Möte 2024-05-15

Diana Färje har anställts vid stadsledningskontoret och påbörjar sin anställning som kommunstyrelsens dataskyddsombud från och med 23 maj 2024.

Dataskyddsombudets övergripande uppgift är övervaka att stadsledningskontoret följer dataskyddsförordningen samt angränsande reglering. En del av detta är att kontrollera att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Dataskyddsombudet ska även informera om dataskyddsregleringen och ge råd inom förvaltningen. Ombudet fungerar vidare som en kontaktpunkt för tillsynsmyndigheten och för registrerade individer. Dataskyddsombudet har en självständig och oberoende roll i organisationen och rapporterar till stadsledningskontorets ledning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har mandat att identifiera områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar. Det säkerhetspolitiska läget och den återupptagna totalförsvarsplaneringen medför att MSB behöver använda sitt riksintressemandat, i syfte att stärka det civila försvaret.

MSB föreslår att samtliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande stationer ska utgöra områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar.

Stockholms stad har tagit del av det allmänt tillgängliga materialet gällande förslaget och valt att besvara remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande trots att MSB inte remitterat förslaget till någon berörd kommun för yttrande.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de refererar till ett uppdrag i budget 2023 avseende stadens arrendeavtal med Swedavia och framtiden för Bromma flygplats.

I motionen föreslås att:

Kommunfullmäktige ges i uppdrag att inte avsluta det kommunala markavtalet för Bromma flygplats i förtid.

Kommunfullmäktige ges i uppdrag att inte höja arrendet för det kommunala markavtalet.

Kommunfullmäktige ställer sig bakom inriktningen att arbeta för att behålla Bromma flygplats.

Jan Jönsson (L) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen i vilken han anför att föreningen Järva Folkets Park har upplåtit delar av Eggeby gård, som ägs av Stockholms stad genom fastighetsnämnden, till kulturfestivalen Eritrea Scandinavia. Av skrivelsen framgår vidare att Liberalerna anser att staden ska kartlägga vilka kopplingar Eritrea Scandinavia har till den eritreanska regimen samt att staden måste inleda en granskning av vilket stöd föreningen Folkets Park Järva har fått. Vidare anses det att staden ska kräva tillbaka utbetalat bidrag om föreningen har brutit mot stadens demokratikriterier.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd (numera Järva stadsdelsnämnd) beviljade föreningsstöd till Järva Folkets Park under 2023 för barnverksamhet riktade till barn sommaren 2023. Barnverksamhet i form av musik, teater och naturupplevelser. Nämnden har i sin beredning av ärendet utgått från stadsdelsnämndens beslutade riktlinjer avseende föreningsstöd.

Kulturnämnden beviljade i sin tur kulturstöd till Järva Folkets Park i dess roll som lokalförvaltande organisation. Kulturnämnden har i beredningen av Järva Folkets Parks ansökan om kulturstöd utgått från kulturnämndens beslutade riktlinjer avseende stöd till lokalförvaltande organisationer.

Angående den aktuella festivalen så agerade staden 2023, genom trafiknämnden, remissinstans åt polismyndigheten. Staden ska i sitt yttrande dock endast bedöma den remitterade ansökan utifrån praktiska förutsättningar som trafik och ytans lämplighet för arrangemanget. Det är polismyndigheten som bedömer huruvida ett arrangemang svarar mot lagstiftningens skrivningar om mötes- och demonstrationsfrihet, om ordning och säkerhet.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de anför att bristen på hyresrätter försvårar rekryteringen av poliser och anställda inom kritiska välfärdsyrken, och att en trygg bostadssituation för dessa yrkesgrupper är nödvändig för att de ska kunna fokusera på sitt arbete och bidra till stadens utveckling. Mot denna bakgrund föreslås att förtur införs till hyresrätter i den kommunala bostadskön för dessa yrkesgrupper.

Genom lagen (2023:875) om tilläggsskatt som trädde ikraft den 1 januari 2024 genomfördes minimibeskattningsdirektivet som har till syfte att genomföra de modellregler avseende en global minimibeskattning som arbetats fram inom ramen för OECD/G20:s samarbete, kallat det inkluderande ramverket (IF).

Modellreglerna kompletteras av en kommentar och administrativa riktlinjer från IF. Under 2023 antog IF tre sådana administrativa riktlinjer och lagen om tilläggsskatt behöver därför kompletteras med ytterligare eller ändrade bestämmelser.

I denna promemorian från Finansdepartementet lämnas förslag på dessa kompletteringar, bland annat förslag om ändringar avseende lagens tillämpningsområde, att nationella koncerner kan använda den tillfälliga förenklingsregeln och att tilläggsskatterapport inte behöva lämnas in före den 30 juni 2026.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Finansdepartementet har remitterat promemorian till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Projektet Grovrening Sickla del 2 innebär en uppgradering av den mekaniska reningen av inkommande avloppsvatten som görs i Sicklaanläggningen. Den befintliga grovreningen i Sickla är i stort behov av uppgradering då anläggningen har uppnått sin tekniska livslängd samt att arbetsmiljön måste förbättras gällande bland annat luftkvalitet. Uppgraderingen av grovreningen i Sickla har avvaktat ombyggnationen av projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA) för att möjliggöra ett helhetsgrepp och säkra kapacitet, funktion och drift. Projektet bedöms som nödvändigt att genomföra för att upprätthålla funktion.

