Möte 2022-03-30

Infrastrukturdepartementet har remitterat EU-kommissionens paket för effektiv och grön mobilitet bland annat till Stockholms stad för yttrande. EU-kommissionen lämnade den 14 december 2021 förslag på följande rättsakter och meddelanden i ett paket om effektiv och grön mobilitet.

Förslag till förordning om transeuropeiska transportnätverk (TEN-T)
Enligt förslag till reviderad förordning ska TEN-T få höjd standard och inbyggd multimodalitet. Medlemsländerna ska säkerställa att urbana noder är rustade exempelvis vad gäller tillgång till infrastruktur för laddning och tankning av alternativa bränslen, ta fram planer för hållbar mobilitet i städer samt årligen samla in och lämna mobilitetsdata.

Revidering av direktivet om intelligenta transportsystem
För att med hjälp av smart mobilitet kunna göra transporter och resor mer hållbara föreslår EU-kommissionen en uppdatering av ITS-direktivet från 2010
Det reviderade direktivet möjliggör för EU-kommissionen att kunna begära framtagning av ny data för viktiga uppgifter.

Meddelande om ett nytt EU-ramverk för rörlighet i städer
Förslaget ska stötta städer och snabba på den nödvändiga transformationen till säker, tillgänglig, inkluderande, smart, robust och utsläppsfri mobilitet i städerna. Det har fokus på aktiva, multimodala och delade transporter som stöds av lösningar med låga eller nollutsläpp.

För att så tidigt som möjligt inleda övergången till klimatneutralitet för mobilitet i städerna vill EU-kommissionen se laddmöjligheter och tillgång till alternativa bränslen i urbana noder. Övergången till klimatneutralitet kommer enligt förslaget att ske först i de 100 städer som kvalificerar sig för den mission som kallas Klimatneutrala och smarta städer 2030. EU-kommissionen kommer att stötta övergången inom ramen för olika finansierings- och innovationsprogram.

Handlingsplan för att främja gränsöverskridande och långväga passagerartrafik på järnväg
Förslaget innehåller åtgärder för att undanröja hinder för gränsöverskridande och långväga resor med tåg. Detta görs för att göra tågresandet mer attraktivt, i syfte att uppmuntra fler att överväga tåget för utlandsresor och därmed bidra till EU:s mål om att fördubbla höghastighetstrafiken på järnväg fram till 2030 och tredubbla den till 2050.

Infrastrukturdepartementet har remitterat förslag till revidering av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive), bland annat till Stockholms stad för yttrande.

I direktivet pekar EU-kommissionen på behovet av utökad statsfinansiering för att år 2050 uppnå enbart ”noll-utsläppsbyggnader”. En ny definition för ”noll-utsläppsbyggnader” skapas för nya byggnader och klimatdeklarationer blir krav från 2030. I förslaget föreslås bland annat att alla nya byggnader ska vara utsläppsfria från och med 2030. Offentliga byggnader ska vara utsläppsfria redan från 2027.

Energiprestanda ska definieras för befintliga byggnader i en skala på A-G, där G är byggnader med sämst energiprestanda och ska motsvara 15 procent av beståndet

När det gäller renoveringar föreslås nya miniminivåer för energiprestanda, MEPS – minimum energy performance standards.

Frivilligt renoveringspass föreslås införas senast 2024. Laddinfrastruktur, med kablage, blir krav för nya byggnader och stora ombyggnader. Nya krav på datadelning föreslås som innebär att fastighetsägare ska tillhandahålla energiuppgifter till bland annat hyresgäster men även till tredje part.

Stadsrevisionen har granskat stadens styrning av verksamhetsprojekt där ett it-stöd ska införas. Granskningen har omfattat stadens styrmodell för verksamhetsprojekt samt ärende- och dokumenthanteringssystemet eDok som verifierande exempel.

Ett verksamhetsprojekt är enligt stadens definition ett projekt som finansieras inom driftbudgeten. För verksamhetsprojekt där de totala driftkostnaderna för projektet bedöms överstiga 50 mnkr, har betydande påverkan på stadens ekonomi eller är av strategisk vikt, ställs särskilda krav på redovisning. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2018 om styrmodellen för verksamhetsprojekt. Styrmodellen beskrivs i Regler för ekonomisk förvaltning och Anvisningar för beslut, styrning och uppföljning av verksamhetsprojekt. Stadens projektmodell Lilla Ratten beskriver hur projekt bör bedrivas för att leda till avsedd nytta.

