Möte 2024-06-05

Stockholms stad har mottagit en remiss angående avgränsningssamråd Heidelberg Materials Cement Sverige AB (Heidelberg Materials). Ansökan gäller tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken för att bedriva cementdepå- och hamnverksamhet i Energihamnen samt tillstånd till vattenverksamhet i form av en ny kaj.

Avgränsningssamrådet gäller tillstånd att bedriva cementdepå- och hamnverksamhet i Energihamnen samt tillstånd till vattenverksamhet i form av en ny kaj. Sökanden, Heidelberg Materials Cement Sverige AB (Heidelberg Materials) har en befintlig cementdepå i Lövholmen som ska flytta till Energihamnen för att lämna plats för bostäder.

Förslag till detaljplan som omfattar aktuellt område är under framtagande. Syftet med den nya detaljplanen är att den ska ge förutsättningar för att kunna utöka och förtäta industriverksamheten inom Energihamnen och säkerställa spårvägsreservat.

Utvecklingen av Energihamnen är en viktig del av den fortsatta utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden och förslaget ligger i linje med stadsutvecklingsområdets inriktning att skapa en blandad bebyggelse när industri- och hamnverksamhet integreras i en attraktiv, urban stadsmiljö.

I en skrivelse till kommunstyrelsen om stadens markprismodell anför Christoffer Fjellner m.fl. (M) att vi befinner oss i en allvarlig kris i byggandet och att stadens markprismodell kan kompletteras och utvecklas.

Stockholms stad har sedan mitten av 1990-talet haft övergripande riktlinjer för stadens kommunikation. I föreliggande ärende föreslås att ett nytt kommunikationsprogram ska ta vid som styrande dokument för nämnders och bolagsstyrelsers kommunikationsarbete.

Programmet ska stärka nämnders och bolagsstyrelsers förmåga till ändamålsenlig och effektiv kommunikation som bidrar till förtroendet för och tilliten till Stockholms stad. Det ska även underlätta för ett kommunikationsarbete som medverkar till säkerställandet av offentlighetsprincipens innebörd om allmänhetens och medias rätt till insyn och tillgång till information om kommunens verksamhet.

Region Stockholm har remitterat Begäran om yttrande avseende Spårväg Syd inom kommunerna Botkyrka, Huddinge och Stockholm, Stockholms län bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stad ingår i den statligt initierade Sverigeförhandlingen, Ramavtal 6 – Storstad Stockholm som bland annat omfattar Spårväg Syd, Flemingsberg – Skärholmen – Älvsjö. Projekten inom Sverigeförhandlingen genomgår kontrollstationer för att säkerställa att de följer avtalen avseende tid, kostnad och innehåll.

Region Stockholm vill med den aktuella remissen få in Stockholms stads sammanvägda ståndpunkt avseende lokaliseringsutredningen, inklusive depå. Den tidigare lokaliseringsutredningen har delats upp och samrådet avser sträckan Flemingsberg – Skärholmen.

Stockholms stad lämnar på eget initiativ ett remissvar till finansdepartementet gällande Betänkandet En ny organisation för förvaltning av EU-medel (SOU 2024:22).

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att tillsätta en utredning av hanteringen av EU-medel i Sverige med syfte att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering av sådana medel.

Utredningens slutrapport, som lämnades till regeringen i mars 2024, innehåller i huvudsak följande förslag;

Tillväxtverket får ansvar för regionala utvecklingsfonden, fonden för en rättvis omställning och Europeiska socialfonden+.

Jordbruksverket får ansvar för handläggning och kontroll av areal- och djurbaserade stöd inom jordbruksfonderna istället för länsstyrelserna.

länsstyrelsernas handläggning och prövning av projekt- och investeringsstöd inom europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling koncentreras till sex länsstyrelser, bland annat länsstyrelsen i Stockholm.

De regionala strukturfondspartnerskapen ersätts av strategiskt orienterade partnerskap.

Införande av en lagstadgad anmälningsskyldighet vid misstänkt brottslighet med EU-medel.

Ekonomistyrningsverket får en mer främjande och förebyggande roll.

