Möte 2018-05-16

I en skrivelse till kommunstyrelse beskriver Lotta Edholm (L) att det utifrån de lokala lägesbilderna i handlingsplanerna mot våldsbejakande extremism inte säkert går att veta att stadens bild av extremismen i Stockholm är rättvisande. Anledningen till detta är enligt skrivelsen att en central mall för handlingsplanerna saknas, vilket har inneburit en skillnad i utarbetandet av handlingsplanerna inom stadsdelsnämnder och facknämnder. Skrivelsen lyfter ett behov av att staden aktivt samlar in kunskap från förvaltningar, polis, skolor, civilsamhällesorganisationer med flera genom en central, stadsövergripande enkätundersökning. En sådan enkätundersökning har genomförts i Göteborgs stad i slutet av 2017. I skrivelsen föreslås att kommunstyrelsen beslutar att en enkätundersökning genomförs för att kartlägga omfattningen av den våldsbejakande extremismen i Stockholm, enligt Göteborgs stads modell.

I motionen föreslår Johan Nilsson m.fl. (alla M) att staden aktivt ska verka för utökad kameraövervakning i västra Söderort. Som motiv för ett sådant beslut anförs bland annat att trygghetsarbetet är en central del för en storstad som Stockholm och att det är viktigt att invånarna känner trygghet i sin närmiljö. Även om det är polisen som fattar beslut om kameraövervakning och länsstyrelsen som beviljar tillstånd bör staden enligt motionärerna vara pådrivande och ta initiativ till att verksamheten utvidgas, där västra söderort föreslås lämpligt.

Lotta Edholm m.fl. (alla L) anför i en motion till kommunfullmäktige att flertalet allvarliga våldsbrott har begåtts i staden och att många invånare i ytterstaden upplever en otrygghet i vardagen. Vidare framkommer att polisen har en pressad arbetssituation. Motionärerna föreslår därför att stadsdelsnämnderna anställer minst 200 kommunala trygghetsvakter med ordningsvaktsförordnande för att upprätthålla tryggheten i avvaktan på en förändrad arbetssituation för polisen.

Boverket har tagit fram förslag till ändringar i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och har remitterat det till bland annat Stockholms stad för yttrande.

De föreslagna ändringarna i avsnitt 9 Energihushållning handlar om skärpning av kravnivån för nära-nollenergibyggnader och föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Dessa ändringar tar sin utgångspunkt i Sveriges implementering av EUs Energiprestandadirektiv.

Energiprestandadirektivet utgör en del av EU:s arbete med att främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor. Direktivet ställer krav på att alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader efter den 31 december 2020. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergi-byggnader efter den 31 december 2018.

Boverket föreslår ändringar i föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader och förslaget har bland andra tillsänts staden på remiss.

Energideklarationen ska ge information om byggnaders energianvändning. Reglerna för energideklarationen är utformade med ett konsumentperspektiv. Energideklarationen kan bland annat användas som underlag för energieffektiviserande åtgärder, eller när man ska köpa eller hyra en bostad.

Erik Slottner (KD) förespråkar i en motion till kommunfullmäktige fler balkonger i Stockholms stadsrum.

Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att revidera vägledningen för balkonger i syfte att göra den mer tillåtande till balkonger mot gata, samt

att balkonger mot gata ska vara standard i all nyproduktion.

Joakim Larsson (M) har lämnat en motion till kommunfullmäktige om att planera för 5000 bostäder i och i anslutning till Årsta skog, samt att hemställa till regeringen att kommuner själva ska kunna upphäva naturreservat genom beslut i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att Stockholm har en akut bostadsbrist och att det är viktigt att arbeta fram mer planlagd mark för bostäder och annat som en fungerande storstad behöver. Men också att planera för ett attraktivt, hållbart och välfungerande stadsrum, där redan befintliga stadsdelar får växa samman.