Kommunfullmäktige beslutade i maj 2009 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inrätta ett för stadens nämnder och bolag gemensamt e-arkiv för långtidslagring av information. Uppdraget genomfördes av kulturnämnden inom ramen för projektet Navet. Som ett delprojekt inom Navet genomförde kulturnämnden en fördjupad förstudie avseende ärende- och dokumenthantering inklusive nämnd- och styrelsehandlingsprocessen. Slutsatsen var att staden borde införa standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering, vilket blev starten för projekt eDok, som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni 2013. Kommunstyrelsen i samverkan med kulturnämnden gavs i uppdrag att genomföra projektet.

Utländska uppköp av och investeringar i svenska företag som bedriver verksamhet inom skyddsvärda områden kan medföra oacceptabla risker för Sverige. Investerare kan skaffa sig inflytande över företaget och få tillgång till känslig information eller möjlighet att kontrollera information eller verksamhet på ett sätt som kan vara skadligt för Sverige. Det gäller särskilt om investeraren har koppling till slutna, odemokratiska eller antagonistiska stater.

Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom vissa skyddsvärda områden kan utformas.

Utredningen konstaterar att nuvarande lagstiftning inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa mot utländska direktinvesteringar som kan äventyra Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Utredningen föreslår därför att det ska införas ett granskningssystem och att det ska utses en statlig granskningsmyndighet med uppgift att granska utländska direktinvesteringar inom vissa verksamhetsområden som anses vara särskilt skyddsvärda för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som förhandsbesked på stadens remissvar.

Årstastråket är ett större stadsutvecklingsområde där Stockholms stad planerar för cirka 3 000 nya bostäder i området från Årstafältet i väst till Slakthusområdet i öst. I den första etappen har AB Familjebostäder genomfört projektet Rösträknaren 1 med 187 nya hyresrätter om två till fyra rum och kök i storlekarna 44-92 kvm.

Kommunfullmäktige beslutade i februari 2016 om att godkänna genomförandet av AB Familjebostäders nyproduktion om cirka 187 lägenheter, m.m. inom kvarteret Rösträknaren 1, till en total investeringsutgift om 620 mnkr.

Utifrån att bolaget har genomfört projektet i enlighet med förutsättningarna ser stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB positivt på det ekonomiska slutresultatet avseende projektets investeringsutgifter.

Projektet utgör en omfattande investering och är att definiera som stort projekt (>300 mnkr), enligt kommunfullmäktiges investeringsregler. I enlighet med Stockholms Stadshus AB:s investeringsanvisningar ska slutrapporteringar av dessa projekt godkännas av kommunfullmäktige.

AB Stockholmshem har i december 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna inriktningen för nybyggnation inom detaljplaneområdet Riksby Linta Gårdsväg i Bromma. Projektet omfattar cirka 155 lägenheter och en lokal och har en total investeringsutgift om 495 mnkr. Projektet är uppdelat i två delar där 101 lägenheter planeras att byggas som Stockholmshus och där 54 lägenheter planeras för uthyrning till stiftelsen SHIS Bostäder, som tillhandahåller stödboenden.

Boverket föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om energimätning i byggnader. De föreslagna föreskrifterna ersätter gällande föreskrifter med samma namn. Grunden är att regeringen lämnat förslag till ny lag och förordning om energimätning i byggnader. Den nya lagen och förordningen föreslås implementera ändringar i EU:s direktiv om energieffektivitet som berör individuell mätning och debitering av värme och tappvarmvatten i flerbostadshus.

Syftet med föreskrifterna är att underlätta berörda byggnadsägares och tillsynsmyndigheters tillämpning av det samlade regelverket. Föreskriften skapar förutsättningar för minskade kostnader, likabehandling och rättssäkerhet.

