Möte 2021-06-02

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådighet och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur såsom till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.

Den 11 mars 2021 godkände exploateringsnämnden för sin del det fortsatta genomförandet av exploatering inom fastigheten Sköndal 2:1, omfattande investeringsutgifter om 94,4 miljoner kronor, reviderat genomförandebeslut. Då den beräknade investeringsutgiften överstiger 50 miljoner kronor har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för beslut.

Projektet Sandåkravägen avser genomförande av detaljplan för del av Sköndal 2:1 i stadsdelen Sköndal (Dp 2010-11650-54). Detaljplanen möjliggör etablering av handel om cirka 7 000 kvadratmeter byggarea invid Gubbängsmotet i Sköndal. Detaljplanen medger två huskroppar med en parkeringsyta emellan och en ny gång- och cykelväg utmed Sköndalsvägen.

Överenskommelser om exploatering med försäljning tecknades med Axfood Sverige AB år 2018. Bolaget upprättar den nya handelsplatsen. Plantagens handelsplats vid Klockelund i Farsta avvecklas, och Axfoods handelsetablering evakueras från Norra Stationsområdet. Det möjliggör bostadsbebyggelse på båda dessa platser.

Exploateringsnämndens åtaganden består i att förbättra gång- och cykelbanorna kring planområdet, justera läget för en busshållplats, flytt av ledningar, bekosta ett avåkningsskydd vid Gubbängsmotet samt att lösa in Plantagens tomträtt vid Klockelund.

Fördyringar i projektet föranleder behov av ett reviderat genomförandebeslut. De totala investeringsutgifterna beräknas nu uppgå till 94,4 miljoner kronor, varav upparbetade utgifter till och med år 2020 uppgår till 14,3 miljoner kronor. Markförsäljningen är genomförd. Försäljningsinkomsten uppgår till 99,7 miljoner kronor och reavinsten beräknas uppgå till 66 miljoner kronor.

Jämfört med det tidigare genomförandebeslutet har utgifterna ökat med 51,8 miljoner kronor. Utgiftsökningen förklaras framför allt av ett skyfallsmagasin som tillkommit, fördyrade ledningsflyttar samt ombyggnad av Sköndalsvägen med kollektivkörfält för att hantera ökade trafikflöden till följd av utbyggnaden av Stora Sköndal.

Stockholms stad har fått en remiss från Skolverket ”Förslag till allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”. På grund av kort svarstid har utbildningsförvaltningens och stadsledningskontorets tjänsteutlåtanden skickats in som svar på remissen. Remissen inkom till staden den 26 mars 2021 med svarstid den 23 april 2021.

Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:40) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram grundar sig i huvudsak på bestämmelser i skollagen (2010:800). Sedan de nuvarande råden beslutades har flera författningsändringar gjorts på området, till exempel införandet av åtgärdsgarantin för tidiga insatser. Därutöver har det skett en ytterligare utveckling av praxis från Skolväsendets överklagandenämnd samt granskningar från Skolinspektionen på området. Med anledning av detta har Skolverket sett ett behov av att revidera och fastställa nya allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Remissen innehåller det justerade förslaget.

Skolverket menar att skolornas arbete med särskilt stöd länge varit ett av de områden där det funnits brister. Detta visar bland annat Skolinspektionens granskningar. Skolinspektionens erfarenhet över tid visar att många skolor saknar ett tydligt och strukturerat arbetssätt kring särskilt stöd. Det kan saknas upparbetade samarbetsformer med elevhälsan och arbetsrutinerna är ofta inte kända av all personal. Detta medför, enligt Skolinspektionen, att det många gånger saknas dokumentation och beslut om åtgärdsprogram. Det handlar också om att elever inte får sina stödbehov tillgodosedda och att deras behov inte blir utredda. En av de vanligaste bristerna är att den utredning som åtgärderna grundar sig på inte är tillräckligt djup eller att den inte gjorts skyndsamt efter att elevens behov uppmärksammats.

Förslagets revideringar handlar bland annat om att förändra strukturen så att råden istället för att helt utgå från arbetsgången, det vill säga hur ett ärende kring särskilt stöd hanteras, ska vara mer uppdelade enligt styrkedjan, det vill säga de olika ansvarsnivåerna, huvudman – rektor – lärare. Vidare har vissa upprepningar tagits bort och delar av råden har sammanförts som har nära koppling till varandra. Skolverket har även valt att föreslå att elevhälsans del i arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram lyfts fram ytterligare i råden. Det finns också en ny rådspunkt om att involvera elev och vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.

Det finns förslag som syftar till att ge ytterligare vägledning kring arbetet med utredning kring särskilt stöd. Punkten kring att en utredning ska dokumenteras i två delar föreslås utgå utifrån bedömningen att det inte finns skäl att ge råd om hur en utredning bör dokumenteras på en så detaljerad nivå.

Allmänna råd som rör det systematiska kvalitetsarbetet föreslås utgå mot bakgrund av att det redan finns allmänna råd som särskilt avser systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Rektorns ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå berörs dock i kommentarerna.

I det aktuella arbetet har Skolverket även haft som ambition att korta ned de delar av den nuvarande publikationen som är inriktade på att informera skolans aktörer. Sådan övergripande information om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd bör i stället tas omhand i stödmaterial som ges ut av Skolverket.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Fler barn i förskolan – för bättre språkutveckling i svenska (SOU 2020:67) till Stockholms stad för yttrande.

I utredningen föreslås bland annat att barn som har behov av förskola för deras språkutveckling ska erbjudas plats i förskola genom så kallad direktinskrivning. Vidare föreslås obligatorisk förskola från 5 års ålder. Utredningen lämnar även flera förslag för att öka antalet förskollärare och barnskötare. Bland annat föreslås karriärsteg för förskollärare och en enhetlig utbildning för barnskötare.