Björn Ljung m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar att en arkitekttävling ska anordnas i samband med planeringen för nya bostäder i anslutning till naturreservatet för Årstaskogen och Årsta holmar. De framhåller vidare att förorten förtjänar bra arkitektur, varför planeringen bör inledas med en arkitekttävling. Arkitekttävlingen bör använda interaktiva digitala verktyg för att nå ut till fler medborgare och hitta inspiration till områdets utformning.

Socialnämnden har haft i uppdrag att göra en översyn av stadens budget- och skuldrådgivning och har även haft i uppdrag att revidera riktlinjerna för verksamheten. Båda dessa uppdrag redovisas i ärendet.

I Stockholms stad är budget- och skuldrådgivningen lokalt organiserad på stadsdelsnämnderna, med undantag för ett regionalt samarbete mellan stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. Socialnämnden har ett samordningsansvar för verksamheten. I översynen har synpunkter på styrkor, svagheter och utvecklingsbehov hos nuvarande organisationsmodell inhämtats. Sammantaget visar översynen på ett behov av att utveckla likställigheten i staden, men att fördelarna med en lokal organisering överväger fördelarna med en centralisering. Socialnämnden har lämnat ett antal förslag på åtgärder för att öka likställigheten.

De reviderade riktlinjerna för budget- och skuldrådgivningen utgår ifrån Konsumentverkets nya nationella rekommendationer för kommunernas arbete, där verksamhetens innehåll har förtydligats. I riktlinjerna betonas därtill vikten av tillgänglighet och att budget- och skuldrådgivarna behöver ha kunskap om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

I en motion till kommunfullmäktige av Karin Ernlund m.fl. (alla C) framgår att det på Årstafältet planeras för ett nytt område med cirka 6000 nya lägenheter för 15000 invånare, i blandad bebyggelse med nya verksamheter och en anlagd park. Motionärerna välkomnar planerna men konstaterar att byggplanerna innebär att idrotts- och friluftsanläggningen Årsta Golf kommer avvecklas.

Vidare anför motionärerna att Årsta Golf är en lättillgänglig anläggning som är öppen för alla med över 140 000 besökare per år och gör bedömningen att det går att kombinera golfanläggningen med planerna för Årstafältet.

Mot bakgrund av ovan föreslår Centerpartiet att kommunfullmäktige beslutar:

Att uppdra åt stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret att presentera en lösning där Årsta Golf finns kvar och kan verka i samklang med den planerade bebyggelsen och den nya parken på Årstafältet.

Kommunstyrelsen leder på kommunfullmäktiges uppdrag arbetet med samordnad grundskoleplanering i Stockholm (SAMS) med syfte att säkerställa en framsynt och ekonomiskt hållbar utbyggnad av skollokaler i takt med att antalet grundskoleelever ökar fram till år 2040.

Grunden i arbetet är en årlig revidering utifrån gällande planeringssituation och uppdaterade behovsanalyser i samtliga 14 stadsdelsnämndsområden. Sedan år 2016 beslutar kommunstyrelsen årligen om en planeringsinriktning som berörda nämnden och bolagsstyrelsen ska utgå ifrån.

I detta ärende redovisas behov av 34 000 nya grundskoleplatser fram till år 2040.

Björn Ljung och Peter Backlund (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de beskriver en vision om nya Alvik och mötet med trädgårdsstaden med bl.a. byggnader av hög arkitektonisk kvalitet med utrymme för service och handel i bottenvåningarna. Ett möte mellan trädgård, stad, grönska och täthet, där träbyggnader har en naturlig plats. Motionärerna anser att det bör uppmuntras till att fler kvarter byggs i trä samt att trä är ett miljövänligare alternativ vid konstruktion av flerfamiljshus och en viktig del i kampen om att göra Stockholm klimatneutralt. De föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram förslag på minst ett kvarter med hus i massivträ i Alvik.

