Möte 2021-10-27

Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att samlad information om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Underlagen utgör en viktig del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

Stadsledningskontoret har analyserat samtliga nämnders tertialrapporter. Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt tolv underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas uppfyllelse av årsmålet. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina verksamhetsberättelser, beskriver att de arbetat under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet.

EU:s prioriteringar fokuserar på att bygga en klimatneutral, grön, rättvis och social union som tar till vara på digitaliseringens möjligheter och utgör en konkurrenskraftig ekonomi i världen. Stadens verksamhet och utveckling avgörs i stor utsträckning av beslut som fattas på EU-nivå. Ett aktivt EU-policyarbete är en förutsättning för att kunna uppnå stadens långsiktiga vision och tillvarata stockholmarnas intressen. Det är av särskild vikt att facknämnders och bolagsstyrelsers bidrag samordnas så att stadens inspel är enhetliga och stadsövergripande när flera verksamheter berörs av EU:s lagstiftning.

Förslag till reviderad EU-policy förtydligar hur den europeiska lagstiftningsprocessen ser ut, Stockholms stads möjlighet att påverka denna samt hur staden ska arbeta för att få genomslag för identifierade ståndpunkter. I förslaget lyfts tre principer som ska vägleda stadens EU-arbete:

Staden ska verka för att beslut inom EU fattas så nära medborgarna som möjligt.

Staden ska verka för att EU:s politik är väl avvägd och väl underbyggd.



Staden ska verka för ett EU som är hållbart, demokratiskt och innovativt.

De principer som slås fast i stadens EU-policy ska ligga till grund för stadens facknämnder och bolagsstyrelsers påverkansarbete på EU-nivå och vid utarbetande av stadens inställning i enskilda EU-ärenden.

I en skrivelse till kommunstyrelsen ställer Torun Boucher och Rashid Mohammed (båda V) frågor om effekterna av att stadsdelsnämnderna Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö fördes samman och bildade en gemensam stadsdelsnämnd: Hägersten-Älvsjö.

Regeringen beslutade år 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över och lämna förslag på ändringar av den befintliga medborgarskapslagstiftningen. Utredningens första uppdrag redovisades i delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2). Där lades förslag fram om att ett godkänt prov i svenska och ett godkänt prov i grundläggande samhällskunskap i framtiden ska krävas för att en individ ska beviljas svenskt medborgarskap. Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt att främja ett inkluderande samhälle. Den andra delen av utredningen redovisas i föreliggande betänkande Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54).

I betänkandet lämnas förslag som innefattar åtgärder för att begränsa förekomsten av statslöshet, krav på hederligt levnadssätt, att utse en handläggande myndighet för både anmälnings- och ansökningsförfarande och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap.

De författningsförslag som lämnas i betänkandet föreslås träda i kraft 1 januari 2023 och regleras i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och medborgarskapsförordningen (2001:218).

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet till Stockholms stad för yttrande.

I en motion till kommunfullmäktige av Madeline Kaharascho Fridh och Lisa Palm (båda Fi) konstateras att sedan år 2015 är staden medlem i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR), men att mer behöver göras.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att kommunfullmäktige beslutar om att ta fram ett stadsövergripande program mot rasism som följs upp i stadens ordinarie ledningssystem. Motionärerna föreslår också att civilsamhället görs delaktiga i framtagandet av programmet mot rasism.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda ett permanent snabbförfarande i brottmål och andra åtgärder för en snabbare lagföring av brott (dir. 2020:6). Utredningen har antagit namnet Utredningen om Snabbare lagföring och har nu överlämnat betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46).

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet till staden för yttrande.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om särskilda markanvisningar för byggemenskaper i kommunfullmäktige.. I motionen beskrivs övergripande ett antal projekt med byggemenskaper som genomförts i andra städer. Föreningen Byggemenskapers analys av fördelarna med byggemeskaper återges också. I motionen framhålls därefter att en eller flera markanvisningar bör göras till byggemenskaper, bestående av grupper av hushåll med intresse av att driva stadsbyggnadsprojekt, till marknadsmässiga priser. Motionärens förslag till beslut är att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa ett antal markanvisningar som är riktade till byggemenskaper.

