Möte 2023-10-25

Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Syftet är att främja integrationen och ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället.

Stockholms stad har fått utredningen på remiss och på grund av den korta remisstiden har staden svarat med arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Det är av stort värde för staden att Mälarterrassen kan öppna i enlighet med tidplanen för projekt Slussen. Samtidigt har förutsättningarna i omvärlden och för kommersiella fastighetsbolag förändrats. Exploateringsnämnden markanvisade Mälarterrassen vid Slussen till Atrium Ljungberg AB den 14 juni 2018. För att nå en överenskommelse inom ramen för tidplanen har villkoren i markanvisningsavtalet omförhandlats.

Förslaget till överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse innebär att en detaljerad gränsdragning för byggande och ägande har tagits fram där staden genomför markarbeten, grundläggning, stomme inklusive fasader samt de rulltrappor, hissar och trappor som utgör dygnetruntöppet område. Byggnaden överlåts till bolaget som färdigställer den för uthyrning i enlighet med målet att platsen ska fungera som en mötesplats, det vill säga till huvudsakligen mat och dryck, med inslag av scen- och kulturverksamhet. En fastighet med tillhörande 3D-utrymmen och gemensamhetsanläggningar har bildats. Staden överlåter byggnaden i överenskommet skick till bolaget för 200 miljoner kronor, reglerat med entreprenadkostnadsindex från den 1 maj 2023.

Tomträttsavgälden uppgår till 4 688 000 kronor per år och indexregleras efter marknadsvärdesutvecklingen för relevanta kommersiella fastigheter från den 1 maj 2023. De fem första åren är avgäldsfria. Tomträttsavgälden baseras på marknadsvärde för normala förhållanden vad avser grundläggning och andra byggkostnader, vilket innebär att bolaget behöver kompenseras för de speciella förhållanden som gäller på platsen, med svår grundläggning, komplex geometri ovanpå och på ömse sidor om stadens tunnel samt intill och under tunnelbanan, under stadens torg och terrasser, genomkorsat av ett dygnetruntöppet område, komplicerat genomförande i anslutning till projekt Slussen samt stadens krav vad gäller design och innehåll. De speciella förhållandena påverkar markvärdet negativt. Kompensationen utgår i form av en engångsersättning om 90 miljoner kronor från staden till bolaget i samband med tomträttsupplåtelsen. Indexreglering sker fram till dess på samma villkor som för tomträttsavgälden.

Avtalet förutsätter att staden ingår ett separat avtal med bolaget rörande samverkan om drift och underhåll. Förslag till avtal hanteras av trafiknämnden. En annan del i uppgörelsen är att markanvisningarna för kontor i kvarteret Ryssbodarna respektive den nya handelsplatsen i kvarteret Blå Bodarna förlängs till ett år innan planerat tillträde.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Wästbygg Projektutveckling AB upprättat en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheten Ulvsunda 1:1. Marköverlåtelsen är en del av genomförandet av exploateringsprojektet Primus.

Projektet har flera ingående byggaktörer. Peab bostad AB uppför 390 lägenheter och en förskola med åtta avdelningar och ett gemensamt garage på privat mark. På privat mark uppförs också 65 lägenheter av Patriam AB. AB Svenska Bostäder uppför 120 bostäder inklusive en gruppbostad för LSS-boende på mark som upplåts med tomträtt. Wästbygg Projektutveckling AB uppför totalt 90 lägenheter på mark som staden överlåter.

I samband med genomförandebeslutet tecknades avtal med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB om överlåtelse av mark för cirka 20 bostäder och en option om ytterligare 60-70 bostäder. Den föreliggande överenskommelsen med bolaget, som har namnändrat till Wästbygg Projektutveckling AB, fullföljer optionen.

Markpriset bestämdes i det avtal som tecknades med bolaget 2018.

Försäljningsinkomsten beräknas uppgå till 249 miljoner kronor. Bostäderna ska upplåtas med bostadsrätt. Enligt överenskommelsen förbinder sig bolaget att ansluta till gemensamhetsanläggning för garage och sopsug.