Det är primärt förändringar inom sammanhållningsfonderna som berör stadens verksamheter, och det är förslag inom dessa områden som ärendet belyser.

För partnerskapen under sammanhållningspolitiken föreslås ett stegvist införande med start den 1 juli 2025. Den nya lagen om ett effektivt skydd för vissa EU-medel föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att många migranter frivilligt vill återvandra. Motionären föreslår därför att ge berörda nämnder i uppdrag att vara en aktiv part med ambitionen att delta i gemensamma projekt med Migrationsverket kring frivillig återvandring.

I Översiktsplanen pekas Aspudden ut som ett stadsutvecklingsområde där omfattande stadsutveckling är möjlig och önskvärd.

En ny detaljplan har tagits fram för ett område utmed Blommensbergsvägen i Aspudden. Den nya detaljplanen möjliggör för cirka 215 nya bostäder, inklusive ett gruppboende för sex lägenheter samt verksamhetslokaler.

Projektutgiften bedöms uppgå till cirka 219,1 miljoner kronor. Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska genomförandebeslut överstigande 50 miljoner kronor lämnas till kommunfullmäktige i ett särskilt ärende.

Fördelning mellan bostadsrätter och hyresrätter blir hälften vardera i projektet.

Projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om 155 miljoner kronor, vilket motsvarar 826 000 kronor per ekvivalent lägenhet. Projektets täckningsgrad uppgår till 174 procent.

Projektet har en lång utbyggnadstid och planeras att vara färdigt cirka 2030.

I ärendet redovisas Tertialrapport 1 2024 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål under perioden och till att dessa kan nås under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett nettoöverskott om 70 mnkr efter resultatöverföringar.

I Skärholmens stadsdelsnämndsområde uppförs Projekt Vårbergstoppen med 300 nyproducerade hyreslägenheter. Projektet omfattar två fastigheter med sex respektive sju våningar och uppförs av bolagen Fastighets AB Lomholmen 1 och Fastighets AB Viggholmen 1. Bolagen är samägda av Åke Sundvall AB och Heba Fastighets AB. Idag pågår byggproduktion och AB Svenska Bostäder har förhandlat med ägarna om att förvärva projektet i bolagsform, det vill säga ett förvärv av bolagen Fastighets AB Lomholmen 1 och Fastighets AB Viggholmen 1.

I enlighet med kommunfullmäktiges budget ska bostadsbolagen bland annat säkerställa att de har en långsiktigt hållbar fastighetsförvaltning. En aktiv förvaltning av den samlade fastighetsportföljen innebär också förvärv av strategiska fastigheter.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) via dotterbolaget Stockholm Vatten AB övertog ansvaret som huvudman för den allmänna VA-anläggningen i Huddinge kommun 1997. Övertagandet innebär bland annat ett samarbete med Huddinge kommun gällande utbyggnaden av allmänna anläggningar i fritidshusområden som övergår till områden som är avsedda för permanentboende, så kallade ”omvandlingsområden”.

SVOA har arbetat med utbyggnaden av den allmänna VA-anläggningen i omvandlingsområdet Vidja tillsammans med Huddinge kommun och deras utbyggnadsplan sedan 2004.

Utbyggnaden i området har delats in i två etapper, etapp 1 och 2. Etapp 1 färdigställdes 2016, där cirka 125 nya abonnenter införlivades i VA-kollektivet. Detaljprojekteringen för etapp 2 har pågått sedan 2014 och är vidare indelat i deletapp 2A och 2BC. Deletapp 2A är nu i genomförandefasen medan deletapp 2BC snart är färdigprojekterat. Entreprenaden för deletappen förväntas starta under 2024 och färdigställas under 2028.

Detta ärende avser ett reviderat genomförandebeslut för projekt Vidja då kostnaderna har ökat sedan det tidigare beslutet. De ökade kostnaderna beror främst på prisindexökningar om 151 miljoner kronor och omfattningsförändringar samt utfallna risker om 210 miljoner kronor. Största delen av förändringarna är kopplat till behovet av att bygga ett dagvattennät samt de geotekniska förutsättningarna på platsen.

