Möte 2021-05-19

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade den 26 november 2020 om förslag till ändringar i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun och hemställde dessa till kommunfullmäktige för godkännande. Ändringarna avser inrättande av en hundrastgård (hundrastgård vid kvarteret Skjutsgossen) och avveckling av två (hundrastgård i Rosenlundsparken och hundrastgård på Sjöbergsplan).

Enligt ordningslagen (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Beslut fattas med stöd av förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen. Föreskrifterna kan gälla i hela kommunen eller endast i en del av den. I det senare fallet ska området som omfattas vara klart och otvetydigt definierat.

Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Det finns två typer av hundrastplatser: hundrastgård och hundrastområde. Den förra avser ett inhägnat rastområde, med gräs- eller grusunderlag och den senare är ett rastområde som inte är inhägnat. Stadens hundrastplatser är på så vis definierade till antal och placering varför det krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige när en ny hundrastplats anläggs eller ändras. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9 (bilaga 1 till utlåtandet).

I en promemoria förslår socialdepartementet att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till utgången av januari 2022. Remissen skickades ut den 6 april till Stockholms stad med sista svarsdatum den 19 april 2021.

I promemorian förslår socialdepartementet att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till utgången av januari 2022. Som en följd av detta föreslås även de tillfälliga bestämmelserna i ordningslagen som anknyter till covid-19-lagen att också gälla till utgången av januari 2022.

Promemorian argumenterar för att det vid en eventuell fortsatt allvarlig smittspridning från hösten 2021 är angeläget att det finns en beredskap för förlängning av nämnda lagar och att det i sig förutsätter ett remitterat förslag.

På grund av en kort remisstid om 13 dagar besvarades promemorian Fortsatt giltighet av covid-19 lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Region Stockholm och Storsthlm har under åren 2018-2020 arbetat fram en ny överenskommelse som gäller hjälpmedel samt medicintekniska produkter som används för vård och omvårdnad i särskilt boende, dagverksamhet, daglig verksamhet samt socialpsykiatriskt boende.

Förslaget på ny överenskommelse förenklas så att ansvaret inom hjälpmedelsområdet koncentreras till en överenskommelse, istället för flera olika. För denna överenskommelse kommer en styrgrupp utses, som består av tjänste-personer på ledningsnivå. Som stöd i sitt arbete har styrgruppen en samverkansgrupp. Syftet med samverkansgruppen är att fortlöpande följa
utvecklingen inom området samt påtala behov av förändringar till styrgruppen. Syftet är även att utveckla kunskaps- och beslutsstöd såsom rutiner och processbeskrivningar i sådana frågor som rör bägge parterna.

Tidigare överenskommelse var framtagen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) på uppdrag av presidierna för landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd och KSL:s styrelse 2014.

Med anledning av den nya överenskommelsen har även en revidering gjorts av ”Sammanhållen överenskommelse för vård och omsorg för äldre”.

Omfattning, giltighetstid och syfte med överenskommelsen

Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra kostnadsansvaret för respektive huvudman, Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län. Överenskommelsen gäller förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt medicintekniska produkter som används i vården, för personer som ingår i vård- och omsorgsuppdraget och bor i nedan angivna särskilda boendeformer.

Överenskommelsen omfattar:

Särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (Sol) 5 kap 5 § andra stycket

Dagverksamhet, SoL, inklusive sysselsättning enligt 3 kap. 6§ SoL (socialpsykiatri)

Bostad med särskild service för personer över 18 år enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 9 pt.9 § och 9 pt. 8 § för personer över 18 år

Daglig verksamhet enligt LSS 9 pt.10 §

Bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri)

För att skapa en sammanhållen vård och omsorg för olika målgrupper i samhället krävs samverkan mellan kommun och region. Storsthlm företräder kommunerna avseende uppföljning och utvärdering av överenskommelsens övergripande och principiella frågor samt tillämpning av denna överenskommelse i relation till Region Stockholm.

