Möte 2021-03-10

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Gubbängsfältet idag är en mycket stor och nästan obebyggd yta på en central plats med bra infrastruktur och att Stockholm lider av en svår bostadsbrist varför det är av stor vikt att antalet bostäder ökar. En exploatering på Gubbängsfältet kan förutom att tillgängliggöra fler bostäder även bidra till omkringliggande områdens attraktivitet genom att även tillföra parker, torg, handel, nöjesanläggningar och annan service. Berörda förvaltningar föreslås ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur Gubbängsfältet kan exploateras för att tillföra mer bostäder.

Synpunkter och förslag

Under våren 2020 tog Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s (Micasa Fastigheter) styrelse ett inriktningsbeslut om att sälja tomträtten till fastigheten Idun 24 i en bolagsförsäljning.

Servicehuset Fristad Idun 24 och kollektivhuset Idun 26 uppfördes 1983 av AB Svenska Bostäder. Idun 24 rymde ursprungligen serviceboende samt ett sjukhem och Idun 26 kollektivhus. År 2004 övertogs ägandet av Idun 24 av Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Anläggningen har byggts om och förändrats under åren för att anpassas utifrån hyresgästernas behov och har fram till nu används till gruppbostäder, servicehus, förskola samt en kiosk. Byggnaden är nu tom förutom 9 boende och en mindre förskola.

Avvecklingen har pågått under en längre tid. Sjukhemmet lades ned 2012 och köket 2018. Efter beslut i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd oktober 2019 påbörjades avvecklingen av servicehuset och det särskilda boendet för att vara helt avvecklat till januari 2021. Tillträde för den nya ägaren är planerad till 1 april 2021.

Försäljning av fastigheter genom paketering i bolag sker dels för att kunna optimera det ekonomiska utfallet, dels för att kunna säkerställa vissa avtalsmässiga villkor.

Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier i Goldcup 26458 AB u.ä.t Fristad i Stockholm AB säljs, inklusive tomträtten till fastigheten Idun 24 i Stockholm med ett överenskommet fastighetsvärde om 226,5 mnkr.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse fattade i september 2020 beslut om att sälja tomträtten till fastigheten Grötlunken 2 genom en bolagsförsäljning.

Grötlunken 2 tidigare Sabbatsberg 23 ingick i fastighetsköpet från dåvarande Stockholms läns landsting som förvärvades av Stockholms Gatu- och Fastighetskontor i början av 1990-talet. Från år 2004 har Micasa Fastigheter i Stockholm AB ägt tomträtten till fastigheten Grötlunken 2.

Micasa Fastigheter har i budget 2020 ett ägardirektiv att bidra till en aktiv fastighetsförvaltning för att skapa utrymme för investeringar samt genomföra försäljningar av tomträtter eller fastigheter som staden inte har behov av. Ett sätt att göra det är att avyttra tomträtter som inte bedöms vara av strategisk vikt för Stockholms stad eller nödvändiga för bolagets verksamhet.

Att paketera fastigheter i bolag vid en försäljning sker dels för att kunna optimera det ekonomiska utfallet, dels för att möjliggöra att vissa avtalsmässiga villkor kan säkerställas.

Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier i Goldcup 26541 AB u.ä.t Grötlunken 2 Stockholm AB, inklusive tomträtten till fastigheten Grötlunken 2 i Stockholm överlåts med ett överenskommet fastighetsvärde för tomträtten om 177,5 mnkr.

Skolverket har remitterat förslag på ändringar i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) till Stockholms stad för yttrande. Samtliga förslag från Skolverket föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. Skolverket föreslår att de uppgifter om skolenheter som skolhuvudmännen idag är skyldiga att lämna till Skolverket enligt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet med mera flyttas över till nya föreskrifter som särskilt ska reglera insamling av uppgifter för skolenhetsregistret.

