Möte 2020-05-13

Finansdepartementet har till Stockholms stad remitterat 2019 års långtidsutredning som fokuserar på ojämlikhet i inkomster och livschanser. Utredningen konstaterar att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan 1980-talet. I en bred analys redovisas orsakerna till och konsekvenserna av en ökad ojämlikhet samt förväntad framtida utveckling.

Långtidsutredningens syfte är att ge ett underlag för utformningen av den ekonomiska politiken. En central uppgift är att analysera utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin de närmaste 15–20 åren och vad de betyder för den ekonomiska politiken. Långtidsutredningen publiceras med ungefär fyra års mellanrum och denna är den tjugotredje i ordningen.

Rashid Mohammed (V) framför i en skrivelse till kommunstyrelsen att det behövs gemensamma riktlinjer i staden för barnfamiljer som avhyses från lägenheter som de olovligen hyr i andra hand.

Vänsterpartiet har i tidigare skrivelser till stadens bostadsbolag och socialnämnden tagit upp behovet av en översyn av det vräkningsförebyggande arbetet med hänsyn till skärpta regler för andrahandsuthyrning. Två av bostadsbolagen svarade att det finns lagliga hinder, enligt Dataskyddsförordningen, GDPR, att kontakta socialnämnden när det kommer till avhysning av barnfamiljer som olovligen hyr i andra hand. Socialnämndens svar behandlade också frågor om GDPR, men framhöll att bostadsbolagen kan bryta sekretessen om de känner till att en barnfamilj hyr olovligt och göra en orosanmälan. Socialnämnden framhöll också att för barn ger en vräkning samma konsekvenser oavsett vilket hyreskontrakt föräldrarna har. Socialnämnden rekommenderade därför att bostadsbolagen som regel ska göra en orosanmälan.

Det är mot bakgrund av de olika svaren som Vänsterpartiet anser att det behövs gemensamma riktlinjer som tydliggör vad som gäller för barnfamiljer som avhyses från lägenheter som de olovligen hyr i andra hand.

Finansdepartementet har remitterat promemorian En utvecklad organisation för lokal statlig service – delredovisning avseende lämpliga platser till Stockholms stad för yttrande. Promemorian är en delredovisning från Utredningen utvecklad organisation för lokal statlig service. I utredningens första del, som den nu remitterade delredovisning avser, ska utredningen föreslå hur en ökad geografisk tillgänglighet med nya servicekontor på fler platser i landet kan genomföras. På ett servicekontor kan privatpersoner och företag få vägledning och hjälp i sina kontakter med Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Från och med 2020 ges service även avseende Arbetsförmedlingens kundtorgsverksamhet.

Utredningen föreslår i delredovisningen att det under 2020 i första hand bör inrättas åtta nya servicekontor. Det handlar om de fyra som regeringen redan beslutat om samt ytterligare fyra i Stockholm, Göteborg, Malmö och Ulricehamn.

Genomförandebeslutet avser projektet Hornsbergskvarteren.

Förslag till ny detaljplan för området som också hemställts till kommunfullmäktige möjliggör ny bebyggelse i ett område som idag i huvudsak består av Hornsbergs bussdepå, som planeras att avflyttas från platsen år 2021. Detaljplanen innehåller cirka 750 bostäder, kontorskvarter, idrottshallar, hotell och ett parkeringshus.

Exploateringsnämnden har tagit fram överenskommelser om exploatering med överlåtelse av mark. Skanska Fastigheter Stockholm AB med dotterbolag avser att i kvarter 5 och 6 bygga kontorsfastigheter och hotell. Skanska Fastigheter Stockholm AB avser att i kvarter 8 uppföra en kontorsfastighet.

Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB avser att i kvarter 4 uppföra cirka 250 bostadsrättslägenheter med kommersiella lokaler i bottenvåning. Borätt AB avser att i kvarter 1 bygga cirka 230 bostadsrätts- eller ägarlägenheter med kommersiella lokaler i bottenvåning samt sex gruppbostäder och en förskola.