Överenskommelsen börjar gälla tre månader från att alla parter beslutat anta överenskommelsen och gäller till dess överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. Överenskommelsens uppsägningstid är tolv månader och upphör då att gälla för samtliga parter. Omförhandling av överenskommelsen ska ske om någon part så begär. Omförhandlat avtal börjar gälla tidigast tre månader efter det omförhandlade avtalet godkänts av parterna.

Övergripande om fördelning av kostnadsansvar

Kostnadsansvaret fördelas huvudsakligen efter respektive huvudmans hälso- och sjukvårdsansvar. Förskrivning sker främst av den huvudman som har kostnadsansvar, men kan för hjälpmedel utföras av den som inte har kostnadsansvar, så kallad förtroendeförskrivning.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

I december år 2020 inkom en remiss från Region Stockholm om deras forsknings- och utvecklingsstrategi, dnr KS 2020/1204. Forsknings- och utvecklingsstrategin syftar till att skapa bättre förutsättningar för forskning i Region Stockholm som kommer invånarna till del och bidrar till att Stockholmsregionen förblir en ledande, innovativ och hållbar tillväxtmotor för hela Sverige. Region Stockholm har därefter kompletterat strategin med principer för utbildning och remitterat den på nytt och benämner den nu Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsstrategi för Region Stockholm.

Fastighetsnämnden beslutade den 9 mars 2021 att föreslå att kommunfullmäktige godkänner nämndens förslag till åtgärdande av uppkomna skador på läktarbyggnad och fotbollsplan på Grimsta IP till en kostnad som redovisas i bilaga till utlåtandet (sekretess). Med anledning av att de planerade åtgärderna inte kan anses som värdehöjande standardförbättringar kommer genomförandet att bedrivas som ett driftprojekt och därmed belasta nämndens resultatbudget.

Beslutet har föregåtts av utredningar för att kunna göra en helhetsbedömning av marksättningarna och anledningen till hur skador har uppkommit tillsammans med Trafikverket, som driver byggprojektet E4 Förbifart Stockholm i närområdet.

Fastighetsnämndens förslag till att åtgärda uppkomna skador på läktarbyggnaden och att minimera risk för skador på grund av sänkning av grundvattennivå är att utföra grundförstärkning av läktarbyggnaden. Befintlig pålning behöver utökas och nya pålfundament, fribärande golv samt grundbalkar gjutas. För att undvika framtida skador på grund av sättningar, vilka förväntas uppkomma på grund av grundvattensänkning, ska samtliga rör och ledningar fästas mekaniskt upp till bottenplattan. Grund för sättningsberäkningar utgörs av de nya grundvattennivåerna, angivna av Trafikverket. För att åtgärda marksättningarna på fotbollsplanen samt omkringliggande markområden planeras att gräva ut tunga jordmassor som ska ersättas av lättfyllnadsmassor.

Projektets tidplan är att produktionsstart sker i juni 2021 och att återflytt av hyresgästerna kan ske i maj 2022.

I maj 2016 antog organisationen International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA:s) medlemsstater följande definition av antisemitism: ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.” I definitionen nämns även 11 nutida exempel på antisemitism. Sveriges regering har varit initiativtagare till IHRA och har ställt sig bakom denna definition.

Representanter för den judiska minoriteten i Stockholm, däribland Judiska församlingen i Stockholm, har vid samråd med staden framfört tydliga önskemål om att staden ska tillämpa IHRA-definitionen i sitt arbete för att få en tydlig vägledning i stadens arbete mot antisemitism, och inte minst för att ge skolpersonal verktyg att identifiera och bemöta antisemitiska uttryck.

Arbetet mot antisemitismen är en prioriterad fråga och stadens föreslås ställa sig bakom IHRA-definitionen av antisemitism.

I skrivelsen ”Förstärkt arbete mot mäns våld mot kvinnor och barn i pandemins spår” av Karin Wanngård (S) och Rashid Mohammed (V), som ersättaren Lisa Palm (Fi) instämde i, framförs fyra förslag som ska stärka stadens arbete mot våld i nära relationer:

Förstärka förutsättningarna för att stadens Relationsvåldsteam kan ge hjälp och stöd åt det ökade antalet våldsutsatta samt att det tillförs resurser utifrån det ökade behovet.

Säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för att vid behov möjliggöra längre placeringar på skyddat boende.

I samverkan med berörda nämnder öka informationsinsatser riktade till Stockholms hushåll om vilka stöd- och skyddsinsatser som erbjuds för att lämna en våldsam relation.

Följa upp och garantera behovet av bidrag till kvinno- och tjejjourer.



I skrivelsen lyfts det fram att ett omfattande arbete krävs för att säkra kvinnors och barns säkerhet då pandemin riskerar att leda till både ökad förekomst av våld i nära relationer och till ekonomisk utsatthet för kvinnor.

Skribenterna hänvisar till att kvinno- och tjejjourer, och andra delar av civilsamhället, har larmat om vad konsekvenserna av covid-19-pandemin innebär för kvinnor och barn som är utsatta eller riskerar att bli utsatta för våld i nära relationer. De hänvisar även till en kartläggning av Dagens Nyheter samt till Brottsförebyggande Rådets senaste statistik som båda indikerar att våld i nära relationer ökar under pandemin. De lyfter även fram att flera stadsdelsnämnder i Stockholm rapporterar att fler söker stöd och skydd från våld.

Skribenterna beskriver också att den lågkonjunktur som följer av pandemin kommer att drabba kvinnors ekonomiska möjligheter att lämna en våldsam relation och försörja sig själv.

Utredningen föreslår en ny lag, lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Till lagen överförs bestämmelserna i patientdatalagen om sammanhållen journalföring och kvalitetsregister. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Lagen innebär att det ska vara frivilligt att införa system för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation inom hälso- och sjukvård samt socialtjänstens verksamhetsområden äldreomsorg och funktionsnedsättning. Inga personuppgifter får göras tillgängliga om omsorgsmottagaren motsätter sig detta. Vidare får vård- och omsorgsgivare inte ta del av personuppgifter utan att omsorgsmottagaren aktivt har lämnat sitt samtycke.

Den nya lagen ska även tillämpas inom arbetet med kvalitetsuppföljning. Det finns behov av att behandla personuppgifter och att samla in dessa från andra vårdinstanser och omsorgsgivare i arbetet med att följa upp och utveckla kvaliteten i vård- och omsorgsverksamheterna. Utredningen föreslår vidare att förutsättningarna för sådan kvalitetsuppföljning bör regleras i lag.

Det föreslås även att det införs integritetsstärkande bestämmelser som ska tillämpas av de verksamheter som väljer att använda sig av sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Miljömålsberedningen har lämnat ett betänkande gällande havsmiljön med förslag på hur havsmiljöarbetet ska se ut för att Sverige ska uppnå miljömålen och uppfylla de krav som Sverige har till följd av exempelvis EU-lagstiftning på området, såsom havsmiljödirektivet. Betänkandet i sin helhet kan tas del av på regeringens hemsida.

Betänkandet utgör sammantaget en strategi för havsmiljöarbetet men inbegriper verksamheter inom flera politik- och utgiftsområden, exempelvis fiske, sjöfart, energiutvinning och försvarsverksamhet. Betänkandets förslag innehåller författningsförändringar och en ny havsmiljölag. Vidare föreslås två nya etappmål för miljömålsarbetet. Betänkandet innehåller även förslag i syfte att harmonisera genomförande av EU-direktiv och EU-förordningar som på olika sätt berör havsmiljön, exempelvis harmonisering av miljökvalitetsnormer.

Kommunerna, särskilt kustkommunerna, lyfts fram som viktiga aktörer genom sitt ansvar för fysisk planering, strandskyddsdispenser, tillstånd och tillsyn samt VA-frågor. För att stärka kommunernas havsmiljöarbete och förtydliga deras ansvar lägger Miljömålsberedningen förslag som berör översiktsplanering, detaljplanering och strandskydd.

Miljödepartementet har remitterat betänkandet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 19 maj 2021 och publiceras senast med protokollet.