Regeringen beslutade den 8 oktober 2020 om en ny förordning om skolenhetsregister (2020:833) som trädde i kraft den 6 november 2020. Enligt förordningen ansvarar Skolverket för att föra ett allmänt skolenhetsregister som ska innehålla uppgifter om skolenheter inom skolväsendet. Bestämmelserna i förordningen möjliggör för Skolverket att samla in uppgifter till skolenhetsregistret utanför en sådan särskild verksamhet som avser framställning av statistik. Med anledning av denna förordning har Skolverket tagit fram särskilda föreskrifter som reglerar vilka uppgifter som huvudmännen i skolväsendet ska lämna om skolenheter för skolenhetsregistret. På grund av den korta remisstiden har staden svarat med stadsledningskontorets, utbildningsförvaltningens, arbetsmarknadsnämnden samt Farsta och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings yttranden.

Skolverket har genomfört en översyn av timplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan och föreslår ändringar i timplanerna och skickat remissen till Stockholms stad för yttrande.

Syftet med förslagen är att lösa problemet med att vissa ämnen i kursplanen har ett större centralt innehåll än vad som är rimligt med hänsyn till den minsta garanterade undervisningstiden i ämnet och stadiet. Skolverket föreslår att elevens val avskaffas och att tiden som frigörs fördelas på de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena som får fler undervisningstimmar. Slopandet av elevens val innebär en begränsning av elevernas möjlighet att välja framför allt praktisk-estetiska ämnen.

För att balansera detta föreslår Skolverket förstärkningar av undervisningstiden i musik, bild, slöjd och hem- och konsumentkunskap i låg- och mellanstadiet. Skolverket föreslår även åtgärder för att fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska. Språkvalet i grundskolan och sameskolan föreslås få färre valalternativ i och med att möjligheten att välja svenska, svenska som andraspråk och engelska tas bort. I stället föreslås ett valalternativ som ger nyanlända elever som inte läst engelska när de börjar årskurs 6 eller senare nybörjarundervisning i språket. Detta gäller dock inte för specialskolan, där alternativen svenska, svenska som andraspråk och engelska föreslås bli kvar.

På grund av den korta remisstiden har staden svarat med stadsledningskontoret och utbildningsförvaltningens yttranden.

I skrivelsen av Jan Valeskog m.fl. (S) framförs risken för social isolering för riskgrupper och personer över 70 år till följd av coronaviruset och de restriktioner som följt av pandemin. Dessa grupper har uppmanats att begränsa nära kontakter med andra, undvika platser med många människor och be om hjälp för att handla mat och uträtta ärenden.

I skrivelsen betonas att de stora restriktioner som har gällt för att skydda sårbara grupper är motiverade men att konkreta åtgärder från stadens verksamheter efterfrågas för att motverka social isolering med bibehållen social distansering.

I miljöprogrammet som antogs av kommunfullmäktige den 11 oktober 2010 anges att ett logistikcenter skall uppföras för att minska miljöbelastningen genom att minimera transporter till och från arbetsplatsområdet i Norra Djurgårdsstaden.

Den övergripande målsättningen med Bygglogistikcentret inom Norra Djurgårdsstaden är att:

skapa ett hållbart och resurseffektivt byggande

vara en effektiv och kompetent serviceorganisation för byggverksamheten

främja forskning, utveckling och innovation inom bygglogistik som främjar hållbart byggande i byggbranschen.



Bygglogistikcenter har en överordnade roll som serviceorganisation för byggverksamheten, vilket innebär en samordnande roll mellan samtliga entreprenörer för att säkerställa en effektiv och säker arbetsplats. Bygglogistikcenter har sedan starten år 2013 använts för byggnation av cirka 2 500 bostäder och cirka 16 000 kvm kommersiella lokaler samt för stadens anläggningsarbeten.

Bygglogistikcenter kan påvisa miljövinster lokalt inom projektet med minskade transporter till arbetsplatsen, ökad fyllnadsgrad och minskat antal transporter genom samordnad avfallshantering. Bygglogistikcenters målsättning är att reducera antalet direkttransporter med 40 procent för bostäder och kommersiella lokaler. Idag har direkttransporter reducerats i snitt med 25 procent.

