Möte 2022-04-27

Justitiedepartementet har remitterat slutbetänkande från 2020 års valutredning till Stockholms stad för yttrande. Utredningens uppgift enligt direktivet är att göra en översyn av och överväga förändringar i delar av valsystemet.

I Stockholms stads regler för ekonomisk förvaltning anges att varje upphandlande myndighet inom staden ska besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Stadsledningskontoret utfärdar tillämpningsanvisningar som innehåller miniminivåer avseende innehåll och omfattning av respektive nämnds riktlinjer. Kommunstyrelsen har att fastställa riktlinjer för stadsledningskontorets direktupphandlingar.

Kommunstyrelsen beslutar om förordnande av förvaltningschef. Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 24 mars 2022.

I förslaget till reviderat inriktningsbeslut planeras för nybyggnation av en energiproduktionsanläggning om högst 620 MW tillförd bränsleeffekt i Lövsta. Förslaget innehåller även nybyggnation av en återvinningscentral utmed Lövstavägen då den föreslagna placeringen av energiproduktionsanläggningen innebär att återvinningscentralen måste få en annan lokalisering.

Den föreslagna placeringen av energiproduktionsanläggningen innebär vidare att Lövstabadet, småbåtshamnen och båtuppläggningsplatsen behöver flyttas till annan plats.

Stockholm Exergi AB ska förvärva marken för den nya energiproduktionsanläggningen i Lövsta till marknadspris. Avtalet reglerar också att det i överenskommelsen om exploatering inklusive köpeavtal för fastigheten ska finnas ett takbelopp för stadens kostnadsansvar för sanering i mark, vatten och sediment. Marken för återvinningscentralen ska upplåtas med tomträtt till Stockholm Avfall AB.

Miljötillståndsprocessen är styrande för tidplanen. Efter att miljötillstånd utfärdats kan de ekonomiska villkoren regleras. I markanvisningsavtalet fastställs att överenskommelsen om exploatering mellan staden och Stockholm Exergi AB inklusive köpeavtal för fastigheten ska ingås innan stadsbyggnadsnämnden godkänner detaljplanen.

En förutsättning för ett nytt kraftvärmeverk i Lövsta är en ny huvudledning för fjärrvärme med stor kapacitet som förbinder Lövsta med de centrala delarna av fjärrvärmenätet. Avtalet reglerar att en sammanbindningsledning för fjärrvärme, rökgaskondensat, vatten och avlopp ska anläggas mellan Huvudsta och den nya energiproduktionsanläggningen i Lövsta.

De sammanlagda utgifterna för exploateringsnämnden beräknas till cirka 381,6 mnkr och inkomsterna beräknas till cirka 33,5 mnkr i löpande prisnivå. Försäljningsinkomsterna beräknas till 320,6 mnkr. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar negativt nettonuvärde om 95 mnkr.

Investeringskalkylen visar ett negativt nettonuvärde och det finns stora ekonomiska osäkerheter, bland annat gällande föroreningssituationen och villkoren i ett kommande miljötillstånd. Ett nytt kraftvärmeverk kommer att bidra med ny kapacitet för att trygga Stockholms el- och värmeförsörjning.

Stockholms stad ska bli en fossilbränslefri stad senast 2040. Energiproduktionsanläggningen i Lövsta är ett led i Stockholm Exergi AB:s omställning till förnybara och uthålliga bränslen i fjärrvärmeproduktionen.

I ärendet Underlag för budget 2023 med inriktning 2024 och 2025 ska nämnderna analysera de kommande årens utveckling och konsekvenser på ekonomi och verksamhet, samt redovisa satsningar och prioriteringar som bedöms bidra till kommunfullmäktiges inriktningsmål under perioden.

Ärendet innehåller ingen djupare ekonomisk eller verksamhetsmässig analys av möjliga konsekvenser på planeringsperioden utifrån kriget i Ukraina då dessa konsekvenser är mycket svåra att överblicka i nuläget.

Den 17 februari 2014 beslutade Stockholms kommunfullmäktige att godkänna huvudavtal och delprojektavtal inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling (Dnr 314-1928/2013). Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utse stadens representanter i styrelsen och projektstyrelser.

Kommunstyrelsen beslutade i samma ärende för egen del att stadsdirektören medgavs rätt att utse de tjänstemän som ska representera staden i styrgrupp och delprojektstyrelser.

Magdalena Bosson har tidigare varit ordinarie ledamot i styrelsen.