Ärendet hemställs till kommunfullmäktige för beslut då försäljningsinkomsten överstiger 90 miljoner kronor, i enlighet med exploateringsnämndens reglemente.

Socialnämnden föreslår ändring av stadsdelsnämndernas myndighets- och kostnadsansvar för personer som bor i bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS på så sätt att myndighets- och kostnadsansvaret inte byter stadsdelsnämnd i samband med att den enskilda flyttar och att detta genomförs och börjar gälla i samband med pågående revidering av stadens riktlinjer för ärendeansvar.

Sergej Salnikov (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han anför att det under och efter pandemin inte har gjorts några uppföljningar över hur pengarna till kulturstödsmottagare har använts.

Mot bakgrund av detta föreslår motionären att:

Kulturnämnden får i uppdrag att genomföra verksamhetsgranskningar av kulturstödsmottagare för de uteblivna åren 2020, 2021 och 2022.

Förskolenämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen ta fram en förskolerapport som syftar till att ge en stadsövergripande bild av både kommunal och fristående förskola i Stockholms stad. Rapporten Förskola i Stockholm 2022 innehåller statistik och analyser av förskoleverksamheten i staden, och presenterar slutsatser inom tre områden:

Tillgång till förskola och tidigare förberedelser för fortsatt utbildning

Personalens utbildningsnivå och förutsättningar för uppdraget

Bidra till en likvärdig kvalitet i stadens förskola genom bättre uppföljningsmetoder

Inom det första området, Tillgång till förskola och tidigare förberedelser för fortsatt utbildning, visar rapporten att det fortgår insatser för att öka inskrivningsgraden i förskolan, men att det finns utmaningar i att identifiera vårdnadshavare som inte har sina barn inskrivna i förskolan. Rapporten visar också att det finns ett fortsatt behov av mer systematik i uppföljningen av det språkutvecklande arbetet på alla nivåer.

Det andra området, Personalens utbildningsnivå och förutsättningar för uppdraget, berör insatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket, säkerställa att all undervisning leds av förskollärare, matcha fortbildningsinsatser till kompetens hos de som saknar förskollärarutbildning och säkra en god arbetsmiljö för personalen. Rapporten visar att en positiv utveckling har skett inom flera av dessa områden och att ett utvecklings-, uppföljnings- och analysarbete behöver fortsätta även framöver.

Inom det tredje området, Bidra till en likvärdig kvalitet i stadens förskola genom bättre uppföljningsmetoder, visar rapporten att ökad samverkan och utveckling av uppföljningsmetoder behövs för att säkra likställighet i bedömningar av kvalitet i förskolan och främja en likvärdig kvalitet i stadens förskolor.

Ulvsunda ligger i stadsdelen Bromma och har pekats ut som ett stadsutvecklingsområde i stadens översiktsplaner sedan år 1999. Det tidigare industriområdet ska utvecklas till en blandad bebyggelse. Staden har genom flera strategiska förvärv som genomförts av exploateringsnämnden och S:t Erik Markutveckling AB ökat sin rådighet över området.

Exploateringsnämnden har fattat beslut om inriktning för projektet som bedöms överstiga 300 miljoner kronor i samlade investeringsutgifter. Förutom att besluta om inriktningsbeslut har exploateringsnämnden fattat beslut om två föravtal inom fastigheten Gjutmästaren 4 och inom Gjutmästaren 5. Dessa avtal hanteras inte av kommunfullmäktige.

En ny detaljplan för områdets södra del, Gjutmästaren 6, har antagits av kommunfullmäktige år 2023. Bällsta hamn ligger precis norr om Gjutmästaren 6, där ett nytt idrottscenter ska byggas.

Projektet Bällsta hamn kräver mycket stora investeringsutgifter. Omvandlingen från industriområde till blandstad med bostäder, skola med mera kräver bland annat omfattande marksaneringar, markförstärkningsåtgärder, ett nytt gatunät samt utbyggt ledningssystem.