Granskningsförslaget till Sollentunas översiktsplan har siktet på 2040 och beskriver hur Sollentunas mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen ska vägleda kommunens markanvändning för att nå kommunens vision och främja en hållbar stadsutveckling.

Översiktsplanen har sju övergripande mål:

Attraktiv bebyggelse och stadsmiljö

Effektivt transportsystem

Trygghet i den fysiska miljön

Plats för näringsliv

Närhet till skola och fritid

Urban grönstruktur

God vattenhantering

Planen bygger vidare på inriktningen i tidigare versioner och pekar ut en utveckling av kommunen för ett ökat bostadsbyggande samtidigt som kommunens stora naturområden bevaras och utvecklas. Planens huvudsakliga inriktning är att förtätning främst ska ske i kollektivtrafiknära lägen vid tågstationerna, i Väsjön och i lokala centrum. Framför allt planerar kommunen för stadsutveckling med samlad kvartersstruktur i de fem stadsutvecklingområdena Helenelund, Tureberg, Södra Häggvik, Rotebro och Väsjön.

I förslaget pekas ett antal mellankommunala frågor ut som berör Stockholms stad. Staden har besvarat remissen den 6 oktober 2021 med stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande samt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Han skriver i sin motion att nuvarande modell för planförslag lider av stort demokratiskt underskott då denna utesluter politiskt förtroendevalda, medborgare och närboende från verkligt inflytande och deltagande i planeringen. Motionären framför att det ofta är tjänstemän på stadsbyggnads- respektive exploateringskontoren som tar fram underlag och förutsättningar för projekt och utifrån dessa utformar ett enda förslag som sedan beslutsfattare och berörda ska ta ställning till.

Det framförs att dessa förslag ibland tas fram av tjänstemännen själva, ibland genom medverkan av privata konsulter och i samarbete med byggaktörer. Förslagen är sedan så genomarbetade att när politiker ska fatta beslut om dessa är det i regel för sent och det handlar, enligt motionären, enbart om att kunna säga ja eller nej till föreliggande förslag.

Motionären framför vidare att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. Vid t.ex. arkitekttävlingar medverkar fackfolk i juryn och medborgare har bara att ta ställning för eller emot det vinnande förslaget. Även om planprojekt kan föregås av tidiga dialoger innebär dagens system, enligt motionären, att allmänheten ändå inte har något inflytande i framtagandet av projekt.

Motionären framför också att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. För att utveckla dialogen med stockholmarna och skapa större delaktighet och förståelse hos dessa föreslår motionären ett antal former för hur olika förslag ska tas fram inom stadsutvecklingsarbeten inom staden, bland annat genom att ta fram flera olika alternativ baserat på olika stadsbyggnadstypologier eller stadsbyggnadsidéer för ett stadsutvecklingsprojekt.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret ska ta fram ett antal principiella utformningar för ny bebyggelse i större och viktiga stadsbyggnadsprojekt och presentera dessa för stadsbyggnads- respektive exploateringsnämnderna.

Bygglovsutredningen konstaterar i betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) ett stort behov av att reformera regelverket om lov och anmälan. Otydliga bestämmelser lämnar, enligt utredningen, ett för stort bedömningsutrymme som leder till tillämpningssvårigheter och brist på förutsebarhet. Ändringar som genomförts i regelverket har över tid också medfört att det blivit komplext och delvis inkonsekvent.

Utredningen föreslår omfattande förändringar av dagens bestämmelser. Kapitel 9 i plan- och bygglagen som bland annat reglerar krav på bygglov, rivningslov och marklov och kapitel 6 i plan- och byggförordningen som bland annat reglerar krav på bygglov för anläggningar som skyltar, plankt och idrottsplatser, och krav på anmälan istället för lov för vissa ändringar, föreslås bytas ut helt. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser föreslås gälla för ärenden som har påbörjas före detta datum.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet till staden för yttrande.

Boverket har på uppdrag av regeringen utrett förutsättningar för dels avgifter i byggnadsnämndernas tillsynsärenden enligt plan- och bygglagstiftningen och dels byggsanktionsavgifter för fler överträdelser.