Familjebostäder AB avser att i kvarter 3 bygga cirka 220 hyreslägenheter med kommersiella lokaler i bottenvåning samt sex speciallägenheter och en förskola. Marken ska upplåtas med tomträtt. Ikano Bostad AB som haft markanvisning för bostadsrätter i området har valt att inte gå vidare och teckna överenskommelse om exploatering. Denna del kommer därför att markanvisas på nytt för bostadsändamål och förskola i ett senare skede.

De sammanlagda försäljningsinkomsterna beräknas till 3 391 miljoner kronor och reavinsten till 3 359 miljoner kronor. Exploateringsnämndens investeringsutgifter uppgår till 1 438 miljoner kronor i löpande prisnivå. Investeringsinkomsterna beräknas till 93 miljoner kronor. Utgifterna utgörs till största delen förvärv av mark samt byggnation av gator och torg samt upprusning av parkytor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 1 571 miljoner kronor inklusive redan nedlagda utgifter. Täckningsgraden beräknas uppgå till 203 procent.

Exploateringsnämnden redovisar även en lönsamhetskalkyl där fastighetsnämndens utgifter för en ny idrottsanläggning med två idrottshallar räknats in. Nettonuvärdet uppgår då till 1 330 miljoner kronor. Projektet är därmed lönsamt även med stadens övriga utgifter inräknat.

Näringslivspolicyn syftar till att vägleda stadens näringslivsarbete och vara ett strategiskt verktyg för att uppfylla kommunfullmäktiges mål:

En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv

Näringslivspolicyn ska bidra till att staden utvecklar organisation och arbetssätt för att bli mer näringslivsfrämjande och att förståelsen för näringslivets betydelse och näringslivsfrågor ökar inom staden. Policyn är i första hand ett internt dokument för Stockholms stad och målgruppen är främst anställda i stadens egna verksamheter.

De övergripande målen för stadens näringslivsarbete specificeras i fokusområden som syftar till att få nya företag att starta och befintliga företag att växa, vilket i sin tur leder till ökad tillväxt och nya arbetstillfällen. Utgångspunkterna är följande:

Stadens organisation och arbetssätt ska vara näringslivsfrämjande och förståelsen för näringslivets förutsättningar och behov ska vara hög i stadens verksamheter. Hela Stockholm ska kunna erbjuda trygga, välfungerande och innovativa miljöer för företagande.

Intern samverkan ska öka för att staden ska kunna vara proaktiv, smidig och serviceinriktad i relationerna med näringslivet. Kommunikation och kontaktvägar ska utvecklas för att skapa tydliga ingångar, bättre service och effektivare myndighetsutövning. Näringslivsperspektivet ska stärkas i stadsutveckling för att säkerställa att näringslivets behov tas med i ett tidigt skede i planeringsprocessen och ges goda förutsättningar att långsiktigt verka i staden.

Näringslivet ska ses som möjliggörare i arbetet med att uppfylla stadens mål kring platssamverkan, integration och hållbarhet. Långsiktiga samarbeten ska finnas kring kompetensförsörjningsfrågor.

Näringslivspolicyn syftar till att vägleda stadens näringslivsarbete och vara ett strategiskt verktyg för att uppfylla kommunfullmäktiges mål:

En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv

Näringslivspolicyn ska bidra till att staden utvecklar organisation och arbetssätt för att bli mer näringslivsfrämjande och att förståelsen för näringslivets betydelse och näringslivsfrågor ökar inom staden. Policyn är i första hand ett internt dokument för Stockholms stad och målgruppen är främst anställda i stadens egna verksamheter.

De övergripande målen för stadens näringslivsarbete specificeras i fokusområden som syftar till att få nya företag att starta och befintliga företag att växa, vilket i sin tur leder till ökad tillväxt och nya arbetstillfällen. Utgångspunkterna är följande:

Stadens organisation och arbetssätt ska vara näringslivsfrämjande och förståelsen för näringslivets förutsättningar och behov ska vara hög i stadens verksamheter. Hela Stockholm ska kunna erbjuda trygga, välfungerande och innovativa miljöer för företagande.

