Möte 2018-06-20

Stadsrevisionen har genomfört en granskning som syftat till att bedöma om fyra av stadens nämnder har en tillräcklig intern kontroll som säkerställer att lagen om offentlig upphandling (LOU) och stadens riktlinjer för direktupphandling följs.

Med anledning av det har Anna König Jerlmyr (M) och Björn Ljung (L) lämnat in en skrivelse där de föreslår att kommunstyrelsen ger revisionskontoret i uppdrag att göra en motsvarande granskning av övriga förvaltningar och bolag för att få en heltäckande bild av hur rutiner, riktlinjer och regler hanteras och följs.

Skrivelsen har även undertecknats av ersättarna Karin Ernlund (C) och Erik Slottner (KD).

Regeringen beslutade vid sammanträde den 22 juni 2016 att en kommitté ska utreda om större offentliga infrastrukturinvesteringar kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift respektive förutsättningarna för att involvera privat kapital i finansieringen av statlig transportinfrastruktur (dir. 2016:59).

Kommittén lämnade den 1 mars 2017 delbetänkandet Finansiering av infrastruktur med privat kapital? (SOU 2017:13). I februari 2018 lämnade kommittén sitt slutbetänkande Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? (SOU 2018:13). Detta remissvar avser slutbetänkandet.

Kommitténs uppdrag är enligt direktiven för slutbetänkandet att utreda om större offentliga infrastrukturinvesteringar kan finansieras genom uttag av en särskild statlig skatt eller avgift. Utgångspunkten ska vara att skatten eller avgiften ska beakta i vilken utsträckning fastigheter har ökat i värde till följd av investeringen samt den direkta nytta olika grupper kan antas ha av investeringen. Uppdraget omfattar inte fastigheter som i dag omfattas av systemet med kommunal fastighetsavgift (bostäder).

Finansdepartementet har remitterat utredningen till staden för yttrande.

Remissen finns att läsa i sin helhet på Regeringens hemsida.

Näringsdepartementet har skickat utredningen Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108) till Stockholms stad för yttrande.

Syftet med utredningen är att skapa förbättrade finansieringsförutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder, så att problem med finansieringen inte ska stå i vägen för en önskad volym på bostadsbyggandet. Utredningen gäller produktionsinriktade styrmedel, som kan underlätta finansieringen av ny- och ombyggnad av bostäder, med fokus på svagare bostadsmarknader och mindre byggaktörer. En viktig aspekt enligt utredningen är att finansieringen av bostäder måste fungera även under tider med ekonomisk instabilitet.

Tonvikten ligger på att utvärdera de nuvarande statliga kreditgarantierna för lån till bostadsbyggande och att ta fram förslag till ett system med statliga topplån.

Remissen finns att läsa i sin helhet på Regeringens hemsida.

Indelningskommittén föreslår att myndigheter inom krisberedskap och totalförsvar, regionalt utvecklingsarbete samt mottagande av nyanlända organiseras i en gemensam indelning på regional nivå.

Kommitténs förslag är att berörda myndigheter ska följa en gemensam indelning i sex geografiska områden, med motiveringen att detta är mest resurseffektivt. Stockholms län bildar en sådan geografisk region tillsammans med Gotlands kommun. Kommittén föreslår även att beteckningen landsting ändras till region enligt följande modell; Region Stockholms län. Kommittén har även föreslagit ändringar om vilken hänsyn som ska tas till berörda aktörers synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen samt att landstingens kommande samverkan löpande ska följas upp av Göteborgs universitet.

Finansdepartementet har remitterat utredningen till staden för yttrande.

Remissen finns att läsa i sin helhet på Regeringens hemsida.

Ärendet utgör stadens tertialrapport 1 per den 30 april 2018. Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Samtliga nämnders tertialrapporter per den 30 april med helårsprognos har analyserats i förhållande till budget 2018. Bolagens tertialrapporter har i relevanta delar legat till grund för analysen.

De förtroendevalda revisorerna samt lekmannarevisorerna för bolagen granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, den kommunala verksamheten inklusive bolag och stiftelser. Granskningen sker i enlighet med kommunallagen och andra tillämpliga lagar samt i enlighet med reglementet för stadsrevisionen och god redovisningssed i kommunal verksamhet.

Betänkandet presenterar rådande förutsättningar för energieffektiviseringar i termer av politiska mål och styrmedel samt marknadsförutsättningar. Betänkandet redogör för tänkbara alternativ till ekonomiska styrmedel där slutsatsen är att det saknas motiv för att införa statliga energisparlån.

Betänkandets huvudförslag är istället att inrätta ett statligt stöd för energieffektiviseringar. Stödet föreslås kunna utgå till ägare av flerbostadshus med övervägande del bostäder samt ägare av skolbyggnader. Nyproduktion omfattas ej. Stödet ska enligt förslaget villkoras med att åtgärderna ska leda till en energieffektivisering om minst 30 procent vid en mindre renovering och minst 50 procent vid en större renovering. Som underlag för fortsatt bedömning av storleken på stödet anges ett spann mellan 550 kronor och 2000 kronor per kvadratmeter för de stödberättigande kostnaderna beroende på energieffektiviseringsnivå. Energianvändningen ska verifieras med energideklarationer.