I förslaget till ny lag och förordning behålls samma krav på energiprestanda för individuell mätning och debitering (IMD) för värme och krav på IMD för tappvarmvatten i befintliga flerbostadshus. Nytt är att det blir krav på IMD för tappvarmvatten även vid uppförande av nya flerbostadshus. Nu gällande grundförfattning om energimätning upphävs och ersätts av en helt ny föreskrift. Nya föreskrifter om mätsystem, fakturerings- och användningsinformation samt kostnadsfördelning införs. Boverket bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte går längre än direktivets minimikrav.

Det övergripande syftet med IMD är att, i de byggnader som det finns sparpotential, minska energianvändningen för värme och tappvarmvatten vilket enligt det remitterade förslaget innebär en positiv miljöeffekt.

De nya reglerna föreslås träda i kraft under våren eller försommaren 2022.

Boverket har remitterat föreskrifterna till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Hassan Jama (V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om registerutdrag för föreningar som har direktkontakt med barn i stadens lokaler. I motionen föreslås att Stockholms stad ska kräva att föreningar, för att få hyra stadens lokaler, måste kräva att föreningens ledare som har direkt och regelbunden kontakt med barn ska visa upp utdrag ur belastningsregistret för föreningen.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

• Staden inför nya riktlinjer gällande hyra av lokal i enlighet med motionens förslag.
• Idrottsnämnden inför en rutin för att arbeta med dessa nya frågor gällande lokalupplåtelse.
• Idrottsnämnden utser en eller flera kontaktpersoner som föreningar kan kontakta vid eventuella frågor.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås det att Stockholms stad ska ta till sig av Coronakommissionens slutsatser och rekommendationer och att kommunfullmäktige ska besluta enligt 14 listade punkter.

Äldrenämnden föreslår att förslag till tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom särskilt boende för äldre, bilaga till utlåtandet, ersätter nuvarande tillämpningsanvisningar. De nya tillämpningsanvisningarna innehåller nya särskilda anvisningar för korttidsvård. Äldrenämndens ansvar för central köhantering för korttidsvård utökades i budget 2021. Med anledning av detta förslås anvisningarna även omfatta denna insats.

Tillämpningsanvisningarna har genomgått redaktionella förändringar och en språklig granskning. Förslaget innehåller nyheter i den meningen att tidigare tillämpningsanvisningar har slagits ihop samt att nya anvisningar avseende korttidsvård införts. Förslaget beskriver de allmänna utgångspunkterna för köhantering inom särskilt boende. Därefter följer vad som gäller för de olika inriktningarna vård- och omsorgsboende, korttidsvård och servicehus.

Servicehus och vård- och omsorgsboende
Köhantering för servicehus och vård- och omsorgsboende som den centrala köhanteringen vid äldrenämnden ansvarar för innebär förmedling av lediga lägenheter till de personer som står i kö. Den enskilde som har fått ett biståndsbeslut från den stadsdelsnämnd vederbörande tillhör kan utifrån beslutad inriktning stå i kö till högst tre boenden samtidigt. Förslaget reglerar biståndshandläggarnas och köhanteringens ansvar samt vilka regler som gäller för respektive insats. Inga förändringar har gjorts i sak avseende köhantering för servicehus och vård- och omsorgsboende.

Korttidsvård
Köhantering för korttidsvård innebär att den centrala köhanteringen vid äldrenämnden ansvarar för förmedling av lediga platser på korttidsvård och de förmedlas efter förfrågan från stadsdelsnämnd. Erbjudande om plats utgår från den enskildes behov. Till skillnad från köhantering gällande servicehus och vård- och omsorgsboende ansvarar biståndshandläggaren för all kontakt och förmedling av den lediga platsen med den enskilde.

Socialdepartementet har remitterat en promemoria avseende höjning av konsumtionsstödet i bostadstillägget till pensionärer. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 en höjning av bostadstillägget för pensionärer från och med den 1 januari 2022. Riksdagen beslutade att anslaget för bostadstillägg till pensionärer utöver regeringens förslag ska tillföras ytterligare medel i syfte att höja konsumtionsstödet i bostadstillägget. Denna förändring remissbehandlas nu i föreliggande promemoria.

Höjningen av konsumtionsstödet i bostadstillägget till pensionärer föreslås genomföras från och med den 1 augusti 2022 och avser 200 kronor i månaden för ogifta och 100 kronor i månaden för gifta.