I kommunfullmäktiges budget för 2016 fick stadsbyggnadsnämnden ett uppdrag att ta ett helhetsgrepp för utvecklingen i City. I efterföljande budgetar har uppdraget kompletterats och förtydligats avseende medverkan från exploateringsnämnden och trafiknämnden. Uppdraget har sitt ursprung i kommunfullmäktiges beslut den 15 oktober 2012 om Vision för City.

Stadsbyggnadsnämnden har arbetat fram ett förslag och samråd för programmet pågick under perioden 1 juni till 31 augusti 2017 och har därefter kompletterats i huvudsak utifrån inkomna synpunkter.

Stadsbyggnadsnämnden godkände programmet den 22 februari 2018 och har hemställt programmet till kommunfullmäktige för godkännande.

Syftet med programmet är att uttrycka stadens intentioner för utvecklingen av City ur ett helhetsperspektiv. Programmet illustrerar hur visionen kan konkretiseras och ska utgöra stöd, vägledning och verktyg för samtliga aktörer i den kommande planeringen av utvecklingen i City. Programmet redovisar frågor och åtgärder som enkelt kan genomföras samt större frågeställningar som kräver fördjupade analyser och som kan genomföras i ett längre perspektiv. Ett av områdena som ska prioriteras i det fortsatta arbetet är Tegelbacken och Järnvägsparken i Södra Klara.

City avgränsas i norr av Tegnérgatan, i öster av Birger Jarlsgatan, Humlegårdsgatan och Sibyllegatan och i söder och väster av Nybroviken, Norrström och Klara sjö. City innehåller olika delområden som alla karaktäriseras på olika sätt. Stenstaden, med sin enhetliga hushöjd men varierade uttryck, det modernistiska City där storskalighet var en del av planeringsidealet och som förnyades under 1990-talet med levande bottenvåningar och satsningar på det offentliga rummet samt Västra City som är ett framtida utvecklingsområde längs Klara Sjö.

För att tillgodose de behov som stadens snabba tillväxt medför i en komplex stadsmiljö behöver ett flertal kriterier uppnås. En attraktiv och funktionell stadsmiljö för fler invånare som bidrar till trygghet ska åstadkommas, behovet av ett fungerande näringsliv ska tillgodoses, behovet av att komplettera med bostäder för att levandegöra området är stort, en väl fungerande kollektivtrafikförsörjning ska tillhandahållas och ett rikt kulturutbud ska ges möjlighet att utvecklas.

Programmet anger fem riktlinjer för efterföljande planering. City ska vara upplevelserikt med människan i centrum. Unika möjligheter ska tillvaratas och mer stad ska uppnås. Ett starkt näringsliv som ger en mångfald av utbud. City ska vara navet för stadens flöden. Kvaliteterna med närheten till vattnet ska utvecklas.

Programmet beskriver de olika delområdens karaktär samt vilka utvecklingsmöjligheter respektive delområde har.

I stadens budget för 2016 angavs att kommunstyrelsen i samråd med kommunstyrelsens funktionshinderråd ska revidera stadens program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016. Detta program är stadens styrdokument för stadens nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället.

Stadsledningskontoret har utarbetat ett förslag till reviderat program i samarbete med funktionshinderorganisationer, förvaltningar och bolag i staden. Det bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barnkonventionen, Europakonventionen och andra internationella konventioner samt svensk funktionshinderpolitik och lagstiftning. Därutöver har en utvärdering av det tidigare programmet beaktats.

Programmet knyter an till den nya inriktningen för svensk funktionshinderpolitik som Myndigheten för delaktighet och regeringen föreslår. En ändring av programmets nuvarande benämning föreslås till ” Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2018-2023”.

Det reviderade programmet ska användas av stadens nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att identifiera, förebygga och undanröja de hinder för delaktighet i omgivningen som bristande tillgänglighet och ojämlika levnadsvillkor medför för personer med funktionsnedsättning. Arbetet ska bedrivas med ett funktionshinderperspektiv. Det innebär att med universell utformning skapa lösningar som redan från början är tillgängliga för alla, att åtgärda befintliga brister i tillgänglighet, att använda individuella stöd och lösningar till de som behöver det samt att förhindra alla former av diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Arbetet ska också bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas.