Projektets samlade utgifter i löpande prisnivå beräknas till cirka 2 324,7 miljoner kronor. Av dessa är 98 miljoner kronor utgifter före 2023. Projektinkomsterna, exklusive försäljningsintäkter, uppskattas till cirka 132 miljoner kronor. Huvuddelen utgörs av exploateringsbidrag från de privata byggaktörerna. Försäljningsinkomsterna beräknas till 2 455 miljoner kronor och reavinsten beräknas uppgå till 2 002 miljoner kronor.

Se budgetutlåtandet.

Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2023 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti i enlighet med kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 13 kap. 1 §.

I ärendet redogörs för stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter. Utifrån uppföljningen har stadsledningskontoret bedömt måluppfyllelsen för helåret, för kommunfullmäktiges respektive mål, vilka redovisas i ärendet.

Stadsledningskontoret bedömer att staden under år 2023 kommer uppnå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt under 2023.

Några nämnder uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat gällande kostnadsökningar i stora projekt.

Det offentliga biträdets roll och uppdrag i migrationsprocessen är inte reglerad i lag. Inte heller har biträdets uppgifter preciserats genom praxis eller på annat sätt.

Promemorians förslag innebär att behörighetskraven för offentliga biträden bör skärpas och förtydligas, att det ska krävas att den person som utses till offentligt biträde är advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå. Om så inte är fallet ska personen i vart fall ha avlagt de kunskapsprov som krävs för behörighet till domaranställning, det vill säga ha en juristexamen eller motsvarande äldre examen.

Stockholms stad har fått förslaget på remiss från Justitiedepartementet för yttrande.

Utländska uppköp av och investeringar i svenska företag som bedriver verksamhet inom skyddsvärda områden kan medföra oacceptabla risker för Sverige. Investerare kan skaffa sig inflytande över företaget och få tillgång till känslig information eller möjlighet att kontrollera information eller verksamhet på ett sätt som kan vara skadligt för Sverige. Det gäller särskilt om investeraren har koppling till slutna, odemokratiska eller antagonistiska stater.

Betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87) har resulterat i ett lagförslag som träder i kraft den 1 december 2023. I lagen ges föreskriftsrätt till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och med anledning av detta har MSB remitterat en konsekvensutredning samt förslag på nya föreskrifter. Syftet med de nya föreskrifterna är att ange vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av lagen.

Stockholms stad har fått konsekvensutredning samt förslag på nya föreskrifter på remiss från MSB för yttrande.

Syftet med detaljplanen för del av postgården 1 m. fl. är att möjliggöra uppförandet av 463 lägenheter i tre kvarter, avsedda att upplåtas som hyresrätter, en grundskola F-9 för cirka 900 elever, två förskolor med sammanlagt 10 avdelningar, en fullstor idrottshall, en elnätstation och lokaler för centrumändamål. Detaljplanen utgör den tredje bebyggelseetappen på Årstafältet med syfte att skapa stadsliv i den planerade stadsdelen. Vidare är syftet att stärka kopplingen mellan Östberga och Årsta. Förslaget ligger i linje med Årstafältets planprogram och översiktsplanen. Planområdet ligger inom influensområdet för utbyggnad av tunnelbanan.

Efter att detaljplanen (dnr KS 2020/1686) antogs i kommunfullmäktige den 7 november 2022 valde Länsstyrelsen Stockholm att upphäva planen med motiveringen att de inte delade stadens uppfattning om att den nödvändiga utformningen av bostäderna inte säkerställs i detaljplanen genom lämpliga planbestämmelser. Detaljplanen har därefter bearbetas av stadsbyggnadsnämnden och hemställs nu för förnyat antagande.

Boverket har tagit fram ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om certifierade byggprojekteringsföretag. Syftet med föreskrifterna är att precisera vilken kunskap, erfarenhet och certifiering som krävs av sådana byggprojekteringsföretag som avses i 9 kapitlet 32 b § plan- och bygglagen. Enligt de nya reglerna kan ett certifierat byggprojekteringsföretag utföra kontroller som ersätter byggnadsnämndens prövning i samband med bygglov och vid bedömning inför startbesked.