Förutsättningarna för avgifter i byggnadsnämndernas tillsynsärenden har analyserats utifrån ett antal generella kriterier som formulerats av regeringen. Boverkets slutsats är att sådana tillsynsavgifter inte bör införas. Skälen är bland annat att avgiften skulle kunna leda till att tillsyn undviks i mer komplicerade fall eller där den som ska tillsynas saknar tillräcklig ekonomisk förmåga, eller att de som tillsynas rättar sig även om de anser att en överträdelse inte har skett. Byggnadsnämndernas tillsyn riktar sig främst mot enskilda personer, och styrs huvudsakligen av anmälningar. De som blir föremål för tillsyn kan därmed komma att uppleva tillsynsavgiften som orättvis och godtycklig.

Boverket anser att det finns förutsättningar att införa byggsanktionsavgifter för att påbörja en åtgärd som inte omfattas av ett partiellt startbesked, för att inte återställa innan tiden för ett tidsbegränsat lov går ut samt för att påbörja en åtgärd innan lov får verkställas eller villkor för påbörjande uppfyllts. Boverket anser däremot inte att det är möjligt att införa en byggsanktionsavgift för att inte åtgärda enkelt avhjälpta hinder, eftersom det ofta är komplicerat att bedöma om ett hinder är enkelt att avhjälpa och byggsanktionsavgift enligt regeringen endast bör införas för överträdelser som är relativt lätta att konstatera.

Stockholms stad har fått ärendet på remiss för yttrande.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindholm (V) att parklekarna är och har varit en viktig del av stockholmsbarnens fritid, men att många av de cirka 50 parkleksbyggnader som ägs av fastighetskontoret har passerat sin tekniska livslängd och att de behöver renoveras eller ersättas med nya behovsanpassade byggnader. Motionären skriver att renoveringsbehoven för dessa byggnader är större än budgeten och att hyresnivåerna inte täcker framtida underhållsbehov och investeringskostnader för att kunna utveckla stadens parkleksbestånd. I motionen konstateras att det därför vore bra att staden tar fram en konceptbyggnad för energieffektiva parkleksfastigheter.

Vidare framförs att lagkrav i plan- och bygglagen (PBL) försvårar möjligheten att behålla parkleksverksamhet på grund av exempelvis byggnadernas placering, storlek, tillgänglighet och transport på parkvägar. Det råder också en osäkerhet om ändrad detaljplan krävs innan bygglov ges, då befintliga parkleksbyggnader står på stamfastighet och parklekar som rivs inte kan byggas upp utan ny detaljplan.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

- Att snarast ta fram en stadsövergripande strategi för utvecklingen, utbyggnaden och finansieringen av stadens parkleksverksamhet enligt intentionerna i motionen.

- Att ta fram en konceptbyggnad för parkleksbyggnader enligt intentionen i motionen.

Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian Professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare till Stockholms stad för yttrande. I promemorian föreslås att ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare ska inrättas med syftet stärka skolprofessionerna, höja kvaliteten på utbildningen och öka skolprofessionernas attraktionskraft. Förslaget är framtaget i en reformvårdande anda och syftar därmed till att stärka befintliga strukturer som till exempel karriärstegsreformen. Av promemorian framgår att utbudet i det nationella professionsprogrammet ska utvärderas kontinuerligt och revideras för att möta de förändringar som sker i exempelvis föreskrifter inom utbildningsområdet, i samhället samt utifrån kunskapsläget inom skolforskningen över tid.

Programmet föreslås bestå av två bärande delar. En nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Skolverket föreslås vara ansvarig myndighet för professionsprogrammet. Inom Skolverket ska ett råd för professioner i skolväsendet inrättas med företrädare för rektorer, lärare och förskollärare, huvudmän, universitet och högskolor. Rådet ska bistå Skolverket i arbetet med programmets olika delar.

