Möte 2019-06-19

I en motion till kommunfullmäktige skriver Clara Lindblom m.fl.(alla V) att staden behöver ett ersättningsystem i hemtjänsten som utgår från tillit och uppmuntrar till en hemtjänst som utgår från den äldres önskemål och behov från dag till dag. Motionärerna framhåller att det finns ett starkt behov av att minska stressen för de anställda och att ge de anställda inom hemtjänsten mer utrymme att använda sitt yrkeskunnande.

Motionärerna skriver att kommunfullmäktige i september 2016 fattade beslut om att införa ramtid i hemtjänsten och året efter hade all hemtjänst, både kommunal och privat, genomgått utbildning i det nya arbetssättet med ramtid. Målsättningen med ramtid är att brukaren ska få bestämma mer över sin egen tid. Motionärerna bedömer att trots införandet av den så kallade ramtiden pågår en minutjakt som de anser påverkar brukarna och de anställda inom hemtjänsten negativt. Motionen föreslår att den minutstyrda ersättningen bör tas bort för att staden helt ska kunna lämna den minutstyrda hemtjänsten.

Vidare anser motionärerna att när staden tar fram ett nytt ersättningssystem är det viktigt att lära av andra kommuner, exempelvis Lund vars ersättningssystem bygger på Individens behov i centrum, IBIC.

Med anledning av ovan föreslår Clara Lindblom m.fl. (alla V) att kommunfullmäktige beslutar att utreda ersättningssystemet i hemtjänsten i syfte att införa ett nytt användarvänligt system som bygger på tillit och utgår från kunskapen att de äldres behov kan variera från dag till dag.

Delegationsbeslut ska enligt kommunallagen anmälas till nämnden. I detta ärende anmäls beslut som har fattats under perioden från den 1 januari till den 30 april 2019 enligt bilaga 1 och 2 till promemorian. .

Förteckningen avser avtal, personalärenden, resor i tjänsten och utlämnande av allmän handling med mera i enlighet med de delegationsordningar som fastställdes av kommunstyrelsen den 19 december 2018 respektive den 6 mars 2019.

Fyra Mälarstäder är ett samverkansprojekt mellan kommunerna Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås. Utgångspunkterna för samarbetet är att stärka de fyra kommunerna i regionsamarbetet och bidra till en gemensam syn på långsiktiga utvecklingsfrågor. Syftet med den gemensamma utvecklingsplanen är att bidra till en hållbar utveckling för kommunerna och visa på en önskvärd utveckling inom Fyra Mälarstäder med planeringshorisonten år 2050.

Fyra Mälarstäder har remitterat en gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås till berörda regionala aktörer, däribland Stockholms stad, för besvarande.

Ärendet utgör stadens tertialrapport 1 per 30 april 2019. Ärendet har beretts av stadsledningskontoret och samtliga nämnders tertialrapporter per den 30 april med helårsprognos har analyserats i förhållande till Stockholms stads budget för år 2019.

I en motion av Karin Wanngård m.fl. (S) framförs bland annat att en fortsatt utveckling av Arlanda flygplats med en fjärde bana är viktig för regionens behov, att stadens översiktsplan pekar ut Bromma flygplats som ett kommande stadsutvecklingsområde samt att det finns ett ansvar för både bostadsförsörjningen och att i god tid planera för en god kollektivtrafikförsörjning av nya stora bostadsområden. Vidare anförs att en nedläggning av Bromma flygplats möjliggör skapandet av en ny stadsdel lika stor som Kungsholmen, med 30-35 000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser.

I motionen föreslås en ny tunnelbanelinje via Hässelby, Vällingby, Bromma (flygplats) och Alvik, med vidare anslutning till T-centralen och söderut. Projektförslaget fanns med i det underlag som studerades inför Sverigeförhandlingen 2015. Linjen bedömdes ha en hög samhällsekonomisk nytta. Vidare framförs i motionen att även andra alternativa sträckningar av ny tunnelbana via en ny stadsdel på Bromma flygplats bör analyseras innan beslut om exakt dragning fattas. Gällande avtal för Bromma flygplats löper till 2038 och då kollektivtrafikplaneringen har långa ledtider anser motionärerna att en förhandling i regionen och med staten måste påbörjas i närtid.

Regeringen gav i januari år 2017 Boverket i uppdrag att utreda en reglering av hur detaljplaner ska utformas digitalt. Uppdraget avser hur detaljplaner ska utformas tekniskt för att göra det enklare att utbyta information om detaljplaner digitalt. Boverket skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Förslaget till bindande föreskrifter och allmänna råd reglerar visualiseringen av detaljplanen samt hur olika planbestämmelser får användas och formuleras. Reglerna hanterar formen på förvaltningsbeslutet för att det ska vara enhetligt utformat och läsbart. Reglerna anger även hur plankartan, legenden, planinformationen samt övrig information om planen ska utformas och vilket innehåll dessa olika delar ska ha. Motsvarande bestämmelser finns också för planbeskrivningen. I föreskrifterna anges också vilka de olika bestämmelsetyperna är och hur de utan precisering huvudsakligen betecknas och formuleras.

Förslaget till föreskrifter innehåller krav på ekonomiska redovisningar och bedömningar i planbeskrivningen samt att ändringar av detaljplan ska genomföras genom uppdaterad plankarta som redovisar samtliga gällande bestämmelser inom planområdet. Formella fel vid tillämpningen av de nya föreskrifterna kan leda till att detaljplaner överklagas på denna grund.

Kostnaden för implementeringen av föreslagna föreskrifter hamnar till största del på kommunerna i samband med införskaffande av ny programvara och utbildningsinsatser.

De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 och ska tillämpas på detaljplaner och planbeskrivningar som påbörjas efter den 31 december 2021.

De nationella minoritetsspråken är hotade och att Europarådet har framfört kritik rörande Sveriges bristande implementering av konventions-åtagandena om nationella minoritetsrättigheter. Flertalet utredningar har under de senaste åren framhållit att om inte nödvändiga insatser vidtas för att bryta den negativa utvecklingen med språkbytesprocessen kommer minoritetsspråken att upphöra existera som levande språk (SOU 2005:46, SOU 2006:19, SOU 2017:60, SOU 2017:88). Detta skulle innebära att stora delar av identiteten hos minoriteterna, men också väsentliga kulturella värden och kulturarv riskerar att gå förlorade för kommande generationer.

Mot denna bakgrund beslutade Regeringen i juni 2018 att ge Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att utreda formerna för hur språkcentrum för finska och meänkieli kan organiseras. I uppdraget ingick också att utreda förutsättningarna för motsvarande funktioner för jiddisch och romani chib.

Institutet för språk och folkminnen har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag på hur ett språkcentrum för nationella minoritetsspråken finska och meänkieli kan inrättas. Språkcentrum föreslås bedrivas inom myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Övergripande arbetsuppgiften för ett språkcentrum föreslås vara att aktivt främja och stimulera ökad användning av finska och meänkieli i samhället, bistå med kunskap och utveckla metoder för att stärka minoriteternas förutsättningar att bruka och återta språket.

Förslaget kan bidra till att stärka de nationella minoritetsspråken ställning och därmed förutsättningarna för att Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna. Det är även angeläget att motsvarande funktioner för språkbevarande insatser inrättas för minoritetsspråken jiddisch och romani chib.

Förslaget har ingen påverkan på det kommunala självstyret eller stadens organisation och ekonomi. Förslaget kan på sikt stärka stadens förutsättningar att erbjuda modersmålsundervisning.

Kulturdepartementet har remitterat Institutet för språk och folkminnens delrapport Språkcentrum för de nationella minoriteters språk till Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stads revisorer har till kommunstyrelsen överlämnat Årsrapport 2018 för kommunstyrelsen för yttrande. I rapporten redovisas den granskning som utförts.

Stadsledningskontoret har fått tillfälle att faktagranska årsrapporten.

Länsstyrelsen i Stockholm har bett aktörerna som gemensamt äger, driver och bekostar samverkansplattformen Samverkan Stockholmsregionen (SSR) att var för sig anta den gemensamma målbild som aktörerna tillsammans arbetat fram för arbetet under perioden 2019-2022. Aktörerna ska ha meddelat Länsstyrelsen i Stockholm om formellt antagande före den 1 juni 2019.

SSR är en gemensam satsning mellan samhällsaktörer i Stockholmsregionen som vill verka för en trygg, säker och störningsfri region och syftar till effektiv samverkan och ökad gemensam förmåga att hantera olika typer av händelser och störningar inom Stockholms län. Den föreslagna Målbilden 2019-2022 syftar till att lägga fast en samlad syn och ambitionsnivå för verksamheten för den pågående mandatperioden.

Stadsrevisionen har genomfört flera granskningar de senare åren som rör styrning och uppföljning av investeringar och stora projekt. Denna granskning är en fortsättning på tidigare utförda granskningar men med inriktning på hur staden analyserar framtida driftskostnadspåverkan av pågående och planerade investeringar samt kvaliteten i de underlag som nämnder och styrelser rapporterar.