Stadsrevisionen har genomfört en granskning i syfte att bedöma om staden vidtar åtgärder för att infria målet om 140 000 bostäder till 2030, med inriktning på samverkan i stadsbyggnadsprocessen. Granskningen avgränsas till exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen.

Stadsrevisionen samlade bedömning är att åtgärder har vidtagits för att förbättra samverkan. Samarbete sker på alla nivåer och planering och prioritering av bostadsprojekt görs gemensamt.

Stadsrevisionen konstaterar att flertalet av de nämndbeslut som påverkar måluppfyllelsen i budget tas sent på året. Det skapar en ojämn arbetsbelastning. Stadsrevisionen rekommenderar därför att exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ser över samverkan och arbetssätt i syfte att få ett jämnare arbetsflöde under året.

Stadsrevisionen bedömer vidare att systematisk erfarenhetsåterföring i enlighet med Ledstången inte är fullt ut implementerad. Ledstången är ett verktyg för medarbetare bland annat på exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret för gemensamma rutiner i plan- och exploateringsprojekt. Stadsrevisionen rekommenderar därför att exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden säkerställer att erfarenhetsåterföring sker i enlighet med Ledstången.

Stadsrevisionen bedömer slutligen att planeringsförutsättningarna finns för att det långsiktiga målet ska kunna nås, och att samverkan inom stadsbyggnadsprocessen har utvecklats för att koordinera arbetet.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) fick hösten 2013 en beställning av utbildningsnämnden att genomföra om- och tillbyggnation av Rödabergsskolan som efter projektet kommer att ha en kapacitet för 1 040 elever. Under 2017 fattade kommunfullmäktige beslut om genomförande av projektet till en total investeringsbudget om 399 mnkr som då också innehöll idrottsnämndens beställning av Rödabergshallen.

År 2020 reviderades budgeten och kommunfullmäktige fattade i samband med bokslutet 2019 ett reviderat genomförandebeslut där motsvarande investeringsutgift för projektet beräknades till 549 mnkr. Avvikelsen förklarades främst av att en större mängd jord-, berg- och förorenade massor hade hanterats.

Inför förevarande beslut har prognosen för den totala investeringsutgiften reviderats till 679 mnkr, vilket innebär en ökning om 130 mnkr sedan det reviderade genomförandebeslutet år 2020. Kostnadsökningen beror framförallt på utmaningar inom entreprenaden och tomtens förutsättningar.

Projektet planeras vara färdigt för inflyttning till vårterminen 2023.

I budgeten för 2020 gav kommunfullmäktige exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda en utvidgning av naturreservatet Årstaskogen – Årsta holmar, för att även innefatta de områden som ingick i ett förslag till naturreservat som var ute på samråd 2014. I uppdraget skulle det beaktas att bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur fortsättningsvis kan genomföras.

Ett förslag till utvidgning av reservatet skickades på samråd till länsstyrelsen, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, kulturnämnden och idrottsnämnden den 7 juni 2021.

Nämnderna föreslår att gränserna för reservatet läggs i enlighet med den gräns som samråtts om 2021, dvs. förslaget från 2014 och de utvidgningar jämfört med förslaget från 2014 som gjordes 2018. Nämnderna anser att den avgränsning som gjorts vid Dianelunds båtklubb, Skanskvarns koloniområde, Årsta gård och på Årsta holmar är en lämplig avvägning mellan Årstaskogens natur-, kultur- och rekreationsvärden och eventuellt framtida behov av förändrad markanvändning.

Utvidgningen innebär att fyra områden med höga naturvärden och
av strategisk vikt, för att bibehålla Årstaskogens funktion som kärnområde, tas med i reservatet. Områdena är också uppskattade rekreationsområden.

Nämnderna bedömer att bostadsbyggnadsmålen kan nås och att den planerade viktiga infrastrukturen, som avloppstunneln till Henriksdals reningsverk, kan byggas ut även om gränsen ändras. Bostadsmålen nås genom de möjligheter till bostadsbyggande som finns vid Årstaberg, på Årstafältet och i Söderstaden. Dessutom finns möjligheter till kompletteringar av bebyggelsen inne i Årsta. Med den föreslagna gränsen bedömer kontoren att staden kan fortsätta att utvecklas i takt med att befolkningen ökar, på ett sådant sätt att bebyggda och gröna miljöer samspelar för en långsiktigt hållbar stad.

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. I uppdraget har ingått att bland annat analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och se över systemet med bevistalan (prövning av skuldfrågan i domstol). I uppdraget har också ingått att analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga, liksom att utvärdera bestämmelserna om drogtest av barn under 15 år och att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst. Genom tilläggsdirektiv utvidgades utredningens uppdrag till att även omfatta en analys av behovet av utökade möjligheter att företa beslag, husrannsakan och kroppsvisitation mot barn under 15 år.