I förslaget till föreskrifter anges att certifiering får lämnas för två behörigklasser: normal respektive kvalificerad behörighet. Normal behörighet gäller en- och tvåbostadshus. Kvalificerad behörighet gäller nybyggnad av alla bostadshus, vilket även omfattar byggnader som innehåller lokaler under förutsättning att lokalarean inte överstiger byggnadsarean och inte heller bostadsarean. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024. Därefter kommer att tid krävas för certifieringsorgan att ackreditera sig och för företag att certifiera sig. Boverket bedömer att systemet med certifierade byggprojekteringsföretag tidigast kan börja tillämpas under det första halvåret 2025.

Boverket har skickat förslaget på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås bland annat att Stockholms stad erbjuder svenska för invandrare (sfi) till de ukrainare som vistas i Stockholm under EU:s massflyktsdirektiv och att möjligheten till barnpassning och förskola erbjuds under undervisningstiden för sfi. Därutöver föreslås i motionen att staden hemställer till regeringen att kommunerna som erbjuder sfi ska bli ersatta för dessa kostnader.

Andréa Hedin och Per Rosencrantz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de föreslår ett antal förändringar gällande feriehandläggningen och prioteringsgrunderna för att erhålla ett kommunalt feriearbete.

Syftet med skolsäkerhetsutredningen är att barn, elever, lärare, rektorer och annan personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Betänkandet Samhället mot skolattacker (2023:28) avser ett första delbetänkande. Ett slutbetänkande planeras att läggas fram sista februari 2024. Remissen lyfter två huvudsakliga frågor:

Lämplig organisering av lokala eller regionala operativa organ för samverkan i individärenden som rör oro för skolattacker.

Hur det förebyggande arbetet mot sådana kan stärkas.

Stockholms stad har fått utredningen på remiss för yttrande.

Under våren 2023 har regeringen beslutat om en ny ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Därmed får kommuner möjligheten att erbjuda personer från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet att läsa svenska och svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå inom Komvux. Arbetsmarknadsnämnden föreslår att Stockholms stads kommunala vuxenutbildning ska erbjuda svenska och svenska som andraspråk på grundläggande nivå och gymnasial nivå till ukrainska medborgare som bor i kommunen i enlighet med den nya lydelsen av paragrafen.

Kyrkogårdsnämnden föreslår att Skogskrematoriet inklusive kapellen och monumenthallen ska totalrenoveras för att bevara byggnaden och säkerställa dess kulturhistoriska värde. Säkerheten och inomhusmiljön ska förbättras och byggnaden ska också tillgänglighetsanpassas och energieffektiveras. Dessutom ska markarbeten genomföras omkring byggnaden. Investeringsutgifterna kommer att uppgå till 292,0 mnkr. Planerad byggstart är under 2025 och genomförandet beräknas till tre år.

I enlighet med kommunfullmäktiges budget ska stadsdelsnämnderna årligen ta fram regionala äldreboendeplaner. Äldrenämnden samordnar arbetet med den stadsövergripande boendeplanen samt föreslår beslut om åtgärder utifrån en sammanvägd övergripande bedömning och prognos över framtida behov av vård- och omsorgsboenden. Boendeplanen ska även beakta behov och efterfrågan av seniorbostäder och servicehus.

För att på ett tydligt sätt kunna belysa osäkerheten i framtida omsorgskonsumtion presenteras årets prognosresultat utifrån två alternativ. Huvudalternativet utgår från en fortsatt minskning av omsorgskonsumtion medan Nulägesalternativet utgår från nuvarande nivå på omsorgskonsumtion. Om dagens nivå av omsorgskonsumtion fortsätter syns skillnader inom några år. Men framför allt innebär det en exponentiell utveckling där skillnaderna mellan prognosalternativen ökar med tiden.

År 2040 prognostiserar Huvudalternativet 29 840 omsorgstagare och Nulägesalternativet 36 310 omsorgstagare, en differens på 6 470 omsorgstagare. Planeringen för nya vård- och omsorgsboenden utgår liksom tidigare boendeplaner från, Huvudalternativet. Huvudalternativet har hittills stämt väl med utfallet.