För att de pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) också ska få ta del av höjningen föreslås i promemorian att det minimibelopp, som används vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen, höjs. I 8 kap. socialtjänstlagen regleras vilka avgifter en kommun får ta ut för insatser som hemtjänst, dagverksamhet och bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Där anges ett förbehållsbelopp, som den enskilde som betalar avgift alltid ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel. Beloppet ska täcka den enskildes levnadskostnader, förutom boendekostnaden. Den enskildes förbehållsbelopp utgörs av den enskildes så kallade minimibelopp och dennes bostadskostnad. Minimibeloppet utgår från prisbasbeloppet och för 2022 är beloppet 5 653 kronor per månad för ensamstående och 4 707 kronor per person och månad för sammanlevande.

Förslaget om höjt bostadstillägg innebär att den enskildes inkomst ökar och därmed att kommunen skulle kunna ta ut en motsvarande högre avgift av den enskilde, om reglerna om förbehållsbelopp lämnas oförändrade. För att motverka en sådan negativ konsekvens för den enskilde i förhållande till syftet med förslaget om höjt bostadstillägg föreslås alltså att minimibeloppet i socialtjänstlagen ska höjas. Höjningen föreslås motsvara höjningen av konsumtionsstödet i bostadstillägget, det vill säga 200 kronor per månad för ensamstående och 100 kronor för var och en av sammanlevande makar och sambor. Höjningen föreslås genomföras genom att minimibeloppet höjs från en tolftedel av 1,4044 prisbasbelopp till en tolftedel av 1,4541 prisbasbelopp för ensamstående och från en tolftedel av 1,1694 prisbasbelopp till en tolftedel av 1,1942 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Kommunernas ekonomi påverkas inte av det höjda minimibeloppet när det gäller de pensionärer vars bostadstillägg höjs. En höjning av bostadstillägget skulle innebära en möjlighet att ta ut högre avgifter, men höjningen av minimibeloppet innebär att utrymmet att ta ut avgifter minskar i ungefär motsvarande utsträckning.

Däremot kommer höjningen av minimibeloppet innebära en minskning av den avgift som kommunerna kan ta ut för personer som inte har bostadstillägg, eftersom minimibeloppet höjs för alla. Enligt promemorians beräkningar leder detta till att kommunernas intäkter minskar med cirka 20 miljoner kronor 2022 och med 51 miljoner kronor 2023.

Vidare kommer kommunernas kostnader för försörjningsstöd enligt promemorian att minska med cirka 1 miljoner kronor 2022 och 4 miljoner kronor 2023.

Totalt medför detta att nettoeffekten för kommunerna blir en minskning av intäkter med 19 miljoner kronor 2022 och 47 miljoner kronor 2023.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande och på grund av kort remisstid har remissen besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Socialnämnden har till kommunstyrelsen överlämnat förslag på förändrade riktlinjer för tobaks- och folkölstillsyn samt för kontroll av vissa receptfria läkemedel för vidare beslut i kommunfullmäktige.

Socialnämnden föreslår att riktlinjerna ska upphävas och inte ersättas. Efter förändrad lagstiftning och efter att socialnämnden har övertagit ansvaret för tillsyn gällande tobaksprodukter, elektroniska cigaretter och folköl är enligt socialnämnden de tillsynsplaner som nämnden beslutar om varje år tillräckliga för att tydliggöra och beskriva hur Stockholms stad arbetar med tillsyn av e-cigaretter, folköl och tobak samt kontroll av vissa receptfria läkemedel.

Stockholms stad har fått erbjudande om att skriva på och delta i det nya borgmästaravtalet för klimat och energi, "Covenant of Mayors for Climate and Energy" från Europeiska kommissionen. Det nya borgmästaravtalet handlar om att höja Europeiska städers klimatambitioner. Som avtalspart förbinder man sig att vidta åtgärder i den takt som dikteras av vetenskapliga rön, i en gemensam ansträngning för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5?, vilket är Parisavtalets målsättning.