Åtta fokusområden för stadens nämnder och bolagsstyrelser preciseras. Arbetet inom varje fokusområde ska, med hjälp av funktionshinderperspektivet, ta sikte på att förverkliga stadens vision och mål om att Stockholm ska vara tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga, och att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället på jämlika villkor som alla andra, utan diskriminering.

Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att genomföra och förverkliga programmet. Detta görs inom ramen för ordinarie planering och uppföljning av verksamheten samt i samråd med funktionshinderråden. Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram underlag som nämnderna och bolagsstyrelserna kan använda sig av vid verksamhetsplanering. Underlaget ska ge förslag till indikatorer och aktiviteter.

Programmet utgör också en grund för samverkan inom staden. Det föreslås gälla åren 2018-2023.

Andrea Ström och Christina Elffors Sjödin (båda M) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska besluta följande:

Att uppdra åt socialnämnden att centralt upphandla familje- och jourhem med gemensamma ramavtal för hela staden.

Att uppdra åt socialnämnden att vid granskning av familjehem ska stabilitet i den ekonomiska situationen och familjens förmodade syfte vägas in som en lämplighetsfaktor i bedömningen.

Att uppdra åt socialnämnden att genomföra en kartläggning av antalet placerade barn i stadsdelarna samt en genomlysning av familj- och jourhem för att säkerställa att samtliga har genomgått en utredning.

Att uppdra åt socialnämnden att upprätthålla ett system som säkerställer att familje- och jourhem som fått avslag eller blivit fråntagna sitt uppdrag ska noteras. Informationen ska göras tillgänglig för andra kommuner i Stockholmsregionen i syfte att undvika eventuella undermåliga familjehem.

Andréa Ström och Eva Solberg (båda M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige följande.

Att uppdra åt kommunstyrelsen att hemställa hos regeringen att utreda förutsättningarna för att införa en egen brottsrubricering gällande hedersvåld i brottsbalken.

Att uppdra åt socialnämnden att införa en utbildning riktad till de yrkesgrupper som möter unga som blivit eller riskerar att bli könsstympade.

Att uppdra åt socialnämnden att införa ett lokalt kompetensteam, likt det nationella, kring hedersrelaterat våld och förtryck för att samordna arbetet i staden.

Uppdra åt arbetsmarknadsnämnden att införa obligatorisk samhällsorientering med fokus på svensk lagstiftning, jämställdhet och motverkandet av hederskultur. Samhällsorienteringen ska gälla för både nyanlända och asylsökande.

Uppdra åt socialnämnden att verka för att Origo, det länsgemensamma resurscentret för hedersrelaterat våld och förtyck, inte enbart arbetar uppsökande utan även med förebyggande insatser. Arbetet ska rikta sig mot unga och information ska även ges till relevanta verksamheter som möter unga i sitt dagliga arbete.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo m.fl. (alla C) att en kommunal nedskräpningsavgift ska införas, att parkvakter ska anställas eller upphandlas samt att strategiska parkplatser inhägnas för att öka tryggheten och säkerheten för de yngsta barnen. Enligt motionärerna behöver staden ett parklyft.

Revisionskontoret har genomfört en granskning av stadens bostadsförsörjningsansvar. Revisionskontoret bedömer att det saknas en tydlig planering framåt och en genomförandeplan som beskriver hur och när uppföljning av målen ska ske i de beslutade riktlinjerna för bostadsförsörjning. Revisionskontoret rekommenderar att kommunstyrelsen bör utveckla stadens riktlinjer för bostadsförsörjning vad gäller en långsiktig genomförandeplan.