Länsstyrelserna och Boverket föreslås administrera stödet. Finansieringen av stödet föreslås ske genom en höjning av energiskatten med 1 öre per kWh, vilket teoretiskt skulle kunna innebära intäkter om 780 miljoner kronor årligen.

Betänkandet anser att införandet av stödet bör anstå i 2-3 år med hänvisning till rådande konjunkturläge i byggbranschen.

Remissen har skickats till staden för yttrande och finns att läsa i sin helhet på
regeringens hemsida.

Stadsdelsnämnderna/-regionerna ska enligt budget 2018 per region årligen ta fram ett gemensamt förslag till plan för att klara vård- och omsorgsboendebehovet. Arbetet samordnas av äldrenämnden som bearbetar förslagen från nämnderna i stadens boendeplan. I budget 2018 beslutades att boendeplanen för 2019 ska innehålla en djupare behovsanalys avseende korttidsboenden och dagverksamheter. Vidare beslutades att planeringen för utbyggnaden av icke biståndsbedömda boenden, så kallade seniorbostäder, ska konkretiseras i planen. I budget 2018 beslutade kommunfullmäktige också att kommunstyrelsen ska ta fram en handlingsplan för utbyggnad av seniorbostäder.

Stockholms stad ingår i förvaltningsområdet för finska. För kommuner som ingår i förvaltningsområdet utgår statsbidrag för de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kommunstyrelsen beslutar sedan hur statsbidraget ska fördelas mellan stadens verksamheter.

Stadsledningskontoret föreslår att 2018 års statsbidrag om 2 640 tkr fördelas enligt följande: kulturnämnden 500 tkr, utbildningsnämnden 500 tkr, äldrenämnden 300 tkr, kommunstyrelsen 590 tkr samt 150 tkr till fem kluster av stadsdelsnämnder.

Regeringens utredning om tryggare och effektivare studier har skickat delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) till Stockholms stad på remiss. I delbetänkandet föreslås möjlighet till deltidssjukskrivning, vissa förändringar av karenstiden för avskrivningen av studielån, förtydligande av rehabiliteringsansvaret samt införandet av en tidsgräns för studiemedel vid sjukdom.

Utbildningsdepartementet har skickat utredningen till staden för yttrande.

Remissen i sin helhet finns att läsa på regeringens hemsida.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Forska tillsammans - samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19) till staden för yttrande. Betänkandet är resultatet av den utredning som tillsattes för att se hur man kan stärka den praktiknära forskningen och den samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten som krävs. Det innehåller en rad rekommendationer till huvudmän, lärosäten, regering, Skolforskningsinstitutet och till den femåriga försöksverksamheten med praktiknära forskning.

Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner har lämnat över slutbetänkandet ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling”, SOU 2018:17. I slutbetänkandet föreslås ett ramverk för ett nationellt professionsprogram som omfattar legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer. Programmet syftar ytterst till att utveckla elevernas lärande och till att utveckla läraryrket till en attraktiv profession. Utbildningsdepartementet har skickat utredningen till staden för yttrande.

Remissen i sin helhet finns att läsa på regeringens hemsida.

Inom Europeiska unionen har industriverksamheter krav på sig att använda

teknik som på ett effektivt sätt begränsar skadliga utsläpp till luft eller vatten.

Tekniken ska vara den bästa som finns att tillgå.

Enligt det så kallade industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU)1 är bästa tillgängliga teknik den för en viss verksamhet mest effektiva och avancerade som finns tillgänglig för att uppnå en hög allmän skyddsnivå för miljön som helhet.

För att bestämma vilken teknik som är den bästa antar Europeiska kommissionen genomförandebeslut. De besluten kallas vanligen BAT-slutsatser (Best Available Technique).

Miljö- och energidepartementet har remitterat förslagen till genomförandebeslut till staden för yttrande. De kan läsas i sin helhet på regeringens hemsida.

I december 2014 slöts ett huvudavtal inklusive tre delprojektavtal om utbyggnad av tunnelbana och ökad bostadsutbyggnad i Stockholms län inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling mellan staten, Stockholms läns landsting (SLL), Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun.