Stockholms stad bygger en ny stadsdel på Årstafältet med cirka 7000 bostäder, vilket kommer att utföras i åtta etapper, varav cirka 1000 bostäder byggs inom etapp 1.

Exploateringen på Årstafältet är planerad att utföras i åtta etapper, genom ett flertal detaljplaner. Staden har genom exploateringsnämnden valt att samordna vissa av etapperna och genomföra en gemensam groventreprenad i vilken ingår bland annat att förstärka marken för att möjliggöra byggnation av gator och ledningar, anläggande av gator och VA för kommande bostäder. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) kommer att följa stadens planerade etappindelning, med undantag av den första etappen av exploateringen, där anpassningar mot befintligt ledningssystem behöver göras.

Projektet är i genomförandefasen och inkluderar omläggning av befintliga huvudledningar, utbyggnad av en dagvattendamm, anläggning av en tryckstegringsstation och pumpstation samt anläggning av ett nytt lokalt ledningsnät.

Detta ärende avser ett reviderat genomförandebeslut för projekt Årstafältet etapp 1 då kostnaderna har ökat sedan det tidigare beslutet. De ökade kostnaderna beror främst på prisindexökningar om 167 miljoner kronor samt 298 miljoner kronor relaterat till masshantering, risker kopplade till byte av entreprenör, tidsförlängning av projektet samt flertalet ytterligare mindre förändringar.

Exploateringsprojektet Skärholmsdalen ingår i ett av stadens fokusområden, Fokus Skärholmen. Fokus Skärholmen består av totalt 18 bostadsprojekt i Vårberg, Skärholmen, Sätra och Bredäng. Inom Fokus Skärholmen planeras totalt över 4 000 nya bostäder.

Exploateringen av Skärholmsdalen innefattar skapandet av 800-1100 bostäder, ett vårdboende, lokaler för centrumändamål och kontor samt två nya förskolor och utbyggnad av en befintlig förskola. Exploateringen kräver omläggning av befintliga VA-ledningar samt utbyggnad av VA-ledningsnätet. Exploateringsområdet är komplext och innehåller flera utmaningar för både VA och övrig byggnation.

Detta ärende avser ett reviderat inriktningsbeslut för Stockholm Vatten AB:s (SVOA:s) projekt Skärholmsdalen för att dels följa exploateringsnämndens uppdelning och planering för utbyggnad i två etapper och dels för att SVOA:s projekt har identifierat betydande kostnadsökningar. Totalkostnaden i prisnivå november 2023 har ökat från 170 miljoner kronor till 460 miljoner kronor, vilket motsvarar 640 miljoner kronor inklusive förväntad kostnadsutveckling under projektets löptid till 2029.

De faktorer som påverkat totalkostnaden består främst av det förändrade marknadsläget med kraftigt ökade kostnader. Även omfattningen av entreprenaden, mängden bergschakt, markförstärkning och behovet av provisorier är betydande faktorer.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska kommunfullmäktige anta en planeringsstrategi senast 24 månader efter ett ordinarie val. Planeringsstrategin ska beskriva relevanta ändringar i planeringsförutsättningar för översiktsplanens aktualitet och fortsatta arbete med översiktsplanering. Stadsbyggnadsnämnden har utarbetat ett förslag till planeringsstrategi. Framtagandet av planeringsstrategin har drivits i projektform där en styrgrupp, ledd av stadsbyggnadsdirektören och med representanter från flera förvaltningar och Stockholms Stadshus AB varit beslutande i det löpande arbetet. En bred dialog har förts med berörda förvaltningar i staden om deras syn på förändrade planeringsförutsättningar, översiktsplanens aktualitet och behov av ytterligare insatser inom översiktsplaneringen. Planeringsstrategin har justerats i enlighet med stadsbyggnadsnämndens beslut.

Planen syftar till att möjliggöra cirka 215 bostäder, verksamhetslokaler samt allmänna platser längs med Blommensbergsvägen, Erik Segersälls väg och Hövdingagatan. Ett vidare syfte är att ge Blommensbergsvägen en ny utformning med bland annat breddade gång- och cykelbanor och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Planförslaget har utformats för att ta tillvara och utveckla områdets kulturhistoriska värden genom en omsorgsfull gestaltning i förhållande till befintlig bebyggelse med en anpassning utifrån denna i val av typologi samt utformning avseende kulör och materialpalett.