Jonas Naddebo m.fl. (alla C) anför i en motion till kommunfullmäktige att takytan på stadens fastigheter är en underutnyttjad resurs och beskriver potentialen i form av fler solceller, sociala ytor eller odlingar på taken som mycket stor. Motionärerna lyfter fram gröna tak som en viktig del av städernas klimatanpassning då de bidrar med att sänka värmen under värmeböljor och samlar upp vatten under häftiga skyfall. Motionärerna anser att staden bör inleda en omdaning av de tak som staden äger för att öka takanvändningen i syfte att generera miljöfördelar samt ökad attraktivitet.

Johan Nilsson (M) anför i en motion till kommunfullmäktige att det finns ett behov av att förbättra miljön på Kristalltorget i Solberga. Det pågår samtidigt flera förtätningsprojekt i Solberga och mot bakgrund av detta bör staden överväga om det går att etablera torghandel och anlägga exempelvis en lekplats på torget.

Projektet Stadshagen omfattar området mellan Mariedalsvägen/Stadshagens idrottsväg och Hornsbergs strand/S:t Göransgatan. Sammantaget planeras för 1 775 bostäder inom området, vilket motsvarar 1 400 ekvivalenta lägenheter. Andelen hyresrätter uppgår till 44 procent. Projektets omfattning förutsätter bland annat ombyggnad av Stadshagens IP och att en ny fotbollsplan anläggs i Fredhällsparken, som ersättning för den fotbollsplan som försvinner från Stadshagens IP.

Exploateringsnämnden ansvarar för utbyggnaden av allmän platsmark och bekostar nödvändiga ledningsflyttar samt kompensationsåtgärder i Fredhällsparken.

Stadens mål om minst 50 procent hyresrätter uppnås på stadens mark, men inte fullt ut i projektet som helhet.

Projektet är stort och komplicerat med stora gatuarbeten och påverkan på tunnelbaneanläggning. Genomförandet är beroende av att en ny fotbollsplan byggs i Fredhällsparken innan nuvarande Stadshagens IP kan rivas. Tidsfaktorn är en osäkerhet som kan innebära fördyringar.

Exploateringsnämndens sammanlagda investeringsutgifter i löpande prisnivå uppgår till 693 miljoner kronor. Investeringsinkomsterna uppgår till 48 miljoner kronor. De sammanlagda försäljningsinkomsterna beräknas till 1 307 miljoner kronor och reavinsten beräknas till 1 282 miljoner kronor. Nettonuvärdet beräknas till 781 miljoner kronor, vilket motsvarar 480 000 kronor per ekvivalent lägenhet. Täckningsgraden är 213 procent.

Beslut om försäljning fattas i detta ärende endast för de delar av projektet som inte är direkt avhängiga rivningen av Stadshagens IP. Beslut om övriga försäljningar fattas i senare skede, när tidpunkt för tillträde till marken kan fastställas. Att bindande avtal om markförsäljning saknas för delar av projektet innebär i sig en risk.

Jämfört med det reviderade inriktningsbeslutet som fattades av kommunfullmäktige den 24 april 2017 har lönsamheten i exploateringsnämndens delar minskat samtidigt som fastighetsnämndens idrottsinvesteringar fördyrats från 245 miljoner kronor till 289 miljoner kronor. Nämndernas utgiftskontroll i det fortsatta arbetet är därmed av yttersta vikt.

Enligt Stockholms stads budget ska berörda nämnder arbeta för att inrätta ett naturreservat för Rågsveds friområde. Då stadens befolkning växer ökar behovet av tätortsnära natur för bevarad biologisk mångfald och rekreation. Samtidigt är behovet av bostäder i Stockholm stort och fram till år 2030 har staden satt som mål att bygga 140 000 nya bostäder med ett delmål om 80 000 bostäder till år 2025.

År 2006 beslutade kommunstyrelsen att förslag till naturreservat skulle tas fram samlat för Rågsveds friområde Högdalstopparna-Fagersjöskogen.