Intern samverkan ska öka för att staden ska kunna vara proaktiv, smidig och serviceinriktad i relationerna med näringslivet. Kommunikation och kontaktvägar ska utvecklas för att skapa tydliga ingångar, bättre service och effektivare myndighetsutövning. Näringslivsperspektivet ska stärkas i stadsutveckling för att säkerställa att näringslivets behov tas med i ett tidigt skede i planeringsprocessen och ges goda förutsättningar att långsiktigt verka i staden.

Näringslivet ska ses som möjliggörare i arbetet med att uppfylla stadens mål kring platssamverkan, integration och hållbarhet. Långsiktiga samarbeten ska finnas kring kompetensförsörjningsfrågor.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är kapacitetsbrist i Stockholms nuvarande elinfrastruktur, framförallt vad gäller bristerna att hantera höga effekter. Bakgrunden är att elanvändningen förväntas att öka i Stockholm, delvis för att befolkningen växer och delvis för att fler sektorer elektrifieras. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad:

kartlägger nuläget, framtida behov och nödvändiga åtgärder för elinfrastrukturen

skyndsamt tar fram en strategisk planering för elnätet

bjuder in andra kommuner, regionen och elnätsbolag för att samordna strategisk planering av de nationella, regionala och lokala elnäten.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.

Älvsjö och Örby utvecklas till en hållbar, tät blandstad med stora urbana och gröna kvaliteter som är väl sammankopplad med omgivande stadsdelar. Området ska innehålla 7 000- 10 000 bostäder och ett stort antal arbetsplatser. Platsens identitet ska stärkas. Den omfattande nya bebyggelsen förutsätter en förnyelse av det spillvattenförande systemet i området.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) planerar att bygga ny avloppstunnel, benämnd Mässtunneln, mellan exploateringsområde Älvsjö, Örby och Liljeholmen. Mässtunneln planeras vid Liljeholmen ansluta till avloppstunneln som ska byggas mellan Bromma och Henriksdal inom projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA). Ungefärlig längd är 4 kilometer och tvärsnittsarean som mest 21 m2. Syftet med Mässtunneln är att den ska avlasta befintligt avloppssystem inom Älvsjö och Örby så området kan bebyggas utan risk för källaröversvämningar i VA-systemet nedströms. Mässtunneln ersätter även SFA:s tidigare planerade grentunnel genom Årsta för att avlasta en bräddpunkt i Bägersta byväg. Mässtunneln ska dessutom avlasta kända flaskhalsar i ledningssystemet. SVOA har identifierat ytterligare sex befintliga problemsträckor med höga trycknivåer och risk för bräddningar. Dessa områden är Tellusborgsvägen/Bäckvägen, Mikrofonvägen/Tellusborgsvägen, Elektravägen och två punkter kring Älvsjövägen (Juvelerarvägen och Krattvägen) samt i Älvsjöstaden vid Götalandsvägen.

Kostnaden för tunneln beräknas till totalt 552 mnkr, där 40 mnkr består av förprojektering och 512 mnkr för utförandet. Projektet beräknas totalt ta nio år varav byggnationen sex år. Tunneln beräknas tas i drift år 2027.

I samband med budgeten för år 2019 fick kommunstyrelsen i uppdrag av Kommunfullmäktige att revidera Strategi för ett fossilbränslefritt Stockholm 2040, att ta fram en koldioxidbudget med kvarvarande utsläpp i enlighet med Parisavtalet samt att utreda hur staden kan bli klimatpositiv till 2040. Klimathandlingsplan 2020-2023 – för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 är resultatet av samtliga dessa uppdrag, och ersätter därmed Strategin för ett fossilfritt Stockholm 2040.

Klimathandlingsplan 2020-2023 – för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 anger hur staden ska nå sina ambitiösa klimatmål, fastlagda i Miljöprogram 2020-2023.

Dessa mål är:

Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040, med följande etappmål till 2023:

Minskade växthusgasutsläpp – högst 1,5 ton CO2e per invånare

Minskad klimatpåverkan från konsumtionen



En fossilfri organisation 2030, med följande etappmål till 2023:

Minskade växthusgasutsläpp – högst 105 000 ton CO2e från stadens verksamheter

Effektiv energianvändning



Klimathandlingsplanen uttrycker stadens klimatbudget som visar återstående utsläpp till 2040, i form av en ambition på maximalt tillåten utsläppsmängd om 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 2020-2040.