Det befintliga Eriksdalsbadets byggnadstekniska skick har utretts och allvarliga brister gällande den utvändiga och invändiga tätheten har identifierats, vilket har medfört skador på tak och betongkonstruktioner i bassänger och i garage. Bassängerna byggdes utan tätskikt.

Under arbetet inför ett genomförandebeslut har fastighetsnämnden och idrottsnämnden gjort bedömningen att kostnaden för renoveringen och anpassningen av Eriksdalsbadet blir hög samtidigt som flera av bristerna med dagens anläggning kommer att kvarstå vid en eventuell renovering. Den befintliga anläggningen innebär också begränsningar för att kunna utveckla badet.

Med anledning av detta föreslås att nämnderna får i uppdrag att analysera flera olika alternativ för Eriksdalsbadets framtid.

I betänkandet lämnas flera förslag för att göra yrkesutbildningen inom kommunal vuxenutbildning mer effektiv och bättre anpassad efter behoven på arbetsmarknaden och hos individer.

Utredningen föreslår bland annat ett inrättande av en ny utbildningsform som ska benämnas yrkesskola. Yrkesskolan ska ha sin utgångspunkt i yrkeshögskolemodellen och inte ingå i skolväsendet.

Det föreslås även att förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning ska ersättas av en förordning om statsbidrag för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning där det ska införas ett grundbidrag och möjlighet till ett tilläggsbidrag för yrkesutbildning inom komvux.

Regeringen gav i juni 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Under 2023 och 2024 beslutade regeringen om tre tilläggsdirektiv. Utredningens ursprungliga uppdrag var att förbygga, förhindra och försvåra skolattacker. Genom tilläggsdirektiven har uppdraget utvidgats till att förhindra brott inom skolväsendet. Ett delbetänkande gällande skolattacker överlämnades i juni 2023. Den 6 mars 2024 lämnade skolsäkerhetsutredningen sitt andra delbetänkande Skolor mot brott (SOU 2024:17).

Utredningen konstaterar att skolan dessvärre är en vanlig brottsplats. Samtidigt har skolan en viktig roll i att förebygga framtida brottslighet hos barn och unga. Skolan bedöms vara en central samverkanspart i det lokalt brottsförebyggande arbetet. Vidare beskrivs skolans skyddsfaktorer för normbrytande beteende genom god skolanknytning och skolprestationer. Att skolan har förutsättningar att genomföra sitt grunduppdrag är avgörande i det brottsförebyggande arbetet.

Utredningen förutsätter att skolor redan deltar i samverkan utifrån vad som anges i lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete samt att det finns en samverkan mellan skolan, socialtjänsten och Polismyndigheten gällande individärenden när det förekommer oro om att en ung person ska begå allvarliga brott och ingår i den samverkansstruktur som regeringen nyligen gett berörda myndigheter att inrätta, Barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott (Bob).

I utredningen föreslås att varje förskole- och skolenhet bör bedriva ett kunskapsbaserat och brottsförebyggande arbete, ett uppdrag som huvudmannen föreslås ansvara för. Arbetet innefattar kartläggning av brottslighet som förekommer i samband med skolverksamheten samt att analysera orsaker till de identifierade problemen för att därefter vidta åtgärder. Kartläggning och analys ska sammanställas i en lägesbild och de planerade åtgärderna i en åtgärdsplan. Båda dokumenten ska uppdateras och följas upp kontinuerligt. Arbetssättet syftar till att identifiera och adressera mönster av brottsproblem.

Utredningen föreslår att Brottsförebyggande rådet (Brå) och Skolverket får i uppdrag att ta fram ett stödmaterial som både beskriver hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete kan bedrivas i olika typer av förskole- och skolenheter och hur det kan integreras med annat arbete. Vidare föreslås att Skolverket, Socialstyrelsen, Brå och Polismyndigheten ges i uppdrag att lämna förslag på hur ett operativt stöd till skolor som är särskilt brottsbelastade kan utformas. Stödet ska vara en insatsgrupp som går att anpassa utifrån det enskilda fallet avseende sammansättning och kompetens.

