Möte 2021-09-08

Europeiska kommissionen har fattat beslut om riktlinjer för statligt regionalstöd för perioden 2022–2027. Av dessa riktlinjer framgår var, när och hur regionalstöd kan beviljas till företag i missgynnade områden i Europa och vilka områden som kan inkluderas i respektive medlemsstats regionalstödskarta. Den remitterade promemorian innehåller förslag till principer för att utse Sveriges regionalstödskarta för perioden 2022-2027. Regionalstödskartan ska anmälas till och godkännas av kommissionen, och ska gälla från och med 1 januari 2022 till och med 31 december 2027.

Förslaget innebär att Sveriges nya regionalstödskarta kommer att omfatta de områden som redan ingår i den nuvarande stödkartan, dessutom inkluderas landsbygdsområden i Sveriges södra delar. Enligt riktlinjerna går Sverige från ett regionalstödsområde som motsvarar 12,3 procent till 21,6 procent av befolkningen.

I Sverige har riktlinjerna och regionalstödskartan 2022–2027 betydelse för följande stöd:

Regionalt investeringsstöd kan beviljas till företag i dessa områden.

Transportbidraget ska kompensera företag i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd samt stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

Stockholmsregionen har idag inga stöd som grundar sig på EU:s regionalstödsriktlinjer och ingår inte heller i förslaget till ny regionalstödskarta.

Med anledning av den korta svarstiden hinner ärendet inte beredas politiskt utan har besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Region Stockholm har genom förvaltningen för utbyggd tunnelbana, FUT, bett Stockholms stad med flera att yttra sig gällande samråd för lokalisering av tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan. FUT vill genom samrådet informera om den tunnelbaneutbyggnad som planeras, ge information om utredningsarbetet och få in synpunkter inför val av lokalisering.

Under samrådsperioden sker även samråd om projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. Pågående lokaliseringsutredning kommer vara underlag för Region Stockholms beslut om sträckning av tunnelbana mellan Fridhemsplan – Älvsjö. I det fortsatta arbetet kommer den valda sträckningen att studeras vidare.

De sträckningar som studeras kallas för alternativ väst och alternativ öst. Båda sträckningarna startar i Älvsjö och har stationer i Östberga och Årstafältet. Det västra alternativet går från Årstafältet med stationer i Årstaberg, Liljeholmen och Fridhemsplan. Det östra alternativet går från Årstafältet med stationer vid Södersjukhuset, Hornstull och Fridhemsplan.

I delbetänkandet redovisar utredningen de aspekter av utredningens uppdrag som berör försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvårdsområdet. Det omfattar hälso- och sjukvårdens försörjning av läkemedel och sjukvårdsmateriel i vardagen, vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap och krig.

En stärkt försörjningsberedskap inom hälso- och sjukvården skapas med hjälp av flera olika verktyg. Utredningen utgår från tre principer i arbetet med att stärka försörjningsberedskapen:

Det behöver finnas mer sjukvårdsprodukter i Sverige,

det behövs ett effektivare resursutnyttjande av de sjukvårdsprodukter vi har,

och det behövs en säkerställd distribution av dessa.

Utredningen föreslår lagerhållning i fyra nivåer:

En lagerhållning för vardagliga produkter på apotek, i regioner och kommuner och i hemmen, ett lager som ska räcka i en månad.

En kris- eller krigssituation då lagren ska räcka i sex månader. Ansvaret för dessa ska ligga hos kommunerna och regionerna och för läkemedel hos läkemedelsföretagen.

Ett statligt säkerhetslager som ska kunna innehålla produkter som inte kan omsättas i vardagen, produkter som normalt inte används eller som i vissa situationer behövs i så stor mängd att de inte kan omsättas.

Tillverkningsberedskap och omställning av produktion.

Vad som ska lagerhållas och vad det behöver finnas för tillverkningsberedskap föreslår utredningen ska bestämmas av regeringen efter förslag från berörda myndigheter.

Läkemedelsverket föreslås ansvara för tillsyn av lagerhållning. Utredningen föreslår vidare att Socialstyrelsen ska ansvara för ett statligt säkerhetslager. Vidare föreslås Socialstyrelsen få vissa samordnings- och stöduppgifter samt även ansvar för att bygga upp en nationell funktion för inköp i kris och krig.

Utredningen föreslår ny lag i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), med målsättning att hälso- och sjukvården i fredstida kriser och krig ska ha kapacitet och utföra sådan vård som inte kan anstå. Lagen förslås att träda i kraft den 1 januari 2023.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Stockholm. Det framgår enligt motionären av en rapport från Socialstyrelsen samt av stockholmsenkäten. Därutöver visar stockholmsenkäten att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm. Motionären konstaterar att utvecklingen måste tas på allvar och att förskolan, tillsammans med BVC och skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att kunna upptäcka och stödja unga som mår dåligt. Mot denna bakgrund föreslås det i motionen att befintliga screeningprogram inom elevhälsan och BVC ska kompletteras med barn och ungas psykiska hälsa.

I utredningen När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik hälsa (SOU 2021:8) föreslås hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att uppnå en mer jämlik tandhälsa och ett mer resurseffektivt tandvårdssystem. Förslagen är att sänka besökskostnaden, avveckla kostnadsfri tandvård för åldersgruppen 20-23 år, behovsstyrd resursfördelning, statlig selektiv tandvård samt kostnadsberäkningar på ett högkostnadsskydd inom tandvård. Stockholms stad har fått ärendet på remiss för yttrande.

Förordnandet har förhandlats enligt MBL 11 § den 23 augusti 2021.

