Möte 2020-05-06

Regeringen har fattat beslut om ändring i Förordning (2014:348) om energimätning i byggnader. Ändringen innebär att krav införs på installation av system för individuell mätning och debitering (IMD) av värme och tappvarmvatten i flerbostadshus. Kravet för IMD av värme gäller befintliga byggnader som inte har tillräckligt bra energiprestanda. Här finns även en valmöjlighet för byggnadsägaren att förbättra energiprestanda på annat sätt än att införa IMD. De flesta av bestämmelserna i den ändrade förordningen trädde i kraft den 1 december 2019. Krav på installation av IMD träder dock i kraft först den 1 juli 2021.

Det innebär att en byggnadsägare med flerbostadshus som överskrider gränsvärdet på energiprestanda behöver hantera frågan i god tid före detta datum.

Remissen omfattar föreskrifter för de byggnadsägare som berörs av kravet på införande av IMD för värme och tappvarmvatten. I den ändrade förordningen ges Boverket bemyndigande att meddela föreskrifter om:

Beräkningen av primärenergital.

Kriterier för teknisk genomförbarhet.

Kriterier för proportionalitet i förhållande till möjliga energibesparingar (lönsamhet).

Kriterier för konkreta, planerade energieffektiviserande åtgärder.

Boverket föreslår att installation av system för individuell mätning och debitering inte är proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar om åtgärden är privat- eller företagsekonomiskt olönsam. En åtgärd antas vara olönsam om investeringen ger en avkastning, internränta, som är lägre än byggnadsägarens avkastningskrav på investeringar, kalkylränta. Boverket föreslår att den ekonomiska livslängden för IMD-utrustning fastställs till 10 år och att den årliga energiprisökningen är 4 procent (nominell). Staden besvarade ärendet med det gemensamma tjänsteutlåtandet från stadsledningskontoret, exploateringskontoret, fastighetskontoret, miljöförvaltningen stadsbyggnadskontoret och Stockholms Stadshus AB med anledning av den korta remisstiden. Ärendet anmäls därför till kommunstyrelsen i efterhand.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om masshantering. I motionen föreslås att kommunstyrelsen tar fram en stadsövergripande masshanteringsstrategi samt att en samordnande funktion inom staden inrättas för masshanteringsfrågorna.

I motionen föreslås vidare att staden tar initiativ till regional samordning av masshanteringen och att trafiknämnden får i uppdrag att ändra Stockholms stads lokala trafikföreskrifter så att massgodstransporter upp till 15 meter tillåts inom Stockholms stad.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm behöver göra mer för att bryta den negativa utvecklingen på dagens bostadsmarknad och att rätten till bostad ska vara en självklarhet.

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det globala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverkliga bostaden som en rättighet för stadens invånare.

Genom att ansluta sig till The Shift, kan Stockholms stad enligt motionären, skapa nya lösningar och idéer samtidigt som det främjar utbytet med andra städer som står inför liknande utmaningar. Vidare framförs att städer som New York, London, Berlin och Paris har skrivit under åtagandet.

Stockholms stad har fått promemorian ”Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero” på remiss från Utbildningsdepartementet. I promemorian konstateras att det idag saknas en reglering om vem som är behörig att undervisa i ämnet samiska i sameskolan. Det föreslås därför en reglering om att lärare är behörig att undervisa i ämnet samiska i sameskolan om läraren har fullgjort minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

Den 1 juli 2019 trädde ett antal ändringar i läroplanen för grund- och gymnasieskolan samt sameskolan i kraft, däribland rektors ansvar för trygghet och studiero, elevers ansvar att visa respekt och hänsyn samt ta ansvar för sitt lärande och bidra till en god skolmiljö. Motsvarande ändringar föreslås nu i läroplan för grundsär- och gymnasiesärskolan samt specialskolan.

Stockholms stad har mottagit en remiss från Naturvårdsverket om nya och förändrade föreskrifter på avfallsområdet. Naturvårdsverkets förslag omfattar dels att införa en ny föreskrift om anteckningsskyldighet och lämnande av uppgifter om avfall till avfallsregistret, dels att ändra gällande föreskrift och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall.