Alexandra Mattson Åkerström och Sara Stenudd (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige lagt fram förslag på ökad tillgänglighetsanpassning av stadens lokaler och verksamheter. Motionärerna anser att Stockholms stad har mycket kvar att göra innan staden blir tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. De bedömer därför att det finns behov att genomföra en mängd åtgärder för att öka tillgängligheten i staden.

Motionärerna föreslår att staden inrättar en tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond som leder stadens arbete med att säkerställa tillgängligheten. Kommissionen föreslås ha en liknande struktur som trygghetskommissionen för att kunna agera snabbt mot lättare avhjälpta hinder. Kommissionen föreslås vara knuten till funktionshinderombudsmannen och kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor med representanter från funktionshindersorganisationer. Som en del i detta föreslår motionärerna även att staden ska anställa en tillgänglighetsstrateg som leder arbetet.

Motionärerna föreslår att tillgänglighetskommissionen ska tillsammans med berörda nämnder ta fram riktlinjer för en analys gällande tillgänglighetsanpassningen för stadsplanering och utformning av offentliga platser och byggnader så att det som byggs ska ha en så kallad universell utformning.

Motionen framhåller att det i dagsläget kan vara svårt för invånare att veta hur och på vilket sätt som en lokal är tillgänglig eller inte. Motionärerna förslår därför att staden tar fram en tillgänglighetscertifiering för tillgängliga lokaler. Tillgänglighetscertifieringen föreslås i första hand vara för stadens lokaler och lokaler där staden bedriver verksamhet, men även andra fastighetsägare ska kunna få tillgänglighetscertifieringen om de uppfyller kraven.

Motionärerna anser att information om tillgängligheten ska finnas på stadens webbplats och kan med fördel även visas genom att skapa en synlig märkning som en symbol för att visa att lokalen är certifierad. Motionärerna lyfter fram att en stor del av informationen om staden för invånare nås via stadens webbsida, därför är det viktigt att denna är tillgänglig och användarvänlig för alla.

Motionärerna yrkar följande:

Inrätta en Tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond

Tillsätta en central tillgänglighetsstrateg

Kommunstyrelsen och ansvariga nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att ta fram aktiviteter för alla nämnder och bolag för att uppnå målen i delaktighetsprogrammet

Staden ska upphandla insiktsutbildningar gällande funktionshinder som alla bolag och nämnder kan använda sig av

Ta fram riktlinjer för ”funkisanalys” för stadsplanering

Ta fram en tillgänglighetscertifiering med tillhörande ”funkisflagga” för lokaler

Säkerställa att all stadens information är tillgänglig på flera olika sätt för att vara tillgänglig för alla.

Clara Lindblom (V) har lämnat en skrivelse till kommunstyrelsen.

I skrivelsen framför Clara Lindblom att hon ser det som mycket negativt och olämpligt att den blå-gröna majoriteten stängde stadens kostnadsfria utomhusbad så tidigt på säsongen. Clara Lindblom anser att staden bör hålla utomhusbaden öppna fram till sista september, för att på så vis undvika att ännu fler personer tar sig till stränder och klippor där avstånd och hygien är svårare att hålla än på våra utomhusbad. Att stänga baden kan leda till att vi indirekt bidrar till att öka smittspridningen något som skulle vara mycket olyckligt. Majoriteten bör därför stötta idrottsförvaltningen så att de ges resurser att hålla öppet september ut.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå.

Utredningen föreslår att de nuvarande samverkansområdena avvecklas och ersätts med tio beredskapssektorer och fyra särskilda beredskapsområden för statliga myndigheter.

I utredningen föreslås att landet delas in i större geografiska områden för civil ledning och samordning, civilområden. Dessa ska ledas av en civilområdesansvarig länsstyrelse, benämnd civilområdeschef.

Utredningen förslår nya uppgifter för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Primärt har MSB en roll på övergripande nivå med ansvar att utveckla och hålla samman hela beredskapssystemet och ge stöd till sektorsövergripande samverkan.

En ny lag, lagen om kommuners och regioners beredskap, föreslås ersätta den nuvarande om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Utredningen föreslår att det i första hand är kommunstyrelsen respektive regionstyrelsen som ska fullgöra uppgiften som krisledningsnämnd och endast i särskilda fall kan ansvaret läggas på en annan nämnd.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Stockholm Business Region AB (SBR) har i Stockholms stads budget för år 2021 fått i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, servicenämnden och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd verka för etableringen av International House och stärka möjligheten till kvalificerad arbetskraftsinvandring.

I detta ärende tydliggörs och utvecklas detta uppdrag.

För att fler jobb ska skapas i nya och växande företag, behöver staden arbeta för ett bättre företagsklimat och fortsätta sina ansträngningar för att attrahera talanger. Ett verktyg för att stärka talangattraktionen i regionen är att etablera ett International House som riktar sig till internationella talanger och syftar till att ge dem en enklare väg in i det svenska samhället. Ett uppdrag om detta finns i Stockholms stads budget 2021 och är en viktig del i arbetet med att växla upp Stockholm i återstarten efter pandemin. Ansvaret för uppdraget har i första hand legat på SBR som skyndsamt bör fortsätta detta arbete i samråd med övriga berörda nämnder.

Samtidigt har arbetsmarknadsnämnden erfarenheter av tillskapandet av Etableringscentrum som gör dem särskilt väl lämpade att ta ett större ansvar i arbetet med att implementera ett International house och deras erfarenheter bör därför väl tas till vara och ges ett större utrymme i uppdraget. Det kan exempelvis avse samordning med statliga myndigheter och andra relevanta aktörer. Även behovet av samarbete med andra verksamheter inom staden behöver utvecklas, exempelvis med medborgarkontoren och stadens kontaktcenter. SBR bör även pröva möjligheten att skapa samarbeten med universitet och högskolor samt erbjuda service till företag som vill rekrytera utländsk arbetskraft. Samråd om uppdragets genomförande bör ske löpande med kommunstyrelsen.

I en rapport om talangattraktion år 2020 lämnas ett antal förslag för att attrahera talanger. SBR bör fördjupa och utveckla arbetet med dessa förslag.