Det har visat sig att projektet saknar såväl inriktnings- som genomförandebeslut och tidsramarna som nu är satta i genomförd upphandling möjliggör inte för att nu genomföra moment med exempelvis inriktningsbeslut innan genomförandebeslut.

Enligt produktionstidplanen ska arbetet påbörjas i juni 2024. Om inte arbetet påbörjas i juni 2024 kan ersättningsanspråk riktas mot bolaget samt SFA-projektet och nedläggningen av Bromma reningsverk förskjutas i tid.

Ärendet har initierats av Stockholm vatten AB (SVOA).

Detaljplanen för del av Grimsta 1:2 syftar till att möjliggöra flerbostadshus, cirka 117 lägenheter, med utgångspunkt i att områdets höga kulturmiljövärden ska värnas. Bebyggelsen och närmiljön ska anpassas till platsen vad gäller topografi, naturvärden och kulturmiljö.

Planen ska bidra till att göra Solleftegatan till ett trivsamt och tryggt rum att röra sig i. Syftet är även att bevara gröna kopplingar i strategiska lägen.

Marken inom planområdet ägs av Stockholm stad och markanvisades till Wallenstam Fastigheter AB den 13 juni 2019 av exploateringsnämnden. Bostäderna avses upplåtas som hyresrätter.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnaden av fjärde etappen på Årstafältet till en attraktiv och varierad stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet som kopplar samman Årsta och Östberga.

Detaljplanen möjliggör cirka 1 036 bostäder, en förskola med upp till 16 avdelningar och lokaler för centrumändamål. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter och hyresrätter. Inom etappen föreslås även en mindre stadsdelspark, Landsvägsparken, som skyddar och lyfter fram fornlämningen Göta landsväg samt ett flertal fickparker i anslutning till bostadskvarteren.

Stadsbyggnadskontoret har efter dialog med länsstyrelsen under hösten 2023 bedömt att tidigare upprättad plankarta och planbeskrivning, daterad 22 november 2021, behöver revideras inför antagande i kommunfullmäktige avseende bestämmelser för buller. Revideringarna beskrivs i mer detalj i bifogat PM, bilaga 5.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av den östra delen av Årstafältet. Detaljplanen möjliggör cirka 670 nya bostäder som avses uppföras som hyresrätter, en skola för årskurs F till 9 för 900 elever och en särskola för 50 elever. Därutöver syftar planen till att möjliggöra utbyggnaden av gator inom området.

Detaljplanen är en del av stadens strategi att utveckla Årstafältet till en attraktiv och varierad stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet som kopplar samman Årsta och Östberga. Syftet är att skapa en levande stadsdel med välutformade offentliga miljöer och en tydlig bebyggelsefront mot parken.

Stadsbyggnadskontoret har efter dialog med länsstyrelsen under hösten 2023 bedömt att tidigare upprättad plankarta och planbeskrivning, daterad 22 november 2021, behöver revideras inför antagande i kommunfullmäktige avseende bestämmelser för buller. Revideringarna beskrivs i mer detalj i bifogat PM.

Stockholms stads idrottspolitiska program och strategi för det rörliga friluftslivet 2018-2022 antogs av kommunfullmäktige 2018. I Budget 2022 fick idrottsnämnden i uppdrag att ta fram ett nytt idrottspolitiskt program och en ny strategi för det rörliga friluftslivet.

I det program som tagits fram har det som tidigare var stadens idrottspolitiska program (dnr KS 2018/228) slagits samman med stadens mål och strategier för utveckling av friluftslivet (dnr KS 2017/1764). Det nya programmet heter Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028.

Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv bygger på global, nationell och lokal forskning om fysisk aktivitet och dess påverkan på individ- och befolkningsnivå.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden ska införa ett gemensamt system för skolval där familjer kan söka till alla skolor, inklusive friskolor, vid samma tillfälle inom en angiven period.

Linnéa Vinge och Gabriel Kroon (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att staden bör verka för en stärkt polisiär närvaro vid skolor, som en del i det brottsförebyggande arbetet. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att införa kostnadsfria luncher för blåljuspersonal på Stockholms stads skolor samt tar fram ett system för att kompensera skolorna för de eventuella merkostnader som detta kan innebära.

För situationer när Sverige kommer i krig, är i krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige är eller har varit i krig eller krigsfara, finns det särskilda bestämmelser i den arbetsrättsliga beredskapslagstiftningen i vilken, den arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262) ingår.

Utredningen om en översyn av beredskapen i arbetslivet har haft i uppdrag att lämna förslag till en justerad arbetsrättslig beredskapslagstiftning. I denna del ingår att säkerställa att parterna på arbetsmarknaden har möjlighet att ingå beredskapsavtal och att föreslå hur utrymmet att avvika från lagstiftningen genom kollektivavtal ska utformas.