Förslagen i denna remiss utgår ifrån och kompletterar de förslag till ändringar av lagar och förordningar som Miljödepartementet har lämnat i promemorian Genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet (besvarad av kommunstyrelsen den 18 december 2019, dnr KS 2019/1512) samt promemorian Genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet: Rapportering och miljösanktionsavgifter (besvarad av kommunstyrelsen den 17 februari 2020, dnr KS 2019/1825). Naturvårdsverket framhåller att förslagen till ändrade föreskrifter bör läsas i ett sammanhang och med beaktande av att Miljödepartementets författningsförslag kan komma att ändras.

Den här remissen utgör nummer två av tre planerade utskick avseende nya och ändrade föreskrifter för genomförande av de reviderade direktiven på avfallsområdet, varav den första besvarades av kommunstyrelsen den 25 mars 2020 (dnr KS 2020/116).



Remissens förslag om anteckningsskyldighet

Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska antecknas enligt avfallsförordningens bestämmelser om anteckningsskyldighet och hur antecknade uppgifter ska lämnas till avfallsregistret. Föreskrifterna ska gälla för alla yrkesmässiga verksamheter som producerar, transporterar eller på annat sätt hanterar farligt avfall. När det gäller farligt avfall från hushåll inträder anteckningsskyldighet först från det att avfallet tagits emot i en anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet.

Föreskrifterna kommer att bidra till mer strukturerade och enhetliga uppgifter om avfall i avfallsregistret, vilket ger kommuner och länsstyrelser bättre förutsättningar för att bedriva tillsyn. Eventuella ökade kostnader och resursbehov följer främst av förslagen till nya bestämmelser i avfallsförordningen.



Remissens förslag om hantering av brännbart och organiskt avfall

De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak att bestämmelserna om sortering av brännbart avfall utgår och att det inte kommer att finnas några generella undantag från kravet på att brännbart avfall ska sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall. Naturvårdsverket anser att en förutsättning för förslaget är att kommunerna ges en utökad dispensmöjlighet för undantag från kravet på utsortering av brännbart bygg- och rivningsavfall.

Grunden till förslaget är att regeringen har föreslagit att den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut sex avfallsslag; trä, mineral (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast och gips. Naturvårdsverkets bedömning är att det efter utsortering av de aktuella avfallsslagen i många fall kommer att kvarstå en fraktion med brännbart avfall och en fraktion med icke-brännbart avfall, och att det därmed inte bör vara något problem att sortera dessa.

Naturvårdsverket bedömer att det endast i undantagsfall kan vara aktuellt att avfallsproducenten undantas från kravet på att sortera ut brännbart avfall, och anser därför att det inte lämpligt att formulera ett generellt undantag i föreskrifter. Naturvårdsverket har i samband med föreskriftsarbetet föreslagit för regeringen att kommunens möjlighet att meddela dispens i 15 f § avfallsförordningen utökas till att även gälla brännbart bygg- och rivningsavfall.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) framförs att det sedan många år har varit ett stort missnöje avseende situationen kring Kista busstorg. Motionärerna menar att platsens utformning har varit och är fortsatt ogästvänlig och känns mycket otrygg samt att platsen präglas av betong och mörker. Det är en otrevlig miljö, helt utan växtlighet, där många människor tvingas stå vid olika årstider och olika tider på dygnet. Det finns inte heller någon verksamhet vid torget som skulle kunna locka kunder, varför platsen är helt öde förutom dem som måste stå där i väntan på sin buss. Motionärerna lyfter även att trafiksituationen runt torget är mycket rörig med en blandning av många bussar, taxibilar, personbilar och gående. Utifrån detta anser motionärerna att alla inblandade, både interna och externa aktörer, måste ta sitt ansvar och samlas för en plan för hur busstorget ska bli en plats som välkomnar besökare till Kista. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

Att staden tillsätter en arbetsgrupp med representanter från bland andra trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning för utvecklingen av området kring Kista busstorg.