För perioden 2020-2023 redovisas konkreta åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser som ska leda till att etappmålet om högst 1,5 ton CO2 per invånare nås. Dessa åtgärder är angivna som beting för olika utpekade kommunala nämnder och bolagsstyrelser. Åtgärdsbetingen utgör stadens klimatbudget för perioden 2020-2023.

Klimathandlingsplanen anger också hur staden kan ha nettonollutsläpp senast år 2040, bland annat genom att aktivt vidta åtgärder för att öka produktionen av biokol samt driva på arbetet för att fånga in och lagra koldioxid.

Det långsiktiga målet är att Stockholm ska vara klimatpositiv 2040. För att nå detta mål kan staden arbeta med klimatåtgärder rörande konsumtion av till exempel flygresor, mat och byggmaterial. Men det krävs även en utveckling av teknik och affärsmodeller för negativa utsläpp samt en kraftsamling tillsammans med såväl regering som EU krävs, då staden inte har rådighet över flera åtgärder inom framför allt transportområdet.

Klimathandlingsplan 2020-2023 – för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 gör att Stockholms stad tar viktiga steg mot en ledande position bland världens städer att möta intentionerna i Parisavtalet.

Stockholm ska vara världsledande och inta rollen som en internationell förebild i det globala miljö- och klimatarbetet. Arbetet för miljö och klimat ska göra tydliga avtryck och stadens egna verksamheter ska gå före för att visa vägen i arbetet för en klimatsmart och hållbar stad.

Förslaget till nytt Miljöprogram 2020-2023 fokuserar på de största miljöutmaningarna för perioden. De områden som utifrån uppföljning och övrig rapportering har störst utmaningar är hållbar energianvändning, transporter, klimatanpassning, kemikalieutsläpp, god vattenstatus, biologisk mångfald samt resurseffektiva kretslopp. Utsläppen av växthusgaser minskar inte, globalt och nationellt, i den omfattning som krävs och klimatfrågan dominerar miljöarbetet i allt högre grad. I förslag till nytt miljöprogram föreslås därför höjda ambitioner för klimatarbetet, dels med en högre målsättning för utsläppsminskning, dels genom att ta in åtgärder som syftar till att minska konsumtionens klimatpåverkan. Staden är en stor upphandlande myndighet som kan gå före och vara ett gott exempel och inspirera omvärlden.

Staden kommer inte uppnå miljömålen av egen kraft utan arbetet behöver ske i nära samverkan med omvärlden och genom teknikutveckling. Programmet har därför utformats på ett sätt som ska stimulera och stärka samverkan, innovation och kommunikation. Näringslivets roll i miljöarbetet tydliggörs och former för samverkan behöver utvecklas.

Förslag till nytt miljöprogram för 2020-2023 formulerar mål inom de områden där utmaningarna för Stockholm bedömts som störst så som klimatpåverkan, klimatanpassning, resurshushållning och cirkulärekonomi, biologisk mångfald, samt skadliga utsläpp och emissioner. Inom dessa områden formuleras mål för den egna organisationen och för stadens geografiska område, dels utifrån stadens långsiktiga ambitioner som mål på längre sikt och dels som etappmål för programperioden med förväntat resultat vid utgången av år 2023.

I programförslaget beskrivs genomförande och uppföljning från olika perspektiv med exempel på åtgärder och ansvarsfördelning, liksom hur intern och extern samverkan, innovation, inköpsprocessen och kommunikationsarbetet kan bidra till snabbare måluppfyllelse.

Konsumtionsperspektivet belyses inom olika målområden för att peka ut hur vi når ökad kunskap om konsumtionens betydelse för minskad miljöpåverkan.