Vidare lämnar delbetänkandet förslag om att skolväsendet i större utsträckning än idag involveras i arbetet med att motverka brottslighet och att öka säkerheten i skolans miljöer och samhället i stort. Arbetet föreslås bedrivas mer systematiskt och skolväsendet får ett nytt ansvarsområde med nya skyldigheter för säkerhetsarbete genom ett nytt kapitel i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att huvudmannen får ansvar för att det finns en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer på varje förskole- och skolenhet. Med allvarliga våldssituationer avses både riktade våldsdåd, exempelvis skolattacker, och andra typer av allvarliga våldsdåd som kräver snabbt och korrekt handlande för att skydda barn, elever och personal. Beredskapsplanen ska innefatta en plan för hur utrymning, inrymning och utestängning kan utföras. Detta kräver utbildning, planering och övning. Hur rollfördelning och ansvar är fördelat behöver tydligt framgå och både personal och barn behöver få information om hur de ska agera om en våldssituation uppstår. Eftersom förutsättningarna är olika för verksamheterna föreslås att huvudmannen avgör vilka åtgärder som krävs i övrigt.

Skolverket, Specialpedagogiska institutet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Polismyndigheten föreslås få i uppdrag att ta fram en vägledning för beredskapsarbetet och rekommendationer för hur övningar ska genomföras.

Utredningen föreslår även en reglering i skollagen med en bestämmelse om att ålägga huvudmannen att säkerställa att obehöriga inte ges fritt tillträde till förskole- eller skolenhetens områden när verksamheten pågår.

Vidare föreslår utredningen att bestämmelser i skollagen som gör det möjligt för skolpersonal att undersöka väskor eller andra föremål inom skolans område under vissa förutsättningar. Detta bedöms vara en viktig del i att förhindra att oönskade föremål förs in i skolmiljöer. Rektorn föreslås ges rätt att fatta ett generellt beslut om att väskor och andra föremål som eleven har med sig till skolan kan undersökas. Detta innebär alltså en inskränkning i skyddet mot kroppsvisitation och gäller grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Skolverket ges tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för tillämpning av bestämmelsen, exempelvis frågor om utbildning av personal som ska genomföra undersökningar.

I betänkandet föreslås en bestämmelse i skollagen som anger att rektorn har anmälningsskyldighet till Polismyndigheten när en elev misstänks för brott i samband med skolans verksamhet. Om den misstänkte eleven är under straffmyndighetsåldern måste det särskilt uppmärksammas om det finns förutsättningar att inleda en utredning om brottet med stöd av 31§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. För elever som uppnått straffmyndig ålder bör övervägande skäl mot en polisanmälan främst föreligga vid mer obetydlig brottslighet.

Avslutningsvis föreslår utredningen att samtliga läroplaner med tillägg som förtydligar att utbildningen ska informera om de lagar som och regler som gäller i samhället. Detta bedöms vara viktigt ur ett brottsförebyggande perspektiv.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Åtgärdsplaner behöver inte vara upprättade förrän 1 januari 2026.

Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till nya riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism. De tidigare riktlinjerna antogs av kommunfullmäktige år 2016.

Stadens arbete mot våldsbejakande extremism fokuserar på tre extremismmiljöer som Säkerhetspolisen bedömer utgör ett hot mot demokratin och individers demokratiska fri- och rättigheter. Det är den våldsbejakande högerextremistiska, den våldsbejakande vänsterextremistiska och den våldsbejakande islamistiska.

Stadens arbete ska även infatta ett förebyggande arbete mot ensamagerande personer. Dessa personer är inte med i en grupp/organisation, utan agerar istället på egen hand utifrån en extremistmiljös ideologi.

I förslaget till nya riktlinjer för våldsbejakande extremism delas arbetet upp utifrån förebyggande arbete och riktade sociala insatser. Detta för att tydliggöra målen för arbetet och underlätta uppföljning samt att förtydliga roller och ansvar.