Huvudsyftet med föreslagna förändringar är att befintliga restriktioner och allmänna råd ska bli mer träffsäkra och innefattar bland annat att:

Verksamhetsutövare ska på ett dokumenterat sätt räkna ut maxantal, informera sin personal och ta ansvar för att det inte blir trängsel.

Tillåta marknader både inom och utomhus med olika krav. Exempelvis maxantal och 2 m mellan varje bord, åt alla fyra håll.

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningars maxantal justeras

Inomhus 8 personer stående, 50 sittande – 10kvm/person

Utomhus 150 personer stående, 500 sittande – 5kvm/person

Sällskap inomhus max 4 personer tillsammans – 1 m avstånd (blir samma regler som restauranger)

Motionslopp – tillåta för deltagare och funktionärer men med förbehåll som att sprida ut starttider, o.s.v.

Förskrifterna föreslås träda i kraft den 17 maj 2021. Det är dock beroende av hur smittläget kommer att förändras fram till dess.

Staden har fått remissen för yttrande. På grund av en kort remisstid om 2 dagar besvarades de föreslagna ändringar i föreskrifterna med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Ärendet remitterades den 4 maj 2021 med sista svarsdag 6 maj 2021.

har tagit fram en förstudie om användning och hantering av underskrifter med elektroniska materiel och metoder. Förstudien utreder det begreppsmässiga och rättsliga nuläget för att använda och hantera underskrifter med elektroniska materiel och metoder. Förstudien lämnar rekommendationer för dels en terminologi och begreppsapparat, dels en metod för att bedöma olika fall. Ärendet gällande förstudien har skickats på remiss till Stockholms stad för yttrande. Förstudien uppdaterar och ersätter redogörelsen och analysen av gällande rätt i rapporten Framställning och bevarande av elektroniska signaturer (den 7 oktober 2014). Förstudien ska införa en begreppsapparat och metodik för att bedöma frågor om bevarande och gallring av underskrift. Förstudien ska också utgöra underlag för andra utredningar och vägledande stödmaterial, vilket kan innefatta generella förskrifter om gallring och bevarande av underskrifter. Syftet med remissen uppges vara att inhämta inlägg om den rättsliga utredningen, begreppsapparaten och metod för bedömning av olika fall samt om bland annat språk och andra förbiseenden, till exempel eventuella otydligheter, logiska fel, antaganden eller påstående som kan behöva närmare understödjas eller förklaras. Förstudien är inte avsedd att vara pedagogisk utan den ska vara ett underlag för att ta fram mer specifika typer av handlingar utifrån specifika behov och målgrupper.

Enligt ordningslagen (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Beslut fattas med stöd av förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen. Föreskrifterna kan gälla i hela kommunen eller endast i en del av den. I det senare fallet ska området som omfattas vara klart och otvetydigt definierat. Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Det finns två typer av hundrastplatser: hundrastgård och hundrastområde. Den förra avser ett inhägnat rastområde, med gräs- eller grusunderlag och den senare är ett rastområde som inte är inhägnat. Stadens hundrastplatser är på så vis definierade till antal och placering varför det krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige när en ny hundrastplats anläggs eller ändras. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anför i sitt ärende att de avser avveckla hundrastgården vid Östbergavägen på Årstafältet (bilaga 4 till utlåtandet) under år 2021 med anledning av produktionsstart av en ny idrottsanläggning på platsen. Istället ska en ny hundrastgård inrättas i Enskedefältet, på Sockenvägen i höjd med Årsta Park företagsområde, strax söder om Enskede rackethall (bilaga 3 till utlåtandet).

Årstafältets hundrastgård har i dagsläget redskap för träning och enklare agility så som balansredskap och tunnel. Ambitionen är att flytta med redskapen till den nya rastgården samt anlägga nya så att hundarna fortsättningsvis kan få variation och utmaningar i den nya hundrastgården. Hundrastgården ska även vara belyst.

Nedan redovisas motioner, inlämnade före den 1 juli 2020, som ännu inte har behandlats av kommunstyrelsen.



Rotel I



Stockholms stad bör medverka till att en frivillig resursgrupp tillskapas i Stockholm och att den civila beredskapen stärks, dnr KS 2020/128. Besvaras under andra kvartalet 2021.



Säkra Fryshusets trygghetsskapande verksamhet i Östberga, dnr KS 2020/265. Besvaras under tredje kvartalet 2021.



Rotel II

-



Rotel III

-



Rotel IV

-



Rotel V



Ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och mer miljövänliga transporter på Djurgården, dnr KS 2020/268. Besvaras under tredje kvartalet 2021.



Rotel VI

-



Rotel VII

-



Rotel VIII

-



Rotel IX



Årlig uppföljning av miljöprogram och klimatstrategi, dnr KS 2019/1028. Besvaras under tredje kvartalet 2021.



Öka stadens energieffektiviseringar, dnr KS 2019/1840. Besvaras under tredje kvartalet 2021.



Rotel X



Konstutställning på elskåp, dnr KS 2020/599. Besvaras under andra kvartalet 2021.

I december 2013 slöts ett huvudavtal inklusive tre delprojektavtal om utbyggnad av tunnelbana och ökad bostadsutbyggnad i Stockholms län, inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling, mellan staten, Stockholms läns landsting (nuvarande Region Stockholm), Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun.

Under 2019 gjordes en genomlysning av kostnader och tidplan för tunnelbanans delprojekt. Genomlysningen utmynnade i ”Nulägesrapport 2019 nya tunnelbanan, 2013 års Stockholmsförhandling”, (FUT 2021-0414) vilken visade på ett överskridande av kostnadsramen efter genomförda besparingar med 9 307 miljoner kronor i 2016 års prisnivå.

Eftersom det avtalade kostnadsansvaret bedömts överskridas så har Parterna kommit överens om ett tilläggsavtal med bilagor (i det följande benämnt ”Tilläggsavtal”) för att tunnelbaneutbyggnaden ska kunna realiseras. Förslaget innebär att ”Tilläggsavtal till Huvudavtal och Delprojektavtal avseende utbyggd tunnelbana enligt 2013 års Stockholmsöverenskommelse” (Dnr 111-10/2017) från 2017 upphör att gälla.