Att staden bjuder in bland andra boende, SL, fastighetsägare, näringsidkare, arbetsgivare och Region Stockholm till ett gemensamt arbete för att utveckla området kring Kista busstorg.

Att staden utifrån ovanstående utarbetar en genomförandeplan som kan påbörjas senast under 2020.

Trafikverket har remitterat förslag till precisering av riksintresse för Östlig förbindelse bland annat till Stockholm stad för besvarande. Trafikverket har tagit fram förslag till en precisering av riksintresset för att tydligare avgränsa, tydliggöra och säkerställa de mark- och utrymmesanspråk som behövs för en framtida Östlig förbindelse.

Riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse innebär att det skapas ett reservat som har till uppgift att se till att inget byggs som kan komma att påverka eller äventyra Östlig förbindelse vid ett eventuellt framtida genomförande. De ytor som redovisas i riksintressepreciseringen kommer från den avbrutna lokaliseringsutredningen. Något val av lokalisering av vägen har formellt inte gjorts enligt Väglagen.

Riksintressepreciseringen omfattar ett geografiskt reservat, i plan och i höjdled, mellan väg 222, Värmdöleden/Södra länken i söder och E20/E18 i norr. Det omfattar även trafikplatser vid Ropsten, Frihamnen och Värmdöleden samt ramper för anslutning till vägar och gator. I avgränsningen av riksintresset ingår också utrymme för att bygga anläggningen samt anläggningens skyddszoner. Östlig förbindelse kommer till stora delar att gå under mark vilket innebär att riksintresset har en höjddimension. I höjdled är riksintressets precisering avgränsat uppåt men inte neråt.

Riksintressepreciseringen avser att säkerställa ett markområde för att det i framtiden ska vara möjligt att bygga vägen. Kommunerna får i sin planering inte påverka riksintresset så att dess tillkomst eller funktion påtagligt försvåras. Förslaget innebär därmed att kommunerna i sin planering ska ta mycket långtgående hänsyn till en väg som inte är planerad, beslutad eller byggd.

Finansdepartementet har remitterat ”Promemoria med ändringar i upphandlingsförordningen och förordningen om kollektivtrafik med anledning av regleringen om upphandlingsstatistik” till Stockholms stad för yttrande. I promemorian lämnas förslag till bestämmelser i upphandlingsförordningen om vad en annons om offentlig upphandling på det icke direktivstyrda området ska innehålla. I övrigt lämnas också förslag till följdändringar i och förtydliganden av upphandlingsförordningen och förordningen om kollektivtrafik med anledning av bland annat den nya regleringen på området för upphandlingsstatistik.

eVald är ett IT-stöd för förtroendemannaregister för stadens förtroendeuppdrag och förtroendevalda. eVald ger bland annat stöd för att genomföra ny mandatperiods- och fyllnadsval som förrättas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, administrera arvoden till förtroendevalda och tillgängliggöra uppgifter om bl.a. stadens nämnder och bolagsstyrelser för allmänheten. Avtalet som tecknades den 24 maj 2010 har förlängts enligt vad som är möjligt i avtalet och upphör den 11 december 2021. En ny upphandling behöver därför genomföras.

Remissen avser det andra delbetänkandet av utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att analysera tillämpningen av begreppet ”normalt förekommande arbete” i sjukförsäkringen. Dagens regelverk har sedan det infördes 2008 i många fall uppfattats som orimligt för enskilda individer eller grupper av individer. Det är viktigt att det regelverk som ligger till grund för Försäkringskassans beslut uppfattas som rimligt och att de underlag och bedömningar som Försäkringskassan ansvarar för genomförs på ett rättssäkert och begripligt sätt.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stad har mottagit en remiss från Finansdepartementet om klimatdeklaration för byggnader.

I den remitterade promemorian lämnas förslag till ny lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader. Promemorian innehåller också ett förslag till ändring av plan- och bygglagen. Syftet med den nya lagen är att minska klimatpåverkan vid uppförande av byggnader genom att synliggöra denna påverkan. Förslagen i promemorian innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket.