Att Stockholm ska vara en trygg och säker stad är det övergripande målet för stadens samlade brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Ett strukturerat arbete mot våldsbejakande extremism är en viktig del i detta.

Socialnämnden har hemställt att kommunfullmäktige godkänner förslag på reviderade riktlinjer för handläggning av insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling i staden när det gäller utredning, bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från socialtjänsten. Riktlinjerna har främst reviderats så att innehållet stämmer överens med aktuell lagstiftning och praxis.

Folkhälsomyndigheten föreslår nya föreskrifter till följd av implementering av nya krav på upphettade tobaksvaror i svensk rätt. Folkhälsomyndigheten har ändrat i två befintliga föreskrifter och där har även en konsekvensutredning gjorts. Föreskrifterna kompletteras med bestämmelser som ska gälla de nya kraven på upphettade tobaksvaror. I samband med implementering av de nya kraven på upphettade tobaksvaror har även vissa redaktionella uppdateringar av föreskrifterna att gjorts.

Folkhälsomyndigheten har remitterats förslaget till Stockholms stad för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 5 juni 2024 och publiceras senast med protokollet.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) rekommenderar kommunerna att finansiera stöd för en kunskapsbaserad socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. SKR arbetar sedan 2020 på kommunernas uppdrag och inom ramen för en rekommendation om: Gemensam finansiering för en långsiktig kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter för att stödja utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst.

Bakgrunden till rekommendationen är att de tjänster och stöd som ingår i rekommendationen inte har finansierats inom ramen för SKR:s ordinarie medlemsavgift. Den nuvarande rekommendationen gäller till och med 2024. För att kunna fortsätta arbetet 2025-2028 behöver därför kommunerna göra ett nytt ställningstagande.

SKR:s styrelse föreslår att kommunerna årligen, till SKR, gemensamt tilläggsfinansierar stödet med 9,5 miljoner kronor per år under åren 2025-2028 och att kostnaden fördelas per kommun utifrån befolkning i respektive kommun. Kommuner med över 200 000 invånare får 10 procent rabatt.

Det innebär för Stockholms stads del en kostnad om ca 2 mkr per år under åren 2025-2028.

Östermalms och Norrmalms stadsdelsnämnder har nyligen gått samman till en stadsdelsnämnd: Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning sitter idag i externa lokaler och lokalerna uppfyller inte verksamhetens krav på en effektiv förvaltning.

Målet med förvärvet av fastigheten Cedersdal 5:1 (före detta socialhögskolan) är att tillgodose Norra innerstadens stadsdelsnämnds behov av ett sammanhållet kontor. I förvärvsprocessen ingår att inleda dialog med den nuvarande ägaren, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), samt den tilltänkta hyresgästen. Vidare ska besiktningar och analyser genomföras.

Hyran som stadsdelsnämnden ska betala till fastighetsnämnden kommer baseras på självkostnaden för förvärvet samt eventuella anpassningar för verksamheten, enligt stadens gällande principer för internhyressättning.

Stadsdelsnämnderna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista har nyligen gått samman till den nya stadsdelsnämnden Järva, som nu söker en gemensam kontorslokal. Med det aktuella förvärvet tillgodoses stadsdelsnämndens behov av ett sammanhållet kontor.

I förvärvsprocessen ingår att inleda dialog med den nuvarande ägaren, Stockholm Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), samt den tilltänkta hyresgästen, Järva stadsdelsnämnd. Vidare ska besiktningar och analyser genomföras.

Efter det tilltänkta förvärvet ska byggnaden hyresgästanpassas och hyras till stadsdelsnämnden till en självkostnad enligt stadens gällande principer för internhyressättning.

Trafikverket har tagit fram ett förslag till vägplan inklusive miljöbeskrivning för en gång- och cykelväg samt kollektivtrafikåtgärder på Gudöbroleden, väg 260. Projektet syftar till att anpassa delar av Vendelsöstråket till regional standard för cykelstråk vilket förbättrar framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter samt att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken på sträckan.