Det nya borgmästaravtalets vision är att undertecknare år 2050 är fossilfria och motståndskraftiga städer med tillgång till billig, säker och hållbar energi. Som en del av det nya borgmästaravtalet kommer undertecknare att fortsätta: (1) minska utsläppen av växthusgaser inom sitt territorium, (2) öka motståndskraften och förbereda sig på klimatförändringens negativa följder, och (3) prioritera åtgärder mot energifattigdom för att säkerställa en rättvis övergång.

Under 2023 har Stockholms stad möjlighet att stå värd för borgmästardialogen EU Capital Cities Mayors’ Meeting.

Inom ramen för mötesserien samlas borgmästarna från EU-ländernas huvudstäder och representanter från Europeiska kommissionen årligen för att diskutera hur städerna kan bidra till att möta EU:s utmaningar. Värdskapet roterar mellan EU:s huvudstäder och sammanfaller vanligtvis med ordförandeskapet i Europeiska Unionens råd, vilket Sverige innehar 1 januari – 30 juni 2023. Stockholm har därför möjlighet att anordna en borgmästardialog under perioden för det svenska ordförandeskapet. Således behöver kommunstyrelsen fatta ett beslut om huruvida Stockholms stad kommer att arrangera och stå värd för borgmästardialogen. Vid en borgmästardialog i Stockholm väntas representanter från stadens politiska nivå delta och hålla i hela mötet som vanligtvis pågår i 1 – 2 dagar.

Initiativet startades av Johannes Hahn, EU-kommissionär för regionala frågor mellan 2010-2014. Sedan dess har borgmästardialogerna utvecklats till ett initiativ som drivs av EU:s huvudstäder och där högnivårepresentanter från Europeiska kommissionen bjuds in och deltar i diskussionen.

År 2018 hölls mötet i Bryssel och temat för diskussionen var EU-finansiering. År 2019 arrangerade London borgmästardialogen och i fokus stod den så kallade urbana agendan samt städers arbete med att motverka våldsbejakande extremism. De möten som planerades i Zagreb 2020 och Ljubljana 2021 fick ställas in till följd av pandemin. Nästa möte planeras äga rum i september 2022 och arrangeras av Prag. Borgmästare och EU-kommissionens vice ordförande och kommissionär med ansvar för den gröna given Frans Timmermans bjuds in till mötet i Prag för att diskutera EU:s gröna omställning.

År 2023 skulle vara den första gången som Stockholm står värd för borgmästardialogen.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Clara Lindblom m.fl. (V) har skrivit en motion till kommunfullmäktige på temat marknadshyror i allmännyttan.

Motionärerna anser att ägardirektiven till de allmännyttiga bostadsbolagen ska tydliggöra att oavsett vad som händer med lagstiftningen när det gäller hyressättningen så ska nuvarande system för hyressättning behållas.

Ärendet Årsredovisning 2021 med uppföljning av budget för Stockholms stad innehåller förvaltningsberättelse samt stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsberättelser. Analysen innefattar måluppfyllelse samt ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat. Årsredovisningen innehåller även årsbokslut samt en ekonomisk och finansiell analys av den kommunala koncernen där staden och de kommunala bolagen ingår.

Pandemin har även under 2021 haft fortsatt påverkan på stadens verksamhet och ekonomi samt invånare, besökare och näringsliv. Staden har haft beredskap för en förändrad situation och har anpassat verksamheten efter rådande situation. Under året har restriktionerna lättats och skärpts på nytt när smittspridningen ökade i december. Vissa planerade utvecklingsprojekt har försenats samtidigt som andra har tillkommit då verksamheterna har prövat och utvecklat nya arbetssätt. Stadens samverkan med Region Stockholm har varit central och stödet till regionens vaccinationsprogram har varit en av de stora frågorna.

Det utvärderingssekretariat som staden inrättade 2020 har under året genomfört olika tematiska utvärderingar av stadens hantering av pandemin. Utvärderingarna visar bland annat hur pandemin har bidragit till verksamhetsutveckling, på kort och på lång sikt.

Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen, inbegripande både stadens nämnder och bolagsstyrelser, uppfyller ett av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt och två delvis. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2021. Nämnderna har god budgethållning och redovisar ett överskott på totalt 1 031 mnkr, varav 461 mnkr avser stadsdelsnämnderna. Överskottet kan dels förklaras av de statliga pandemirelaterade ersättningarna men också av en pandemirelaterad minskad efterfrågan av kommunal service bland stadens brukare samt lägre kostnader i de verksamheter som inte kunnat bedriva verksamhet som vanligt under året.