Justitiedepartementet har remitterat utredningen till Stockholms stad för yttrande.

Ärendet avser genomförandebeslut för projektet Mässtunneln, med en beräknad budget om 1061 mnkr (2021 års penningvärde).

Den nya avloppstunneln kommer att avlasta bräddpunkt Bägersta byväg, samt ytterligare sex kända hydrauliska flaskhalsar i ledningssystemet. Tunneln möjliggör också planerad exploatering av Mässtaden intill Älvsjömässan där upp till cirka 10 000 bostäder förväntas byggas. Att Stockholm Vatten AB säkerställer en lösning för att minska bräddningarna från Bägersta byväg är ett åtagande i miljötillståndet för projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Mässtunneln är dimensionerad att i framtiden kunna förlängas för att omhänderta spillvatten från Huddinge kommun och avlasta kända kapacitetsbrister även där.

I miljötillståndet för Mässtunneln presenteras en samhällsekonomisk kalkyl som visar på ett positivt resultat med en lönsamhet om ett nettonuvärde på cirka 6,2 miljarder kronor. Detta förklaras av att investeringskostnaden för tunneln är låg jämfört med den bedömda nyttan av exploateringen Mässtaden. I den monetära värderingen återfinns att tunneln innebär en betydande samhällsnytta och sammantaget bedöms samhällsnyttan överstiga både de monetära och kvalitativa kostnaderna av Mässtunneln.

Det inriktningsbeslut som fattats i kommunfullmäktige 2020 för projektet har omfattat framtagande av systemhandling, tillståndsansökan, tillståndsprocess och bygghandling för en cirka 4000 meter lång avloppstunnel i berg. Inför inriktningsbeslut togs en förstudie fram med alternativa tunnelsträckningar och tunnelalternativ 1 med arbetstunnel i Solberga (Mässtunneln) förordades (figur 2). Projektet söker nu genomförandebeslut för att gå vidare till genomförande i enlighet med tidigare beslut, med en beräknad total budget för genomförande om 1 061 mnkr.

I promemorian från Finansdepartementet föreslås att bemyndigandet i plan- och bygglagen (2010:900), som innebär att regeringen när tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande får meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i den lagen, ska utvidgas till att även gälla vid tillströmning av sådana utlänningar som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd enligt EU:s så kallade massflyktsdirektiv.

I promemorian föreslås även två förordningar som avser att underlätta mottagandet av personer som avser att söka asyl eller har sökt asyl.

Förslagen innebär slopade krav på bygglov och undantag från vissa andra regler i plan- och byggregelverket. Den ena förordningen handlar om att en kommun ska kunna etablera så kallade ankomstboenden, det vill säga sådana tillfälliga boenden som kan behöva anordnas i lokaler som vanligtvis används för något annat ändamål när ett stort antal asylsökande söker sig till Sverige. Den andra förordningen handlar om att statliga myndigheter ska kunna etablera enkla förläggningar, exempelvis i form av tält på statligt ägd mark.

Vidare föreslås ändringar i dessa förordningar för att utvidga deras tillämpningsområde till att även omfatta åtgärder för att underlätta mottagandet av de utlänningar som ansöker om tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, om riksdagen beslutar i enlighet med det förslag till lagändring som lämnas i Finansdepartementets promemoria.

Det bedöms inte vara möjligt att inom ramen för de ordinarie reglerna i plan- och bygglagen etablera nya boendeplatser i den takt som behövs mot bakgrund av hur snabbt situationen utvecklar sig. Det kommer även behövas provisoriska platser i form av tält och baracker för att det ska vara möjligt att tillfälligt ge tak över huvudet till dem som kommer till Sverige, under den tid det tar att anordna nya reguljära anläggningsboenden. Förslaget syftar till att underlätta etableringen av nya boendeplatser genom att tillfälligt införa undantag från de ordinarie kraven i plan- och byggreglerna. Genom att exempelvis undanta vissa tillfälliga boenden från kravet på bygglov, som vanligtvis gäller, kan den tid som vanligtvis åtgår för tillståndsprövningen helt elimineras. Etableringen underlättas även av att boendena kan undantas från vissa krav som vanligtvis gäller på byggnaders utformning och tekniska egenskaper.