Regleringen av professionsprogrammet planeras att träda i kraft den 1 juli 2023.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetskläder till all förskolepersonal är en del i arbetet att förbättra arbetsmiljön. Motionären framför att det är en brist idag med ojämn tillgång till lämpliga arbetskläder inom stadens förskolor och att det är något som kommunen bör ha yttersta ansvar för att säkra. Motionären anser vidare att det utöver att det är viktigt ur arbetsmiljöaspekt också är ett steg mot en mer jämställd arbetsmarknad. Motionären föreslår att stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att tillgodose personal inom den kommunala förskoleverksamheten arbetskläder och skor anpassade för alla säsonger samt för inomhus såväl som utomhusbruk. Motionären föreslår vidare att resurser tilldelas stadsdelsnämnderna motsvarande kostnader för inköp av arbetskläder samt skor.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att modersmålsundervisning idag erbjuds på tveksamma grunder till enorma kostnader. Därför är det enligt motionärerna av vikt att modersmålsundervisning stramas upp för att följa de lagar och föreskrifter som finns. Motionärerna vill att utbildningsnämnden får i uppdrag att skapa ett styrdokument om hur modersmålsundervisningen ska bedrivas i Stockholms stad.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen framhålls att Coronapandemin orsakat stor belastning på vårt samhälle och att den personal i samhällsviktiga verksamheter som inte kan stanna hemma, har gjort stora uppoffringar. De insatser som gjorts för att minska smittspridningen har, enligt skrivelsen, inte varit tillräckliga och mer måste göras.

Det är mot denna bakgrund det i skrivelsen framförs förslag om att den tillfälligt införda parkeringsdispensen för stadens anställda inom vård och äldreomsorgen, ska utökas till att gälla samtliga anställda i staden.

Den offentliga belysningen bidrar till att stadens medborgare och besökare känner sig trygga och att staden når en god trafiksäkerhet. Belysningen bidrar även till att skapa attraktiva platser, trivsel samt att stadsrummet kan nyttjas alla dygnets timmar. Trafiknämnden förvaltar en stor belysningsanläggning bestående av cirka 150 000 armaturer, 100 000 stolpar, 7 000 linspänn mellan byggnader, 1 100 belysningscentraler/elskåp och 4 000 km kabel.

Trafiknämndens förslag till reinvesteringsprogram för offentlig belysning anläggningsbyten för perioden 2022-2026 till en utgift om 300,0 mnkr innebär att nämnden kan fortsätta att byta ut äldre belysningsmaterial i en jämn takt. Det syftar till att minimera driftkostnaderna samtidigt som en hög drift- och funktionssäkerhet kan bibehållas. Trafiknämnden är som anläggningsägare ansvarig för att upprätthålla en väl fungerande belysningsanläggning som uppfyller ställda lagkrav på en elanläggning.

Belysningsanläggningen är en viktig del av den infrastruktur som staden äger och förvaltar. En väl fungerande belysning på stadens gator, torg och parker bidrar till en trygg stadsmiljö, ökad trafiksäkerhet och förbättrad tillgänglighet.

Trafiknämndens förslag till reinvesteringsprogram för trafiksignalanläggningar för perioden 2022-2026 till en utgift om 167,0 mnkr innebär att trafiknämnden kan fortsätta att byta ut äldre trafiksignalutrustning i en jämn takt. Det syftar till att minimera driftkostnaderna samtidigt som en hög drift- och funktionssäkerhet kan bibehållas i anläggningarna. I programmet ingår också modernisering av befintligt styr- och driftövervakningssystem.

Trafiksignaler är en viktig del av den infrastruktur som staden ansvarar för. De används för att fördela utrymme och tid i korsningar mellan olika flöden av motorfordon, kollektivtrafik, gående och cyklar. Trafiknämnden förvaltar ett stort antal anläggningar som måste vara i god funktion för att målen om framkomlighet, tillgänglighet, säkerhet och god miljö ska kunna nås.

Trafiknämnden föreslår att en dubbelriktad cykelbana anläggs längs med Västberga allé på en sträcka om cirka 1,5 km. Cykelbanan kommer att utformas med pendlingscykelstråkstandard med undantag för tre kortare avsnitt. För att rymma cykelbanan tas utrymme från körbana, gångbana och parkmark samt utarrenderad parkeringsyta. I projektet ingår även att genomföra trygghetsåtgärder i form av förbättrad belysning. Med hänsyn till andelen tung trafik som trafikerar gatan genomförs även åtgärder för att öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister.