Utifrån det föreslagna syftet med reservatet har ett förslag till föreskrifter för området tagits fram, dels föreskrifter för markägare och andra sakägare och dels för allmänheten.

Reservatsbeslutet är förenligt med ställningstaganden i Stockholms stads gällande översiktsplan, som antogs av kommunfullmäktige den 19 februari 2018. I översiktsplanen framhålls vikten av tillgänglig natur och parker. Området Hagsätra-Rågsved pekas ut som ett fokusområde för stadsbyggande, och närheten till Rågsveds friluftsområde anses utgöra en stor kvalitet för området. Vidare framhålls vikten av att förbättra tillgängligheten till omgivande naturområden och att Rågsveds friområde bör utvecklas med nya målpunkter till ett utflyktsmål för hela Stockholm.

Reservatsbeslutet stöds även av Stockholms miljöprogram 2016-2019.

För inrättande av naturreservat uppgår investeringen till 54,9 mnkr. Ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige då investeringen överstiger 50 mnkr.

Berthold Gustavsson (M) konstaterar i en motion till kommunfullmäktige att Didrik Anders Gillis Bildt bland annat var Sveriges statsminister under åren 1888–1889. Motionären menar att flertalet tidigare statsministrar har fått platser namngivna efter sig. Exempelvis har både statsministrarna Hjalmar Branting och Karl Staaff uppmärksammats med en gata respektive park i Stockholm. Det är hög tid att nu även Gillis Bildt uppmärksammas för framtida generationer på motsvarande sätt.

Motionären vill, i syfte att uppmärksamma och hedra en framstående politiker och svensk statsminister, att kommunfullmäktige beslutar uppdra till stadsbyggnadsnämnden att namnge en lämplig plats efter Gillis Bildt.

Boverket fick i regleringsbrev för 2017 i uppdrag att föreslå åtgärder som säkerställer att existerande krav följs vid byte av fastbränsleanordning. Boverkets utredning har utgått från EU:s ekodesignkrav som innebär krav på att de produkter som släpps ut på den gemensamma marknaden eller tas i bruk inom EU måste uppfylla vissa minimikrav gällande energi- och resurseffektivitet.

Boverket föreslår i rapporten 2017:32 – Regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning att samtliga byten av fastbränsleanordningar ska anmälas till kommunen, vilket innebär att en utökad anmälningsplikt införs i plan- och byggförordningen. Syftet med förslaget om utökad anmälningsplikt är att underlätta för att Boverkets byggregler (2011:6) – Föreskrifter och allmänna råd, BBR, om utsläpp från byggnader med småskaliga fastbränsleanordningar, även uppfylls vid byte av eldstad.

I rapporten föreslås också införandet av en skrotningspremie. Regeringen har dock i remissmissivet framfört att den inte vill ha synpunkter på det förslag om skrotningspremie som Boverket presenterar då Regeringen har beslutat att inte gå vidare med den delen av Boverkets förslag.

Rapporten kan läsas i sin helhet på Boverkets hemsida.

Per Ossmer och Martin Westmont (båda SD) föreslår i en motion till kommun-fullmäktige att en särskild utredning tillsätts angående snöröjningen inom Stockholms stad med företrädare från samtliga partier i kommunfullmäktige, om varför snöröjningen inte har fungerat och vem som är ansvarig för den uppkomna situationen. Utredningen ska vara framåtsyftande och ge anvisningar om hur snöröjningen i framtiden ska skötas för att undvika kaos i samband med snöfall.

Stockholms stad införde ett valfrihetssystem för vård- och omsorgsboenden den 1 juli 2008. Kommunfullmäktige beslutade i samband med detta att vård- och omsorgsboenden, i förekommande fall, ska upphandlas genom centrala entreprenadupphandlingar. I detta ärende föreslås två vård- och omsorgsboenden ingå i en central entreprenadupphandling 2019. Dessa är Guldbröllopshemmet på Södermalm och Mårtensgården i Enskede-Årsta-Vantör.