Förslagen lämnas mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina, som innebär en omfattande tillströmning av personer som fördrivits från Ukraina. Lagändringen föreslås träda i kraft den 15 april 2022. Föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet ska få avse tid från och med den 15 mars 2022. Förordningarna om undantag från plan- och byggregelverket föreslås träda i kraft den 1 april 2022, men ska tillämpas retroaktivt på åtgärder som har påbörjas tidigast den 15 mars samma år. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 22 april 2022. Finansdepartementet har skickat remissen till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 21 mars 2022.

Stockholms stad har alltsedan Coronapandemin bröt ut våren 2020 arbetat på bred front för att minska skadeverkningarna av pandemin. För att mildra konsekvenserna för näringslivet av den fortsatta smittspridningen, och av de åtgärder samhället måste vidta med anledning av denna, föreslås kommunfullmäktige fatta beslut om en förlängning av den tillfälliga avgiftsnedsättning som gällt under perioden 1 april 2021 till 31 januari 2021, vilket kommunfullmäktige fattade beslut om på sammanträdet 31 maj 2021 (Dnr 2021/374).

Stadsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige för egen del godkänner ett förslag om en förnyad tillfällig justering av taxan under perioden 1 januari 2022 till 31 januari 2022, innebärande noll-taxa för tidsbegränsade bygglov för uteserveringar. Ändringar i stadsbyggnadsnämnden taxa beslutas av kommunfullmäktige.

Boverket har av regeringen fått i uppdrag att fortsatt verka för en effektiv och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (PBL) i en digital miljö.

I Boverkets rapport (2021:25) Elektroniska original och långtidsbevarande av digitala detaljplaner utreds om och i så fall vilka rättsliga hinder som finns mot digitala detaljplanebeslut samt hur digitala detalj-, översikts- och regionplaner kan arkiveras på ett beständigt sätt, med bibehållen digital funktionalitet. Boverket bedömer att dagens regelverk hindrar den efterfrågade utvecklingen, att digitala detaljplaner har originalstatus och att planer långtidsbevaras med bibehållen funktionalitet.

Boverket anser att det är fyra grundläggande frågor som behöver lösas:

Gällande planer ska vara digitala så som de upprättats hos kommunen och regionen och de ska ha originalstatus.

De digitala planerna ska långtidsbevaras i sådan digital form att de kan återanvändas som original för maskinell hantering.

De digitala planerna ska vara tillgängliga på ett sätt så att den samlade informationen kan användas säkert i offentliga och kommersiella tjänster idag och i framtiden.

Planens totala informationsmängd ska finnas tillgänglig nationellt.

För att möjliggöra för digitala detaljplaner med originalstatus och med bibehållen digital funktionalitet föreslår Boverket att bestämmelsen i 4 kap. 30 § PBL ändras. Idag föreskrivs att en detaljplan är en karta som innehåller uppgifter om hur området delas upp och bestäms för skilda ändamål. Boverket menar att denna beskrivning är otidsenlig och på ett onödigt vis låser fast bilden av en traditionell kartprodukt. Utgångspunkten är i stället själva regleringen och inte hur beslutshandlingen ska se ut. Regleringen görs inom ett avgränsat område och den ska refereras geografiskt. Boverket föreslår bl.a. att nya digitala detaljplaner ska beskrivas på ett nytt sätt i PBL.

Enligt Boverket kan en digital omställning möjliggöras genom att staten tar ansvar för att lösa långtidsbevarande av digitala detaljplaner med syfte att informationen säkert kan tillhandahållas i alla de sammanhang den behövs. Boverkets förslag är att en central myndighet får ansvar för en nationell plandatabas och att denna myndighet genom bemyndigande kan utveckla nödvändiga villkor för lagring, långtidslagring och tillhandahållande. När detaljplanen vunnit laga kraft ska kommunen överföra planen till den nationella databasen. Staten tar ansvar för lagring, långtidsbevarande och tillhandahållande. Kommunen ansvarar för informationskvaliteten och överföring till databasen. Lösningen innebär ett delat arkiv- och informationsansvar för detaljplaneärenden. Genom reglering i en ny registerlagstiftning som Boverket föreslår definieras vem som ansvarar för informationen i vilket skede av informationsflödet. Den myndighet som tillhandahåller den nationella databasen blir arkivansvarig för den levererade informationen dit medan kommunen har ett övergripande informationsansvar samt ett arkivansvar för de delar som förvaras hos kommunen.

Finansdepartementet har remitterat Boverkets rapport till Stockholms stad för yttrande.

Kommunfullmäktiges beslut den 21 februari 2022, § 18 om avyttring av SISAB:s fastighet Borrsvängen 13, Gubbängen, har överklagats av två klaganden. Förvaltningsrätten har förelagt staden att inkomma med yttrande över överklagandena. Klagandena har yrkat att beslutet ska upphävas.