Entreprenadstart är enligt tidplanen beräknad till våren 2022. Entreprenaden bedöms ta cirka 18 månader, vilket innebär färdigställande under hösten/vintern 2023.

Projektets utgifter beräknas till 70,0 mnkr och inkomsterna till 30,0 mnkr. Inkomsterna utgörs av bidrag från Trafikverket, som har beviljat en ansökan under förutsättning att projektet färdigställs senast 2024.

Storsthlms styrelse beslutade den 11 mars 2021 att rekommendera kommunerna i länet att anta överenskommelse om samverkan inom patientnämndsverksamhet.

Kommuner är skyldiga att ha en patientnämnd med uppgift att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom den hälso- och sjukvård som bedrivs av kommuner. Patientnämnden är Region Stockholms centrala instans för hantering av patienters synpunkter, upplevelser eller klagomål på vård som de eller deras närstående har fått.

Överenskommelsen innehåller vissa förtydliganden och uppdatering av laghänvisningar mot tidigare överenskommelse. Överenskommelsen har kompletterats med en beskrivning av att Storsthlms roll är att företräda kommunerna på en länsövergripande nivå avseende uppföljning och utvärdering.

Regeringen beslutade den 17 december 2019 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Aktuell remiss är ett delbetänkande från utredningen om hur miljöbalken kan anpassas så att den blir ett effektivt verktyg för att bidra till att Sveriges klimatmål nås. Miljödepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Minskade växthusgasutsläpp kan åstadkommas genom ökade krav på verksamheter och åtgärder som släpper ut och lättnader för de som vill minska sina utsläpp eller som bidrar till klimatomställningen på annat sätt. Utredningens förslag förtydligar att klimatperspektivet ingår i miljöbalkens mål och ska beaktas i tillämpningen. 

Förslaget innehåller förändrade lydelser i flera av miljöbalkens bestämmelser såsom i 1 kapitlet 1 § där det förtydligas att det är en förutsättning för en hållbar utveckling att människans påverkan på klimatet minimeras. I bestämmelsen anges även att miljöbalken ska tillämpas så att klimatförändringar minimeras. 

Bland hänsynsreglerna i andra kapitlet föreslås att 2 kapitlet 3 § miljöbalken får ett nytt stycke som tydliggör att bestämmelsens första stycke, inklusive kravet på att använda bästa möjliga teknik, gäller även för att minimera klimatförändringar. 

I 2 kapitlet 5 § miljöbalken görs ett tillägg om att hushållning även ska ske med material. Dessutom anges att återvunna eller förnybara råvaror och material bör användas i första hand om det leder till minskad miljö- och klimatpåverkan. 

I den så kallade stoppregeln i 2 kapitlet 9 § miljöbalken införs ett nytt andra stycke som anger att en verksamhet eller en åtgärd som kan befaras föranleda utsläpp av växthusgaser av väsentlig betydelse i förhållande till det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som avses i 3 § klimatlagen (2017:720) bara får bedrivas eller vidtas om regeringen finner att det finns särskilda skäl. 

Sveriges möjligheter att begränsa utsläpp från verksamheter som ingår i EU:s utsläppshandelssystem är begränsade och nationella villkor som reglerar direkta utsläpp av växthusgaser får inte förekomma. Viss reglering bedöms ändå vara möjlig och i 16 kapitlet 2 c § och 26 kapitlet 9 § miljöbalken samt 1 kapitlet 11 § industriutsläppsförordningen föreslås ändringar som gör det möjligt att ställa villkor som reglerar använd mängd fossilt bränsle i den här typen av verksamheter. 

I miljöbalkens 6 kapitel som reglerar miljökonsekvensbeskrivningar föreslås tillägg som innebär att åtgärder för att minimera en verksamhets- eller åtgärds utsläpp av växthusgaser ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen och bedömas i tillståndsprövningen. 