En åldrande befolkning och ökad urbanisering är två trender som ses världen över. Idag är cirka 140 000 personer 65 år eller äldre i Stockholm. Fram till 2040 väntas antalet äldre öka med drygt 90 000 personer och det motsvarar en ökning med 65 procent i jämförelse med idag.

Hur vi ska möta utvecklingen av en åldrande befolkning är en aktuell och prioriterad fråga då det kommer att ställa nya krav på vår samhällsorganisation. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är människans fysiska och sociala miljö nyckelfaktorer för ett aktivt och självständigt liv. Att skapa äldrevänliga städer är därför en av de mest effektiva metoderna för att möta de demografiska förändringarna i urbaniserade miljöer.

Strategi för en äldrevänlig stad – underlag till program ger en beskrivning av vad som kan utgöra en äldrevänlig stad i stadens lokala kontext och hur det fortsatta arbetet kan organiseras. Vilka frågor som behöver prioriteras i det program som senare tas fram beskrivs också.

I enlighet med rapporteringsskyldigheten redovisas i ärendet en statistikrapport över de ej verkställda beslut som de fjorton stadsdelsnämnderna för kvartal 4 år 2017 har rapporterat till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, revisionskontoret samt äldreförvaltningen.

Det finns sedan 2016 en äldreombudsman placerad vid stadsledningskontoret som arbetar stadsövergripande för att äldre stockholmare ska ha goda levnadsförhållanden. Vartannat år lämnar äldreombudsmannen en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet samt om de frågor om äldres levnadsvillkor som ombudsmannen bedömer att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om. 2017 lämnar äldreombudsmannen sin första rapport som belyser stadens förebyggande och hälsofrämjande arbete för stadens äldre.

I stadsbyggnadsprojektet Hagastaden skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan 3 000 nya bostäder och 14 000 arbetsplatser inom Stockholms stad. Visionen, Stockholm Life, för det nya området Hagastaden anger att området ska bli en vetenskapsstad med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. En för Stockholm och Solna gemensam fördjupad översiktsplan antogs hösten 2008. Den första detaljplanen inom området antogs av kommunfullmäktige den 15 mars 2010. Samtidigt godkändes genomförandebeslut för hela projektet.

Kvarteren Coimbra och Oxford är planlagda för bostäder och markanvisades år 2016 till Byggnadsfirman Erik Wallin AB. Staden och Byggnadsfirman Erik Wallin AB har nu upprättat ett förslag till överenskommelse om exploatering av kvarteren Coimbra och Oxford avseende uppförande av bostäder om ca 15 000 kvm ljus bruttoarea samt lokaler i bottenvåning. Staden överlåter fastigheterna till Byggnadsfirman Erik Wallin AB för ett överenskommet pris om totalt ca 273 mnkr.

De aktuella kvarteren är bland de första i Hagastaden som i helhet byggs ovan tunnlarna för E4/E20, överdäckningen av Essingeleden, vilket medför stora utmaningar vad det gäller grundläggningen av husen. Särskilda förutsättningar och restriktioner följer av detta. Byggstart för kvarteret är planerad till oktober 2018.

Överenskommet exploateringsprojekt bidrar enligt stadsledningskontoret på avsett sätt till stadens bostadsmål.

Exploateringsnämndens bedömer att de försäljningsinkomster och utgifter projektet genererar, ryms inom 2010 års genomförandebeslut för Hagastaden.

Försäljningen överstiger 90 miljoner kronor och ska därför enligt exploateringsnämndens delegation godkännas av kommunfullmäktige.

Länsstyrelsen i Stockholm har i samarbete med länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram rekommendationer för hur risken för översvämning till följd av skyfall konkret behöver hanteras i planarbetet. Rekommendationerna gäller hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall vid ny bebyggelse, inte i befintlig.

