Möte 2019-01-16

I enlighet med kommunstyrelsens förslag till budget ska ett ekonomiutskott finnas under kommunstyrelsen. Utskottet ska besluta på kommunstyrelsens vägnar i en viss bestämd grupp ärenden, varpå kommunstyrelsen avlastas från ett antal mera specialiserade och detaljerade frågor, delvis av rutinkaraktär. Kommunstyrelsens ekonomiutskott föreslås i ärendet att få ett utvidgat ansvar för strategiska personal- och arbetsgivarfrågor med mera. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen välja utskottet inom sig bland ledamöterna och ersättarna i styrelsen.

Martin Westmont (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en modell för schemalagd daglig motion utifrån den sk. Bunkeflomodellen för elever i Stockholms stads grundskolor. Motionen framställer att barnfetma är ett växande problem som i framti-den kommer skapa större problem för de drabbade och bidra till ekonomiska påfrestningar på välfärden. Ett sätt att stävja utvecklingen är att öka barns och ungas fysiska aktivitet. Det så kallade ”Bunkefloprojektet”, ett forskningsprojekt i en skola utanför Malmö som pågick 1999-2003, visade att daglig fysisk aktivitet påverkade elevernas hälsa och inlärning.

Kommuner har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar i åldern 16-19 år som är folkbokförda i kommunen och som inte genomför eller har fullföljt gymnasieutbildning. Ansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontakta dem och erbjuda dem lämpliga, individuellt anpassade åtgärder för att de främst ska återgå till studier eller få arbete.

Regeringen fattade 2015 beslut om ett direktiv till en samordnare vars uppdrag har varit att utveckla det kommunala aktivitetsansvaret. Samordnaren har lämnat betänkandet Vårt gemensamma ansvar – unga som varken arbetar eller studerar. I betänkandet presenteras tretton förslag inom tre områden: det kommunala aktivitetsansvaret, kvalitet i insatser, samt samverkan och samordnat stöd. Förslagen riktar sig till flera olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå och handlar främst om styrning, organisering och förbättrad kunskap.

Staden har besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet ”Möjligt, tillåtet och tillgängligt – förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål” (SOU 2018:44) till Stockholms stad.

Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler har haft i uppdrag att göra en översyn av lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) i syfte att utreda hur regelverket kan göras enklare och flexiblare. Utredningen har också haft i uppdrag att väga för- och nackdelar med att införa regler om processkostnadsansvar och/eller avgift vid ansökning om överprövning, samt att föreslå hur dessa regler kan utformas.

Utredningen ska också överväga om motsvarande regelverk bör införas också för sådana upphandlingar under tröskelvärdena som regleras i lag (2016:147) om upphandling av koncessioner (LUK) och lag (2011:1029) upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS).

EU-kommissionens förslag till revidering av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn syftar till att göra mer data tillgänglig för vidareutnyttjande. Förslaget innebär bland annat att; även offentliga företag omfattas av direktivet; möjligheten att ta ut avgifter för data och att ha exklusiva arrangemang begränsas ytterligare samt att vissa typer av data som anses vara särskilt värdefulla ska tillgängliggöras. De fastslagna synpunkterna i ärendet ska fungera som underlag när Stockholms stad eller stadens representanter yttrar sig i frågan om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

Stadsrevisionen har granskat och bedömt om nämnder och styrelser har en tillräcklig styrning och uppföljning som säkerställer tillgängligheten i skollokaler samt till samhällsinformation i enlighet med gällande lagstiftning och stadens styrdokument.

År 2015 granskade stadsrevisionen hur miljöfrågorna beaktas i stadens planprocess. Stadsrevisionen har gjort en förnyad granskning med syftet att delvis följa upp tidigare granskning med de rekommendationer som då lämnades, samt att bedöma om staden lever upp till kraven i Miljöbalken om att följa upp den faktiska miljöpåverkan som planerna gett upphov till.

Stadsrevisionen lämnar sammantaget bedömningen att staden utifrån granskningens syfte, delvis lever upp till miljöbalkens krav om att följa upp den faktiska miljöpåverkan. Miljöbedömningarna lever i stort upp till lagkraven vad gäller innehåll och utformning. Stadsrevisionen påpekar däremot brister i uppföljningsarbetet vad gäller ansvar och genomförande vilket även försvåras av miljöbedömningarnas beskrivning av uppföljningsformer samt tidsintervall. Slutligen konstateras i granskningen att det inte klarlagts vilken nämnd som har uppföljningsansvaret.