Enligt utredningen är målgruppen för förslagen huvudsakligen miljöfarliga verksamheter med utsläpp av växthusgaser. Ovanstående tillägg i andra och femte kapitlet miljöbalken träffar även andra verksamheter som har att iaktta miljöbalkens bestämmelser om inte uttryckliga undantag görs. Således kommer bland annat även vattenverksamheter, jordbruksverksamheter och kemiska verksamheter att omfattas av bestämmelserna. Det finns även andra lagar som hänvisar till miljöbalkens bestämmelser exempelvis allmänna vägar som regleras i väglagen, järnväg enligt lag om byggande av järnväg och nätkoncessioner enligt ellagen. 

Även viss typ av planverksamhet berörs men här görs ett undantag. Enligt 4 kapitlet 34 § plan- och bygglagen ska, om en betydande miljöpåverkan kan antas på grund av att planområdet får tas i anspråk för vissa verksamheter, en miljökonsekvensbeskrivning redovisas. Utredningen konstaterar att visserligen kan klimatpåverkan redan nu anses ingå i begreppet miljöeffekt som ska beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning. Det är dock inte tydligt om och hur en sådan redovisning idag görs. Mot bakgrund av detta och eftersom Boverket har ett uppdrag att ta fram ett verktyg för minskad klimatpåverkan vid planläggning görs ett undantag. 

Ett nytt stycke föreslås vidare i 24 kapitlet 8 §: Vid en ansökan om ändringstillstånd enligt 16 kapitlet 2 a § miljöbalken som görs för att undvika en omprövning enligt 24 kapitlet 5 § för att väsentligt minska en verksamhets utsläpp av växthusgaser, ska endast de villkor som har betydelse för sådana utsläpp omprövas om verksamheten i övrigt kan bedrivas med villkor som tidigare har meddelats för de delar av verksamheten som inte omfattas av ändringen. Ett sådant tillstånd får omprövas i samband med att ett tillstånd som omfattar hela verksamheten omprövas. Syftet med förslaget är att kunna pröva frågan om utsläpp av växthusgaser i verksamheter som redan har tillstånd utan att för den skull behöva ompröva hela tillståndet. 

I anslutning till denna fråga framförs att det främst är nytillkommande verksamheter som kommer att beröras av de nya bestämmelserna medan många verksamheter som redan har tillstånd och som inte gör ett ändringstillstånd enligt ovan inte kommer att påverkas. Utredningen anser därför att tillsynsmyndigheter i större omfattning, än vad som görs idag, behöver initiera omprövningar. Tidsbegränsning av tillstånd görs sällan och även det behöver användas i större utsträckning, anser utredningen.  Slutsatsen är att omprövningsverktyget som det är utformat i dag inte fungerar på ett tillfredsställande sätt och därför bör utredas vidare. 

Utredningen förespråkar även en särskild avvägningsregel i miljöbalken för att kunna väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön men arbetet med att ta fram en sådan kräver mera tid. 

Naturvårdsverket föreslås få i uppdrag att utforma de vägledningar som behövs för bedömningen av verksamheters eller åtgärders utsläpp av växthusgaser vid tillståndsprövning och tillsyn. Förslaget innehåller vidare ett uppdrag till myndigheten att se över hur informations- och utbildningsinsatser kan organiseras och genomföras. Uppdraget ska utföras i samråd med andra berörda myndigheter och i nära dialog med branschföreträdare.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att öka stadens energieffektiviseringar. Motionären beskriver bland annat de tidigare målen för energieffektivisering som fastslagits i stadens miljöprogram 2016-2019 och föreslår tre åtgärder för att öka stadens energieffektiviseringar.

Att kommunstyrelsen utreder hur en lägre kalkylränta kan tillämpas i stadens bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader.

Att stadens samtliga bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader tillåts använda en lägre kalkylränta vid energieffektiviserande renoveringar.

Att kommunstyrelsen tillsätter en stadsövergripande grupp med uppdrag att ta fram åtgärder för att nå stadens mål gällande energieffektivisering.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 27 oktober och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 27 oktober och publiceras senast med protokollet.