I korthet rekommenderar länsstyrelsen att:

ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn.

risken för översvämning från ett 100-årsregn bedöms i detaljplan och eventuella skyddsåtgärder säkerställs.

bebyggelse som bedöms som samhällsviktig verksamhet ges en högre säkerhetsnivå och planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning.

framkomligheten till och från planområdet bedöms och ska vid behov säkerställas.

Rekommendationerna utgör det lägsta krav som Länsstyrelsen anser behöver uppfyllas för att Länsstyrelsen inte ska ta in planen för prövning enligt 11 kap 10§ Plan- och bygglagen.

Avsteg från rekommendationerna ska motiveras genom till exempel riskbedömningar, utredningar eller karteringar för att påvisa att planerad exploatering är ändamålsenlig med hänsyn till risken för översvämning. Riskbedömningarna ska avse konsekvenser för bland annat framkomlighet och påverkan på samhällsviktig verksamhet.

Rekommendationerna innefattar även en vägledning för hantering av översvämningsrisk i fysisk planering. Vägledningen lyfter fram skyfallskartering som ett nödvändigt underlag för en konsekvensanalys där effekter och eventuella översvämningar vid ett kraftigt skyfall analyseras. Inom detaljplaneskedet bör kommunen enligt rekommendationerna redogöra för hur planen förhåller sig till skyfallskarteringen, vilka konsekvenser en översvämning förväntas ge upphov till och vilka riskreducerande åtgärder som vidtas och eventuella återstående risker.

Vid förtätning av befintliga områden kan skyddsåtgärder behöva vidtas i den befintliga bebyggelsen. Kommunen bör säkerställa att den nya bebyggelsen inte ökar risken för översvämningar i den omkringliggande bebyggelsen och krav på skyddsåtgärder kan ställas i detaljplan. Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att kommunen är huvudman för större skyddsåtgärder.

Rekommendationerna kompletterar Länsstyrelsens övriga rekommendationer kring lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse längs vattendrag och sjöar, Östersjökusten samt Mälaren.

Detaljplanen syftar till att omvandla Stadshagen till en tätare och en med övriga staden bättre integrerad stadsdel, där det finns ett blandat innehåll och ett aktivt stads- och parkliv. Förutom innehållet syftar planen till att lägga fast en tydligt stadsmässig struktur med ändamålsenliga kvarter för bostäder skola och idrott. Planområdet är beläget på norra Kungsholmen inom programområdet för nordvästra Kungsholmen. Här ryms idag Stadshagens IP, kontor och bostäder. Planområdet omfattar även mark i korsningen Fleminggatan/Igeldammsgatan samt Stadshagens tunnelbanestation.

Totalt rymmer planförslaget cirka 1775 lägenheter, varav cirka 500 är hyresrätter och cirka 245 är studentbostäder. Planförslaget innehåller även gruppboende och kollektivboende. Vidare innehåller planförslaget nya parker och torg, nya gångkopplingar i sydvästlig/nordostlig riktning samt gångstig ned till Karlsbergssjön, kommersiella lokaler, en ny skola för cirka 750 elever, 5 nya förskolor med totalt 20 avdelningar, en 11-spelsplan och en 7-spelsplan för fotboll, tennishall under mark, ett parkeringsgarage med 250300 parkeringsplatser och bevarandet av kulturhistorisk bebyggelse på Mariedal 1 vid Karlbergssjöns strand.

Kulturnämnden har i uppdrag av kommunstyrelsen att lämna förslag om mottagare av stadens hederspriser, Bellmanpris och Cullbergpris.

Arbetsmiljöverket har i en remiss berett staden möjlighet att yttra sig över förslag till nya föreskrifter om riktade hälsoundersökningar. Förslaget föreslås ersätta AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet, som föreslås upphävas. Enligt Arbetsmiljöverket har det framkommit interna och externa synpunkter på att föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet är otydliga och svåra att tillägna sig. Det har dessutom tillkommit nya EU-direktiv inom aktuellt område.

Remissen i sin helhet finns att läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida.