Möte 2018-03-21

Vid mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt, har staten genom Trafikverket Region Stockholm ansökt om tillstånd till vattenverksamhet för tillfällig grundvattensänkning i samband med byggnation av ny tunnel för gång- och cykeltrafik inom ramen för projekt Mälarbanan. Stockholms stad har fått ärendet på remiss. Sista svarsdag är den 20 februari 2018 och med anledning av detta har staden lämnat underhandsbesked till mark- och miljödomstolen.

Karin Ernlund (C) anför i en motion till kommunfullmäktige att det är viktigt att bygga in plats för lek, sport och kultur när Stockholm växer med nya och förtätade bostadsområden. Motionären föreslår att Stockholms stad gör minst tio gator spridda över staden till barngator; gator som under vissa tider och dagar stängs av för motortrafik och istället ger plats för barn och deras lek.

Stockholms stad och Stockholms universitet tecknade år 2016 en avsiktsförklaring avseende samarbete mellan parterna. Av avsiktsförklaringen framgår att Stockholms stad och Stockholms universitet sedan tidigare har ett antal enskilda samarbeten mellan olika institutioner inom Stockholms universitet och nämnder och bolag inom staden. Med avsiktsförklaringen avses samarbetet förstärkas och systematiseras genom att parterna gemensamt undersöker möjligheterna att etablera ett närmare samarbete som inkluderar en gemensam samarbetsorganisation för forskning, utbildning, utveckling och innovation.

Näringsdepartementet har tagit fram en promemoria om vissa farleds- och hamnfrågor. Promemorian behandlar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar som ska tillämpas som lag från och med den 24 mars 2019. Reglerna ska tillämpas på kusthamnar inom det transeuropeiska transportnätet, men medlemsstaterna har möjlighet att besluta att tillämpa förordningen även på andra kusthamnar, utanför transportnätet.

Om det är ekonomiskt fördelaktigt för staden har fastighetsnämnden, efter beställning från stadsdelsnämnderna, i enlighet med kommunfullmäktiges budget år 2017 uppdraget att köpa bostadsrätter för förskolor och särskilt boende. Fastighetsnämnden ansöker hos kommunfullmäktige om att få förvärva 13 bostadsrättslägenheter i kvarteret Kromosomen i Hagastaden. Syftet med förvärvet är att möjliggöra för Norrmalms stadsdelsnämnd att inrätta en servicebostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Köpeskillingen uppgår till 58 miljoner kronor. Enligt gällande regler för ekonomisk förvaltning ska nämndernas investeringar godkännas av kommunfullmäktige om utgiften överstiger 50 miljoner kronor.

Exploateringsnämnden har tecknat tilläggsavtal rörande överenskommelse om exploatering rörande Gasklocka 4. Avtalet innebär att byggaktörens åtagande för projektets genomförande blir tydligare liksom frågan om hur tillträdesdagen ska bestämmas och aviseras. Stadsledningskontoret ser projektet som en viktig del i omvandlingen av Gasklockeområdet till nya bostäder och anser att den ändring i den ursprungliga överenskommelsen om exploatering som föreslås bidra till ökad säkerhet vad gäller byggaktörens åtaganden och till tydlighet om när tillträdesdagen ska infalla.

Anna König Jerlmyr m.fl. (alla M) beskriver i en motion till kommunfullmäktige att bostadskrisen gör sig mest gällande i Stockholm, och de anser att staden ska agera utifrån detta. Enligt motionärerna behöver Stockholm fler bostäder och färre regleringar, hinder och riksintressen.

Enligt motionärernas förslag bör regeringen tillåta Stockholms stad att bli pilotkommun för fler regelförenklingar och undantag från byggregler. Undantagen bör gälla i fem år för att sedan utvärderas.

Motionärerna föreslår ett antal undantag och lättnader i plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler som de anser skulle underlätta bostadsbyggandet i Stockholm, däribland undantag från bullerregler, strandskydd, regler kring balkonger och wc-yta. Motionärerna föreslår också att det ska vara möjligt att bevilja tillfälliga bygglov inom ramen för pågående detaljplaneförändringar och att Stockholm bör ges undantag från de riksintressen som lägger hämsko på bostadsbyggandet.

Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att hemställa hos regeringen att göra Stockholms stad till pilotkommun för undantag av byggregler i enlighet med vad som sägs i motionen.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål

Kommunfullmäktige har i budget 2017 beslutat om följande fyra inriktningsmål:

Ett Stockholm som håller samman

Ett klimatsmart Stockholm

Ett ekonomiskt hållbart Stockholm

Ett demokratiskt hållbart Stockholm



Inriktningsmålen utgör ramen för stadens styrning av verksamheterna. Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdesmålet konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som finns staden.

För varje mål finns ett antal indikatorer och för varje indikator har satts ett årsmål. Årsmål för indikatorerna sätts utifrån läge, förutsättningar och ambitionsnivå och utifrån vilken nivå som ska uppnås för respektive år.

