Möte 2022-08-24

Folkhälsomyndigheten beslutade i december 2021 och januari 2022 om nya föreskrifter om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 samt förändringar av föreskrift om smittskyddsåtgärder. De båda grundföreskrifterna inklusive alla ändringar upphörde att gälla den 9 februari 2022. Den nya föreskriften samt de fyra ändringsförfattningarna beslutades före genomförande av konsekvensutredningar och remitteringar av dessa.

Folkhälsomyndigheten beskriver i en konsekvensutredning som nu görs i efterhand vilka ställningstaganden som legat till grund för beslut. Mot bakgrund av vad som anges i konsekvensutredningen bedömer Folkhälsomyndigheten att beslutade föreskrifter och allmänna råd har varit proportionerliga och adekvata och att åtgärderna sattes in i rätt tid.

Folkhälsomyndigheten har remitterat konsekvensutredningen till staden för yttrande. Till följd av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som stadens svar på remissen.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12) bland annat till Stockholms stad för yttrande. I betänkandet, föreslår utredningen ett startlån med följande utformning:

startlånet garanteras av staten och gör det möjligt för bolåneaktörer att lämna bolån på upp till 95 procent av bostadens värde till kreditvärdiga förstagångsköpare

den statliga garantin ger ett konsumentskydd som innebär att förstagångsköpare ska kunna låna 10 procentenheter mer än vad bolånetaket medger

startlånet har ett maxbelopp på 250 000 kronor. För två förstagångsköpare som tillsammans köper en bostad tillsammans är maxbeloppet 500 000 kronor. För en förstagångsköpare som är ensamstående förälder med vårdnad om barn är maxbeloppet 500 000 kronor

de bolåneaktörer som vill kunna erbjuda startlån betalar en avgift för den statliga garantin, som förväntas täcka statens kostnader för garantin

med förstagångsköpare avses personer som inte under de senaste 10 åren ägt en bostad i Sverige. Startlånet riktar sig därmed inte endast till unga utan även till andra grupper som har likartade utmaningar när det gäller kontantinsatsen till ägt boende.

I en skrivelse till kommunstyrelsen konstateras det att kommunfullmäktiges budget innehåller mål om hållbar bostadsförsörjning med bostäder som alla har råd att efterfråga. Staden ska aktivt främja fler billiga och överkomliga bostäder som är tillgängliga för alla samt skapa bättre förutsättningar för fler byggaktörer att bygga både kostnadseffektiva bostadsrätter, kollektivboenden och hyresrätter med lägre hyra.

Samtidigt ges allmännyttan enligt skrivelsen kraftigt minskade bostadsmål och de fåtaliga markanvisningarna som ges avser ofta platser med komplexa markförutsättningar vilket gör att förutsättningarna att bygga hyresrätter med överkomliga hyror i stort sett blir obefintliga, även i projekt med Stockholmshus.

I skrivelsen framförs vidare att det behövs en genomlysning av vilka typer av markanvisningar som ges till vilka aktörer, inte minst för att synliggöra varför hyresrättsbyggare inte kan bygga de billiga och överkomliga bostäder som är målet i budgeten. De frågeställningar genomlysningen föreslås besvara rör jämförelsen av markanvisningar för hyresrätter respektive bostadsrätter i exploateringsnämnden, hyresnivåer i nyproducerade lägenheter i allmännyttan hos bostadsbolagen samt det övergripande ansvar för bostadsbyggande och bostadsbolagen som kommunstyrelsen och koncernstyrelsen har.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har till kommunstyrelsen inkommit med en skrivelse i vilken de vill uppmana kommunstyrelsen att snarast återkomma med en plan för att skyndsamt se till att staden organiserar samarbetet med civilsamhället och tillskjuter de resurser som civilsamhället behöver för att fungera, till exempel lokaler och medel till samordnare. Detta som ett led i att säkra ett uthålligt och långsiktigt flyktingmottagande.