Till grund för sitt yrkande har klagande 1 gjort gällande att beslutet innebär ett otillåtet stöd till enskild näringsidkare (2 kap. 8 § kommunallagen). Till utveckling av talan har klagande 1 bland annat anfört att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) hade kunnat bygga om fastigheten för bostadsändamål istället och inbringa ett högre försäljningsvärde. Klagande 1 har även yrkat att det överklagade beslutet ska inhiberas. Förvaltningsrätten har i beslut den 14 mars 2022 avslagit yrkandet om inhibition.

Till grund för sitt yrkande har klagande 2 gjort gällande att beslutet innebär ett otillåtet stöd till enskild näringsidkare (2 kap. 8 § kommunallagen) och att beslutet därför ska upphävas med stöd av 13 kap. 8 § första stycket 2 kommunallagen. Till utveckling av talan har klagande 2 anfört att aktieöverlåtelseavtalet innebär långsiktiga hyresrelationer till Internationella Engelska Skolan (IES) förmån och en gynnsam bestämmelse om tilläggsköpeskilling.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 2022-04-27 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 2022-04-27 och publiceras senast med protokollet.

I motionen till kommunfullmäktige av Joakim Hedelin m.fl. (alla -) föreslås att kommunfullmäktige ger utbildningsnämnden i uppdrag att utreda hur Stockholms stad kan genomföra kommungemensamma prov och anonymiserad och centraliserad provrättning för eleverna i grundskolans årskurs 9 respektive gymnasieskolan, och till vilken kostnad detta skulle kunna ske. Enligt motionen bör de kommungemensamma proven omfatta såväl fristående som kommunala skolor. Syftet med förslaget är att säkerställa likvärdighet i betygssättningen och att stärka allmänhetens förtroende för skolvalssystemet.

Motionärerna lyfter att en möjlig begränsning är att låta uppdraget bara gälla särskilda prov som Stockholms stad konstruerar, i stil med Stockholmsprovet i matematik. Ett förslag är även att proven rättas maskinellt för att minska arbetsbelastningen på lärarkåren.

Infrastrukturdepartementet föreslår en ändring i trafikförordningen (1998:1276) som innebär förbud mot parkering av elsparkcyklar på gångbana och cykelbana annat än vid uppställningsplatser för cykel. En sådan uppställningsplats kan till exempel vara ett cykelställ eller en särskilt utpekad plats för elsparkcyklar.

Bakgrunden till förslaget är att uthyrning av elsparkcyklar i flera städer har visat sig vara en starkt efterfrågad verksamhet. Samtidigt har den skapat framkomlighetsproblem på platser där framför allt gående och cyklister rör sig. Det beror till stor del på att elsparkcyklar ofta parkeras på gång- eller cykelbana.

Med författningsändringen får kommunerna ytterligare ett verktyg för att skapa ordning och reda i stadsmiljön. Syftet med ändringen är att göra det enklare för kommuner att avgöra vilken elsparkcykel som står felparkerad och därför kan flyttas ur vägen eller forslas bort till en kommunal uppsamlingsplats. Elsparkcykelföretagen ska betala kostnaden för flytten.

Kommunernas utrymme att bestämma över den lokala trafikens funktionssätt inskränks inte. Istället ges möjlighet för kommunerna att meddela undantag i lokala trafikföreskrifter så att elsparkcyklar får parkeras på gång- eller cykelbana i den utsträckning som det bedöms lämpligt. Sådant undantag behöver heller inte märkas ut med vägmärke.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Infrastrukturdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande. Remisstiden är till den 25 april 2022. På grund av kort remisstid har staden ansökt om och beviljats förlängd remisstid till den 28 april 2022.

Regeringen beslutade den 17 juni 2020 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende samt annan psykiatrisk diagnos. I utredningens uppdrag har det bland annat ingått att analysera och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman. Det har även ingått att se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman. Dessa uppdrag redovisas i det delbetänkande som nu har remitterats.

Utredningen har också i uppdrag att i sitt slutbetänkande lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) (1991:1128). Förslagen ska syfta till att göra tvångsvårdslagstiftningen mer flexibel i sin utformning, säkerställa att insatser ges utifrån den enskildes behov, samt stärka rättssäkerheten och säkerheten i vården för de personer som ska vårdas.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Stadskollegiet beslutade år 1938 att instifta S:t Eriksmedaljen att utdelas till förtjänta stockholmare.