Kravet på klimatdeklaration gäller vid uppförande av nya byggnader. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas i högst två år, byggnader som inte kräver bygglov enligt plan- och bygglagen, industrianläggningar och verkstäder, ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring och byggnader som inte har större bruttoarea (BTA) än 50,0 kvadratmeter föreslås undantas från kravet på klimatdeklaration. Vidare görs ett undantag för privatpersoner som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad.

Byggherren ska visa att en klimatdeklaration har lämnats in, eller att något av undantagen är tillämpligt, innan slutbesked kan meddelas av byggnadsnämnden i kommunen.

Klimatdeklarationen bedöms skapa förutsättningar för att åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan kan vidtas och på sikt leda till att utsläppen från byggsektorn minskar. Boverket bedömer enligt promemorian att en minskning av utsläppen på 20 kilo koldioxid per kvadratmeter är inom rimliga gränser utifrån tidigare studier.

Kostnaden för att upprätta en klimatdeklaration uppskattas av promemorian att uppgå till mellan 120 000 och 241 000 kronor för ett genomsnittligt flerbostadshus, vilket bedöms motsvara ungefär 0,11-0,21 procent av byggkostnaden för ett flerbostadshus. Risken att klimatdeklarationerna kan leda till ökade priser på fastigheter och bostäder bedöms i promemorian därför som liten.

I promemorian bedöms konsekvenserna för kommuner. Införandet av krav på klimatdeklaration kommer att påverka handläggningen i de kommunala byggnadsnämnderna. Byggherren måste ha visat att kravet på att upprätta en klimatdeklaration är uppfyllt för att kommunen ska kunna bevilja ett slutbesked.

Boverket ska föra register över inlämnade klimatdeklarationer och Boverket föreslås vara tillsynsmyndighet.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Stockholms stad har mottagit en remiss av en promemoria från Miljödepartementet om nytt regelverk för handel med utsläppsrätter. Promemorian beskriver hur Europeiska unionen i sitt program mot klimatförändringar etablerat ett system för handel med utsläppsrätter kallat EU ETS. De grundläggande reglerna om systemet finns i det så kallade utsläppshandelsdirektivet. Utsläppshandelssystemet är under ständig utveckling, vilket innebär att det EU-rättsliga regelverket har ändrats vid ett flertal tillfällen. De större förändringarna har vanligtvis gjorts inför en ny så kallad handelsperiod. Detta har i sin tur föranlett ändringar i det svenska regelverket. Utsläppshandelsdirektivet genomförs i svensk rätt huvudsakligen med lagen om handel med utsläppsrätter (SFS 2004:1199) och förordningen om handel med utsläppsrätter (utsläppshandelsförordningen).

Förslagen i den remitterade promemorian syftar till att genomföra nödvändiga ändringar i svensk rätt inför den fjärde handelsperioden, som börjar år 2021.

Huvuddelen av bestämmelserna i ändringsdirektivet från EU har sådan innebörd att de inte kräver några författningsändringar i svensk rätt. I Miljödepartementets promemoria föreslås dock att lagen om handel med utsläppsrätter (SFS 2004:1199) upphävs och att innehållet i densamma istället överförs till ett nytt kapitel 12 i miljöbalken.

Promemorian beskriver vidare hur EU:s system med utsläppsrättshandel (EU ETS) förändras i och med det ändringsdirektivet. I oktober 2014 gjorde Europeiska rådet ett åtagande om att till år 2030 minska de totala utsläppen av växthusgaser i unionen med minst 40 procent, jämfört med 1990 års nivåer. Ändringarna i EU ETS syftar till att uppnå detta klimatmål bland annat genom att det totala antalet utsläppsrätter inom systemet ska minska i högre takt än tidigare.

Från och med 2021 ska antalet utsläppsrätter inom systemet minska med 2,2 procent årligen istället för 1,74 procent. Detta motsvarar en extra utsläppsminskning på cirka 556 miljoner ton mellan 2020 och 2030. Ändringen av utsläppshandelsdirektivet förväntas också minska utsläppen från verksamheter i Sverige. Promemorian från Miljödepartementet bedömer att denna högre minskning av antalet utsläppsrätter kommer leda till ett högre pris på klimatutsläpp inom EU.