Bygglogistikcenter flyttade under år 2019 från Ropsten till ny lokalisering i Containerhamnen. Den nya placeringen är strategisk i området nära utbyggnaderna i Värtahamnen, Frihamnen och Loudden.



Ekonomi

Bygglogistikcenter finansieras med inkomster från stadens egna projekt, byggbolag och entreprenörer. Syftet är att fördela kostnader på byggaktörer och entreprenörer för att skapa delaktighet och incitament till att påverka kostnader under projektens genomförande. Vid övergång till en ny organisation i april 2018 infördes en ny prismodell med ökad andel fasta intäkter, anslutningsavgifter och ökad trängselavgift för att styra mot samlastning av byggmaterial. Under år 2021 upphandlas lager och transporter på nytt med ytterligare möjlighet att anpassa lagerverksamheten och kostnadsbilden efter projektets framdrift.

Kommunfullmäktige beslutade den 7 april 2014 om byggnation och drift av ett bygglogistikcenter för exploatering inom Hjorthagen och del Södra Värtahamnen omfattande investeringsutgifter om 144 miljoner kronor och investeringsinkomster om 133 miljoner kronor. Det tidigare genomförandebeslutet avsåg perioden fram till år 2023.

För det reviderade genomförandebeslutet är tidsplanen förskjuten och färdigställande av programområdet Hjorthagen och Värtahamnen beräknas ske 2029/2030. Programområdet Loudden kommer att genomföras under samma period med en trolig start 2025/2026 för bostadsbebyggelse. Programområde Frihamnen ingår inte i detta reviderade genomförandebeslut på grund av osäkerhet kring Östlig förbindelse.

De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 506 mnkr, varav cirka 148 mnkr är redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 555 mnkr, varav huvuddelen utgörs av anslutningsavgifter (71 procent), etappsamordning (11 procent) samt trängselavgifter (8 procent). Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett nettonuvärde om 0 mnkr inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster.

Kalkylen för Bygglogistikcenter förutsätter att 5 300 lägenheter och 250 000 kvm kommersiella lokaler ansluter sig under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2029. Om antalet anslutande lägenheter förändras i förhållande till 5 300 lägenheter minskar eller ökar inkomsterna med 24 200 kr per lägenhet. För kommersiella lokaler är förändringen cirka 7 800 kr per arbetsplats (30 kvm per arbetsplats).

Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där staden anordnat hundrastplatser. I Skarpnäck finns två naturreservat, Flaten och Nackareservatet i Stockholm. I föreskrifterna för dessa reservat anges att hundar ska hållas kopplade. I ordningsföreskrifterna finns delar av naturreservaten angivna som hundrastområden. Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter står därmed i konflikt med naturreservatens föreskrifter, vilket skapar en oklarhet.

Stadsdelsnämnden hemställer därför till kommunfullmäktige att ändra bilaga 9 till de allmänna lokala ordningsföreskrifterna och upphäva dessa områdens funktion som hundrastområden. Områdena i de lokala ordningsföreskrifterna inom Skarpnäcks stadsdelsområde som berörs är:

1. Hammarbyskogen

Del av hundrastområdet som ingår i Nackareservatet. Området som avses ligger mellan naturreservatsgräns öster om Hammarby skidbacke till kommungräns mot Nacka.

6. Kärrtorps IP

Del av hundrastområdet som ingår i Nackareservatet. Området som avses ligger i den ostligaste delen mellan idrottsplats och kommungräns mot Nacka.

7. Bagarmossenskogen

Del av hundrastområdet som ingår i Nackareservatet. Området som avses ligger mellan naturreservatsgräns öster om Klarälvsvägen och kommungränsen mot Nacka vid Brotorp.

8. Orhem

Hundrastområdet tas bort i sin helhet, då det ligger i Flatens naturreservat.

I takt med bostadsutbyggnaden vid Drevviken och Telestaden under de kommande åren behöver också skolkapaciteten utökas. Därför föreslås i ärendet att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) tar fram underlag inför en om- och tillbyggnad i Kvickenstorpsskolan i Farsta.

Investeringsutgiften för projektet uppgår till totalt 306 mnkr. Utbildningsnämnden ska vara hyresgäst.