Inriktningen för stadens arbete med denna fråga är att staden i grunden klarar mottagande inom ramen för nämndernas ordinarie uppdrag men att det i förekommande fall behövs förstärkning av de processer och verksamheter som redan finns på plats. Staden besitter en stor kunskap och erfarenhet gällande hanteringen av de frågor som innefattas och har sedan tidigare välfungerande processer och en tydlig ansvarsfördelning. I mottagandet av flyktingar spelar dock civilsamhället en viktig roll varför det är viktigt att föreningar som bidrar ges förutsättningar att hjälpa till i den mån som det behövs. I ett ärende som beslutas av kommunfullmäktige 13 juni 2022 föreslås att staden avsätter totalt 10 mnkr för att stärka civilsamhället och föreningslivets möjligheter att bistå målgruppen.

Karin Wanngård och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i fullmäktige om att omvandla Bromma flygplats till Stockholms nya stadsdel och bygga 30 000 nya bostäder. I motionen hänvisas till att det statliga bolaget Swedavia bedömer att det är olönsamt att fortsätta driva flygtrafik på Bromma flygplats. Bolaget bedömer att efterfrågan på resande långsiktigt inte kommer att öka på det sätt som tidigare prognosticerats.

Därtill konstaterar Swedavia att trafiken kapacitetsmässigt kan flyttas från Bromma till Arlanda.

Motionärerna framför att Bromma flygfält kan bli ett stadsutvecklingsområde med uppemot 30 000 bostäder, och att en nedläggning kommer att möjliggöra ökat bostadsbyggande även på kringliggande områden som idag påverkas av flygets inflygningsrutter. Motionärerna framför vidare att Bromma flygfält är ett område som uppenbart behövs för att staden ska klara målsättningen om 140 000 bostäder till år 2040.

Med anledning av den ryska invasionen av Ukraina lämnade kommunstyrelsen i mars 2022 en skrivelse (KS 2022/428) om ett vänortssamarbete med Kyiv om stöd i den framtida återuppbyggnaden av den ukrainska huvudstaden.

I slutet av juni mottog finansborgarrådet ett brev från borgmästaren i Kyiv med en förfrågan om att stötta barn och ungdomar från Ukraina i deras återhämtning. Ett exempel på aktivitet som efterfrågades var kollovistelse. Staden har under sommaren svarat positivt på förfrågan och inlett en dialog med representanter från Kyiv.

Staden har stor erfarenhet av att arrangera kollovistelser och bedöms med kort varsel kunna ta emot barn och ungdomar till en vistelse på en kollogård i länet. På så sätt kan staden bidra till återhämtning för några barn, ungdomar och deras familjer som drabbats av kriget.

Med anledning av förfrågan från Kyivs stad och mot bakgrund av kommunstyrelsens beslut om samarbete har stadsdirektören, i samråd med kommunstyrelsens ordförande, beslutat att tillsammans med berörda verksamheter i staden utreda förutsättningar för samt initiera åtgärder och planera genomförande av sommarkollo enligt förfrågan.

AB Stockholmshem föreslår, som ett led i arbetet att uppfylla stadens bostadsmål och ägardirektiv, genomförandet av ett projekt som innehåller nya bostäder och lokaler i Mariehäll i Bromma.

I projektet tillför AB Stockholmshem 166 hyresbostäder och tre lokaler inom kvarteret Utombordaren 2, som ligger längs Karlsbodavägen i Bromma, till en total investeringsutgift om 565 mnkr. Läget är nära både service och god kollektivtrafik. Projektet bidrar till kommunfullmäktiges mål om att bygga 140 000 nya bostäder med blandade upplåtelseformer under perioden 2010-2030.