Bedömning av måluppfyllelse för året grundas på utfall för kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter, huruvida nämnderna uppfyllt sina egna nämndmål, nämndindikatorer och i vilken utsträckning de genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Utifrån ovan har en bedömning av samtliga kommunfullmäktiges verksamhetsmål gjorts. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2017.

Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) har bett Stockholms stad med fler att yttra sig gällande järnvägsplan för tunnelbanan till Nacka och Söderort som nu finns för granskning. Granskningen genomförs som en del av processen för framtagande av järnvägsplan vilken regleras av lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649). Handlingarna i sin helhet finns tillgängliga på FUTs hemsida.

Fideikommissnämnden har anhållit att Stockholms stad avger yttrande avseende om det finns betydande kulturellt värde eller andra värden av betydande allmänt intresse knutet till den egendom som ingår i det Petersenska fideikommissboet som består av Erstaviks gods i Nacka och Tyresö kommuner samt hyresfastigheten Aurora 1 med adress Munkbron 11 i Gamla Stan i Stockholms stad.

När innehavaren av det Petersenska fideikommisset, Johan af Petersens avled 14 oktober 2015 upphörde fideikommisset därmed enligt 3 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss (avvecklingslagen). Fideikommissboet, företrätt av efterträdaren Carl af Petersens, har hos fideikommissnämnden begärt tillstånd att få tillskjuta fast egendom tillhörande fideikommissboet till ett aktiebolag i enlighet med 28 och 33 §§ avvecklingslagen.

Kommunfullmäktige beslutade den 16 februari 2015, § 18, att anta detaljplan för fastigheten Väbeln 3, Dp 2010-14527-54. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av fastigheten Väbeln 3 med fler studentbostäder. Beslutet överklagades till länsstyrelsen av Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening och ett antal närboende. Länsstyrelsen avvisade överklagandet av föreningen på den grunden att föreningen inte hade klagorätt. Övriga överklaganden avslogs. Länsstyrelsens beslut överklagades till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandena. Efter att domen har överklagats har Mark- och miljööverdomstolen meddelat prövningstillstånd och förelagt kommunen att svara på överklagandena.

Kommunen yrkar att överklagandet från Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening ska avvisas på den grunden att föreningen inte har klagorätt. Enligt 13 kap. 6 § ÄPBL får en sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken överklaga ett beslut att anta en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen gör gällande att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att Djurgården-Lilla Värtans Naturskydds-förening därmed inte har klagorätt. Föreningen har inte heller kunnat visa på någon annan omständighet som ger föreningen klagorätt i ärendet. Kommunen bestrider övriga överklaganden och motsätter sig klagandenas yrkanden om ändring. Invändningarna från enskilda klagande avser till största delen att kommunen har gjort en felaktig avvägning mellan olika allmänna intressen, särskilt vad gäller detaljplanens påverkan på Nationalstadsparken. Frågan om detaljplanens påverkan på naturvärden i Nationalstadsparken har prövats av regeringen som i beslut den 12 januari 2017 fann att den antagna detaljplanen inte medför sådant intrång eller sådan skada på Nationalstadsparken att den inte kan godtas. Kommunen gör vidare gällande att detaljplanens påverkan på de klagandes enskilda intressen inte medför någon betydande olägenhet eller sådan skada för de klagande, att det innebär ett hinder att anta detaljplanen.

Regeringen beslutade den 1 december 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en bred kartläggning av transpersoners villkor och situation i samhället samt föreslå insatser som bidrar till förbättrade levnadsvillkor och ett tryggare livsutrymme för transpersoner.

Utredningen föreslår att regeringen ska ta fram en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen ska ersätta den nuvarande strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Inom nuvarande strategi är följande myndigheter utpekade som strategiska myndigheter: Diskrimineringsombudsmannen (DO), Folkhälsomyndigheten, Statens kulturråd, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Socialstyrelsen. Utredningen föreslår att dessa kompletteras med Migrationsverket, Polismyndigheten, Statens skolverk, Barnombudsmannen samt den nyligen inrättade Jämställdhetsmyndigheten, vilken dessutom föreslås få ett permanent samordnande ansvar.

Regeringen beslutade den 9 mars 2017 att ge i uppdrag åt en särskild utredare att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). Enligt direktiven ska den del av uppdraget som avser erkännande av utländska barnäktenskap redovisas i ett delbetänkande.

Utredaren har utrett nuläget, där barnäktenskap som företeelse genomlyses, såväl i Sverige som i andra länder. Dessutom görs en genomgång av gällande rätt rörande äktenskap samt äktenskapsskillnad. Särskilt utrymme ges de rättsverkningar som en lagändring skulle få. Fokus ligger på de sociala, materiella och rättsliga konsekvenser som lagändringen skulle innebära för den enskilde, i synnerhet den minderåriga parten. Utredaren belyser även de konsekvenser som lagändringen skulle få för Sveriges del i fråga om internationella åtaganden.

Utredningen föreslår en ändring i lagen (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap så att ett äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag inte erkänns i Sverige om någon av parterna är under 18 år när någon av dem kommer till Sverige. Utredningen anser dock att det även i fortsättningen ska finnas undantag från detta.

Utredningen i sin helhet finns på regeringens hemsida.