Parterna har avtalat om ett nytt kostnadstak som innebär att staten tillför projektet maximalt 4 000 miljoner kronor och resterande 5 307 miljoner kronor fördelas mellan övriga Parter.

Stadens avtalade kostnad enligt huvudavtalet (inklusive det tidigare kostnadstaket) uppgick till 3 298 miljoner kronor. Stadens ökade kostnad enligt det nya Tilläggsavtalet är 1 242 miljoner kronor vilket innebär att den totala kostnaden för staden blir 4 540 miljoner kronor (i 2016 års prisnivå).

Stadens bostadsåtagande i enlighet med huvudavtalet och delprojektavtalen ligger fast. Bostadsåtagande har i Tilläggsavtalet skjutits fram fem år vilket innebär 2030 respektive 2035.

Stadsledningskontoret anser att Tilläggsavtalet är träffat på för staden acceptabla villkor.

Borgarrådet Clara Lindblom (V) har begärt tjänstledighet motsvarande 20 % av heltid under perioden 2021-10-01– 2021-12-31.

Under tjänstledigheten motsvarande 20 % under perioden 2021-10-01 - 2021-12-31 kommer borgarrådet Clara Lindblom upprätthålla sitt uppdrag som borgarråd.

Södra Värtan är ett delområde i Värtahamnen, som ingår i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Det är indelat i tre detaljplaneområden och Södra Värtans Norra del utgör områdets första utbyggnadsetapp. Projektet syftar till att möjliggöra uppförande av ny kommersiell bebyggelse för kontor och centrumändamål inom fem kvarter i anslutning till hamnverksamhet. Totalt tillskapas cirka 110 000 kvm BTA ny kommersiell bebyggelse och cirka 7 300 nya arbetsplatser. Projektet ska även tillskapa nya offentliga rum och allmänna platser, ny kaj och pir samt ny brygga för att möjliggöra kollektivtrafik till sjöss.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 981 mnkr. Försäljningsinkomster beräknas till cirka 796 mnkr.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för Södra Värtans Norra del redovisar negativt nettonuvärde om 193 mnkr. Projektet Södra Värtan som helhet, där föreliggande genomförandebeslut för Norra delen ingår, bedöms fortsatt medföra ett positivt nettonuvärde för staden i enlighet med Södra Värtans reviderade inriktningsbeslut (kommunfullmäktiges beslut den 15 juni 2020, § 25 dnr KS 2019/1965).

I ärendet redovisas tertialrapport 1 2021 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms bidra till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och till att målen för verksamhetsområdena kan nås under året. För stadsledningskontorets driftskostnader prognostiseras ett nollresultat jämfört med budget.

Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade 22 oktober 2020 att godkänna förvaltningens redovisning av genomförda och planerade åtgärder för ökad trygghet vid Hornsbergs strand och överlämna den för kännedom till kommunstyrelsen. I ärendet redovisas hur ansökningsförfarandet och besluten kring ordningsvakter fungerar i dagsläget och svårigheterna kring ett lokalt förbud för vattenskotrar i Ulvsundasjön, Karlbergskanalen och Klara sjö. Nämnden beslöt även att hemställa till kommunfullmäktige att ändra bilaga 7 i de allmänna föreskrifterna för Stockholms kommun så att strandsträckan Elersvägen – Lindhagensgatan undantas från badförbudet.

I juni 2020 beslutade Kungsholmens stadsdelsnämnd om en skrivelse gällande trygghet och trivsel i Hornsberg. Beslutet innebar att stadsdelsförvaltningen bland annat skulle återkomma till nämnden kring:



redovisning av och initiativ till ytterligare samverkansarbete mellan stadens förvaltningar och andra myndigheter kring tryggheten i Hornsberg;

ansökan om hävt badförbud och utökad bojspärr som syftar till att få frågan utredd och besvarad av remiss- och beslutsinstanser.

underlag till initiativ kring att förenkla kommunens användning av ordningsvakter

Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt stadsbyggnadsnämnden har gemensamt tagit fram ett förslag till naturreservat för Hagsätraskogen. Handlingarna för reservatet består av beslutshandling med beskrivning av reservatet, syfte och föreskrifter och beslutskarta med gränser. Till handlingarna hör även en skötselplan samt en ekonomisk kalkyl.

Reservatet föreslås få namnet ”Hagsätraskogens naturreservat”. De delar av ett naturreservatsbeslut som får rättsverkan är syfte, avgränsning och föreskrifter. Dessutom ska en skötselplan fastställas av kommunfullmäktige vid inrättandet av reservatet.

Syftet med naturreservatet föreslås vara att skydda såväl rekreationsvärden som biologisk mångfald och kulturhistoriska spår. Avgränsningen av naturreservatet har utgått ifrån områdets befintliga och potentiella naturvärden och vägts mot stadens behov av framtida markreserver för exempelvis bostäder och infrastruktur. Arbetet med förslaget har skett i nära samverkan med stadsutvecklingsprojektet Fokus Hagsätra Rågsved. Förslaget till naturreservatsgräns lämnar plats för en utbyggnad av stambanan samt för en dragning av ny tunnelbana mellan Hagsätra och Älvsjö, söder om Älvsjö industriområde.

Infrastrukturdepartementet har remitterat utredningen Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon (SOU 2020:22) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen föreslår att en lag om motorfordonspooler införs, som bl.a. innehåller en definition av begreppet motorfordonspool. De fordon som används i en motorfordonspool föreslås få beteckningen delningsfordon.

Utredningen föreslår att kommunerna ska ges möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter reservera parkeringsplatser för delningsfordon på allmän platsmark. Utredningens bedömning är att möjlighet för kommunen att reservera parkeringsplatser för specifika delningsfordon eller införa sänkta parkeringsavgifter inte bör införas. Utredningen föreslår att det är kommunerna som ska pröva frågor om parkeringstillstånd för delningsfordon.