AB Svenska Bostäder föreslår som ett led i arbetet att uppfylla stadens bostadsmål och ägardirektiv, genomförandet av ett projekt med nya bostäder och renovering av garage i Husby. Stadsdelen Husby i Järva är nu föremål för ett flertal nya projekt. I centrum planeras för ett nytt bostadshus samt renovering av centrumgaraget. Det pågår också en modernisering och upprustning av lokalytor. Närområdet utgörs till största delen av femvånings loftgångshus byggda på 1970-talet. Den pågående förlängningen av tunnelbanans blåa linje kommer även förbättra kopplingen till Barkarbystaden och Barkarby Handelsplats. En kort promenad från de nya lägenheterna ligger Järvafältets naturreservat med goda rekreationsmöjligheter.

I översiktsplanen för Stockholms stad är Växthusvägen i Hässelby Villastad ett utpekat urbant stråk vilket innebär att det är en gata som på kort eller lång sikt kan omvandlas till en levande stadsmiljö. Urbana stråk definieras som överbreda gator med sidoområden där potentialen att koppla samman befintliga stadsdelar på ett effektivt och varsamt sätt ska tillvaratas.

Projektet med bostäder och lokaler vid Växthusvägen omfattar 204 bostadslägenheter i fem lamellhus, till en total investeringsutgift om 616 mnkr.

Området i Hässelby Villastad nära Åkermyntan Centrum bedöms vara attraktivt och därför kommer det att finnas en efterfrågan på de lägenheter som kommer att byggas. Risken för vakanser bör vara låg. Med förväntade hyresnivåer och normala avkastningskrav för bostadsfastigheter i området uppnås ett positivt resultat. Därför föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att godkänna inriktningen för projektet. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB konstaterar att projektet bidrar till bostadsmålet med ett värdefullt tillskott av hyresrätter i västerort.

Vi är positiva till att en förlängning av Roslagsbanans sker i enlighet med Sverigeförhandlingen. Förstärkt kollektivtrafik är en viktig del i ett växande Stockholm och för stockholmarnas tillgång till hållbara transporter. För att nå bästa effektivitet behövs goda möjligheter till enkla byten mellan cykel och kollektivtrafik. I det avseende är det av vikt att stationernas placering eftersträvar maximal byteskapacitet med såväl annan kollektivtrafik som mellan cykel och kollektivtrafik. Vi instämmer därför med stadens förvaltningar om att sträckningsalternativ grön bäst uppfyller efterfrågan på största möjliga byteskapacitet. Det sträckningsalternativet ligger också i linje med Stockholms stads översiktsplan.

Såväl Region Stockholm som stadens förvaltningar lyfter fram att projektet kan komma att medföra betydande miljöpåverkan. Det är bra att den medvetenheten finns, men det kommer att behöva göras ytterligare utredningar innan det går att ta ställning till och förorda något av de alternativa tunnelpåslagen. Det handlar både om miljöpåverkan, påverkan på kulturmiljöer och om bullerfrågan.

I samband med utbyggnad av den nya stadsdelen Hagastaden föreslår Trafikverket och Stockholms stad att förändringar genomförs av bilaga 1 till lag (SFS 2004:629) om trängselskatt, Stockholms kommun. Syftet med förändringarna är att upprätthålla trängselskattesystemets funktion.

Förslaget omfattar justering avseende placering av betalstationer för trängselskatt i bilaga 1 genom att dagens betalstation Solnabron byter namn till Hagastaden och flyttas nordöst för att täcka in betalpunkter på de nya gatorna.

Stockholms stad föreslår även för egen del att trängselskatten och parkeringsavgifter ska kunna differentieras med avseende på fordonens utsläpp och hemställer till regeringen att möjliggöra detta.

Idrottsnämnden fick i budget 2021 uppdraget att ta fram en strategi för fritidsbåtlivet. Strategin vilar på ett antal övergripande mål för fritidsbåtsverksamheten i staden vilka innebär att skapa förutsättningar för fler småbåtshamnar, gästhamnar och daghamnar. Strategin syftar dessutom till att verka för långsiktighet för båtklubbarna vad gäller ekonomi och arrenden, använda uppläggningsmarken mer effektivt samt att tillsammans med båtklubbarna utveckla ett miljömässigt och hållbart fritidsbåtliv.