I uppdraget har även ingått att analysera och bedöma om det behövs ändringar i bestämmelserna om överläggningsskyldighet för arbetsmarknadens parter i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen (överläggningsskyldighetslagen). Utredningen har även haft i uppdrag att analysera behovet av anpassningar av arbetsmiljö- och arbetstidsregleringen samt de föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bemyndiganden för att tillgodose totalförsvarets behov under krig, krigsfara och extraordinära förhållanden.

Vidare har utredningen haft i uppdrag att analysera behovet av ändringar i de hänvisningar som finns i 9 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt (totalförsvarspliktslagen) till annan arbetsrättslig lagstiftning.

Slutligen har utredningen haft i uppdrag att analysera om kollektivavtal kan ingås eller sägas upp med hjälp av elektroniska underskrifter.

Arbetsmarknadsdepartementet har remitterat utredningen till staden för yttrande.

Regeringen föreslår att rätt att delta i svenska för invandrare (sfi) ska begränsas till att gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen. Om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl utifrån personens personliga förhållanden att förlänga tidsfristen kan huvudmannen fatta ett sådant beslut. Totalt kan huvudmannen förlänga ytterligare tre år.

Skälen för regeringens förslag är att en mer sammanhållen studietid ska ge bättre förutsättningar för eleven att lära sig svenska samt att minska avbrotten från utbildningen.

Regeringen föreslår att kommunerna tillförs 57 miljoner kronor årligen från och med 2025 för att ersätta den ökade administrationen som uppstår för upprättandet av handlingsplan för att nå de individer som har rätt till sfi samt för förslaget om att en elevs kunskaper ska bedömas är eleven tas emot till sfi.

Utbildningsdepartementet har skickat remissen till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

Kompetensförsörjningen till välfärden är en av de viktigaste frågorna för kommuner och regioner. Ett viktigt led i det arbetet är goda anställningsvillkor som innefattar att heltid är norm. Därför ska alla som idag arbetar deltid inom Stockholms stad erbjudas heltid så snart möjlighet finns och vid behov av nyrekrytering ska tjänster erbjudas dem som idag arbetar deltid. För att ytterligare öka takten i att göra heltid till norm föreslås att inga deltidsanställningar ska kunna göras från och med 1 juli 2024.

I förslaget ingår att alla lediga tjänster ska som norm annonseras som heltidstjänster. En ökning av andelen tillsvidare anställda på heltid ger ett betydande tillskott i verksamheten både vad gäller kvalitet och kontinuitet samt är en viktig jämställdhetsinsats för den svenska arbetsmarknaden.

För alla skolformer och för fritidshemmet ska det enligt skollagen genomföras ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket huvudmännen och rektorerna ansvarar för. Skolverket har uppmärksammat att det förekommer brister hos såväl skolor som huvudmän på detta område. År 2022 infördes därför ett antal ändringar, bland annat ett bemyndigande att utfärda föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas.

En utgångspunkt för Skolverkets förslag rör möjligheten att utfärda vite. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det för närvarande inte är möjligt att utfärda vitesförelägganden på grund av brister i det systematiska kvalitetsarbetet eftersom lagstiftningen i skollagen inte är tillräckligt precis.

En annan viktig utgångspunkt för förslaget rör det nationella kvalitetssystemet i form av ett frivilligt stödmaterial, i syfte att stödja rektorer och huvudmän i det systematiska kvalitetsarbetet, det som även kallas allmänna råd. Dessa ska tydliggöra lagstadgat innehåll och momenten i arbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. I 2023 års regleringsbrev har myndigheten dessutom fått i uppdrag att i föreskrifterna även införa vissa bestämmelser om rättvisande betyg som återspeglar elevens kunskaper i ämnet.

Skolverket har remitterat förslagen till bland annat Stockholms stad för yttrande och på grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

I betänkandet Areella näringar vid vatten (SOU 2023:103) föreslås lagändringar och andra åtgärder i undantagsbestämmelsen från strandskyddet. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2025. Syftet är att säkerställa att undantagsbestämmelsen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att den ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling.

Utredningen föreslår bland annat att vattenbruk bör omfattas av undantagsbestämmelsen och därmed undantas från strandskyddet på samma sätt som jord- och skogsbruk samt fiske och rennäring. Ett nytt särskilt skäl för dispens från strandskyddet föreslås även införas för byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för småskaliga förvärvsverksamheter på landsbygden.

Klimat- och näringslivsdepartementet har skickat remissen till bland annat Stockholms stad för besvarande. Remissen i sin helhet kan tas del av på regeringens hemsida.

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att lämna förslag till en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige med fokus på överföringen av judisk kultur och jiddisch till yngre och framtida generationer. I utredningens betänkande föreslås en nationell strategi som ska genomföras under åren 2025–2034 med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den har fem målsättningar som bland annat rör trygghet, kultur och kunskap. Utredningen föreslår även former för strategins genomförande, bland annat att särskilda pilotkommuner ska utses.

Kulturdepartementet har skickat betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer – Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025-2034 (SOU 2023:4) på remiss till Stockholms stad för yttrande.