Stadens beslut att anta detaljplan för Sperlingens backe m.m. i stadsdelen Östermalm har blivit föremål för överklagande. Efter det att mark- och miljödomstolen avslagit överklagandena har denna dom överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Prövningstillstånd har meddelats och domstolen har förelagt Stockholms kommun att yttra sig över överklagandet.

Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel redovisar i detta delbetänkande den del av uppdraget som handlar om att utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet med fackutbildade bibliotekarier.

Utredningen föreslår bland annat att:

Skollagen ska definiera att skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Skolbibliotekets syfte ska vara att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.

Det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Antalet utbildningsplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap ska utökas med 100 platser per år. Det innebär en ökning med nästan 20 procent från nuvarande nivå. Syftet är att möta brist på personer med relevant utbildning för skolbiblioteksuppdraget.

Det ska tydliggöras i läroplanerna att rektor ska ansvara för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.

Skollagen ska tydliggöra att syftet med skolbiblioteket är att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Skolbibliotekets ansvar och roll på skolan förtydligas därmed och den specifika kompetens som skolbibliotekarier bidrar med synliggörs.

Skolbiblioteken ska bidra till att främja elevernas medie- och informationskunnighet. Förmågan att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang är central. Liksom läsförståelse är medie- och informationskunnighet en förmåga som är väsentlig för elevers möjligheter att fungera som samhällsmedborgare och att delta i det demokratiska samtalet samt för kunskapsutvecklingen i skolans alla ämnen.

Skolbiblioteket ska i första hand finnas på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl kan skolbiblioteksverksamheten i stället organiseras genom att skolan samverkar med ett folkbibliotek eller med ett skolbibliotek på en annan skolenhet. Det gäller om biblioteket ligger i skolans direkta närhet eller om skolan har få elever. Utredningen föreslår att samverkan ska regleras i en skriftlig överenskommelse. En sådan överenskommelse förväntas tydliggöra parternas ansvarsområden och minska risken för oklarheter när det gäller bland annat lokaler, budget, öppettider och bibliotekariernas uppdrag. Överenskommelserna ska enligt utredningens förslag anmälas till Kungliga biblioteket, KB, bland annat i syfte att stärka statens kunskap om hur skolbiblioteksverksamheter i landet organiseras genom samverkan.

Skollagens regler om skolbibliotek även ska gälla förskoleklassen.

En förutsättning för att en kommun ska kunna få inköpsstöd ska vara att inte bara folkbibliotek, utan även skolbibliotek som är belägna i kommunen, får ta del av stödet.

Staten ska kompensera kommunerna med 430 miljoner per år för ökade kostnader för bemanning.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen om tillgänglig skolstatistik och ett fungerande resursfördelningssystem till utbildningsnämnden. I skrivelsen föreslås att Stockholms stad omedelbart publicerar fullständig skolstatistik inklusive år 2020 för samtliga kommunala och fristående skolor och förskolor.

Bakgrunden till förslaget är att Skolverkets skolstatistik inte är tillgänglig för allmänheten som en konsekvens av att kammarrätten i Göteborg fastslog att fristående skolors statistik ska betraktas som affärshemligheter. Enligt skrivelsen är situationen som uppkommit mycket problematisk, dels då allmänheten inte längre har insyn i den offentligt finansierade skolverksamheten vilket försvårar informerade skolval, forskning och journalistisk granskning, dels då kommunens skyldighet att kompensatoriskt fördela resurser till skolorna utifrån elevernas olika behov försvåras.

I skrivelsen föreslås därför att Stockholms stad, för att åter få tillgång till den aktuella informationen, ingår i ett samtyckesavtal med samtliga fristående skolor i kommunen där staden ges tillgång till elevunderlaget och tillstånd att publicera skolornas fullständiga skolstatistik. Staden bör vidare betala ut skolpengen utifrån en lägstanivå till de skolor som vägrar att ge staden tillgång till deras elevunderlag och fullständiga skolstatistik.

I stadens budget för 2019 fick arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningar för inrättande av ett etableringscentrum i syfte att öka nyanländas möjligheter till snabb förankring i arbets- och samhällsliv. Etableringscentrum ska utgöra en gemensam ingång för nyanlända, med samlad kompetens inom etableringsområdet från kommunala och statliga aktörer.

Arbetsmarknadsförvaltningen har i samverkan med Arbetsförmedlingen och representanter för socialförvaltningen och alla stadsdelsförvaltningar genomfört en utredning där den samlade bedömningen var att det finns en stor samsyn kring behovet av större samordning av arbetet med nyanlända och att stadens insatser behövs parallellt med Arbetsförmedlingens. Utredningen poängterar att flera statliga myndigheter, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Skatteverket, och Försäkringskassan, är viktiga samarbetsparter för ett etableringscentrum.

Målgruppen för Etableringscentrum är personer födda utanför EU/EES som befunnit sig i Sverige upp till 36 månader efter beviljat uppehållstillstånd och deras anhöriga. Även de som beviljats uppehållstillstånd år 2016 eller senare och som har avslutat etableringen, är arbetslösa och bor i stadens genomgångsbostäder är målgrupp för Etableringscentrum.

Etableringscentrums verksamhet beräknas kunna starta vid halvårsskiftet 2021. Under 2021 kommer Etableringscentrum och Intro Stockholm ta fram samverkansformer med de statliga aktörerna liksom med civila samhället och Region Stockholm.