EU-kommissionen har den 21 april 2021 presenterat ett förslag på en ny EU-förordning som ska reglera artificiell intelligens. Infrastrukturdepartementet har den 21 maj 2021 remitterat EU-kommissionens förslag till förordning i remissen Europeiska kommissionens förslag till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (COM(2021) 206) till Stockholms stad för yttrande.

Syftet med den förordning som EU-kommissionen föreslår är att harmonisera regler för AI inom EU, skydda grundläggande rättigheter, främja de positiva aspekterna av AI och säkerställa fri rörlighet av AI-system. Förslaget avser skapa en strukturerad uppdelning mellan olika typer av AI-system och dess användning där vissa är förbjudna, andra tillåtna men med restriktioner och krav. De flesta AI-system får dock användas utan restriktioner men kan omfattas av krav på tillsyn.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen har tagit fram en promemoria med förslag på hur ett flertal restriktioner i steg 2 kan anpassas och träda i kraft den 1 juli 2021. Promemorian har tagits fram mot bakgrund av att antalet smittade med covid-19 stadigt har gått ned och belastningen på vården dessutom har minskat, och cirka 50 procent av den vuxna befolkningen har fått åtminstone en dos vaccin.

Ändringarna som föreslås gäller i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Staden har fått remissen för yttrande. Till följd av väldigt kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som stadens svar på remissen.

Borgarrådet Clara Lindblom (V) har begärt tjänstledighet motsvarande 100 % av heltid för perioden 2021-10-01 - 2021-12-31. Kommunstyrelsen har tidigare beviljat tjänstledighet motsvarande 100 % för Clara Lindblom för perioden 2021-04-16 - 2021-10-01 (dnr KS 2021-339). Kommunstyrelsen har även beslutat om tjänstledighet motsvarande 20 % för Clara Lindblom för perioden 2021-10-01 - 2021-12-31, (dnr KS 2021/674). Detta beslut upphör att gälla och ersätts med beslut i detta ärende. Som vikarierande borgarråd föreslås Torun Boucher (V) väljas motsvarande 100 % av heltid för perioden 2021-09-08 - 2021-12-31.

Regeringen beslutade i april 2020 att tillkalla en särskild utredare med det huvudsakliga uppdraget att se över reglerna om utvisning på grund av brott. Syftet har varit att åstadkomma en skärpt reglering som ger förutsättningar att i fler fall än i dag utvisa utlänningar på denna grund.

Utredningens uppdrag omfattar tre huvudsakliga delar. Den första delen har bestått i att göra en översyn av regelverket om utvisning på grund av brott. Den andra delen har bestått i att stärka skyddet mot utvisning för brottsoffer. Den tredje och sista delen av uppdraget har varit att se över reglerna om att neka och återkalla uppehållstillstånd på grund av brott.

Justitiedepartementet har skickat remissen för yttrande till Stockholms stad.

AB Stockholmshem arbetar utifrån sitt ägardirektiv om att avyttra ej strategiska fastigheter, samt att identifiera fastigheter där bolaget inte ser behov av ett långsiktigt ägande.

I syfte att underlätta framtida fastighetsförsäljningar föreslås att Stockholmshem får i uppdrag att under år 2021 och 2022, när behov uppstår, förvärva upp till fyra bolag genom köp av så kallade lagerbolag, d.v.s. bolag som tidigare inte haft någon verksamhet.

Eventuella försäljningar av fastigheter i bolagsform kommer föreläggas kommunfullmäktige för beslut.

AB Familjebostäder föreslår som ett led i arbetet att uppfylla stadens bostadsmål och ägardirektiv, att bygga hyreslägenheter i Bandhagen. I detta projekt tillförs bostäder i ett väletablerat och uppskattat område med god tillgång till både service och allmänna kommunikationsmedel.

I projektet som föreslås i detta ärende tillför AB Familjebostäder 183 bostäder och fyra lokaler på två fastigheter i Bandhagen till en total projektkostnad om 565 mnkr.

Region Stockholms nya hållbarhetsstrategi syftar till att vara en plattform för samlad styrning och vidareutveckling av Region Stockholms hållbarhetsarbete. Arbetet i enlighet med hållbarhetsstrategin ska bidra till hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030, klimatmålen i Parisavtalet och till Regional utvecklingsplan för Stockholm, RUFS 2050 samt till regionfullmäktiges mål som fastställs i budget.

Strategin omfattar tre områden – ”Hållbara städer, landsbygds- och skärgårdsområden”, ”Hållbar konsumtion och produktion” och ”En organisation att lita på”.

Hållbarhetsstrategi bygger på att invånarna ska kunna lita på att samhällsuppdraget bedrivs hållbart och att Region Stockholm tar ansvar för att bidra till en bättre värld för framtida generationer. Det innebär att verksamheten är pålitlig, långsiktig och anpassningsbar utifrån en sammanvägd hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter.

Hållbarhetsstrategi ska gälla för perioden 2022–2027 och ska beslutas av regionfullmäktige i december 2021. Hållbarhetsstrategin ska ersätta Region Stockholms miljöprogram som gäller fram till årets slut.

Stockholms stad har fått hållbarhetsstrategin för yttrande.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att ett kulturbidrag införs för att täcka merkostnaden för att återställa förvanskade fasader eller renovera originalfasader. Motionen föreslår även att fastighetsägare ska informeras om kulturbidraget och att de ges möjlighet till rådgivning i samband med att de söker bygglov. Syftet med bidraget är att uppmuntra fastighetsägare att välja att återställa eller renovera förvanskade fasader.