Syftet med att ta fram en strategi är att klargöra stadens mål med fritidsbåtlivet och bidra till att fritidsbåtlivet finns med i utvecklingen av staden på ett hållbart och miljöanpassat sätt.

Strategin ska vara ett stöd i den långsiktiga planeringen för stadens nämnder och bolag vars uppdrag på olika sätt kan påverka förutsättningarna för båtlivet.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att utifrån en analys av tidigare utredningar om tolktjänst, ta fram en handlingsplan för den långsiktiga utvecklingen av tolktjänsten. Tidigare utredningar har visat att behoven av tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblinhet inte är tillgododosedda. Ansvaret för att tillhandahålla tolktjänst ligger på flera aktörer och har flera finansieringskällor. Systemet anses därutöver svåröverblickbart och oförutsägbart för tolkanvändaren samt fungerar olika, i olika delar av landet.

Utredarens förslag till handlingsplan är indelad i två områden. Åtgärder för en mer sammanhållen struktur för tolktjänst, dels åtgärder som stöder fortsatt utveckling av tolktjänsten.

Utredarens förslag till handlingsplan fokuserar på åtgärder inom regionens ansvar för tolktjänst, arbetslivstolkning och tolkstödet inom vuxenutbildning. Utredaren menar att dessa områden behöver prioriteras för att skapa ett mer sammanhållet tolktjänstsystem. Regionernas ansvar för vardagstolkning bör enligt utredningen inte omfatta arbetslivstolkning och myndighetstolkning. På så sätt kan regionernas samordningsansvar skapa ett nav för tolktjänsten och ge den enskilde tolkanvändaren en väg in för all tolktjänst. Tolk i arbetslivet ska istället samlas hos Arbetsförmedlingen. Förutsättningarna för att samla resurserna för tolkstöd i utbildningen för vuxna behöver ses över i särskild ordning, menar utredaren.

Utredaren föreslår att det inrättas en nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor. Funktionen ska bland annat följa upp handlingsplanens åtgärder.

Utredaren föreslår därutöver att det inom flera områden behöver bedrivas kunskapsutveckling, bland annat i frågor som rör våld mot kvinnor som är döva, hörselskadade eller har dövblindhet samt barns och ungas behov av tolk. Likaså föreslås åtgärder för att stärka tolkprofessionen och förutsättningarna för innovation och teknikutveckling.

Utredningens förslag har inte någon påverkan på den kommunala självstyrelsen. De faktiska kostnaderna för tolkning skulle emellertid kunna öka för kommunerna, eftersom regionerna i dagsläget bekostar flera av de tolksituationer som kommunerna egentligen ansvarar för i dag. Det kan handla om tolk vid besök i medborgarkontor, samtal med god man, utvecklingssamtal, föräldramöten och sociala aktiviteter i skolan.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

EU-kommissionen lade den 5 april 2022 fram ett förslag till omarbetning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (Ozonförordningen). Det primära syftet med kommissionens förslag är att ytterligare minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Ozonnedbrytande ämnen är syntetiska kemikalier som efter utsläpp ofta når den övre atmosfären och skadar det stratosfäriska ozonskikt som skyddar jordens yta från farlig UV-strålning från solen. Denna skada ger upphov till det så kallade ozonhålet som har betydande negativa effekter på vår hälsa och på biosfären. Ozonnedbrytande ämnen är också starka växthusgaser med hög global uppvärmningspotential.

Förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (Ozonförordningen) är det viktigaste instrumentet för att bekämpa ozonnedbrytande ämnen i EU. Förordningen genomför det internationella traktatet Montrealprotokollet och de åtgärder som vidtagits under Montrealprotokollet för att eliminera ozonnedbrytande ämnen beräknas redan ha uppnått positiv effekt för ozonskiktet samt betydande klimatrelaterade fördelar.