Skatteintäktsökningen har varit högre än vad som till exempel Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beräknade när kommunfullmäktige beslutade om budget för 2021. I SKR:s prognos i december 2020 beräknades skatteunderlaget öka med 2,5 procent under 2021. Utfallet i december 2021 blev 5,0 procent. Utöver detta har det varit en viss osäkerhet kring de statliga pandemirelaterade ersättningarna som därmed har varit svåra att prognostisera. Vidare har de generella statsbidragen ökat kraftigt under 2020 och 2021 men nivån minskar kommande år.

Årets resultat för staden uppgår till 2 115 mnkr (4 953 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter ingår med 2 031 mnkr. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 4 224 mnkr (5 698 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning har räknats bort. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s samlade resultat uppgår till 2 400 mnkr (1 566 mnkr).

Tillsammans med denna årsredovisning sambehandlas ett antal ärenden, vilka framgår av underrubriker till ärendet. Dessa ärenden beskrivs närmare i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Kommunstyrelsen beslutade den 17 juni 2020 att stadens hantering av covid-19-pandemin ska utvärderas. Utvärderingen sker i flera steg och hittills har en processutvärdering av den första tidens krishantering och en utvärdering av centrala krisledningens (CKL) arbete i det inledande skedet genomförts, samt fördjupade analyser av äldreomsorgen, ledarskapet under pandemin och utsatta områden. En slutrapport kommer under våren 2022 som sammanställer utvärderingens alla genomförda delar. Det övergripande syftet är att skapa lärande och utveckling för den fortsatta hanteringen av pandemin och kommande kriser, men också för kvalitetsförbättringar i vardagen.

Denna rapport syftar till att synliggöra hur ett antal verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar har ställt om sitt arbete under pandemin och vilka lärdomar de gjort. Rapporten som tagits fram av Governo AB består av 13 fallstudier som ska kunna bidra till inspiration, lärande och egen reflektion för fler verksamheter inom Stockholms stad.

Transportstyrelsen har utrett förutsättningarna för och lämpligheten av att införa en möjlighet i Sverige för personer med körkortsbehörighet B att framföra fordon som är tyngre än vad man normalt får köra med den behörigheten. Det skulle gälla fordon med en totalvikt som överstiger 3 500 kg – men inte 4 250 kg – och som drivs med el eller andra alternativa bränslen för transport av gods som körs utan släpvagn. Utredningen redovisar förutsättningarna för ett eventuellt införlivande samt även andra nationella och internationella regler som gäller de aktuella fordonen och förarna med avseende på behörigheter, fordon, yrkestrafik och trafik i allmänhet men med fokus på tung och lätt lastbil. Transportstyrelsens sammantagna bedömning är att Sverige inte bör införa undantagsmöjligheten i körkortslagen (1998:488).

Infrastrukturdepartementet har remitterat utredningen till Stockholms stad för yttrande. Remisstiden är till den 23 mars 2022. Stockholms stad har beviljas förlängd remisstid till den 31 mars 2022.

Trafiknämnden har identifierat ett behov av att föreslå fortsatta lättnader för stadens näringsliv för att minska de ekonomiska skadeverkningarna av coronapandemin.

Nämnden föreslår att upplåtelseavgifter för torghandel och uteserveringar med mera samt avgiften för parkeringstillstånd för foodtrucks sänks till noll kronor under 2022. Genom att tillämpa kristaxa B för markupplåtelser har nämnden för egen del beslutat om nolltaxa för perioden 25 januari-30 juni 2022. Nämnden har även beslutat om återbetalning av avgifter för perioden 1-24 januari 2022.

Kommunfullmäktige beslutar i detta ärende utifrån trafiknämndens beslut om tillfällig avgiftsnedsättning för dem delar och den tidsperiod som trafiknämnden själv inte kan fastställa.

Nämndens bedömer att intäktsbortfallet till följd av besluten kommer att uppgå till cirka 66 mnkr.