Alexander Ojanne (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen redogörs att flera fotbollsplaner under de närmaste åren kommer att försvinna inom en radie av en kilometer från Högdalens centrum utan att några ersättningsytor presenterats. Istället för att möta det ökade behovet av antalet spelplaner i området anför motionären att runt hälften av dessa planer istället försvinner, vilket medför att föreningar har problem att boka träningstider och att spontanidrott försvåras då beläggningen på de planer som är kvar blir mycket hög. Bandhagens BP, som kommer att användas som mark för paviljong till Bandhagens skola för att öka antalet elevplatser, var vidare den enda ytan i området som vintertid spolades för skridskoåkning. Motionären föreslår att minst en ny fotbollsplan projekteras inom området och ska stå färdig innan Bandhagens skola byggs ut samt att Högdalen BP beläggs med konstgräs och en kylanläggning.

Arbetsmarknadsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi med syfte att definiera stadens långsiktiga arbete, målsättningar, prioriteringar och vägledande principer gällande de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls. Strategin syftar även till att visa hur stadens arbete verkar i samband med andra områden, vilken roll staden har i den totala arbetsmarknadspolitiken samt hur ansvarsfördelningen ska fungera inom staden.

Socialnämnden har, i enlighet med ett budgetuppdrag år 2020, tagit fram ett reviderat program för att förebygga och bekämpa våld: Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relationer 2021-2025.

Programmet omfattar samtliga nämnder och bolag i staden men i olika utsträckning beroende på nämndens eller bolagets ansvarsområden. Vissa nämnder och bolag berörs främst utifrån sin roll som arbetsgivare medan andra berörs av flera av målen och aktiviteterna. Verksamhetsområdena socialtjänst, skola och förskola omfattas av flest mål och aktiviteter.

Clara Lindblom (V) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen. Skribenten beskriver att Vänsterpartiet under förra mandatperioden drev igenom att samtliga avtal enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) med privata utförare inom hemtjänst blev uppsagda. Aktörerna fick på nytt ansöka om att bli utförare i Stockholms stads valfrihetssystem, men till högre ställda krav än tidigare. Viktiga syften som då angavs var att förbättra arbetsmiljön, arbetsvillkoren och kvaliteten i hemtjänsten. Men också att öka stadens möjligheter att häva avtal med privata företag som misstänks för oegentligheter, samt att förhindra ledande personer i företagen att efter en hävning ombilda företaget och återkomma i ny skepnad.

I skrivelsen föreslås att motsvarande görs inom socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Skribenten menat att det vilar ett tungt ansvar på staden att säkerställa att utförare inom LSS är seriösa och pålitliga, både för den enskildes skull och för att skattebetalarnas pengar ska användas till sitt avsedda syfte.

I skrivelsen föreslår Clara Lindblom (V) att kommunstyrelsen tillsammans med socialnämnden skyndsamt inleder ett arbete för att revidera förfrågnings-underlagen enligt LOV i syfte att stävja välfärdsfusk, förbättra arbetsvillkoren och höja kvaliteten hos privata utförare inom socialtjänst och verksamhet enligt LSS.

I skrivelsen som lämnats in till kommunstyrelsen av Clara Lindblom och Sara Stenudd (båda V) framkommer att familjer med ekonomiskt bistånd inte kommer kunna ta del av regeringens föreslagna tilläggsbidrag därför att kommunerna kommer att räkna av bostadsbidraget vid en ansökan om ekonomiskt bistånd.

Det införda tilläggsbidraget har motiverats med merkostnader som har uppkommit i samband med den pågående pandemin. Det avser till exempel ökade kostnader för livsmedel på grund av att fler gymnasieungdomar äter alla måltider hemma eller att fler yngre barn stannar hemma på grund av sjukdomssymptom.

Kommunerna kan besluta om att undanta det extra tilläggsbidraget från att räknas av från försörjningsstödet. Det skulle innebära att de aktuella familjerna skulle få ta del av tilläggsbidraget på samma sätt som övriga barnfamiljer med bostadsbidrag.

Med anledning av ovanstående föreslår Clara Lindblom och Sara Stenudd att krisledningsnämnden ska kallas in för att ta de initiativ som krävs för att tillse att det statliga tilläggsbidraget för barnhushåll med bostadsbidrag inte räknas som inkomst vid en ansökan om försörjningsstöd under tiden av den pågående pandemin.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inte ska ge försörjningsstöd eller andra förmåner till personer som vistas i Sverige illegalt. Motionärerna anser även att Stockholms stad ska ställa sig bakom en policy där insatser som kan anses ge incitament som stöder skapandet av parallellsamhällen genom att ge illegala invandrare sociala förmåner, ekonomiskt stöd eller boendealternativ ska upphöra. Motionärerna anser att det stöd som ska kunna erbjudas dessa individer endast bör omfatta akut sjukvård och ekonomiskt stöd till hemresa.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) beskrivs att Stockholms stad i flera decennier har bedrivit ett dyrt och omfattande brottspreventivt arbete för att förhindra att fler personer dras in i kriminalitet. Motionären anser att utvecklingen förefaller gå i motsatt riktning och att brottsligheten blir grövre och kriminaliteten sjunker ner i åldrarna. Motionären ser det som nödvändigt att utvärdera det brottspreventiva arbetet som har bedrivits, och idag bedrivs av Stockholms stad, för att se vilka lösningar som varit effektiva och vilka som varit det motsatta. Genom att utvärdera vad som fungerar kan Stockholms stad vidta åtgärder som förbättrar situationen.

Alexandra Mattsson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att sexualbrott är ett ökande problem i samhället och ett stort hot mot flickors och kvinnors hälsa och utveckling. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad gör en översyn av hur staden idag möter unga förövare av sexualbrott och våldsbrott i nära relation och vilka insatser som erbjuds med fokus på förövare. Vidare yrkar motionären att Stockholms stad tillsätter en anonym stödlinje och att staden anordnar föräldraskapsutbildningar med tema säker internetanvändning för föräldrar.

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2021-2024 är en fortsättning på Program för stöd till anhöriga 2017-2020.

Målet med programmet är att staden har ett anhörigperspektiv som genomsyrar alla verksamheter och yrkesgrupper som möter anhöriga. Syftet är att öka kvaliteten i socialtjänsten så att anhöriga har en bra livssituation, en god fysisk och psykisk hälsa och får likvärdiga insatser oavsett var i staden de bor.