I sin granskning kommer stadsrevisionen fram till att stadens regelverk är tydligt och att det finns en gemensam modell för styrning och uppföljning av nämnders och bolags investeringsarbete som anger hur risker och ekonomiska konsekvenser ska beskrivas och redovisas i stadens planerings- och beslutsprocess. Revisionen anser att det är oklart om, och på vilket sätt, investeringars driftkostnadspåverkan analyseras på en för staden aggregerad nivå. Redovisningen av framtida driftkostnadsökningar beroende på planerade investeringar bör därför förtydligas anser revisionskontoret.

Revisorerna har överlämnat projektrapport 1/2019 avseende stadens investeringar till kommunstyrelsen för yttrande.

Förutsättningarna för hur digital detaljplaneinformation ska hanteras har enligt Boverket hittills inte varit tillräckligt utredda för att det skulle vara möjligt att reglera genom föreskrifter.

Boverket anser att det i samband med en reglering om nationell geodataplattform bör införas ett bemyndigande för Lantmäteriet att föreskriva om specifikationer för detaljplaneinformation. Detta för att undvika att det ställs vissa krav för digital detalj-planeinformation enligt 2 kap. 5 a § PBF och andra krav för tillgängliggörande i en nationell geodataplattform.

Boverket föreslår i promemorian en möjlig författningsteknisk lösning. Med digital detaljplaneinformation menas i författningen uppgifter i detaljplan med tillhörande planbeskrivning i digital form. Vid överföring av digital detaljplaneinformation ska den information som föreskrivs i Boverkets föreskrifter 2019:XX ingå. Vid överföring av digital detaljplaneinformation ska informationen kunna återges i den form som föreskrivs i x kap. x § i Boverkets föreskrifter 2019:XX. Digital detaljplaneinformation ska vara lämplig för arkivering. Informationen som avses ska vara digitalt kodad så att planbestämmelserna och andra objekt är identifierbara och lägesbestämda. Informationen i lägesbestämningar ska utgå från ytor. Digitala detaljplaner ska vara i format som möjliggör digital överföring enligt vad som föreskrivs med stöd av lagen om geografisk miljöinformation.

Kommunfullmäktige beslutade den 18 mars 2019, § 25, i ärende rubricerat Ändring av felparkeringsavgift följande:


Som svar på kommunfullmäktiges minoritetsåterremiss hänvisas till vad som sägs i utlåtandet.

Felparkeringsavgift för trafikfarlig eller hindrande uppställning av fordon fastställs till 1 300 kr, felparkeringsavgift för trafikstörande uppställning av fordon fastställs till 1 100 kr och felparkeringsavgift för mindre trafikstörande uppställning av fordon fastställs till 900 kr, enligt trafiknämndens förslag.

Avgifterna ska gälla från och med den 1 april 2019.


Beslutet har därefter överklagats. Förvaltningsrätten har förelagt staden att inkomma med yttrande över överklagandet.

Stockholmsmodellen är ett förslag på strukturerat arbetssätt för myndighetssamverkan kring målgruppen som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Förslaget är framtaget av Samordningsförbundet Stockholms Stad i samarbete med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. I remissen efterfrågar förbundet synpunkter på om modellens komponenter (processkarta, handläggarstöd med mera) är tydliga och ändamålsenliga utifrån användarperspektivet i de deltagande organisationerna. Förbundet önskar även synpunkter på möjligheten att teckna en gemensam överenskommelse kring Stockholmsmodellen mellan parterna. Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Remissen består av fem frågor:

1. Är processkartan komplett?

2. Är det tydligt i vilka processteg respektive part har möjlighet att aktualisera individer i behov av samverkan?

3. Är handläggarstödet komplett? Beskriv om något är otydligt eller behöver omformuleras.

4. Hur ser ni på möjligheter och svårigheter att implementera modellen inom er organisation?

5. Hur ser ni på möjligheten att skriva en gemensam överenskommelse kring stockholmsmodellen mellan parterna, för att säkerställa att individer i målgruppen får rätt till rehabiliteringsinsatser?

Förordning om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, SFS 2017:212, trädde i kraft den 15 april 2017. Den syftar till att stärka placerade barns och unga personers tillgång till hälso- och sjukvård. Bakgrunden var bland annat att eftersom placerade barn och unga som grupp betraktade har sämre fysisk och psykisk hälsa än andra är det angeläget att försummade hälso- och sjukvårdsbehov kan tillgodoses under vårdens genomförande.

Socialstyrelsen har tagit fram förslag på föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Detta för att säkerställa att alla barn och unga som placeras erbjuds en hälsoundersökning med ett likartat innehåll. De föreslagna föreskrifterna anger syftet, omfattningen och innehållet av hälsoundersökningen.

Socialstyrelsen har skickat ärendet till Stockholms stad på remiss för yttrande.