Bestämmelserna i den nuvarande ozonförordningen behålls enligt EU-kommissionens förslag, med några kompletteringar och justeringar. Kommissionen föreslår att utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i möjligaste mån ska undvikas vid rivning eller renovering av vissa typer av skumplast. För att undvika ytterligare utsläpp ställs därför krav på återvinning av vissa typer av skumplast som innehåller ozonnedbrytande ämnen från bygg- och rivningsavfall och förstöring eller återanvändning av de ozonnedbrytande ämnena som ingår i dem.

Kommissionen föreslår ett förbud mot att destruera haloner för att främja att de återvinns och återanvänds. Syftet med förslaget är att förebygga behovet av framtida produktion av haloner för användningsområden av avgörande betydelse, exempelvis ombord på militära och civila flygplan. Kommissionen föreslår även att medlemsstaterna ska införa administrativa sanktionsavgifter och befogenheter för behöriga myndigheter att konfiskera eller beslagta olagligen åtkomna varor eller vinster från en överträdelse. Åtgärden innebär en uppskattad minskning av cirka 180 miljoner koldioxidekvivalenter fram till 2050.

I Sverige är all användning av ozonnedbrytande ämnen redan förbjuden, med undantag för laboratorieverksamhet och vissa kritiska användningsområden, som exempelvis särskilda brandsläckningsutrustningar eller äldre värmepumpar.

Kemikalieinspektionen har remitterat Förslag till ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Många propplösare på den svenska marknaden innehåller natrium- och kaliumhydroxid och är starkt frätande. Vid oförsiktig hantering och förvaring kan frätande propplösare orsaka allvarliga skador och antalet olyckor med frätande propplösare ökar hos privatpersoner.

Kemikalieinspektionen har utrett olika möjligheter att reglera användningen av propplösare för att undvika olyckor och har gjort bedömningen att det finns skäl att omfatta dessa produkter av krav på tillstånd för användning som inte är yrkesmässig. De ändringar som föreslås skulle innebära ett krav på särskilt tillstånd för privatpersoner för att få använda frätande propplösare. Myndigheten föreslår att regeländringen ska träda i kraft sex månader efter beslut.

Miljödepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag på reviderad f-gasförordning till bland andra Stockholms stad för yttrande.

Kommissionen presenterade den 5 april 2022 sitt förslag till revidering av Europaparlamentets och rådets förordning 517/2014 om fluorerade växthusgaser (F-gasförordningen). Förslaget är en del av den europeiska gröna given. Den reviderade förordningen är ett nyckelinstrument när det gäller att minska utsläppen av flourerande växthusgaser, så kallade f-gaser, och förslaget bidrar till att EU når utsläppsminskningsmålet om minst 55 procent till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Förslaget syftar även till att säkerställa att EU anpassar förordningen till Kigalitillägget under Montrealprotokollet och åtgärda de problem som har identifierats sedan senaste revidering.

Det övergripande syftet med förslaget är att anpassa förordningen efter EU:s klimatmål och säkerställa ett långsiktigt uppfyllande av internationella skyldigheter. De befintliga reglerna förtydligas och stärks så att bättre efterlevnad säkerställs. Förslaget innebär en stärkt koppling till tull, marknadsövervakning, miljöbrott och visselblåsning genom att det preciseras vilka konkreta skyldigheter de ekonomiska aktörernas och de behöriga myndigheternas har när det kommer till att begränsa olaglig verksamhet, däribland smuggling, och värna förordningens miljöintegritet. Det finns också direkta kopplingar till avfallspolitiken, eftersom slutet av livscykeln är en viktig fas som ger upphov till stora utsläpp om de befintliga skyldigheterna inte uppfylls.

Remissen i sin helhet finns att tillgå via regeringens hemsida.

Avsägelser och fyllnadsval