Projektets mål är att öka kapaciteten till en F-9 skola med plats för totalt 1080 elever. Inflyttning planeras till höstterminen år 2025.

Den nya hyran till utbildningsnämnden uppgår till 26,9 mnkr. Investeringsutgiften motsvarar cirka 283 300 kronor per plats och per berörd kvadratmeter (7 900 m2) beräknas den till cirka 38 700 kronor, vilket bedöms som högt.

Kvickenstorpsskolan byggdes under åren 1970-1972. Byggnadens area är ca 8 900 kvm och bedöms av utbildningsnämnden ha kapacitet för 560 elever. Idag nyttjas den för årskurs F-4 samt evakuering för Skönstaholmsskolan (F-6). I byggnaden har Farsta stadsdelsnämnd en förskola som efter projektets genomförande inte längre kommer vara integrerad utan placeras i en ny fristående byggnad på skoltomten.

Boverket har utrett konsekvenserna av att införa föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader. Förslaget till föreskrifter grundar sig på förslag till lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader. Lag, förordning och föreskrifter föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Föreskrifternas huvudsyfte är att förtydliga kraven i lagen och förordningen. Ambitionen är att utforma föreskrifterna på ett sätt som gör att tillämpningen underlättas och kan ske effektivt och enhetligt och därigenom minska de administrativa kostnaderna för bland annat byggherrar. För att underlätta tillämpningen ytterligare kommer Boverket också att ge vägledning i form av en särskild handbok om reglerna för klimatdeklarationer.

Boverket har remitterat förslaget till föreskrifter till staden för yttrande.

Den 10 december 2020 beslutade regeringen att införa ett nytt stöd för gröna och trygga samhällen. Stödet regleras genom förordning (2020:1202) om stöd för gröna och trygga samhällen. Stödet syftar till att långsiktigt främja stadsgrönska och ekosystemtjänster i områden med socioekonomiska utmaningar i städer och tätorter.

Stödet ska också leda till att utveckla dessa områden i en grön och hälsofrämjande riktning och bidra i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samtidigt som det skapas trygga, trivsamma och inkluderande utemiljöer med särskild omsorg om åtgärdernas gestaltning. Stödet får ges till kommunala och enskilda fastighetsägare och tomträttshavare.

Enligt förslaget kan stöd ges för åtgärder på platser som är allmänt tillgängliga utan krav på någon särskild motprestation och det ska vara fråga om åtgärder av frivilligt slag. Stöd får inte ges för åtgärder med en totalkostnad som är mindre än 500 000 kronor. Stöd får endast ges för åtgärder som slutförs inom två år från beslutsdatumet för beviljat stöd.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att alla fastigheter i stadens ägo ansluts till en gemensam driftcentral efter den modell som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) driver i egen regi. Genom att koppla upp alla sina skolor och merparten av förskolorna till en driftcentral som i realtid övervakar och styr fastigheterna har SISAB kunnat minska energianvändningen och transporterna. Satsningen har enligt motionärerna varit både ekonomiskt och klimatmässigt framgångsrik.

Den erfarenhet och de kunskaper som SISAB har byggt upp bör enligt motionärerna utnyttjas genom en investering i en gemensam driftcentral för stadens fastighetsägande bolag, förvaltningar och stiftelser. En sådan bedöms i motionen kosta omkring en miljard kronor, vilket skulle tjänas in på cirka fem till sex år.

Rashid Mohammed och Torun Boucher (båda V) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen om planeringen av boende för nyanlända.

Av skrivelsen framgår att staden sedan Bosättningslagen infördes 2016 erbjudit genomgångsbostäder till alla de nyanlända som anvisas. Det har varit ett ansträngande arbete att få fram tillräckligt många och lämpliga bostäder. Eftersom anvisning av nyanlända förutsätts fortsätta framgent ställs frågor kring:

Hur är det tänkt att arbetet med nyanlända ska fortgå?

Finns det planer på att bygga fler modulbostäder?

Kommer det framgent finnas en central politisk styrgrupp med kontakter i alla berörda bolag och förvaltningar som tar ett samlat ansvar för frågan och planerar för framtidens mottagande där olika delar av staden bidrar i mottagandet?

Finns det tankar hos majoriteten att ändra längden för boende för nyanlända hos SHIS till max 2 år?

Ärendet ”Avstämning av mål och budget för 2021” innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner med budget för 2021. Analysen innefattar bedömning av måluppfyllelse samt identifierade oönskade händelser utifrån nämndernas väsentlighets- och riskanalyser. Bedömningen av måluppfyllelse avser helåret 2021 under förutsättning att nämndernas och bolagsstyrelsernas planerade aktiviteter och åtgärder genomförs.

För 2021 medför pandemins fortsatta inverkan osäkra planeringsförutsättningar för ett flertal verksamheter. Beroende på pandemins utveckling kan aktiviteter och annan verksamhet komma att behöva revideras och omprioriteras. Det krävs en fortsatt hög grad av flexibilitet och uthållighet. Stadens krisledningsorganisation är aktiverad så länge det är nödvändigt. Inriktningen i stadens arbete fortsätter att vara att begränsa smittspridning med särskilt fokus på riskgrupper, upprätthålla prioriterade verksamheter samt verka för ökad trygghet genom att förstärka myndigheternas budskap. Prioriterat är också att samverka med Region Stockholm i arbetet med att erbjuda vaccin enligt gällande prioriteringar. Staden deltar även i regional och nationellt samverkan där olika scenarier för den ekonomiska utvecklingen diskuteras, bland annat utifrån ett näringslivsperspektiv.

Stadsledningskontoret bedömer att kommunkoncernen, inbegripande både stadens nämnder och bolagsstyrelser, kommer att kunna uppfylla samtliga kommunfullmäktiges inriktningsmål under 2021. Detta förutsatt att nämnder och bolagsstyrelser genomför det de beskrivit i sina verksamhetsplaner för 2021 samt höjer ambitionsnivån och vidtar åtgärder i enlighet med uppmaningar och anmodanden i bilaga 4.

Tack vare nämndernas målmedvetna arbete med att uppnå en ekonomi i balans under de senaste åren, finns goda förutsättningar för en ekonomi i balans även under 2021. Dock är det en förutsättning att, för att möta de krav som morgondagens skattebetalare ställer, stadens verksamheter är sparsamma med skattebetalarnas pengar. Det ska vara självklart att givna budgetramar hålls. Budgethållning är en förutsättning för att de medel som kommunfullmäktige anslagit verkligen används för avsett ändamål och inte för att täcka underskott inom verksamheterna. Stadens förvaltning ska vara effektiv med fokus på kärnuppdragen och ska kostnadseffektivt och med hög kvalitet leverera vad stockholmarna har rätt att förvänta sig. För investeringsverksamheten är det av största vikt att de projektkalkyler och tidplaner som utgör beslutsunderlag ger en rättvisande bild av kommande investeringar. Förmågan att budgetera med tillräckliga riskreserver i tidiga skeden, projektstyrning och prognosarbete behöver utvecklas i syfte att undvika behovet av reviderade beslut under projektens löptid.

Stadsledningskontorets samlade prognos för kommunkoncernens måluppfyllelse utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner redovisas i tabellen nedan. Fördjupande analys och förklaring till målbedömning redovisas i respektive måltext senare i ärendet.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av lokaler till staden för yttrande. I Finansdepartementets promemoria beskrivs de generella förutsättningarna för en eventuell förändring av mervärdesskattereglerna så att frivillig skattskyldighet blir möjlig även vid uthyrning av lokaler till hyresgäster som inte bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet eller har rätt till återbetalning. Det anges även vissa avgränsningar avseende en sådan förändring. Slutligen ställs vissa frågor till remissinstanserna att besvara. Den beskrivna förändringen är i nuläget inte något förslag från Finansdepartementet. Syftet med promemorian är att ersätta en s.k. hearing och att ge departementet ett så brett beslutsunderlag som möjligt genom att i ett tidigt skede få in synpunkter från berörda parter kring den möjliga förändringen. Om Finansdepartementet efter att ha tagit del av synpunkterna skulle besluta att gå vidare med ett konkret förslag kommer en ny promemoria att tas fram.