Utrednings- och projekteringsarbetet för tunnelbaneutbyggnaden drivs av SLL med medverkan från kommunerna. Finansieringen av projektet sker via projektmedel som är de medel som parterna i uppgörelsen förbundit sig att tillskjuta för genomförandet av projektet. Efter kommunikationen, i slutet av juni 2019, planerar SLL att lämna in järnvägsplanen till Länsstyrelsen. När Länsstyrelsen tillstyrkt järnvägsplanen görs det slutliga planförslaget klart för fastställelse. Enligt dagens tidplan fastställs järnvägsplanen och vinner laga kraft i april/maj 2019, om den inte överklagas. Inkomna synpunkter under granskningsperioden samt nya krav gör att vissa justeringar gjorts i järnvägsplanen. Redogörelse för ändringarna efter granskning skickas ut till en mindre krets som berörs av justeringarna samt till andra berörda intressenter.

SLL har skickat järnvägsplanen till staden för yttrande.

Förordnandet har MBL-behandlats den 21 maj 2018.

Stadsledningskontoret har utifrån sitt övergripande ansvar för styrning, utveckling och uppföljning av hyres- och lokalfrågor tagit fram en utredning om skolplanering för gymnasieskolan i Stockholms stad. Stadsledningskontorets utredning syftar till att skapa en gemensam bild inom Stockholms stad och att lägga fast en planeringsinriktning för gymnasiet motsvarade grundskolans. Förutsättningarna för utbyggnaden av gymnasiekapacitet i staden är mer komplex än grundskoleplaneringen. Planeringen behöver ta hänsyn till ett antal faktorer som staden inte ensam har rådighet över och det blir kedjereaktioner som påverkar både storleken på det behov som behöver säkerställas och kostnadsutvecklingen för staden. Samverkan i regionen är central för att gymnasieplaneringen ska lyckas. Regionen behöver skapa förutsättningar för en gemensam behovsbild utifrån befolkningsutveckling med mera, om lokalplaneringen för gymnasiet ska få rätt förutsättningar och kunna hantera bland annat de ledtider som ingår i stadsplaneringen. Stadens planering bör enligt stadsledningskontoret utvecklas med en förstärkt samordning inom ramen för SAMS, samordnad grundskoleplanering.

Kommunfullmäktige beslutade den 27 juni 2016 att anta detaljplan för del av fastigheten Kristineberg 1:10 m.fl. i stadsdelen Kristineberg, Dp 2011-09773-54. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt av Stockholms Naturskyddsförening och facebookgruppen Rädda Ekarna på Kungsholmen. Bland annat anfördes att stadens arbete med behovsbedömningen om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan i miljöbalkens mening innehåller ett formellt fel eftersom miljöförvaltningen inte yttrat sig samt att stadens ställningstagande i fråga om miljöpåverkan är felaktigt med hänsyn till påverkan på naturvärden. Enligt plan- och bygglagen (PBL) får en sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken överklaga ett beslut att anta en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § PBL. Mark- och miljödomstolen fann mot stadens bestridande att Naturskyddsföreningen skulle tillerkännas klagorätt i målet. Domstolen kom vidare fram till att detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför borde ha upprättats i enlighet med PBL. I och med att detaljplanen i strid med PBL saknade en miljökonsekvensbeskrivning upphävdes detaljplanen i sin helhet.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016 att anta detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 m. fl. (Nobel Center på Blasieholmen) i stadsdelen Norrmalm i Stockholms kommun. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholm, som i beslut den 8 februari 2017, efter stadens medgivande, ändrade beslutet i viss del och avslog överklagandena i övrigt. Länsstyrelsens beslut har därefter överklagats till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Den 22 maj 2018 meddelade mark- och miljödomstolen dom enligt vilken domstolen ändrar Länsstyrelsens i Stockholm län beslut och upphäver Stockholms kommuns beslut den 25 april 2016 om att anta detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 m. fl., Nobel Center på Blasieholmen.

Stadsledningskontoret, genom juridiska avdelningen, har överklagat domen i avvaktan på att kommunstyrelsen tar ställning till frågan om överklagandet ska vidhållas eller inte. Staden yrkar att mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens dom och fastställer beslutet att anta den aktuella detaljplanen med den ändring som länsstyrelsen har beslutat. Juridiska avdelningen kommer att föra stadens talan och åberopa och utveckla de grunder som anförts i mark- och miljödomstolen.

Regeringen tillsatte 2017 en utredning som fick i uppdrag att ta fram ett beredningsunderlag med ett förslag till en ny lag om medicinsk könskorrigering. Avsikten är att nuvarande lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ska ersättas av två nya lagar. En ny lag som avser ändring av det kön som är registrerat i folkbokföringen är under framtagande och följande promemoria föreslår en ny lag som avser vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen. Enligt förslagen ska den nya lagen tillämpas när en persons kropp och könsidentitet inte överensstämmer. Lagen kommer att omfatta personer med könsdysfori och vissa personer med medfödda avvikelser i könsutvecklingen. Det föreslås bli möjligt även för personer som inte har fyllt 18 år att genomgå kirurgiska ingrepp, om det finns synnerliga skäl.

Socialdepartementet har remitterat promemorian till Stockholms stad för yttrande.

Remissen i sin helhet finns att läsa på regeringens hemsida.