enligt lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska vid mål i tingsrätt mot den som inte har fyllt tjugoett år, om det inte möter hinder, nämndemän anlitas som särskilt utsetts av domstolen att tjänstgöra i sådana mål.

Enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken ska tingsrätten även i vissa mål av familjerättslig natur, som till exempel äktenskapsmål och mål om faderskap och underhåll bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Vid val av nämndemän ska eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.

Valbar till nämndeman enligt rättegångsbalken 4 kap. 6 § är varje svensk medborgare, som inte är underårig, är i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. För att vara valbar till nämndeman i en tingsrätt krävs också att man är folkbokförd inom kommunen och respektive tingsrätts område. Stockholms tingsrätts område omfattar innerstadsförsamlingarna; Stockholms domkyrkoförsamling, S:t Johannes, Adolf Fredrik, Gustav Vasa, S:t Matteus, Engelbrekt, Hedvig Eleonora, Oscar, Maria Magdalena, Högalid, Katarina, Sofia och Västermalms församlingar. Solna tingsrätts område omfattar de norra och västra förortsförsamlingarna; Bromma, Hässelby, Kista, Spånga, Vällingby och Västerled. Södertörns tingsrätts område omfattar de södra förortsförsamlingarna; Brännkyrka, Enskede, Farsta, Hägersten, Skarpnäck, Skärholmen och Vantör.

Den som är lagfaren domare, anställd vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller någon annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman. Ingen får samtidigt vara nämndeman i en hovrätt och en tingsrätt. Till nämndeman får endast den utses som med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget.

Den som har fyllt 60 år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.

Domstolen ska kontrollera behörigheten och, i fråga om laglydnad, lämpligheten hos de som har utsetts till nämndeman.

Enligt rättegångsbalken 4 kap. 8 § utses nämndemän för fyra år. Den som har fyllt 60 år får avgå som nämndeman. Domstolen får entlediga nämndeman som visar giltigt hinder. Domstolen ska entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig olämplig för uppdraget.

Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig upphör nämndemannens uppdrag. Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman för den tid som återstår.

Nämndemännens tjänstgöringsskyldighet beräknas uppgå till i genomsnitt 10-15 sammanträdesdagar per år. Tingsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. Nämndeman får dagarvode för varje sammanträdesdag. Dessutom kan nämndeman som har inkomstförlust på grund av uppdraget få tilläggsbelopp för den del av inkomstbortfallet som inte täcks av arvodet. Reseersättning och traktamente betalas enligt de bestämmelser om reseförmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet.

Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålls, då samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

Valberedningen lägger fram namnförslag till kommunfullmäktige.

Val av nämndemän som utses år 2019 för en tjänstgöringsperiod om fyra år, som börjar den 1 januari 2020. Tidigare har nämndemän utsetts samma år som val förrättas till kommunfullmäktige. Avsikten är att göra det tydligt att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag som man väljs till utan ett förtroendeuppdrag som man utses till.