Nämnderna ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med bokslut. I verksamhetsberättelsen sammanfattas det arbete som utförts för att uppnå stadens långsiktiga mål. Den samlade bedömningen görs utifrån både det verksamhetsmässiga och det ekonomiska utfallet av kommunstyrelsens verksamhet.

Kvarteren Greifswald, Harvard och Sorbonne ingår i den första detaljplanen för stadsutvecklingsområdet Hagastaden. Fastigheterna inom kvarteren är nyligen fastighetsbildade i fastigheterna Greifswald 1, Harvard 1, Sorbonne 1 och Sorbonne 2.

Greifswald 1 och Harvard 1 är planlagda för bostäder med butiker och/eller publika lokaler i bottenvåningarna. Här skapas cirka 231 lägenheter/bostadsrätter som fördelas i fyra olika huskroppar bestående av en hög- och en lågdel. Sorbonne 1 och 2 är planlagda för kommersiella lokaler och omfattar drygt 23 000 kvm ljus BTA kontor och bottenvåningslokaler.

Stadens utgifter kopplade till exploateringen av fastigheterna omfattar främst iordningsställande av allmän platsmark. Exploateringsnämnden bedömer att överlåtelsen av fastigheterna Sorbonne 1, Sorbonne 2, Harvard 1 och Greifswald 1 samt de utgifter som exploateringen medför ryms inom den projektbudget som godkändes av kommunfullmäktige i genomförandebeslutet för projekt Hagastaden i mars 2010.



Förändring av markanvisning

Castellum Stockholm AB erhöll genom beslut i exploateringsnämnden den 2 februari 2019 markanvisning för kontorsändamål i kvarter Sorbonne och för bostadsändamål om totalt cirka 150 lägenheter i kvarteren Greifswald och Harvard.

Vid fortsatt projektering har det visat sig att byggnaderna för bostadsändamål kan komma att innehålla totalt cirka 231 lägenheter. Markanvisningen utökas därför med 49 lägenheter för Greifswald och 32 lägenheter för Harvard.

I markanvisningsavtalet ges Castellum Stockholm AB möjligheten att ta in en part för att i samverkan utveckla bostadskvarteren. Sedan markanvisningsavtalet tecknades har Castellum Stockholm AB arbetat tillsammans med Einar Mattsson Projekt AB. Exploateringsnämnden är överens med parterna om att Einar Mattsson Projekt AB:s bolag i samma koncern, Hagaloket I Fastighets AB och Hagaloket II Fastighets AB, övertar den del av markanvisningen som berör bostadskvarteren, fastigheterna Greifswald 1 och Harvard 1, på oförändrade villkor.

Castellum Stockholm AB har, efter att markanvisningsavtalet tecknades, framfört önskemål om att deras dotterbolag Castellum Stockholm Sorbonne 1 AB ska överta markanvisningen för kontorsändamål, varför exploateringsnämnden beslutat att markanvisningen överlåts till dotterbolaget.

Projekt Slakthusområdet ingår i stadsutvecklingsområdet Söderstaden där delarna Globenområdet och Gullmarsplan-Nynäsvägen som är i utredningsskede också ingår. Projektet Söderstadens avgränsning har justerats under år 2020. De södra delarna av Skanstull ingår inte längre i projektområdet Söderstaden. Detta ärende omfattar revidering av ekonomiska beslut för Slakthusområdet för fortsatt utredning samt för genomförande av etapp 1.

Ett nytt reviderat inriktningsbeslut framställs till kommunfullmäktige med anledning av att ramen för utredningsmedel enligt föregående inriktningsbeslut från 2017 är upparbetad, att projektets målbild för antal bostäder och arbetsplatser bör ändras med en större andel arbetsplatser samt att förändrade förutsättningar och fördjupade utredningar visar på nya förväntningar för inkomster och utgifter i projektet.