Programmet är strukturerat utifrån de högst prioriterade målen för Stockholms miljö på lång sikt, det vill säga fram till 2030 eller längre:

Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040

En fossilfri organisation 2030

Ett klimatanpassat Stockholm

Ett resurssmart Stockholm

Ett Stockholm med biologisk mångfald i väl fungerande och sammanhängande ekosystem

Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö

Ett giftfritt Stockholm

Dessa mål med en prioriterad inriktning på lång sikt omfattar var för sig ett antal etappmål för programperioden 2020-2023.

Sammantaget lägger miljöprogrammet fast sju prioriterade mål för Stockholms livsmiljö, 16 etappmål och förslag på indikatorer. Denna precisering av målen på lång och kort sikt ska ge en tydlig bild av hur staden säkerställer en ekologisk långsiktigt hållbar utveckling. I programmets målbeskrivningar tydliggörs hur respektive mål bidrar till de nationella miljömålen och de globala målen enligt Agenda 2030. Förutom tydliga exempel på konkreta åtgärder för måluppfyllelse beskrivs även de handlingsplaner eller motsvarande som finns med relevans för respektive mål och vars åtgärder bidrar till måluppfyllelse.

Respektive nämnd ska utifrån Miljöprogrammet och Klimathandlingsplanen formulera en miljö- och klimathandlingsplan för verksamheten vid sidan av verksamhetsplanen. Här kan respektive nämnd och bolagsstyrelses arbete detaljeras utifrån de övergripande inriktningarna.

Kommittén för modernare byggregler har genomfört en översyn av kapitel 8 och 10 i plan- och bygglagen (PBL), kapitel 3, 5 och 7 i plan- och byggförordningen (PBF), Boverkets byggregler (BBR), Boverkets konstruktionsregler (EKS) och de standarder dessa hänvisar till.

I betänkandet Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68) redovisas förslag till författningsändringar, bakomliggande analys samt konsekvensanalys. Utredningen har remitterats till staden för yttrande.

Kommittén anser att nuvarande regelteknik i Boverkets byggregler med allmänt hållna föreskrifter som kompletteras med icke bindande rekommendationer i allmänna råd, som i sin tur hänvisar till standarder, har lett till ett oklart rättsläge.

Det övergripande syftet är att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande.

Detaljplanen syftar till att fullfölja programmet för Nordvästra Kungsholmen, där den grundläggande stadsbyggnadsidén är att bygga ut stenstaden i modern tappning. Detta genom att området för bussdepå omvandlas till integrerade stadskvarter med bostäder, kontor, idrott och service. Syftet är också att bevara och utveckla Kristinebergs idrottsplats samt skapa nyanlagd park som en del av Kristinebergs Slottspark.

Planförslaget innehåller fyra bostadskvarter med cirka 890 lägenheter och två förskolor om totalt 10 avdelningar, två kontorskvarter, ett hotellkvarter och ett kvarter med en idrottsanläggning. Under Essingeledens brokonstruktion föreslås ett parkeringshus med fasad mot Lindhagensgatan. Här placeras även en sopsugsterminal och tryckstegningsstation. Planförslaget omfattar del av slottsparken med Kristinebergs IP samt en ny park, Ekparken. En ny förrådsbyggnad i anslutning till idrottsplatsen ingår även i förslaget.

Ambitionen är att området ska bli en modern stadsdel med innerstadens starka attraktionskraft och stadskvalitéer. Planförslaget grundar sig på den etablerade innerstadsstrukturen med en tät kvartersbebyggelse som fullbordar Lindhagensgatans stadsrum och stärker kopplingarna med centrala Kungsholmen i öster och planerad bebyggelse i stadsutvecklingsområdets södra delar kring Kristinebergs slott.

På grund av smittspridningen av Covid-19 under våren 2020 har Skolverket beslutat att inga nationella prov ska genomföras mellan den 30 mars och den 30 juni 2020. Detta medför att den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå inte kommer att ha lika många prov att alternera mellan vid genomförande av prov efter den 30 juni 2020. För att öka tillgången till prov att alternera mellan föreslår Skolverket att förlänga genomförandetiden för nationella prov i matematik med första provdatum i maj 2019, så att de kan användas till maj 2021. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande direkt till Skolverket.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj och publiceras senast med protokollet.