För att möta behoven planeras 35 nya vård- och omsorgsboenden med totalt cirka 2 900 platser fram till 2040. Av dessa boenden planeras 23 inom kommunal produktion och 12 boenden inom privata nyproduktionsprojekt fram till 2040. Kommande boendeplaner kommer att fortsätta följa och analysera bägge prognosalternativen, utvärdera utfall och revidera framtida planering där efter.

Trafiknämnden föreslår att trafiksäkerhetsåtgärder kopplade till nya hastighetsplaner ska genomföras på gator i stadsdelarna Östermalm, Bromma, Vantör och Älvsjö till en investeringsutgift om 128 mnkr. Nämndens förslag är att fokusera trafiksäkerhetsåtgärderna på passager där oskyddade trafikanter korsar gatan, genom exempelvis upphöjda övergångsställen eller avsmalning. Nämnden bedömer att trafiksäkerheten ökar och att såväl den upplevda som den faktiska tryggheten kommer att öka. En förutsättning för att minska antalet döda och skadade i trafiken är att stadens gator har rätt hastighet i förhållande till dess funktion, och åtgärderna är en förutsättning för att de beslutade hastighetsplanerna ska förverkligas. Åtgärderna bedöms också ge positiva följdeffekter, såsom minskat buller och vibrationer, mer trivsamma och attraktiva gaturum samt att tillgängligheten förbättras.

Klimat- och miljödepartementet har remitterat Naturvårdsverket hemställan om ändring i förordningen (2021:996) om engångsprodukter och förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Av förordningen (2021:996) om engångsprodukter framgår att det är förbjudet att släppa ut ett antal olika engångsplastprodukter på den svenska marknaden som innehåller expanderad polystyren. Naturvårdsverket föreslår att 12 § i förordningen ska ändras på så sätt att orden ”expanderad polystyren” byts ut till ”polystyren som har expanderats”. Eftersom polystyren som har expanderats, oavsett tillverkningsmetod, ger upphov till miljöproblem anser Naturvårdsverket att ett förtydligande är angeläget.

Av förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter framgår att producenter av vissa engångsprodukter av plast ska täcka kommunernas kostnader för renhållning som orsakas av de produkterna. Naturvårdsverket föreslår ändringar i förordningen som berör dels vilka av kommunernas kostnader som avgifterna ska täcka (10 §), dels kommunernas rapporteringsskyldighet (28 §), dels hur Naturvårdsverket ska fastställa kommunernas kostnader (13 §).

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till revidering av Avfallsdirektivet (2008/09/EG). Förändringarna rör områdena textilavfall och livsmedelsavfall. Syftet med förslaget är att minska påverkan på miljö och klimat. Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat ärendet till Stockholms stad för yttrande.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat ett förslag från EU-kommissionen gällande förslag på förordning om cirkularitetskrav för fordonsdesign och om hantering av uttjänta fordon till Stockholms stad för yttrande. Förslaget syftar till att stärka cirkulariteten av material från uttjänta fordon genom kravställning gällande produktion, konstruktion, insamling, återvinning samt rapporteringsskyldighet. Förslaget förväntas även stärka EU:s motståndskraft mot störningar i leveranskedjan och minska beroendet av import av viktiga råvaror.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat ett förslag från EU-kommissionen gällande ändringar i förordning (EG) nr 2017/852 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008, till bland annat Stockholms stad för yttrande.

EU-kommissionen föreslår ett förbud mot de återstående avsiktliga användningarna av kvicksilver inom EU, som dentalt amalgam och vissa lampor med tillsatt kvicksilver. I Sverige trädde ett generellt förbud mot kvicksilver i kraft 2009, genom förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Det aktuella förslaget innebär att den svenska lagstiftningen blir mer anpassad till EU-lagstiftningen.

Stockholms stad har ansvar för donerade medel som ligger till grund för ett stort antal donationsstiftelser och stadsledningskontoret svarar för förvaltning och administration av de stiftelser som står under stadens vård.

Efter testamente upprättat 16 maj 1899 av grosshandlaren Carl Robert Forsgrén tilldelades Stockholms stads kommunfullmäktige att förvalta kvarlåtenskapen i en stiftelse och vart femte år besluta om användning (utdelning) från avkastningen som finns tillgänglig.