Stockholms Akademiska Forums styrelses (StAF) uppdrag är att profilera och stärka Stockholm som framstående akademisk destination samt belysa vikten av en stark akademi som en betydelsefull del av huvudstadens identitet. StAF ska arbeta strategiskt med omvärldsanalys för att stärka Stockholms position som akademisk plats samt vara ett forum för samverkan mellan akademi, Stockholms stad och näringsliv genom möten och nätverksbyggande aktiviteter.

StAF:s styrelse består av ledamöter från Stockholms universitet och högskolor samt två ledamöter från Stockholms stad. Kommunstyrelsen har kommunfullmäktiges uppdrag att för mandatperioden utse en vice ordförande och ytterligare representant till StAF:s styrelse.

Stadsrevisionen har genomfört en granskning av stadens informationssäkerhetsarbete. I projektrapporten framgår att verksamheterna i Stockholms stads nämnder hanterar en mängd informationstillgångar som är skyddsvärda.

Bristen på framförallt kistgravar i nordvästra Stockholm är stor och kyrkogårdsnämnden har sedan år 2005 haft kommunfullmäktiges uppdrag att planera för en ny begravningsplats på Järvafältet.

En detaljplan har tagits fram över ett område i stadsdelen Akalla strax norr om Tensta, för den nya begravningsplatsen. Detaljplanen har nu vunnit laga kraft.

Investeringen beräknas uppgå till sammanlagt ca 330 mnkr (+ upparbetad kostnad) och omfattar en areal av ca 20 ha som innehåller ca 2600 kistgravar, ca 900 urngravar, minneslundar, en servicebyggnad och en ceremonibyggnad. Därutöver byggs ny infrastruktur och en våtmark. Utbyggnadsetappen beräknas projekteras och byggas under en tidsperiod 2019-2023.

Investeringen innebär att kyrkogårdsnämndens kapitaltjänstkostnader ökar med 15

mnkr år 1 för att därefter minska. Övrig drift av anläggningen, skötsel, kapellverksamhet, gravsättning med mera beräknas uppgå till ca 3,3 mnkr/år (vid full drift).

Eftersom investeringen uppgår till ett belopp som överstiger 50 mnkr ska kommunfullmäktige godkänna beslut om investeringen.

Trafikverket har identifierat ett behov av att utveckla en nationellt enhetlig modell för kategorisering av cykelnätet och föreslår att alla cykelvägar i den nationella vägdatabasen ska benämnas cykelstråk. Cykelstråken ska preciseras som en av fyra kategorier; regionalt cykelstråk, huvudcykelstråk, lokalt cykelstråk eller sommarcykelstråk. Vissa särskilda cykelsträckor, som även bitvis kan utgöras av bilväg, ska benämnas turismcykelled.

Regeringen tillsatte 2017 en utredning som sedan tog namnet Komvuxutredningen. Utredningens uppdrag var att undersöka behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen, huvudsakligen när det gäller kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Utredningens slutbetänkande En andra och en annan chans – för ett komvux i tiden (SOU 2018:71) redovisades i september 2018.

Staden har skickat in stadsledningskontorets och arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Stockholms stad har fått promemorian ”Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister (Ds 2018:40)” på remiss. I promemorian förslås ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I promemorian föreslås att arbetstagare inte ska få vidta eller delta i stridsåtgärder mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal för arbetet i fråga med en annan arbetstagarorganisation. Därutöver föreslås även att stridsåtgärden endast ska vara lovlig om åtgärden har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt och att arbetstagarorganisationen inför vidtagande av stridsåtgärd i syfte att träffa kollektivavtal har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen kräver. Enligt promemorian får det inte uppställas krav som inte varit föremål för förhandling.

I promemorian föreslås även att de krav som arbetstagarorganisationen ställer inte ska få avse vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få. Om en arbetstagarorganisation i samband med kollektivavtalsförhandlingar med en redan kollektivavtalsbunden arbetsgivare begär att få sluta ett avtal om medbestämmande i en viss fråga, ska det inte finnas någon kvarlevande stridsrätt i den aktuella frågan. I promemorian föreslås också ett utvidgat förbud mot stridsåtgärder som har till syfte att utöva påtryckning i rättstvister. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2020.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 16 januari 2019 och publiceras senast med protokollet.