Lagstiftning, centrala begrepp och utgångspunkter för programmet

I socialtjänstlagen 5 kapitlet 10 § står följande: ”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.”

Bestämmelsen syftar till att tydliggöra att socialtjänsten ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som av fri vilja hjälper, vårdar eller stödjer en närstående samt att minska de anhörigas psykiska och fysiska belastning.

I programmet definieras begreppen närstående och anhörig.

Närstående avser den som tar emot omsorg, vård och stöd.

Anhörig avser den som vårdar eller stödjer närstående.

Ett antal utgångspunkter beskrivs. En utgångspunkt är kunskap om rättigheter, det vill säga att anhöriga ska ha kunskap om både sina egna och den närståendes rättigheter. En annan utgångspunkt är medinflytande som handlar om den enskildes möjlighet att påverka sin livssituation och den vård och det sociala stöd hen får. Vidare beskrivs även vikten av ett bemötande som präglas av erkännande, respekt och delaktighet för alla.

Programmet tar också upp flera perspektiv som ska genomsyra arbetet med stöd till anhöriga: Anhörigperspektiv, barnrättsperspektiv, funktionshinderperspektiv samt jämställdhetsperspektiv.

Programmets struktur och innehåll

Programmet innehåller sju olika avsnitt. Inledningen beskriver bland annat hur programmet bidrar till att uppfylla mål i Agenda 2030. Sedan följer ett avsnitt om lagstiftning, centrala begrepp och utgångspunkter. Vidare avsnitt om närstående, anhöriga samt om stöd till anhöriga. De sista två avsnitten tar upp organiseringen av utförandet av stödet till anhöriga samt samverkan med externa aktörer.

I inledningen beskrivs programmets målgrupper. Socialnämnden föreslår en breddad målgrupp i förhållande till tidigare program och i förhållande till det ansvar för anhörigstöd som regleras i socialtjänstlagen (5 kapitlet 10 § SoL).

De anhöriga som omfattas av socialtjänstlagen är:

Anhöriga till personer som är äldre.

Anhöriga till personer med fysisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Anhöriga till personer med ett missbruk och beroende.

Övriga anhöriga som omfattas av det föreslagna programmet:

Barn som anhöriga.

Anhöriga till personer med koppling till våldsbejakande extremism.

Anhöriga till personer med en kriminell livsstil.

Anhöriga till personer som drabbats av skjutningar och dödligt våld.

Att exempelvis vara anhörig till en person med en kriminell livsstil är ofta förknippat med rädsla och skam och att mista någon till följd av dödligt våld är en traumatisk upplevelse. Många anhöriga känner sig ensamma och upplever en maktlöshet, vilket kan påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt.

Stödet till anhöriga ska utformas utifrån bästa tillgängliga kunskap och evidensbaserade metoder, och ska kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet.

Exempel på stöd till anhöriga är:

Information om möjligheter och villkor för att få stöd.

Information om den närståendes sjukdom, funktionsnedsättning, prognos och möjligheter till stöd.

Enskilda samtal och samtal i grupp utifrån evidensbaserade metoder.

Studiecirklar.

Utbildning och hjälpmedel.

Hjälp i hemmet eller i boende.

Avlösning i olika former.

Ekonomisk ersättning

Genomförande och uppföljning

I programmets sjätte avsnitt beskrivs hur stadens arbete med stöd till anhöriga ska organiseras. En punktlista med ansvarsområden för facknämnderna inleder avsnittet. Vidare följer ett avsnitt om stadsdelsnämndernas ansvar där vikten av att anhöriga ska få likvärdiga insatser oavsett var i staden de bor betonas. En beskrivning av stadsövergripande stöd ingår också, i form av Behandlingsenheten och Framtid Stockholm som båda bedrivs inom socialförvaltningen.

Socialnämnden föreslår att stadsdelsnämnderna arbetar tillsammans för att säkerställa ett anpassat stöd till anhöriga, förslagsvis i fyra regioner:

Västerort (Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista och Bromma)

Innerstaden (Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm)

Östra söderort (Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta)

Västra söderort (Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen)

Förutom intern samverkan tar programmet upp vikten av samverkan med civilsamhället och med hälso- och sjukvården.

Programmet avslutas med en lista på åtgärder som ska genomföras under programtiden. Exempel på saker som ska göras är att tydliggöra kontaktvägar till socialtjänsten för anhöriga på Stockholms stads hemsida, att ta fram ett stödmaterial om programmets nya målgrupper och att inkludera anhörigperspektivet i utbildningar till nyanställda.

Socialnämnden och äldrenämnden åtar sig i programmet att tillsammans med stadsdelsnämnderna utvärdera och revidera programmet i sin helhet år 2023.

Anna Rantala Bonnier (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att kommunfullmäktige bör besluta om att införa långsiktiga boendelösningar för utsatta EU-medborgare i linje med redan framtagna lösningar i andra kommuner samt att staden ska erbjuda skolgång i stadens skolor för de barn till EU-medborgare som vistas här under längre perioder.

Motionären beskriver att andra kommuner har infört längre möjligheter till vandrarhemsboende samt uppställningsplatser för husvagnar för att nämna några exempel. I arbetet med utsatta EU-medborgare redovisar ett antal frivilligorganisationer att man i det uppsökande arbetet påträffat ett tjugotal barn under 18 år. Detta är barn som kan vistas i Stockholm under en längre tid. Genom att erbjuda mer långsiktiga boendeplatser samt skolgång skulle staden, enligt motionären, kunna försäkra dessa barn en tryggare tillvaro och möjliggöra för dem att känna sig mer delaktiga i det samhälle de vistas i. När staden inte erbjuder skolgång till utsatta EU-medborgares barn bryter staden mot barnkonventionens bestämmelser om alla barns rätt till utbildning och inte minst om rätten till utveckling. Utbildning främjar utveckling och lärande och är en förutsättning för att skapa mening i vardagen. I ett längre perspektiv bidrar utbildning till att stärka minderåriga EU-medborgares livschanser.