Med anledning av målen om ökade arbetsplatser i Söderort planerar projektet nu för mer arbetsplatser i Slakthusområdet än vid tidigare inriktningsbeslut då det innehöll cirka 10 000 arbetsplatser och 4 000 bostäder.



Ekonomi reviderat inriktningsbeslut

Den utredningsbudget om 110 mnkr som kommunfullmäktige beslutade om den 3 april 2017 § 21, dnr 123-339/2017, för projekt Slakthusområdet har överskridits. För att möjliggöra för projektet att ta fram återstående utredningar behöver ett reviderat inriktningsbeslut med en utökad utredningsbudget fattas. Utredningsutgifterna, inklusive tidigare nedlagda investeringsutgifter, bedöms uppgå till 400 mnkr. Investeringsutgifterna för delprojekt Etapp 1 bedöms inte överstiga vad som redovisats vid förra beslutstillfället.

De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 6 603 mnkr. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 32 mnkr, varav huvuddelen utgörs av ersättningar från ledningsägare för ledningsarbeten och byggaktörer för markarbeten på kvartersmark. Försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 5 107 mnkr och reavinsten beräknas uppgå till cirka 3 474 mnkr. Intäkterna för tomträttsavgälder beräknas till cirka 85 mnkr per år. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om cirka 519 mnkr inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Inberäknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor beräknas nettonuvärdet uppgå till cirka minus 96 mnkr. Om idrottshallen byggs av en privat aktör skulle nettonuvärdet bli plus 136 mnkr och täckningsgraden uppgå till 102 procent.

Stadsutvecklingen i Slakthusområdet innebär ett positivt resultat för staden. Nettonuvärdet uppgår till 519 mnkr i föreliggande förslag till beslut. Det kan jämföras med 1 557 mnkr i nettonuvärde för projektet i inriktningsbeslutet från 2017. Försämringen av projektets nettonuvärde beror främst på att antalet bostäder minskats till förmån för mer kontor samt att utgifterna ökat efter en mer noggrann kalkylering. Projektet har även lagt till ett riskpåslag om 25 procent på de delar som rör entreprenadutgifter.



Ekonomi genomförandebeslut etapp 1

Inom etapp 1 i Slakthusområdet uppgår investeringen till 813 mnkr för genomförandet. För de tre kvarter som ska överlåtas bedöms försäljningsinkomsterna i nuläget till cirka 634 mnkr. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om 135 mnkr motsvarande 149 tkr/ekvivalent lägenhet.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 813 mnkr, varav 33 mnkr är utgifter före år 2020. Utgifterna avser främst iordningsställande av allmän plats, men även ledningsomläggning. Inkomsterna beräknas till cirka 16 mnkr, varav huvuddelen utgörs av exploateringsbidrag från Atrium Ljungberg Hallvägen AB, såsom ägare till fastigheten Kylfacket 3 som ingår i etappen. Försäljningsinkomster som avser försäljning av mark för bostäder beräknas till 634 mnkr och reavinsten beräknas uppgå till 623 mnkr.

Genomförandet av den första etappen innehåller utgifter för att anlägga nya gator och bygga om ett par befintliga. Inom etappen ingår även upprustning av Naturparken/Frötallen, samt anläggning av stadsparken Fållan och fyra så kallade fickparker. Att parkerna genomförs i tidigt skede kommer vara till stor nytta för de som flyttar in i denna och i de senare etapperna, samt för förskolorna som planeras. Intäkterna för tomträttsavgälder beräknas till cirka 12 mnkr per år. Reavinsten beräknas uppgå till 623 mnkr.

Kommunfullmäktige har den 21 mars 2020, § 21, beslutat om att tillåta deltagande på sammanträden på distans för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder. Bakgrunden var den situation som uppstått i samhället och staden i samband med spridningen av covid-19-virus.

Beslutet i kommunfullmäktige omfattade inte de utskott som finns under stadens nämnder. Behovet av deltagande på distans för kommunstyrelsens utskott är liknande det för kommunstyrelsen, på grund av den situation som för närvarande råder i samhället med anledning av smittspridningen.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 mars och publiceras senast med protokollet.