Cykelstråket är utpekat i den regionala cykelplanen och åtgärderna som föreslås av Trafikverket syftar till att förbättra standarden så att cykelstråket uppfyller regional cykelstandard. Inom Stockholms stad saknas en cykelförbindelse utmed Gudöbroleden norr om korsningen med Skrubba Malmväg. Åtgärderna som föreslås för kollektivtrafiken syftar till att förbättra för bussframkomligheten i stråket. I delen som är inom staden föreslås ett nytt busskörfält i riktning söderut på Gudöbroleden. Åtgärderna finansieras av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2018-2029. Projektet befinner sig i fasen samrådshandling och byggstart bedöms av projektet kunna ske tidigast 2026.

Det är positivt med en förbättrad cykelstandard och framkomlighet för kollektivtrafiken längs med Gudöbroleden, och är i linje med stadens mål om att till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80% jämfört med år 2010. I det fortsatta arbetet är det viktigt att Trafikverket studerar hur anslutningar till befintliga cykelbanor fungerar och kan förbättras, så att gång- och cykelvägen blir genomgående norrut. Då kommer cykelstråkets potential att förbättras och realiseras.

Projektet säger att hänsyn har tagits för att minimera intrånget i Flatens naturreservat. Det är viktigt att naturen värnas och att spridningssambanden säkras. Stockholms stad har ett stadsövergripande trädmål där för varje träd som tas ned på gator, torg och i anlagda parker, ska staden plantera två nya träd, och krontäckningsgraden ska öka. Med tanke på intrånget i Flatens naturreservat vore det lämpligt om även Trafikverket genomförde ekologisk kompensation för träd och växtlighet för att säkra spridningssambanden och för att minska risken för vattenföroreningar på grund av den ökade hårdgjorda ytan.

Jan Jönsson (L) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen om att staden ska arrangera hågkomstarrangemang för romer med anledning av att den 2 augusti varje år högtidlighålla minnet av folkmordet på romer under Förintelsen.

I skrivelsen ställs följande fråga: ”Ämnar majoriteten möjliggöra för att staden ska kunna bistå med att arrangera ett hågkomstarrangemang på minnesdagen för folkmordet på romer den 2 augusti?”

Tapani Juntunen (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att skärpta krav för kemtvättar behöver införas på grund av miljö- och hälsoproblem relaterade till kemtvättarnas kemikalieutsläpp. Mot bakgrund av det anförda föreslås i motionen att miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att utreda

differentierade krav på lösningsmedelförluster för kemtvättar.

en skärpning av kravet om lösningsmedelförlust för kemtvättar till 1 procent.

hur sanktionsmöjligheterna påverkas av nya skärpta regler för samtliga kemtvättar.

Sedan år 2002 finns ett EU-direktiv avseende omgivningsbuller, som har införlivats i svensk lagstiftning genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen ska Stockholm och övriga städer med mer än 100 000 invånare enligt direktivet ta fram ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller baserat på en kommunomfattande bullerkartläggning samt redogörelse för antal människor som är exponerade. Enligt förordningen ska åtgärdsprogrammet revideras vart femte år, fastställas av kommunfullmäktige och därefter redovisas till Naturvårdsverket, som rapporterar vidare till EU-kommissionen. Eftersom Naturvårdsverkets avrapportering bör ske efter årsskiftet och åtgärdsprogrammet gäller från 2024, är det angeläget att det fastställs så snart som möjligt.

Åtgärdsprogrammet fastställs av kommunfullmäktige och ska utgöra stadens samlade syn på hur nämnder och bolag ska arbeta med omgivningsbuller. Åtgärdsprogrammet utgår från nationella lagar och regler samt nationella myndigheters vägledningar. Ett centralt underlag för åtgärdsprogrammet är den senaste kommunomfattande bullerkartläggningen från 2022. Arbetet har också utgått från stadens styrande dokument samt målsättningar för minskad bullerexponering och förbättrad ljudmiljö, exempelvis stadens översiktsplan och stadens miljömål.

Det nya förslaget till åtgärdsprogram mot buller 2024-2028 ersätter stadens nuvarande åtgärdsprogram för 2019-2023 som beslutades av kommunfullmäktige år 2019.

Avsägelser
17 juni 2024

Avsägelser och fyllnadsval
5 juni 2024