Motionären framför att det är självklart att Stockholm ska stå upp för och säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna där rätten till bostad och skolgång är grundläggande.

Socialdepartementet har remitterat promemorian ”Barnets bästa när vård enligt LVU upphör” till Stockholms stad för yttrande.

I promemorian föreslås ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt i socialtjänstlagen, med syftet att ge ökad trygghet, säkerhet och stabilitet och till att ytterligare stärka barnets bästa för barn som vårdas enligt LVU och socialtjänstlagen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2022.

Region Stockholm har remitterat ”Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa 2022-2030” till bland annat Stockholms stad för yttrande. Målet är att Region Stockholms nämnder och bolag erbjuder bästa möjliga och jämlika förutsättningar för att barn, unga, vuxna och äldre i Stockholmsregionen ska kunna upprätthålla och utveckla sin psykiska hälsa och sitt psykiska välbefinnande under hela livet.

För att uppnå målet behövs samverkan med kommuner, idéburen sektor samt näringsliv. Etablerade samverkansformer ska användas och nya former för samverkan behöver utvecklas.

Kommunfullmäktige fastställer i budget årligen avgifter för stadens tillsynsverksamhet. Tillståndsenheten är en resultatenhet organiserad på socialförvaltningen. Avgifterna täcker tillståndsenhetens arbete med tillståndsgivning och tillsyn. Avgiften faktureras i början av året och avser innevarande år.

Efter hemställan från socialnämnden fattade kommunfullmäktiges beslutade den 14 december 2020 om Efterskänkning av avgifter för tillsyn av serveringstillstånd 2020 (dnr KS 2020/1540). Avgiften för tillsyn består av tre delar, en fast avgift för stadigvarande tillstånd, en rörlig avgift baserad på serveringstiden för servering till allmänheten och en rörlig avgift baserad på omsättningen av alkoholdrycker (inkl. moms) för servering till allmänheten. Som minst kan en verksamhet faktureras 2 000 kronor och som mest 31 000 kronor per år. Ingen fakturering har skett avseende tillsynsavgifterna under 2021.

Avgifterna för tillståndsgivning består av ansökningsavgifter för nya serveringsställen, ägarskiften på serveringsställen samt olika tillfälliga förändringar t.ex. av serveringsyta och serveringstider. Avgifterna innefattar också anmälningsavgifter gällande förändringar i juridiska personer som har serveringstillstånd. Den lägsta avgiften är 600 kronor och den högsta är 12 000 kronor. Tillståndsenheten har under 2021 fakturerat ärenden inkomna under januari och februari.

I Sverige och i resten av världen fortsätter spridningen av det virus som orsakar covid-19. Såväl staden som regeringen har sedan pandemins början vidtagit flera åtgärder för att minska smittspridningen. Flera av restriktionerna har inneburit negativa konsekvenser för restauranger och andra serveringsställen med kraftigt minskade intäkter som följd.

Socialnämnden har i en framställan till kommunfullmäktige föreslagit att avgifterna för tillståndsgivning för 2021 efterskänks.

I budget för år 2019 gavs miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att ta fram nya upphandlingsriktlinjer med avseende på tunga fordon för staden som nu förslås ersätta de tidigare upphandlingskraven från 2015.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har vid sitt sammanträde 20 oktober 2020 beslutat om att hemställa att kommunfullmäktige antar förvaltningens förslag till upphandlingskrav i tre nivåer: Spjutspets, Avancerad samt Baskrav, för lastbilar att använda som minimikrav i stadens upphandlingar som innefattar transporter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att nivåerna spjutspets och avancerad ska i användas i första hand i stadens upphandlingar av tunga transporter. Endast då kraven i varken spjutspets eller avancerad är kommersiellt eller tekniskt möjliga att använda får nivån bas användas.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Emilia Bjuggren (S) att Stockholms stad ska ansluta sig till initiativet Glokala Sverige vid nästa ansökningstillfälle. Motionären menar att ett deltagande i Glokala Sverige kan bidra i arbetet för att Stockholms stad ska uppnå målen inom Agenda 2030. Genom ökat stöd till stadens medarbetare och ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner skapas mervärde genom projektet.

Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur det så kallade MKB-direktivet (formellt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. MKB står för miljökonsekvensbeskrivning), har genomförts i svensk rätt. Med anledning av kommissionens synpunkter har en översyn av genomförandet inletts inom Regeringskansliet. Den del av översynen som avser miljöbalken (MB) samt vissa tillhörande författningar har resulterat i förslag på författningsändringar som redovisas i en promemoria.

MKB-direktivet innehåller krav på att det ska genomföras en systematisk bedömning av miljöpåverkan för projekt som medför en betydande miljöpåverkan. De typer av så kallade MKB-projekt som omfattas av direktivet är både sådana som i Sverige tillståndsprövas enligt MB och sådana som huvudsakligen prövas enligt annan lagstiftning, exempelvis plan- och bygglagen (PBL).

Det föreslås en rad ändringar i MB som säkerställer och förtydligar direktivets införlivande i svensk lag.

Miljödepartementet har remitterat promemorian till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020-2025 är en fortsättning på programmet mot hemlöshet 2014-2019. Programmet beskriver hur stadens socialtjänst ska arbeta för att motverka hemlöshet, dels vilka insatser och verktyg som stadens socialtjänst kan använda till stöd för personer i processer ur hemlöshet, dels de förhållningssätt som ska prägla socialtjänstens arbete med att motverka hemlöshet. Programmet innehåller sex mål samt tre strategier för socialtjänstens arbete med att motverka hemlöshet. Programmet belyser vikten av löpande kunskapsutveckling i syfte att säkerställa att det stöd som erbjuds personer som befinner sig i hemlöshet utgår från evidensbaserade metoder.

Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige den 31 maj 2021 då kommunstyrelsen tidigare har fattat beslut på fel bilaga. Ärendet har efter återremissen kompletterats med rätt bilaga för ärendet.